ÅMINNELSE-TAL
öfver
Kongl. Vetenskaps Academiens framl. Ledamot Öfverste-Lieutenanten vid Flottornes Constructions Stat
Wälborne Herr
GILBERT SHELDON,

Hållet för
KONGL. VETENSKAPS ACADEMIEN
den 6 Maji 1802,
af
CARL GUSTAF SJÖSTÉN,
Kongl. Vetenskaps Academiens vice Secreterare.


STOCKHOLM,
Tryckt hos Johan Pehr Lindh 1802.


This Brillant is so Spotless and so bright
He needs no foil, he Skines by his own Light.

Dryden.


MINE HERRAR!

At äras af samtidige och berömmas af en oväldig efterverld, är en lott, som endast tillfaller den ädle medborgaren, hvilken ej mindre för sin än den tillkommande tiden varit nyttig: Ofta, det är sant, hafva tidens omskiften, tillfälligheter och sådane företag, som mera tilvällat sig en ouplyst allmänhets beundran, än kännares bifall, varit orsaken till den vördade hugkomst, hvarmed mången dödlig blifvit hedrad efter förgängelsen. Men en hugkomst, grundad på så slippriga fästen, försvinner snart; Då deremot den medborgares minne, som genom sina kunskaper och uptäkter, sin verksamhet och outtrötteliga nit, har i betydelig mon gagnat Fäderneslandet under sin lefnad och uti et eller annat affeende grundlagt dess väl för en framtid, ganska sent blifver et rof för den alt öfverhöljande glömskan. Jag säger med flit sent; ty et aldeles oförgängeligt minne tillhörer blott de få, som varit phenomeniskt store och ovanlige i laster eller dygder. — Sunda Förnuftet skal altid gilla denna lära; och tideböckerna bevisa redan, at hos efterverlden, som utan hat och gunst afmäter de aflednas värden efter det goda och nyttiga de hafva gjordt, förlora höghet, magt och rikedom hela deras anseende; då deremot ädla gerningar, mogne kunskaper, nyttige uptäkter och et dygdigt lefverne behålla sin frägd och glans oförgängelige.

Utur denna synpunct får jag i dag inför Eder, Mine Herrar, resa minnesvården åt den sista af detta Edert samfunds första Ledamöter, Öfverste Lieutenanten vid Flottornes Constructions-Stat Herr Gilbert Sheldon, som genom sina utmärkta förtjenster förvärfvat sig samtidens och Fäderneslandets erkänsla, och alla rättfinnades aktning. Såsom en af de störste kännare af de till Skeppsbyggeriet hörande angelägne vetenskaper, var han skarpsynt och säker, vid nya byggnaders anläggning; nitisk och oförtruten vid deras utförande; fintlig och pålitelig vid nya machiners uptäckande till arbetets lättande. Han har ock därföre, såsom god medborgare och trogen undersåte, efterlemnat så många, nyttiga gerningar vid sin graf, at föga mer behöfves för at i dagen ställa hans redan vundna ära, än at helt enkelt och i korthet upräkna dem.

Desse ypperlige förtjenster, oansedt de aldrig behöfva låna någon glans af många anor och en hög börd, böra dock icke hindra mig at nämna, at Herr Öfverste Lieutenanten Gilbert Sheldon, härstammar ifrån den urgamla Sheldonska Ätten i England, hvilken altid varit utmärkt för trohet emot Öfverhet och Fädernesland, samt ädla och nyttiga gerningar.

Farfadren Francis Sheldon, Broder till Ärkebiskopen Gilbert Sheldon *) och Lord Majoren Joseph Sheldon afreste 1655, med Komnung Carl den II:s tillstånd ifrån England, för at, enligt vår Konung Carl den X:des kallelse, blifva Öfver Skepps-Byggmästare i Svensk tjenst. Dess Son Francis Joh. Sheldon blef år 1685 fadrens efterträdare; Och efter dennes död 1692, förordnades brodren Charles Sheldon till Syslans förvaltande. Denne Charles Sheldon har, utom flere andre märkelige byggnader *) i synnerhet rest sig et oförgängeligt minne uti den förträffeliga och i sit slag ännu ensamma Skeppsdockan, på den så kallade Lindholmen i Carlscrona, hvilken han, med nog ringa Kronans kostnad, fullbordade år 1724. *)

Af en så värdig Fader och dess älskade Maka Fru Eva Maria Mesterston, föddes vår nu saknade ledamot Gilbert Sheldon den 21 Januarii 1710 uti Carlscrona, den 15:de i ordningen bland 19 Syskon.

Fadren ledde tidigt denne sonens upmärksamhet, på det yrke, som han sjelf och dess förfäder så värdigt hade uparbetat i vårt land; och Sonens eldiga snille och qvicka fattningsgåfva, svarade aldeles emot Fadrens förmodan: Ty på 18:de året hade han redan både hemma och vid Lunds Academie lagt så god grund uti de för en Skeppsbyggmästare då för tiden nödige hjelpvetenskaper, at han kunde antagas icke blott såsom Eleve uti Skeppsbyggeriet, utan äfven såsom skickelig at göra tjenst på Kongl. Amiralitets Skeppsvarfvet i Carlscrona. Tvänne år derefter befordrades han till Qvartersman, och fick, under Fadrens tillsyn drifva arbetet på 70 Canonskeppet Enigheten.

Med hvad flit han under dessa åren vinlade sig om både det Theoretiska och Practiska i detta vidlyftiga yrke, synes bäst deraf, at han 1732, till alla närvarandes nöje undergick Skeppsbyggmästare Examen *), och fick året derpå Under-Skepps-Byggmästare fullmagt.

1734 blef han beordrad, at resa till Stockholm, och för deras Kongl. Majestäter i underdånighet upvisa modellerna på 70 Canonskeppet Enigheten och Amiralitets Skepps-Dockan, med dess Slussverk, hvilka han sjelf hade förfärdigat **). Båda desse modeller blefvo med sådant välbehag af deras Majestäter ansedde, at den unge Sheldon derföre icke allenast strax blef belönt med 100 Ducater, utan ock ansedd skickelig, at företaga en utländsk resa, för at, genom de yppersta Skeppsvarfs beseende i Europa, öka sina redan förvärfvade insigter i Skeppsbyggeri vetenskapen, och dermed framdeles gagna Fäderneslandet. En summa af 1000 Daler Silf:mt blef anslagen till Sheldons årliga resepenningar, och med detta understöd företog han år 1735 denna sin utrikes resa.

Under en tid af tu år, besåg han Skeppsvarfven i Köpenhamn, England, Italien och Frankrike, samt den märkvärdiga Langvedocs Canalen; hvarefter han ifrån Bourdeaux åter reste sjövägen till Köpenhamn, dit han anlände den 1. Augusti 1737, och därifrån vidare till Sverige samma år. Af Dagboken, som han under dessa åren hållit, kan inhämtas, at han i hög grad varit vettgirig, noga gifvit akt på det, som han funnit olika uti Skeppsbyggnaden hos desse särskilta folkslag, sökt tillförlitelig uplysning om det aldeles nya, och framför alt uti England gjordt sig noga underrättad, om det derstädes då brukelige sätt att bygga och conservera skeppen samt deras tillhörigheter *): Uti Genua, Livorno och andra Italienska hamnar, studerade han med största upmärksamhet Galere byggnaden och sättet at med muddermachiner uprensa hamnar: Uti Marseille och Toulon har han med en forskande blick gjordt sig ännu närmare bekant, med derstädes brukelige beväpnade fartyg, bestående både af större och mindre krigsskepp, galerer och alt annat som kan tjena till en Flottas utredande och bevärande *).

Hvad jag nu med få ord upräknadt af det Herr Sheldon vidlöftigare anfört uti sin dagbok, bragte han i fullkomlig ordning vid sin hemkomst, uplyste de fläste ämnen med nödiga ritningar, och öfverlemnade denna beskrifning öfver det märkvärdiga, som han sett under sina resor, till då varande Kongl. Amiralitets Collegium, hvilket häraf än mera styrktes uti den öfvertygelsen, at den unge Sheldon en dag borde blifva sin faders efterträdare, för at lika som han med sina goda insigter gagna fäderneslandet. Tiden härtil var icke eller långt borta; ty år 1739 lemnade Charles Sheldon detta jordiska och denne sonen Gilbert Sheldon erhölt syslan hvilken han redan hade visat sig vuxen och fick nu mera härigenom det yppersta tillfälle at häruti ådagalägga sin skickelighet och kännedom *).

