af
Öfversten, Sekund. Chefen för Flottornes Constructions-Corps och Ridd. af K. Vasa-Orden,
FR. SHELDON.
Vid dess inträde i Akad. den 13 Nov. 1815.
STOCKHOLM,
Tryckt hos Carl DELEEN, 1816.
Jag har den äran att tacka Eder för den ynnest J haft för mig, då J kalladen mig till Kongl. Krigs-Vettenskaps Akademiens Ledamot.
Min ovillkorliga pligt, M. H. fordrar väl, efter den vanliga plägseden vid inträdet i edert samfund, att återkalla minnet af den bortgångna Ledamoten.
Jag vill ock gerna uppfylla detta åliggande; men som naturen mig ej tilldelt en så lycklig förmåga, att kunna ut trycka min vördnad, som jag önskade, och hvilken förmåga fordras i eder närvaro; så bör jag så mycket mer anhålla om edert benägna öfverseende, som jag ej med den prydlighet kan utföra mitt tal, som ämnets högtidlighet fordrar.
I förtröstan derpå, får jag, enligt K:gl. Akademiens Statuter, till Eder, M.H., i korthet lemna en tafla af öfversten, Sekund-Chefen för Flottornas Constructions-Corps och Ridd. af Kongl. Vasa Orden Hr Lars Nordenbjelke lelverne.
Denne saknade och af ära och redlighet utmärkte Man föddes d: 7 Mars 1745 i Göteborg.
Hans Fader var Kapitenen vid Amiralitetet derstädes Lars Bogeman, och Modern Mariana Chapman, Dotter af Holm-Majoren vid Amiralitetet i Göteborg Thomas Chapman och Susanna Colson, hvilka härstammade af Engelska Familjer.
Under dessa ömma Föräldrars omvårdnad och handledning utvecklades hans lyckliga natursgåfvor, samt grundlade han, under skickliga Lärare, det Teoretiska och öfvade de Praktiska delarne af Skepps-Byggeriet, vid Skepps-Varfvet i Göteborg; derefter, eller år 1762, anträdde han, om våren, en resa till Stralsund, och blef der af dess Morbroder, då varande öfver-Skepps-Byggmästaren vid Kongl. Arméns Flotta, sedermera Vice Amiralen och Kommend. af Kongl. Vasa-Ordens Stora Kors samt R. S. O., Välborne Herr Frederik Hindrik af Chapman antagen som dess Elef i Skepps-Byggeriet; och ingick samma år i Kronans tjenst.
År 1763 företogs en resa till Stockholm, i sällskap med bemälte dess Morbroder; hvilken på sistnämnde ställe författade Ritningar till större och mindre nybyggnader af fartyg, som för Kongl. Armens Flotta skulle företagas i Finland följande året; hvarvid han, jemte det han ägde tillfälle att inhämta grunderne till denna vigtigare delen af Skepps-Byggeri-Vettenskapen, äfven begagnades vid uträkningars uppgörande och åtskilligt biträdande vid nämde Ritningars exeqverande.
1764 verkställde Nordenbjelke å Sveaborg, under Chapmans anförande, nybyggnad af Skärgårdsfartyg för bemälte Eskader. Flera fartyg af större sorten blefvo till nybyggande beredde, men arbetsplanen fick hastigt och emot förmodan det förändrade skick, att Turunma- samt fortsättningen af större och mindre sorten Udenma-fartyg blef inställd och endast Hemmenma Oden, Pohjanma Disa, Proviant-jakten Snappopp, Recognoserfartyget Jehu, Barken Gåpå, jemte små fartygen till dessa byggnader blefvo fullbordade och profsegling,
1765 och 1768 graverade Nordenbjelke i koppar det Systematiska Verk. i Skepps-Byggeriet, hvilket dess Morbroder Chapman under dessa årens tjenstledighet författat och till allmän tjenst utgifvit, under namn af Architectura Navalis Mercatoria, innehållande 64 stora plancher; hvilket arbete innefattar Ritningar till byggnad för alla sorter, så väl Handels- som flera slags fartyg, ifrån största till minsta storlek, i klasser indelte under benämning af Fregatter, Häckbåtar, Pinkar, Kattar, grundgående fylliga Kapare-fartyg, Lastfartyg, åtskilliga nationers fartyg, Ritningar på aflöpningssätt samt för alla sorter tacklingar; hvarförutan han tillika sysselsattes vid de mångfaldiga Calculers utarbetande, som med detta systematiska verk voro förenade. Detta vidsträckta, och grannlaga arbete förrättades med aqua forti, under ett dagligt stillastående; hvilket arbete, en gärd af hans nit för Fäderneslandets bästa, grundlade den Sjukdom, hvilken omsider ryckte honom från Vettenskaperne.
