Chapman, Fredrik Henrik af, grundläggare af det nya svenska skeppsbyggeriet. Född i Göteborg d. 9 sept. 1721. Föräldrar: från England inflyttade majoren vid Göteborgs eskader Thomas Chapman och Susanna Colson. — Som femton års yngling begaf sig C. till Stockholm för att lära sig skeppsbyggeriet, i hvilket han sedan fullkomnade sin skicklighet genom sin utländska resor. Under en af dessa — till England 1741 — väckte hans trägna besök på varfvet misstankar om hans afsikter, hvarför han blef häktad. Men strax därpå lösgifven, erhöll han anbud att träda i engelsk tjänst, hvilket han afböjde. C. arbetade öfver två år som timmerman i London. 1744 återvände han till Göteborg, där han och en annan upprättade ett skeppsvarf. 1752-56 studerade han åter utrikes, och 1757 utnämndes han till underskeppsbyggmästare vid örlogsflottan. Fältmarskalken grefve Augustin Ehrensvärd, hvilken ville skaffa Sverige en lämplig skärgårdsflotta, tillkallade C., som efter egna idéer fick bygga ett par skepp för Finlands kustförsvar. C. kommenderades som skeppsbyggmästare till den finska eskadern och flyttade 1760 till Sveaborg. 1764 utnämnd till öfverskeppsbyggmästare, flyttade han till Stockholm, där en del förslag, som han framlade i en afhandling, väckte förtroende. 1768 byggde han den första kanonslupen och sedan kanonjollar och däckade kanonslupar. — 1764 invaldes C. i deputation för ordnandet af örlogsskeppscerterna och utsågs sedermera i början af Gustaf III:s regering till ledamot i kommittén för förslag till den nya örlogsflottan. C:s plan antogs, och 1776 profseglade han det andra af de fyra linjeskepp, som skulle byggas i Karlskrona. Han blef öfverste vid amiralitetet och ledamot af amiralitetskollegium samt erhöll 1781 öfverbefälet öfver skeppsbyggnadsdetaljen vid varfvet i Karlskrona och 1782 också öfver tacklings- och artillerdetaljerna. 1783 blef han kontreamiral och varfsamiral och 1791 viceamiral, från hvilken befattning han 1793 tog afsked. Från 1781-90 färdigbyggdes elfva linjeskepp, lika många fregatter och en mängd mindre fartyg. — C. fortfor att på gamla dagar uppgöra förslag och ritningar samt skref åtskilliga afhandlingar m.m. Led. af Vet.-akad. — Då Gustaf Adolf 1793, i sällskap med sin farbroder, hertigen-regenten, gjorde ett besök i Karlskrona, beslöts att uppsätta C:s bröstbild i varvets modellsal, hvilket också skedde 1800. Död d. 19 aug. 1808. — Sv. Akademien lät 1817 slå en minnespenning öfver honom. — Ogift.
Herman Hofberg: Svenskt biografiskt handlexikon, 1902 (2nd). p 183
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Biography | Search.
Copyright © 1998 Lars Bruzelius.