Vid samma tid börjades en inrättning i vårt Fosterland, som altid skal blifva märkelig i lärdoms historien, Wetenskaps Academien inrättades och dess första Stiftare, som gjorde sig en ära af at upsöka förtjente män, kallade vår Sheldon så tidigt, at deltaga uti deras lärdomsöfningar, at han blef den i 18:de i ordningen af denna Academiens första ledamöter. **)

Hans Ämbets-syslor å en aflägsen ort, som hindrade honom, at efter Stadgarne taga sit personliga inträde uti Academien, gåfvo honom i dess ställe genast tillfälle, at med flere betydliga rön rikta våra handlingar.

Tredje qvartalet af dem, som utgåfvos år 1741, innehåller en af Gilbert Sheldon författad afhandling om skepps tyngd och rymd i vattnet, hvilken visar at han, som kände, huru litet detta ämne ännu var utredt, huru vigtigt det var för Skeppens rätta construction, och huru mycket Engelsmän och Fransoser hade kostat på dess undersökning, varit nog fintlig och skarpsynt, at genom försök bana sig väg härtill. Han stälde modeller till 50, 60, 70 &c. Canonskepp uti et med sjövatten fyldt Cubiskt mått, lastade dem till den upstuckne vattenlinien, mätte sedan huru mycket vatten den nedsänkte delen hade undanträngt, och bestämde sedermera häraf huru mycket vatten et efter samma modell, i stort byggdt Fartyg borde undantränga, och således hela Skeppets tyngd och rymd i vattnet, då det ligger på sin hela last.

På et äfven så enkelt sätt har han uti 1742 års Handlingar sökt utröna belägenheten af Skeppens Centrum Gravitatis, förmedelst modeller, hvilka invändigt voro ifrån Akter till Förn försedde med en skarp balk af jern eller träd, fästad uti för- och akterstäfven: Denna balk är föredd med en jernögla, hvilken, sedan modellerne blifvit lastade, till den upstuckne vattenlinien, föres så länge fram och tillbaka till des modellen dermed i fullkomlig jemnvigt kan uplyftas, då öglan utvisar stället för centrum gravitatis uti skeppets längd.

For at häfva de inkast, som blifvit gjorde, emot behöriga säkerheten af detta sätt, att utröna Skeppens tyngd och rymd i vattnet, samt belägenheten af deras centrum gravitatis, har han uti 1751 års Handlingar i korthet upgifvit sättet, huru modellerne, nyttjade vid ofvan anförde försöks anställande, blifvit gjorde.

Häraf kan man draga den slutsats, att så vida modellen fullkomligt liknar fartyget i afseende på dess yttre form, så måste den proportionaliter uptaga samma rymd och hafva sit centrum gravitatis på likbelägit ställe med fartyget i stort.

Någon torde här fråga hvarföre icke Sheldon genom Differential och Integral calculen uplöst dessa Problemer? Och jag svarar, Newton och Leibnitz, som båda täflade om äran at hafva upfunnit denna calcul, voro nyligen bortgångne. Sverige kunde i början af förflutne Seculo knapt räkna någon mer än Klingenstjerna som kände denna calcul och med honom var Sheldon i sin ungdom föga bekant. Huru skulle föröfrigt Sheldon, som i yngre åren icke hade haft tillfälle at blifva undervist i denna calcul, utan i dess ställe ifrån barnaåren hade insupit Fadrens grundsatser, som kände de fleste medel och utvägar, hvarigenom fadren, vid förekommande händelser hade hulpit sig fram, och som beständigt varit sysselsatt på Warfvet både före och efter sin utrikes resa. Huru skulle, säger jag, Sheldon hafva tilfälle at vinlägga sig om en vetenskap, som han kanske i sin ungdom icke kände mer än till blotta namnet, i synnerhet då han viste at ingen Skeppsbyggmästare den tiden satte något synnerligt värde derpå eller ansåg den såsom nödvändig? Man bör derföre aldeles icke undra deröfver at Sheldon icke genom den högre calculen har uplöst nämde problemer, utan man bör snarare beundra dess skarpsinnighet, som uptäckte dessa medel at komma uplösningen närmare än någon Skeppsbyggmästare tillförene hade kommit.

Men jag återkommer till ämnen, som visa, at Sheldon, oaktadt han icke var bland tidehvarfvets störste Mathematici, dock likväl hade så tillräckelige Mathematiske kunskaper, at han förtjente namn af en ypperlig Skeppsbyggmästare. Nio Linieskepp, åtta Fregatter, två Brigantiner, fyra defensions pråmar, fyra Bomkitsar och fyratiotvå Gallerer, tillhopa sextionio större och mindre bevärade fartyg, hvilka alla, hvar uti sit slag, täflat med våra grannars uti välsegling, styfhet, styrka och varaktighet, bevisa ju tillräckligen, at Sheldon, som under sin lifstid byggdt dem efter egna ritningar, var i Skeppsbyggeriet en fullkommen man. Utom dessa nybyggnader har han jemväl uti Skeppsdockan haft 245 Skepps mer eller mindre svåra reparationer, och tillika haft nybyggnader af 14 stycken större och mindre Krono Lastdragare.

Detta är dock icke alt det han gjordt eller blifvit befald at göra till Fäderneslandets tjenst. Skeppsvarfvet och hamnen i Carlscrona framvisa ännu sådane förändringar och förbättringar, som ensamme skola till den sednaste efterverld bevara minnet af Gilbert Sheldon och dess förtjenster. Det då varande Kongl. Amiralitets-Collegium och Riksens Högloflige Ständer hafva ock derföre flere gångor inkommit till Konungen med underdåniga berättelser, hvaruti Sheldon icke allenast på et hedrande sätt omtalas, utan äfven föremäle för honom göres, antingen till belöningars ernående eller befordran till högre titlar, högre rang. Således blef han på Riksens Ständers underdåniga anmälan år 1748 hugnad med Capitains rang och värdighet, i likhet med nu varande Majorerne vid Kongl. Amiralitetet. *). År 1752 blef han på Kongl. Amiralitets-Collegii underdåniga anmälan af Konungen belönt för inrättningen af en Pålkran och muddermachin, som han till hamnens och Warfvets nytta hade förfärdigat. **) 1756 åtskilde Riksens Högloflige Ständer syslorne vid Örlogs-Flottans Skepps-Warf så, at Eqvipage- och Öfver-Skeppsbyggmästare-Embetena icke blefvo subordinerande under hvarandra, utan under-Holm-Amiralen, och Sheldon såsom Öfver-Skeppsbyggmästare tillades lika rang med Equipagemästaren, nu mera Öfverste-Lieutenant. *)

1758 blef han på nämde Kongl. Collegii underdåniga hemställan försedd med Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande at vara Chef för et Timmermans- och Handtverks-Compagnie. **)

Ingenting kan dock sätta Sheldons kunskaper i klarare ljus eller bättre uplysa huru mycket Sheldon gjordt sig förtjent af Fäderneslandet, än Kongl. Amiralitets-Collegii Riksdags relation, daterad den 1 Aug. 1760. ***)

„Collegium bör fördenskul intet förtiga huru mycket Skeppsbyggmästaren Sheldon i denna och flera så vigtiga omständigheter lättat Collegii omsorg och befrämjat ändamålet af dess bemödande, ty utom hvad

1:o „Näst föregående 18. §. underdånigst är derom förmält, at han återsatt den gamla och oskattbara reparations Skepps-Dockan i sitt förra stånd och det med mycken förbättring, så har han