1770 den 9 Februari, constituerades Nordenbjelke till Under-Skepps-Byggmästare, (hvilken, befattning nu har benämning af Löjtnant) då han från denna tid till och med 1772 var oafbrutit tjenstgörande vid den stora Entreprenad-Nybyggnaden af Skärgårds-Fartyg, som under Chapmans direction verkställdes vid Djurgårds-Varfvet i Stockholm för K:gl., Armens Flotta, då Turunma Lordbrok, Udenma Thorborg och Ingeborg, Pohjanma Brynilda, Lots-Jagten Svalan, 36 öppna Kanonslupar, 3 Mörsare-Barkasser, 2 Kanon-Barkasser, 2 Vattenskutor, samt erforderliga, småfartyg till förenämde byggnader blefvo fullbordade; vid hvilket Skeppsvarf Nordenbjelke äfven, till vinnande af desto större färdighet i alla stycken af praktiken, åtog sig uppsigten öfver byggnaderne af Ostindiska Skeppet Konung Gustaf III samt de tvenne stora Handels-skeppen Hertiginnans af Södermanland och Sveriges Lyckas Nybyggnader; äfvensom Skepps-reparationer och kölhalningar, som för Varfvets enskilta räkning der förehades, och efter tre och ett fjerdedels år vunno fullbordan.
1773 den 7 Juni befordrades Nordenbjelke till Under-Skepps-Byggmästare vid Arméns Flotta, och 1776 d. 29 Sept. till Skepps-Byggmästare (nu mera Major) vid Galer- och Arméns Flottor, med Survivance på Galer-Byggmästaren Acrells Lön; från förstnämde år till och med 1780 tjenstgjorde Nordenbjelke vid Galer-Flottan i Stockholm; då, jemte begge Arsenalernes stapelbäddars förnyelse, reparationer å åtskilliga Galerers klargöring, till aflöpning för alla 30 Galererne, som voro ämnade till utrustning och Sjö-tåg, företogs, hvarvid han använde all flit och omtanka, ehuru det med detta vigtiga företag förenade stora ändamål, af okända hinder alldeles åsidosattes; och var honom dessutom särskilt uppdraget åtskilliga små fartygs nybyggande: äfvensom Galeren Serafims-Ordens aflöpning och klargöring till Konung Gustaf III:s resa åt Finland och Ryssland.
Vid de stora Nybyggnaderne af Linieskepp och Fregatter, som från och med 1780 till år 1790 företogos i Carlskrona, uppdrogs Nordenbjelke, att der, under Chapmans öfverinseende, uppgöra Dessinerne och construera dessa Skepps och Fregatters form i sin fulla storlek för 10 Linieskepp och 11 Fregatter *) som der blifvit byggde till Örlogs-Flottans förstärkning, jemte en mängd härtill hörande mindre fartyg.
Vår nu varande allernådigste Konung har med gammalt Götiskt mannamod anfört denna Flotta, och i farans stund gjort vår flagga respecterad, förnyat vår uråldriga krigsära, och åt hafvets Gud egnat de offer, som utmärka hjelten och frihetens försvarare. Men, dessa flytande fästen, från hvilka dödens åskor 1788, 1789 och 1790 slungades — hvem var deras skapare? Ej Nordenbjelke, utan Chapman; men den förre utförde likväl den sistnämdes tankar: han verkställde hvad den store Chapman förordnat; och dessa hans förtjenster voro ej obetydliga.