2:o „Öster om Skepps-Dockan på Lindholmen låtit bortspränga ett stort onyttigt berg, som vid vattenkanten varit af 16 fots högd, hvarigenom han gjordt upfyllning i sjön på 12, 14, 16 och 20 fots djup samt dermed till 3490 qvadrat alnar utvidgat stranden, och dessutan på landet utrummit en ny jemn plan af 18,615 quadrat alnar, förvarat åt sjökanten på ett tillförene här ovanligt sätt, med fasta gråstens mouiler på 20 fots djupt vatten, dervid han anlagdt 2:ne 70 Canonskepps staplar, hvaraf den ena redan för detta, så till stapel som aflöpnings sjöbädd blifvit förfärdigad, derpå nya 70 Canonskeppet Prins Gustaf blifvit byggdt och den 6 November 1758 lyckligen aflupit. Berörde sjöbädd är inrättad på ett nytt sätt af 126 fots längd i sjön på 22 fots djupt vatten. På samma sätt

3:o „Har han på Warfvet vid den så kallade 1:sta eller östra stapelen anlagt en dylik sjobädd, derpå 60 Canonskeppet Prins Carl blef byggdt, som samma dag lika lyckligen aflopp, på hvilket ställe ett nytt 60 Canonskepp nu åter är upsatt. Om desse för Riket fördelaktiga nya omständigheter blef hos Eder Kongl. Maj:t den 9 November 1758 pag. 4256 underdånig berättelse aflagd och uti Eders Maj:ts nådiga svar af den 20 i samma månad pag. 4262. äro de på nådigt sätt ansedde.

4:o „På den förstnämde stapelen på Lindholmen upsattes i stället ett nytt 70. Canonskepp. Öfver denne stapelen upföres nu ett fast stenskjul, som är under fullt arbete. *)

5:o „Den andra stapelen på Lindholmen är till planeringen och mouillen likaledes färdig, och återstår allenat sjöbäddens fullbordande.

6:o „Hvad angår platserne emellan nya och gamla uphalnings bäddarne på Lindholmen, hvilka för detta varit oländige och onyttige, liggande nära vid grundt vatten samt en med åtskilliga Skeppsvrak, upfylld vik och strand, så har Skeppsbyggmästaren Sheldon, äfven förvandlat dem uti en i sjön upfyld plan af 5100 quadrat alnar.

7:o „Vid bägge sidorne af gamla uphalningsplatsen har han af den vid bergens bortsprängning fallne stenen anlagt fasta sten mouiller, hvarigenom hamnen tillika undgår, at icke upgrundas af fyllning och orenlighet, som nedfyter ifrån stranden. Derhos är ett fält af 5500 quadrat alnar på sjelfva landet planerat till hvarjehanda angelägna behof, men i synnerhet tjenar det

8:o „At nyttja ett af naturen förlänt förträffeligt tilfälle, at frambättre anlägga en ny eller den 3:dje Skeppsstapelen på Lindholmen, längs åt gamla uphalningsplatsen.

9:o „När Örlogsskeppen för detta äro blefne gjorde tomma at införas i Skepps-Dockan, har man måst göra dryg kostnad at transportera Skeppens Canoner och öfriga tillbehör på de dertill förordnade ställen, nemligen Canonerne på det ena, tacklingen och utredningen på ett annat, ballasten på det tredje och så vidare, hvartill 8 eller 14 dagar upgått, alt efter skeppens storlek och beskaffenhet, till hvilken ända skeppen måste förläggas ifrån det ena aflägsne stället till det andra, hvilket icke heller kunnat undvikas när skeppen kommit utur Dockan, innan det åter kunnat läggas i laget. Som nu den gamla Skepps-Dockan på intet sätt är stridande med den nya Docke-inrättningen, utan fast mera blifver sedan som för omistelig, men nyttan deraf märkeligen besväras, med förrberörde ganska dryga omkostningar; så har till deras afböjande för den följande tiden en ny svår Bråbänk efter Skeppsbyggmästaren Sheldons upfinnande förledit år vid Lindholmen af honom blifvit anlagd, utan för et gammalt Skeppsvrak, med en af honom likaledes inventerad svängkran, *) som kostar ganska litet, hvarigenom icke allenast hälften af den förra kostnaden besparas, utan ock långt mera i tiden, som är så kostbar, vinnes, hvartill än en annan oskattbar förmån kommer, nemligen, at man kan utur skeppen taga och på denna bråbänken uplägga ballasten, på det de ner i hålskeppen kunna vädras, rengöras och förbättras.

„En sak som ganska mycket bidrager till skeppens conservation, men hit intill sällan låtit sig göra, i brist af dylik inrättning.

10:o „Äro flere sten mouiller på lika sätt anlagde hvarigenom pålningar och hammarband af träd, som så mycket föröda skogarne och ju längre ju mera, falla ganska dyra, kunna framdeles undvikas. Derhos han upgifvit en fördelaktig plan till flere sådane anläggningar, hvarigenom tillika rum på Lindholmen blifver till den 4:de nya Skepps-stapelen at nyttjas, i fall en sådan handläggning blefvo nödig, hvartill det eljest är nog sällsynt at råka på tjenligt ställe. Förenämde nya bråbänk har dessutom den nyttan med sig, at ännu den 5:te nya stapelen kunde, om så omträngdes, anläggas Öster om 1:sta stapelen inpå Warfvet. Denne tillgången af lägenhet till flera staplar, är förträffelig, om det i framtiden finnes nödigt, at flere skepp tillika skulle blifva qvarstående på staplarne under skjul innan de aflöpa. Än vidare

11:o „Har han vid 2:dra Skeppsstapelen in på Warfvet anlagt en ny sjöbädd, likaledes med grundval af sten. På denna stapelen är en svår lastdragare upsatt, men annars kunna äfven 60 Canonskepp der byggas, lika som det tillförne skedt.

12:o „De omförmälte nya sjöbäddar äro inrättade på et aldeles nytt sätt af 100 à 130 fots längd, så at skeppen icke såsom tilförne kunna brytas enär de aflöpa, om de än äro helt färdige; derigenom är hvar och en af desse sjöbäddar tillika tjenlig till en uphalningsbädd; helt nytt är också det, at berörde sjöbäddar äro i sjelfva vattnet ifrån grunden af sprängd gråsten så godt som upmurade, efter dertill anlagde stolar, hvarpå sedan en af trä förfärdigad sjöbädd, blifver under vattnet fäst uti en jemnt docerande plan; Inrättningar som tillförne utan ganska kostsamma kajdammar äro ansedde för omöjlige, hvarföre ock saknaden, af denna kunskapen kostat en del andra Riken tunnor guld.

13:o „Har han inventerat sådane nya ducdalber med de hammarband uti krysset, som äro varaktigare i längden än de förra; Och som de äfven kunna nyttjas på hård bottn, der pålar annars ej kunna nedslås, hvarföre de icke tillförne kunnat där brukas, så tillskyndar detta Kronan tillika märkelig besparning af tåg och fastmakare med flera fördelar. Sist

14:o „Var den angelägna Krono-Qvarnen vid Lyckeby emot hösten 1759 af en oförsedd händelse råkad i en äfventyrlig belägenhet, men Skeppsbyggmästaren Sheldon, upfant medel till förekommande deraf och till de dervid nödige reparationer. Genom honom blef det ock innom nog kort tid och till märkelig besparing för Kronan verkstält.

„Detta sista finnes närmare af Collegii Resolution den 7 Sept. sidstledne pag. 220. på en derom inkommen berättelse och alt det öfriga har han utförligen anfört i dess berättelse pag. 241, med 2:ne dervid bifogade ritningar pag. 254 och 255. hvarhos han ådagalagdt, huru detta alt är förrättadt med största besparing och för en stor del, nästan på et okännbart sätt.

„Eder Kongl. Maj:t har i Dess Högstberörde Bref af den 20 November 1758 pag. 4262. om Örlogsskeppen Prins Gustaf och Prins Carls aflöpande Nådigst förklarat, at oftanämnde Skeppsbyggmästare gjordt sig förtjent af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga hugkomst, hvarom Collegium fick befallning at å Eders Kongl. Maj:ts höga vägnar lemna honom tilsägelse och försäkran. Då han nu i underdånigst förrberörde måtto, aflagdt så många flera nya och för Riket mycket gagneliga prof af skickelighet och förfarenhet samt nit och ömhet för Kronans tjenst; Så bör Collegium så mycket mindre underlåta at underdånigst anmäla honom till Eders Kongl. Maj:ts Allernådigste åtanka på något emot så berömlige förtjenster svarande sätt, till hans och andras vidare upmuntran.«

Desse här upräknade vattenbyggnader som hittils trottsat förgängelsen, skola altid, mina Herrar, blifva ojäfaktiga bevis på Constructörens Snille, grundeliga kännedom af dit hörande vetenskaper, kloka anordning och ovanliga driftighet vid utförandet. Det man knapt anser troligt, är, at alla dessa arbeten hafva blifvit företagne och fullbordade, efter Sheldons egna ritningar samt under dess handläggning och tillsyn, innom en tid af 21 år eller ifrån år 1739 till 1760; men sådan, mine Herrar, var Sheldons nit och lifliga verksamhet, at han icke allenast hunnit fullborda alt detta, utan ock haft tid öfrig till andra vigtiga förrättningar, och andra ämnens noggranna undersökningar.

Då 50 Canonskeppet Werden år 1740 var i Dockan för at repareras, befants dess löskjöl på ¾ af skeppets längd akter ifrån, vara aldeles förlorad, och som nämde kjöl var 8 tum tjock, stod skeppet på fasta kölen akter och på 8 tums löskjöl för; hvarföre det nödvändigt måste uplyftas så mycket, at den återstående löskjölen kunde borttagas och en ny löskjöl åter insättas. Härtill voro de på Warfvet befintelige verktyg otillräcklige, hvarföre Sheldon påfant et nytt häftyg, lyftvals kalladt, och med 3:ne sådane uplyftade han hela skeppet 8 tum högt på 2:ne timmars tid, med allenast 30 mans tillhjelp. Detta häftyg, som både i afseende på sin nyhet, ovanliga styrka och enkelhet mycket hedrar upfinnaren och tillika visar dess rådighet vid förefallande händelser, är af Sheldon beskrifvit uti våra Handlingar, och har af Herr Petter Elvius än närmare blifvit undersökt, och i afseende på Theorien bragt till sin fullkomlighet. *)

År 1746 hedrade Riksens Högloflige Ständer vår Sheldon med deras förtroende, och upkallade honom till Stockholm för at bivista öfverläggningarne om Skepps-Dockans reparation och iståndsättande.

Samma år besigtigade han ock Dahls och Wermelands Mast-skogar, samt ingaf till förrberörde Deputation sit yttrande, om dessa skogars nödiga vårdande och skötsel, så at de uti långliga tider skulle kunna underhålla Flottan med nödiga Mast- och Spir-trän, till undvikande af dyr uphandling utrikes ifrån. Önskeligt hade varit, at det, som då funnits nödigt, till desse dyrbara träds fredande hade i senare tider blifvit iakttagit: Riket hade då derstädes kunnat räkna på et ansenligt förråd Mastträd för sin Flotta, och man hade kanske för det närvarande undvikit at se dessa skogar aldeles utblottade på sådane storverksträd.

1748 och 1749 blef vår Sheldon anbefalt, at besigtiga åtskillige defensions prommar och gallerer, som efter hans ritningar byggdes på beting uti flere Rikets Hamnar.

Uti Götheborg förbättrade han, efter högvederbörlig befallning år 1750 gamla Warfvet så, at det blef försedt med bråbänk, mouille och mastkran, och upgaf et project med tillhörige ritningar, huru nya Warfvet och dess hamn, som var på vägen at förderfvas af sjömask och sågspån skulle hjelpas; hvilket äfven samma år gillades af Kongl. Amiralitets-Commissariatet i Götheborg.

Med då varande General-Majoren Grefve Lieven blef han 1753 commenderad at vid Landscrona utse tjenligt ställe till Skepps-Warf och upgifva lättaste sättet, at rensa hamnen, och beständigt hålla inloppet i djupet rent, under den företagne Fästningsbyggnaden på Gråån; hvilket även verkstältes.

1755 fick han befallning at både bevista profsegling med nybyggda fartyg, och tillika med då varande Herr Generalen och sedermera Fältmarskalken Grefve Ehrensvärd öfverlägga om plan till Skepps-Warf och Skepps-Dockas anläggning vid Sveaborg.

Sjöfarten emellan Christianstad och Åhus väckte år 1756 och 1757 det allmännas upmärksamhet; hvarföre äfven Herr Sheldon dessa åren måste åtfölja Hans Exellence Grefve Lieven, för at undersöka belägenheten på stället, och sedermera upgifva förslag, huru de olägenheter, som den tiden öfverklagades, borde kunna hjelpas. En del af Sheldons förslag sattes äfven straxt i verkställighet och gjorde så utmärkt nytta at man nu i sednare tider beklagat, det icke alt blifvit gjordt på samma gång.

Sedan Herr Sheldon aflagt så många prof af nit och skickelighet uti de vigtiga förrättningars utförande som honom blifvit anförtrodde och tillika i alt sit väsende, både emot Förmän, Ämbetsbröder och underhafvande, skickat sig på det en ädel och rättsint man värdigaste sätt, borde man knapt kunna förmoda, at han någonsin skulle blifva blottstäld för motgångar. Lik andre förtjente män kunde han dock icke undvika dem. Fregatten Postillon kantrade på Carlscrona redd, under det den på Chefens befallning skulle krängas, så at den kunde strykas med en hvit lapp salfning ifrån Berghultet till något under den vanliga vattenlinien. Denna olyckshändelsen skulle undersökas och Kongl. Amiralitets Öfver-Rätten, som blef förstärkt med Ryttmästaren Jennings, Öfver-Directeuren Faggot och Öfver-Skeppsbyggmästaren Sohlberg, fick Konungens nådiga befallning at noga undersöka, antingen fartyget kantrat förmedelst fel i constructionen, eller genom den commenderande Officerarens mindre upmärksamhet och tillsyn vid befälet, samt efter omständigheterna, enligt Lag och Förordningar sakfälla den eller dem, som förorsakat denna skada.

Rättegången emot Sheldon och Skepps-Chefen blef således börjad och flere vittnen afhörde utan at något i hufvudsaken kunde utrönas. Den melerade Kongl. Amiralitets Öfver-Rätten stadnade derföre i det beslut, at genom krängnings försök afgöra frågan. Dessa försök lyckades så, at fregatten både med öpna och slutne Spygatter och Roddareportar, aldeles icke visade minsta benägenhet till kantring, oaktadt han krängdes mycket mera än vid ofvannämde lappsalvning. Öfver-Rättens Ledamöter voro sjelfve om bord för at granska de sig under krängningarne företeende omständigheter, och funno, at då Spygatten voro öpne, inrusade vattnet emellan bordläggningen och garneringen under andra spygatten för ifrån. Detta gaf anledning at på det stället öpna garneringen i slaggången, då läckan ayntes vara i sjelfva spygatten. Alla spygatt blefvo derföre med största noggranhet besigtigade och uttagne, då den andra förifrån befants äga en så stor öpning midtpå uti falsen, at man deruti kunde inträda fyra finger. Genom dessa försök utröntes således fullkomligen at hvarken Constructeuren eller Skepps-Chefen hade varit orsaken till kantringen, hvilken de icke en gång kunde gissa till. Båda blefvo ock derföre förklarade för oskyldige och befriade från alt ansvar. Herr Sheldon fick jemvål af denna Kongl. Öfver-Rätt det utmärkta loford, at han vid denna Fregatts byggnad väl och försvarligen sig förhållit; hvarföre han äfven, för at uplysa allmänheten och vederlägga utspridde ogrundade rykten, ansåg sig befogad, at uti Riksdagstidningen N:o 38. för år 1756 låta införa et utdrag af nämde Öfver-Rätts till Konungen inlemnade underdåniga berättelse om sakens förlopp och sammanhang.