Efter Flottans afseglande I788, fick Nordenbjelke sig uppdragit att exercera den delen af Varfs-arbetarne, som ansågs erforderlig att vid fiendtligt anfall göra tjenst vid den i Carlskrona med 22 st. 24 #:ge kanoner bestyckade Bastion Söderstjerna, och att i sådan händelse föra Öfverbefälet dervid; äfven som han, under Flottans frånvaro, sysselsattes, såsom förordnad till Chapmans biträde, med Ritningars urarbetande till fem sorter Linieskepp för Flottans framtida behof, och ehuru H.K.H. Hertig Carls order, angående skyndsam byggnad af ett 90 Kanonskepp, ämnadt att begagnas såsom Chefskepp för nästföljande års Expedition, ankommo, och hvartill en af nämde utarbetade Ritningar blef använd och dess form i sin fulla storlek af Nordenbjelke construerad, samt satt i verkställighet, så med Mallarnes förfärdigande som flera förberedelser till byggnaden; blefvo dessa order, genom Konungens nådiga befallning, föranledd af fredens mellankomst, alldeles upphäfne; hvarföre företaget i sin begynnelse afstannade; och som all vidare nybyggnad, vid krigets slut, upphörde, var Nordenbjelkes tjenst vid Örlogs-Flottan då mera öfverflödig hvarföre han, mot slutet af sommaren samma år, eller 1790 återtog sin förra arbetspost vid Eskadern i Stockholm; under hvilken tid hans företrädare i tjensten, Acrell, med döden afgått, hvarigenom han blifvit försäkrad om åtnjutandes af företrädarens innehafvande Lön; då förfärdigande af flyttbara Sjö-bäddar med flere anstalter till fartygens upphalande på land, blelvo de första göromålen. Galererne blefvo derefter i Arsenalen insatte, och de mindre fartygen dels uti, dels utom skjul på land uppdragne; deras iståndsättande hvar efter annan företagit, och med dessa större och mindre reparations-arbeten fortsattes i de följande åren.
1793 den 7 Nov. är den dag Flottornas Constructions-Corps af Amiralitets och Arméns Flottors Byggnings-Stater inrättades; och på samma dag befordrades Nordenbjelke till Överste-Löjtnant, då dess tjenste-befattning, som bestod i Nybyggnaders och reparationers execution, och af sådan anledning sorterade under Eskader-Chefen, blef direkte ställd under Stor-Amirals-Embetes Comiténs i Stockholm befäl, i likhet med Eskader-Cheferne vid Kongl. Arméns Flotta; och gjordes härvid den förändring i tjenstgöring, att Sekund-Chefen borde ansvara för den vigtigare delen af Vettenskapens utöfning, neml. Ritningars författande, kostnads-förslagers uppgörande, dimensioners och direktioners gifvande m.m. för Kongl. Arméns Flottas erforderliga byggnader.
1794 den 4 Aug. erhöll Nordenbjelke Kongl. Majas nådigste resolution, att vara befriad ifrån all annan tjenstgöring, för att i ett gagnande arbete i Constructions-Vettenskapen fortfara.
1795 den 9 Febr. erhöll Nordenbjelke en ytterligare Kongl. Maj:ts nådigste Resolution, som, jemte åberopande af anförde orsaker, tillika nådigst tillade honom 300 R.dr årlig tillökning i lön på extra Stat, Personel tillfyllnad emellan Majors och Ofverste-Löjtnants Lön.
Samma år den 2 Nov., blef Nordenbjelke af Kongl. Maj:t i nåder utnämd till Riddare af Dess Vasa-Orden.
1797 den 4 Nov., erhöll Nordenbjelke Konungens nådigste Resolution på Öfverste-Löjtnants lön å Stat, efter Chapman vid Kongl. Arméns Flottas Stockholms Eskader med 600 R:dr.
1798 den 4 Maj, blef, enligt Kongl. Maj:ts nådigste förordnande, Constructions-Staten vid begge Flottorna till en Stat sammanslagen och ställd under befäl af Konungens tjenstgörande General-Adjutant för Flottorna, som ägde att, efter behof och omständigheter, kommendera densamma till tjenstgöring vid Flottornas särskilta Stationer.
1800 den 10 Febr., vid då varande Lönereglering för Flottornas Constructions-Corps, blef Öfverste-Löjtnanten Nordenbjelke tillagd Sekund-Chefskapet med årlig lön i Stat 500 R:dr och i Förplägnings-penningar 300 R:dr, eller tillsammans 800 R:dr Banko, jemte fria rum i Kronans hus å Kongl. Skeppsholmen med dervid åtföljande förmåner.
1802 d. 27 April kallades Nordenbjelke till Ledamot af Akademien för de Fria Konsterne.