Denna obehagliga rättegång, hvaruti vår Sheldon sluteligen på et så lysande sätt segrade, var dock icke den enda, hvaraf han under sin lefnad besvärades. Man borde, mine Herrar, tro, at Sheldon som gjordt Fäderneslandet så vigtiga tjenster, som visat sig så utmärkt pålitelig, skickelig och nitisk uti alla honom anförtrodde förrättningars utförande, som aldrig afvek ifrån det han trodde och ansåg för rättvist och förmonligt för Fäderneslandet, som altid nögd med sin lott, aldrig sökte något sjelf och således uti befordringsvägen aldrig förfördelade någon, och som af Kongl. Amiralitets-Collegium med så mycket skäl i underdånighet hade blifvit anmäld till Konungens Nådigsta åtanka, samt fått derom högtidlig försäkran, man borde tro, säger jag, at han icke skulle kunna invicklas uti en rättegång, som icke hade mindre ändamål, än at öfvertyga honom om begångne fel vid Örlogsskeppets Adolph Fredrics reparation i Dockan och altså om en ansvarig efterlåtenhet uti et Riksvårdande ärende.

Men sådan är altför ofta förtjenstens lott. Egennyttans hämd strider mot dess framgång, och afunden mot dess ära. Ju mera den altså lyser, ju odrägligare blifver den i vissa människors ögon, hvilka ock derföre använda alt at förringa dess värde om de icke kunna helt och hållit göra det till intet.

Sheldon med rättvisan och oskulden på sin sida uthärdade en sex års långvarig rättegång; men segrade sluteligen och förklarades oskyldig icke allenast af Kongl. Amiralitets Öfver-Rätten år 1769 *), utan även 1771 af Hans Maj:t Konungen, som tillika i Nåder förklarade, at han varit invecklad uti en vidlöftig rättegång, hvartill Öfver-Rätten icke varit för vissa delar befogad.

Men återvändom till ämnen, som hafva större rätt till vår upmärksamhet: Vår Sheldons trogna tjenster och arbeten.

Hans Maj:t Konungen behagade år 1764 i Nåder utnämna Herr Sheldon at vara en af de ledamöter, som uti Carlscrona skulle sammanträda, för at reglera Skepps-Certerna för Konungens och Rikets Örlogs-Flotta. **) Hvad han här uträttat synes bäst af Cert-Deputationens Protocoll, hvilket visar at vår Sheldon genom sina uplysande memorialer väl hindrade Ledarmöterna, at vidtaga det först föreslagna altför stora deplacementet, änskönt han icke kunde förekomma at et deplacement, som var mindre än det han sjelf föreslog, af dem blef antagit. Sednare tiders förfarenhet har dock fullkomligen ådagalagt, at det 1768 antagne deplacement var för litet, och at Sheldon således icke hade orätt uti det han vid öfverläggningarne i detta ämne då för tiden anförde.

År 1780 blef honom äfven af Konungen genom Hans Excellence Riks-Rådet Baron Falkengren anbefalt, at som Ledamot af Constructions-Deputationen till Hans Excellence insända hvad han, i et så angelägit ändamål kunde för sin del, af nit för Kongl. Maj:ts höga tjenst hafva at andraga. Uti sitt deröfver inlemnade Memorial af den 17 Febr. 1780. förklarade han, at han tryggt hvilade vid det, som han redan 1768 i detta ämne flere gånger anfördt, och det med så mycket större skäl, som det af honom 1759 byggde Skeppet Sophia Magdalena ännu befants vara et af de bästa till den tiden byggde skeppen i vår Flotta.

Man har i alla tider velat undvika segelfart genom den så kallade Drogden, emellan Saltholmen och Köpenhamn och i dess ställe låta fartygen gå genom flintrännan, som ligger emellan nämde holme och svenska vallen. Härtill fordrades dock vid Skanör eller Falsterbo en tjenlig hamn för Lots-fartyg, på det svenska Lotsar måtte kunna betjena sjöfarande under sistnämde fart och Herr Sheldon blef år 1766 förordnad, at bese belägenheten, och inkomma med förslag till en dylik hamns anläggning på något tjenligt ställe, emellan dessa båda städer. Vid undersökningen fant han vattnet så långgrundt, at det icke på 423 à 590 alnars afstånd ifrån stranden hade mera än 6 fots djup; hvarföre äfven kostnaden till en sådan hamns anläggning nödvändigt skulle blifva nog dryg, och kanske icke svara emot den besparing man derigenom ville vinna. Torde hända at förslaget, som Sheldon upgaf till en sådan hamn äfven därföre icke ännu blifvit satt i verkställighet.

Kongl. Amiralitets-Collegium anmodade år 1767 Öfverste-Lieutenanten Sheldon at upgifva ritning, modell och kostnads-förslag till en efter Holländska sättet inrättad Sågqvarn, som Kongl. Collegium fant nyttig och nödvändig för Kongl. Amiralitets Skepps-Warfvet. Sheldon, altid nitisk och oförtruten, at med sina kunskaper gagna, inlemnade icke allenast behörig ritning på den begärte Sågqvarnen, utan visade äfven huru den till flere andra behof kunde nyttjas, såsom at valsa rull-bly, stampa hampa, och vid vissa tillfällen upsläpa Eke- och Furuvirke, till mycken besparing af de eljest härtill vanligen åtgående dagsverken. Hans Maj:t Konungen behagade i Nåder gilla denna ritning den 11 December 1767, lemna Sheldon en belöning af 600. D:lr. S:mt och tillika förunna honom at upbära 1000 D:lr. S:mt för byggnadens utförande när den blifvit fullbordad. Denna Sågqvarn är dock af okände orsaker ännu icke byggd, oaktadt både gångåsen och mycket annat af det svårare smidet genast blef anskaffat, samt tjenlig plats till byggnaden utsedd.

Sheldon, hvars upmärksamhet endast styrdes af det, som uti et eller annat afseende gagnade dess Fosterland, kunde icke eller under sina resor i Skåne lemna Helsingborgs hamn obemärkt. Ställets belägenhet gaf honom i anledning häraf tillfälle at upgifva et förslag till en Blockhusbyggnads anläggning ut i Sundet, försedd med behörig communications brygga till Svenska Landet. Vid denna anläggning skulle svenska skeppen ankra och deras fart derigenom betäckas till Hveen och Landscrona. Hans Maj:t Konungen förklarade uti Nådig skrifvelse af den 2 December 1773 sit nådiga välbehag öfver detta förslag, och hugnade Sheldon med belöning af 300 D:lr. S:mt för sin härigenom ådagalagde berömliga patriotisme.

Till alt detta får jag än lägga, at Herr Sheldon var Ledamot af den så kallade Constructions-Kammaren och äfven, at han årligen såsom et sin sysla tillhörigt göromål på viss tid sysselsatte sig med undervisande uti Skeppsbyggeri vetenskapen, hvarigenom han bibragte sina åhörare en kännedom, som han under en långvarig utöfning sjelf hade förvärfvat, och satte dem sålunda i stånd, at uppå väl lagda grunder, med lätthet bygga en god förkofran. *)

Ibland vår Sheldons efterlemnade skrifter och ritningar, har jag funnit flera ämnen, som förtjena at dels närmare undersökas, dels beskrifvas och göras allmänt bekanta. Hit hörer dess sätt: at utan synnerlig kostnad med all säkerhet inrätta Ducdalber på en sjöbotten, som antingen består af berg, eller är så hård, at pålar deruti icke kunna nedslås: at förtöja skepp medelst ducdalber, uti sådane hamnar, där ebb och flod höjer och sänker vattenytan flere fot; hvilken inrättning är så enkel, och tillika så förmonlig, at beskrifningen deröfver ofelbart skulle med största tacksamhet emottagas: at inrätta et nytt slags brandtrör, hvarigenom krutet uti en bomb altid skal tändas och bomben sprängas, i det ögonblick den stöter emot det åsyftade målet, eller hvart och et annat hinder: detta nya brandtrör, hvaruppå han både lemnat ritning och beskrifning, förtjenar efter min tanka at närmare undersökas, så at man genom flera rön och försök, kanske äfven oundviklige förändringar, kunde bringa denna upgift till fullkomlighet. Bombkastningen skulle då blifva långt farligare än den nu är; emedan ingen enda bomb kunde, såsom hittils ofta händt, släckas hvarken af sig sjelf eller af dristige och tilltagsne människor.

Alt detta tillika med en betydlig samling af Skeppsritningar och modeller förvaras nu af Sonen Öfverste-Lieutenanten vid Flottornes Constructions-Stat Herr Francis Sheldon, som då han sjelf så väl känner hvad förmon det allmänna häraf kan njuta och af sin berömliga Fader fått i arf en ädel och varm kärlek för Fäderneslandets bästa, visserligen icke lärer underlåta at deraf göra et värdigt och nyttigt bruk.

Öfverste-Lieutenanten vid Flottornes Constructions-Stat Gilbert Sheldon hade en fördelaktig stark och härdig kroppsbyggnad, skarp syn, god hörsel, en lätt gång, snällhet och färdighet i alla rörelser; hvilka förmoner, förenade med en sällsynt munterhet och godt lynne, et öpet, fritt och okonstladt väsende, som genast intog, och utviste den redlige och välsinnade mannen, försynen täcktes tillåta honom at behålla inuti höga ålderdommen: det kunde ej ombytas; ty alt var hos honom sant och efter naturen.

Hans död inträffade den 20 April 1794, då han efter 9 dagars sängliggande af en svår maghosta och matthet i stillhet och lugn afsomnade och slutade sin lefnad uti en ålder af något mer än 84 år, hvaraf han tillbringat öfver 65 år uti Konungens och Rikets tjenst.

Saknad och älskad af Eder mine Herrar, af alla dess öfrige vänner, kända och underhafvande, samt sörgd af en ännu lefvande 84 års gammal värdig Maka med 5. Barn, 10. Barnabarn och 4 Barnabarns barn, hvilar han nu uti sina förfäders graf i Kongl. Amiralitets Kyrkan i Carlscrona. På Grafvården helgad hans minne af en öm och sin Far älskande Son, läser man:

H. H.
GILBERT SHELDON
Öfverste-Lieutenant
vid Flottornes Constructions Stat.
Född den 21 Januarii 1710.
Död den 20 April 1794.


Härkommen
af gammal Engelsk Adelig Slägt
har
denna Man
Jemte sina närmaste Ättemän och Företrädare
Farfadren
Francis Sheldon,
Farbrodren
Francis John Sheldon
och
Fadren
Charles Sheldon.
Alla tre Öfver Skepps-Byggtmästare
bidragit
till Svenska Skepps-Byggeriets fullkomnande
Under en tid af Ett Hundrade Femtio År.


Tidigt uptagen
i Kongl. Vetenskaps Academien
var Han vid sin död
den äldsta
af hennes Ledamöter.


Gift år 1737
med
Helena Catharina Mauwert
blef Han
Fader
åt fjorton Barn
af hvilka
Sonen
Francis Sheldon
upreste Minnesvården
År 1801.

Denne man, hvars märkvärdiga lifslopp jag nu helt kort och blott med en enkel berättelse om hvad han i lifstiden gjordt, för Eder mine Herrar beskrifvit, omfattade sin vetenskap med all möjelig nit och ifver; styrd af det berömligaste bemödande, at aldrig använda stora penninge-summor, eller tillstyrka stora och dyrbara anläggningar, der ändamålet på et enklare och för Fäderneslandet mindre känbart sätt kunde vinnas. Han har ock derföre under sin lefnad blifvit hedrad med det loford inför sin Konung och hela Nationen, at han för Riket sparat flere tunnor guld: et loford, hvartil han, såsom jag redan anfördt, gjordt sig ganska välförtjent i mångfaldigt afseende, och i synnerhet genom Hamnens och Warfvets förbättringar i Carlscrona, dem han med ringa kostnad bragte i fullkomligt stånd, och hvilka icke förr skola uphöra at vittna om Sheldons förtjenst, än Lindholms bergen tillika med alla Sheldons där gjorde anläggningar försvinner.

I detta enda loford krönes vår Man, med så mycket större ära, som det helst i sednare tider är nog sällsynt, at på denna banan hafva många medtäflare: men det är ock tidehvarfvets heder, at han genom sit stora och ädla tänkesätt, sparat fäderneslandets skatter, hvilka genom andras åtgärd, icke sällan hafva måst tåla en stor och länge känbar förminskning och saknad. Begåfvad med et qvickt och skarpt omdömme, understödt af mogna kunskaper och mångårig förfarenhet, var han aldrig förlägen då arbeten skulle utföras, som icke efter vanliga methoden utan alt för mycket besvär, tid och kostnad, kunde verkställas. Dessa ypperliga egenskaper skaffade honom underhafvandes förtroende: och då härtill kan läggas, at han altid som befälhafvare skipade en sträng men jemn rättvisa; så blef äfven följden den, at ingen af dess redligt sinnade underhafvande undandrog sig at åtlyda hans befallningar, utan hvar och en styrkt och upmuntrad af den skicklighet och nit som han sjelf altid lemnade till eftersyn, bemödade sig tvärtom, at täfla med sina kamerater uti dem tillhörige yrken, för at derigenom tillvinna sig Hans ynnest och beröm.

Motsägelser, styrkte med tydliga bevis, ansåg han såsom nya sanningar, hvilka han med största begär eftersträfvade at inhämta: men voro de blott förslags meningar, framstälte med skenfagra bevis, kunde de aldrig hos honom väcka förtroende till ämnet, hvarom de handlade, och än mindre öfvertala honom, at anse det samma för grundeligen bevist. Sådane tänkesätt och ett brinnande nit för sanningen gjorde äfven, at han vid vissa tillfällen var kärf, eller okonstladt och utan prydnad talte sanningens rena, men sträfva språk. Detta bör man dock förlåta honom; emedan han derigenom dels visade sit beröm1iga nit för Fäderneslandets väl, dels sin hog at bättre använda tiden än at förnöta den med onyttiga undersökningar.

Begär efter höga titlar och et derpå grundat anseende var för honom okändt eller ansedt af föga värde; emedan all verkelig ära, efter hans omdöme, endast tillkom den verkeliga förtjensten. Denna visste han at han i sanning hade och var dermed nögd. Den andra, som skimrar i utvärtes granlåt, tyckte han sig kunna umbära, och unna andre som derefter sikte. Han har ock derföre, såsom vi redan sedt, aldrig sjelf sökt någon befordran, utan han valde i det stället, at genom nyttiga inrättningar och vigtige värfs utförande gifva, icke enskilte personer, utan hela samfund af Ämbetsmän och sjelfva Riksens Högloflige Ständer, fullkomliga skäl, at omtala hans gerningar och anmäla honom till högre tjenster och förbättrade vilkor. — Det gifves människor, Mine Herrar! som äro så lågt sinnade, at de vid sådane tillfällen skulle användt alla möjliga utvägar at förvärfva sig en betydelig förmögenhet. — Men sådan var icke Sheldon: tvärtom ansåg han en så låg böjelse med all den afsky och förakt, den rättmätigt förtjenar, och det bästa bevis härpå, är, at han, oaktadt sin kloka hushållning och en tarflig lefnad, lemnade sin efterlefvande Maka uti den torftighet, at hon nödgades anlita vår Allernådigste Konungs Nåd, för at erhålla Nådigt tillstånd at de få öfriga dagar af dess lefnad bebo det hus, hvarest hon nära 60 år hade tillbrakt sin lefnad uti et gladt och kärt umgänge med sin älskade Man. *)

Wår nu bortgångne och med så mycket skäl saknade Ledamot, har således med all rätt förtjent namn af en ädel och nyttig Medborgare. Han har blifvit ärad och berömd af sin samtid. Denna redan af honom i lifstiden vundna ära, skola efterkommande, för hvilka han så troget och flitigt arbetat, än mera stadga: och tiden, Sådan, Mine Herrar! är sanningens och den ägta dygdens oförgängeliga arf, skal fåfängt bemöda sig, at utplåna minnet af de tjenster, hvarigenom Sheldon gagnat sit Fosterland, och befrämjat dess väl för flera tidehvarf.