1803, upphörde K:gl. Comitéerne så vid Kongl. Örlogs som Kongl. Arméns Flotta, och i dess ställe blef ett särskilt Collegium, under namn af Förvaltningen af Sjö-Ärenderne, inrättadt, till befrämjande af begge Flottornas ekonomiska styrelse; med hvilken inrättning ett Flottornas Constructions-Contor står i förbindelse, hvarest alla Ritningar och Handlingar rörande Constructions och Byggnings-detaljerne för bege Flottorne förvaras; och ifrån hvilket Contor Sekund-Chefen afgifver de af honom författade dessiner och directioner till större och mindre Skeppskroppars byggnader för begge Flottornas behof, med mera som med arbetenas execution i åtskillig måtto äger gemenskap och innefattar det åliggande som denna tjenst åtföljer,
1805 den 4 Maj befordrades Nordenbjelke till Öfverste för Flottornas Constructions-Corps, med förut innehafde Lön, samt fortfarande af Sekund-Chefs-Embetets Förvaltning.
1809 den 29 Juni, upptogs denne högaktade Militäriske Vettenskaps-Idkare i Adeligt stånd, under namn af Nordenbjelke, då han sjelf till valspråk utsåg Patria Scopus.
1810 den 10 Febr., kallades Nordenbjelke till Ledamot af denna K:gl Akademi, och samma år, den 21 Nov. till Ledamot af Kongl. Vettenskaps-Akademien.
Under Nordenbjelkes hedrande vandel voro särskilte förrättningar med dess tjenstgörings-epok förenade, såsom flere mödosamma Skogs-kommenderingar; besigtningar å Ekvirke vid Pateholm till åtskilliga Nybyggnader, hvilka borde verkställas å Sveaborg för Kongl, Arméns Flotta; besigtning å begge Half-Galererne vid Otterbäcken i Vennern; tillsynen vid Kongl. Lustfartyget Amphions och Kongl. Slupen Vasa-Ordens nybyggnader, hvilka verkställdes å Djurgårds-Varfvet; samt 3:ne Sjö-Expeditioner; den första med nämnde Lustfartyg Amphion, då Konung Gustaf III gjorde en resa ifrån Carlskrona till Stockholm; den andra, bevistandet af Profseglingen med 60 Kanonskeppet Prins Fredrik Adolf; den tredje vid bevistandet af profseglingen norr om Hetland med nybyggd Linieskeppet Kronprins Gustaf Adolf, då 70 Kanonskeppet Sophia Magdalena af Sheldonska Certen var jemförelse-skepp.
Vid Örlogs-Flottans utrustning till Ryska kriget år 1788 uppdrogs Nordenbjelke Öfver-Skepps-Byggmästare-tjenstens bestridande, eller nu mera Constructions-Departements Chefskapet vid Örlogsflottan; och bidrog han, medelst sin kunskap och erfarenhet till denna Flottas skyndsamma och fullkomliga utrustning.
Af Nordenbjelkes de sednare åren hafde oförtrutna bemödanden må äfven nämnas, det han år 1806 ingaf till då varande Chefen för Flottornas Constructions-Corps, Friherre Lagerbjelke, en omständelig och grundlig Pro-Memoria, angående förbättringar i Kronoskogarnes tillsyn och vård, jemte medlen dertill; äfvensom Kongl. Maj:t den 22 Mars 1811 honom nådigst lemnade uppdrag, att samma sommar afresa till Söderköping, för att anställa noggranna undersökningar i afseende på den föreslagna Dockan och Varfs-anläggningen derstädes för Skärgårdsflottan, i hvilket afseende han erhöll berättelserne om de på stället förut verkställde undersökningar, då han, efter inhämtad kännedom af Localen samt efter derå fattad öfvertygelse om nyttan eller skadan af denna stora idés fullbordan, i underdånighet aflemnade den 25 Okt. samma år, så väl en fullständig berättelse om undersökningens resultat, som nödiga upplysningar och förslag till ändamålets vinnande.
Bland flera nyttiga uppfinningar som Nordenbjelke, medelst en längre erfarenhet och grundlig insigt i Vettenskapen, tillvägabragt, är bland annat som förtjenar att föras hans samtid till minnes, det alldeles nya sätt, att af Eke-rät-timmer sammansätta Däcksknän till begagnande i stället för de vanligen krumvexta Eke- och Furu-knän, hvilka sednare för de större Skepps-Byggnadernes behof nu mera å Svenska skogarne icke stå att ernå; dessa enligt Nordenbjelkes dessin componerade knän skola, enligt K:gl. Brefvet af den 16 April 1808 till Förvaltningen af Sjö-Ärenderne, nyttjas vid nybyggnaden af ett 74 Kanonskepp.