[3] *) Desse bröders förtjenster äro för stora at på detta stället med stillatigande förbigå. Ärkebiskopen Gilbert Sheldon föddes uti Stanton och Staffords Shire den 19 Julii 1598, valde Theologien till sit hufvudstudium och gjorde deruti sådane framsteg at han befordrades ifrån den ena syslan till den andra och sluteligen år 1663 till Ärkebiskop i Canterbury. Dess tillgifvenhet för den olycklige Konung Carl I. i England gick så långt at han med båda sina bröder Joseph och Francis samt 2:ne andra Engelsmän arbetade flere nätter på en underjordisk gång till fängelset i Whittehall, hvaräst Konungen förvarades, för at frälsa honom utur sina mördares händer, men detta berömvärda företag misslyckades, emedan Konungen, dagen förrän gången kunde blifva färdig, flyttades ifrån detta fängelset till St. James, och Gilbert Sheldon måste med förlust af sysla och egendom plikta för detta utmärkta prof af trohet mot sin Kung. Efter Cromwells död återfick han alt hvad han hade förlorat och uphöjdes sluteligen, som sagt är, till Ärkebiskop i Canterbury af Konung Carl II. Hvad aktning han hade förvärfvat vid Hofvet synes bäst däraf, at han 1664 ansågs värdig at emot Drottning Maria vara vittne vid Konung Jacob den II:dres Dotters Prinsessan Annas döpelse Akt. Sin förmögenhet höll han altid ospard för at uphjelpa Wetenskaper och upmuntra deras idkare, om hvilket London och i synhet Oxford ännu framte de ojäfaktigaste bevis. Hela summan, som han på sådant sätt till det allmännas tjenst upoffrade, utgjorde år 1677, då han den 7:de Nov. lemnade detta jordiska, ett belopp af 66000 pund Sterling eller vid pass 132000 Ducater. Öfverskriften på dess Grafvård, som är kort, men ganska märkvärdig, lyder sålunda: Vir omnibus negotiis par, Omnibus titulis Superior, in omnibus magnus, in propriis bonus, utriusque fortunæ dominus, Pauperum Parens, Literarum Patronus, Ecclesiæ stator. De tanto Viro dicere Pauca non expedit, multa non opus est. Norunt præsentes, posteri vix credunt. Det är, han har varit: Alla syslor vuxen. För hög till alla hederstitlar. I alt stor. I sit enskilta en ärlig man. Herre uti Lycka och Olycka. De fattigas fader. Vetenskapers beskyddare. Församlingens uprättare. At säga litet om en sådan man Man är icke nog, mycket behöfves ej. De närvarande veta det. För efterkommande blifver det otroligt.

Brodren Joseph Sheldon var på samma tid Lord Major i London och en mycket berömd man, hvilket i synnerhet kan inhämtas af monumentet som år 1676 uprestes till en sorgelig hugkomst af den 3:ne dagars tid påstående branden som öfvergick London 1666.

Ärkebiskoppens tredje Broder Francis Sheldon, gick som redan nämt år 1655 i Svensk tjenst och blef genast Skeppsbyggmästare vid Örlogsflottan, hvaräst alla vederbörande fingo från högre ort befallning att gå honom tillhanda i alt som kunde tjena till ändamålets befrämjande. Flere handbref, ännu förvarade innom slägten, hvaruti Konung Carl X. kallar honom sin Engelska Byggmästare, skola altid vittna om det utmärkta värde, som Konungen satte på dess skickelighet. Han blef äfven nyttjad på flera ställen, såsom på Skeppsvarfven i Stockholm, Götheborg, Calmar och Riga, hvaräst han med största beröm utförde det som hörde till hans ämbete. Åke Rålamb uti dess Adeliga öfnings 10 Del kallar honom en stor Mästare i sin konst. Af sin från England hitförde förmögenhet försträckte han Kronan ansenlige penningesummor, hvilka med svårighet blefvo honom återbetalte. Missnögd så väl härmed som med Regeringssättets förändring under Konung Carl den XI:s tid, återreste han 1685 till England och dog i Chatam 80 år gammal. Se mera härom i Talet om Sheldonska Ätten, hållit i Carlscrona den 10 Aug. 1755 af P. Sheldon. Upsala 1757.

Skeppsbyggeriet i Sverige kan ifrån denne Francis Sheldons hitkomst räkna början till sin Wetenskapliga period, och under Sonens Charles Sheldons tid kan man anse det upbragt till sådan fullkomlighet at utländske byggmästare aldeles icke efter den tiden behöfde införskrifvas.

[6] *) Hit höra, utom 59 af honom till Rikets försvar byggde Skepp 1:o Qvarndammen och byggnaden i Lyckeby ström, till hvilkens byggande han både var uphofsman och verkställare, ehuru han vid första updämningen rådförde sig med den odödelige Commerce-Rådet och Riddaren Polhem. 2:o Flere Skeppsstaplars, Sjöbäddars, Broars och Brådbänkars anläggning. 3:o Den ännu, ehuru öfver 100 år gammal, bruklige och i godt stånd varande Mastkran, hvarmed Örlogsflottans Master infättas och uttagas.

[7] *) Af den till Kongl. Wetensk. Acad. år 1757 ingifne berättelsen kan inhämtas at Charles Sheldon ensamt härtill var första uphofsmannen. Herr Commerce-Rådet Polhem fick år 1716 Konung Carl XII:s befallning att granska Sheldons ritning och modell på den tillämnade Dockan samt vidtaga tjenlige författningar at bygga den yttre dammen, hvilket Sheldon icke vågade åtaga sig. Vid ankomsten till Carlscrona besåg Polhem stället och åtog sig at bygga dammen så snart Sheldon hade uprensat bottnen och deröfver författat en accurat ritning: hvilket äfven med den skyndsamhet verkstältes at Dammen samma år blef färdig. Dockans förfärdigande blef sedermera ensamt anförtrodd åt Sheldon till 1718, då arbetet förmedelst Konung Carl XII:s mellankommande dödsfall afstannade. 1719 blef väl denna byggnad å nyo företagen, men under Herr Öfverste-Lieutenanten Lindblads tillsyn, hvilken dertill nyttjade införskrifne Holländare, som bortsprängde det fasta gråstensberget för at på Holländskt vis updraga murar med Cement och insätta slussportar like dem som i Holländska Canalerna nyttjas: Detta företagande bragtes äfven så vida, at försök dermed skulle anställas, då man straxt fant, at murar och Portar voro försvaga och at de derpå använde penningesummor voro aldeles förlorade. Man var då åter nödsakad at anförtro sig åt Sheldons skickelighet och updraga honom at reparera det som Holländarne hade fördärfvat, och fullborda hela Dockans byggnad, hvilket äfven skedde år 1724. — Följande Inscription står i Salen af gamla Reparations Dockans Pumphus å Lindholmen i Carlscrona. År 1715 upgaf Skeppsbyggmästaren Charles Sheldon underdånigt project till denna Docka, hvilket af Hans Kongl. Maj:t Nådigst approberades och lemnades utförandet häraf till upgifvaren. 1719 stäldes detta arbete i annans hand under entreprenad, som ej bättre lyckades, än at arbetet i 2:ne år afstannade. 1722 blef det åter Sheldon till fullbordan anförtrodt, det han ock så lyckligen utförde, at 1724 Skeppet Konung Carl till Reparation i Dockan inhaldes, hvilket alt vitnar om Herr Sheldons mogna insigter.

[9] *) Vid denna examen voro närvarande: Warfs-Amiralen och Commendeuren Herr Grefve C.H. Wachtmeister, Eguipagemästaren Herr Thomas von Rayalin och Amiralitets Skepps-byggmästaren Smitt.

[9] **) Kongl. Amiralitets-Collegii Resepass för Gilbert Sheldon till Stockholm, dateradt den 13 Maji 1734.

[10] *) Häröfver har han efterlemnat et manuscript, under titel af Berättelse, angående hushållningen vid Kongl. Engelska Skeppsvarfvet och de nyaste förbättringar, som derstädes efter sednaste Kriget gjorde blifvit, för så stor del, som underteknad kunnat i Portsmouth, Plymouth, Chatam, Wolvich, Deptford och Shernes förmärka under min varelse derstädes; hvilket oaktadt sin ålder torde innehålla mycket, som ännu förtjenar efterföljd eller åtminstone upmärksamhet. Manuscriptet förvaras nu af Sonen Öfverste-Lieutenanten Francis Sheldon.