Äfven hade han upptäckt ett medel till vinnande af det Stora ändamålet af virkets conservation i Skeppskroppar för möjligaste längsta tid: för att af denna upptäckt kunna åstadkomma en praktisk nytta, använde han den sednaste tiden at sin lefnad med utarbetande af en fullständig afhandling derom, den han likväl icke hann fullborda; men företaget är lika oskiljaktigt ifrån minnet af samtidens lyckliga Regering, som vigtigt och hedrande för Svenska Nationen.
Jag medger, M.H., det jag stundom uppehållit Er vid mindre vigtiga omständigheter i Nordenbjelkes lefnad; men då Constructions-Corpsen är en inrättning, hvilken ej kan berömma sig af ett äldre anseende, har jag velat detaljera Nordenbjelke Embetsmanna-öden, på det denna Inrättnings yngre Medlemmar må deraf öfvertygas, att förtjensten finner sin belöning, under hvilka skiften som helst; och att en oinskränkt uppoffring åt denna Vettenskap blifver ett ämne till tillfredsställelse äfven under den tid själs- och kropps-förmögenheten aftaga.
Under ett sällt och lyckligt äkten-skap med Fru Annette Ståhl, Dotter af Possessionaten Matthias Ståhl och Anna Margareta Stenfelt, efterlemnade han en sörjande Maka och en älskad Dotter.
Jag har nu sökt gifva ett kort begrepp om Nordenbjelkes lefnadslopp och dess Vettenskapliga förtjenster; men det återstår ännu att visa sidan af hans moraliska karakter, en sida som ej skall beskuggas af tldhvarfvets lättsinnighet eller den anspråksdryga half-förtjenstens smålynnen.
Han vördade Religionen såsom den grund, hvarpå all mensklig lycksalighet hvilar.
Han älskade sitt Fädernesland och vördade sin Konung med renaste hjerta.
Han var redlig i alla sina företag, rättrådig och driftig i utöfningen af sitt yrke, och outtröttlig att bringa detsamma till höjden af fullkomlighet.
Hans umgänges sätt var muntert, gladt och behagligt, och ingen var större menniskovän än han.
Egennyttan har aldrig hos honom fått det minsta insteg.
Han sträfvade aldrig efter lyckan; tvertom, han undandrog sig ofta de tillfällen, hvarigenom han kunde ådraga sig Hennes blinda och nyckfulla ynnest.
Han kände sig sjelf, sin styrka och sina själsförmögenheter för litet, och hyste för mycket misstroende till sina kunskaper: hvaraf händt, att mycken Vettenskap nu ligger med honom i grafven undangömd.
Den 19 Maj 1814 lemnade han detta jordiska, i en ålder af nära 70 år, under hvilken tid han som Tjensteman tillbragt 50 lefnads-år; och med honom är denna Adeliga Ätt upprunnen och utslocknad; men minnet af hans förtjenster skall all tid bevaras inom Constructions-Corpsen och denna Kongl. Akademi, hvars odelade aktning och förtroende honom blifvit lemnadt.
*) Nemligen Linjeskepp af 64 Kanoner: Kron-Prins Gustaf Adolf, Fäderneslandet, Ömheten, Rättvisan, Dygden, Äran, Försigtigheten, Dristigheten, Manligheten och Tapperheten; och af Fregatter af 40 kanoner: Bellona, Minerva, Euridice, Thetis, Galathée, Venus, Fröja, Camilla, Iphigenie och Diana; samt repeter-Fregatten Ulla Fersen, Cuttern Örn och Falk, Kongl. Jagterne Amadis och Esplendian, en Gondol för K:gl. Maj:t, samt några fartyg af mindre sorten för Kongl. Arméns Flotta.
Fr. Sheldon: Åminnelse-tal öfver Öfversten, Sekund-Chefen för Flottornes Constructions-Corps och Ridd. af Kongl. Vasa-Orden Lars Nordenbjelke.
Carl Deleen, Stockholm, 1811. 12mo, 20 pp.
Inträdestal hållet i Kongl. Krigs-Vetenskaps Akademien den 13 nov. 1815.
Transcribed by Lars Bruzelius.
Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Biography | Search.
Copyright © 2005 Lars Bruzelius.