[11] *) Religions nit och begär efter penningar, hade dock så när gjordt all försigtighet förgäfves, och beröfvat Sheldon för altid sit kära Fädernesland Sverige; ty under resan på floden Garonne, emellan Toulouse och Bourdeaux var han icke allenast i fara at förlora alla sina med så mycken möda och ofta äfventyr för sin person gjorde samlingar, utan ock at mördas af besättningen på fartyget, hvaruppå han, tillika med flere Passagerare befunno sig. Chefen på fartyget tycktes hafva kommit öfverens med besättningen, at plundra de resande, och för at bana sig väg härtill begynte han gräl med en Fransk Landtofficer, hvilken åter icke det minsta gaf efter, utan i första hettan nedstötte nämde Chef med Sheldons värja; och följden deraf blef, at Sheldon och en förnäm Engelsman, som tillika i besättningens ögon båda två voro Kättare, måste söka sin räddning uti båten, som åtföljde Fartyget, afkapa fånglinan, fly och lemna alla sina saker i sticket. Några Jesuiter som voro om bord, stillade omsider oväsendet och genom 2:ne Barfotemunkars benägna biträde, återfingo desse 2:ne Herrar sina saker natten derpå, och fortsatte så resan landvägen till Bourdeaux, glade at hafva undsluppit faran. Denna händelse är anförd i dess under resan hållne dagbok.

[13] *) Efter Charles Sheldons död tillförordnades 2:ne Skeppsbyggmästare med 1300 D:lr. Silf:mts Lön hvardera och förseddes med Kongl. Amiralitets-Collegii fullmagter ad interim. G. Sheldon blef befald at qvarblifva i Carlscrona och Herr D. Fries at vistas i Stockholm, för at hafva öfverinseendet på Warfven derstädes. Se härom Kongl. Amiralitets-Collegii Fullmagt den 4 Oct. 1742. År 1747 den 7 Jan. erhölt G. Sheldon Hans Maj:t Konung Fredrichs fullmagt at vara Skeppsbyggmästare vid Kongl. Amiralitetet.

[13] **) Se förtekningen öfver Ledamöterna, införd uti 1741 års Handlingar.

[17] *) Konungens Nådiga bref af den 12 Jan. 1748.

[17] **) Konungens Nådiga bref af den 16 Junii 1752.

[18] *) 1775 blef han af Hans Maj:t Konungen i Nåder befald at bära Öfverste-Lieutenants uniform, i likhet med Amiralitets Officers-Corpsen, och då Skeppsbyggeri-Staten år 1793 på Konungens Nådiga befallning förvandlades till en Militairisk Corps, under namn af Flottornes Constructions-Stat, med åtföljande grader, särskild uniform och vanlig Militairisk honeur, anlade han såsom Öfver-Skeppsbyggmästare den uniform, som i denna Stat åtföljer Öfverste-Lieutenants Ämbetet.

[18] **) Konungens förordnande af d. 9 Augusti 1758. Detta Timmermans- och Handtverks-Compagnie blef indragit år 1762.

[18] ***) Denna relation är tryckt i Stockholm 1765, såsom en bilaga till Berättelsen om et Öfverste-Lieutenanten Gilbert Sheldon i Nåder den 9 Augusti 1758 anförtrodt Timmermans- Handtverks-Compagnie &c. &c.

[20] *) Förmonerna och nyttan af dessa Skjul hafva tiläfventyrs gifvit anledning till flere Dockors anläggning i Carlscrona och det enligt följande physiska sanningar. — Alla trädsorter kunna icke på flere Seclers tid angripas af förrutnelse, åtminstone fredas de mångdubbelt längre tid derifrån, när de förvaras uti rum, där fri vädervexling är, än då de lemnas flytande uti sjövatten. Detta måste i synnerhet kunna lämpas på skepp, som förvaras under skjul, hvarest fri vädervexling med lätthet kan ske så väl emellan bordläggningen och garneringen som utom och innom bords, utan fartygets skada; emedan trädvirket derstädes hvarken kan skadas af Insecter, som blifva utestängde af tjära och beck, eller jernet förtäras af rost, som hastigare upkommer af denna Metallens syrsättning i vattnet än i luften, uti hvilket senare medium, i synnerhet då vädervexlingen såsom uti Skeppsskjul, är fri, fuktigheten så hastigt afledes eller om man behagar förintas, at jernet icke får nog tid at uplösa vatnet i dess beståndsdelar vätgas och syrgas samt ingå förening med syret i det sistnämnde och förvandlas till rost. För öfrigt måste tjäran eller becket, hvarmed Skeppskroppen blifvit anstruken, snarare och lättare kunna på en gifven tid intränga sig uti densamma då den står under skjul än då den ligger och flyter uti sjövatten. Genom Skeppsskjulens tak afhålles också regnvattnet at skada öfre delen af skeppet och at deruti förorsaka begynnelse till förrutnelse och sedermera underhålla den.

Vid byggnader under skjul kunna ju fönster på behöriga ställen insättas, så at man derstädes får lika så ljust, som uti en Docka, och tillika et, mycket dragfriare rum, hvilket i synnerhet är förmonligt för arbetsfolkets hälsa.

[23] *) Denna Svängkran är beskrifven uti Kongl. Vet. Academiens Handlingar 1773. Qvart. 2.

[27] *) Herr P. Elvius har nemligen undersökt hurudan den kroklinien bör vara beskaffad, efter hvilken bäddstockarne borde utrundas, på det upfordringen måtte ske jämt och stadigt, samt huru detta häftyg vid hvart och et tillfälle bör inrättas med sina bäddstockar och stötta, så at dermed en gifven tyngd måtte kunna upfordras igenom en gifven kraft. Se härom Kongl. Vettensk. Acad. Handlingar 1747. 1:sta Qvartalet pag. 43, 46 &c.

[33] *) Boken Embetsmanna Öde och Rätt, som började utgifvas i Carlscrona år 1768, innefattar anledningarne till Rättegången och de förnämsta dervid timade omständigheter, styrkte med osvikeliga bevis. Min skyldighet vore väl at här i det hela uptaga det hufvudsakeligaste deraf; men då boken redan är i allmänhetens händer, torde mig tillåtas at blott anföra titeln deraf.

[33] **) Med Skepps-Cert förstår man i allmänhet et skepps storlek, hvilken beror af dess längd, bredd och djupgående.

Uti en Flotta är det af mycken vigt at alla skepp af lika antal Canoner få lika storlek i sjelfva skeppskroppen, som ligger uti vattnet, eller som är det samma, lika store deplacementer. Detta deplacement bör icke vara för litet; emedan skeppet derigenom icke kan intaga alt det som fordras till dess armering: och icke eller för stort; emedan kostnaden, som derpå användes, är onödig så snart ändamålet kan vinnas med et mindre deplacement. Fartyget bör dessutom vara tillräckeligen styft eller lagom rankt, så at det i någorlunda hårdt väder kan nyttja undra lagets Canoner. Egenskaper, som icke kunna erhållas utan genom en på Theori och Practik grundad construction af sjelfva skeppskroppen, och som böra, så mycket möjligt är, vara lika uti alla skepp, hvaraf en Flotta består, så framt den uti en sjöbataille skall med största styrka kunna anfalla fienden eller försvara sig sjelf.

[37] *) Angående Information för Eleverna uti Skeppsbyggeri Vetenskapen hafva flere Författningar utkommit, som tillägga Öfver-Skeppsbyggmästaren et årligt arfvode för dess besvär med undervisningen, hvilken åtföljde dess sysla såsom en väsentelig skyldighet, och för hvilken han vid hvarje med de utlärde Eleverna anstälde examen erhölt en särskildt större belöning. Se Brefven härom utgifne af Deras Majestäter Carl XII. år 1716 den 18 Sept., Fredrich år 1746 och Adolph Fredrich 1752.

Dessutom ägde förenämnde Elever rättighet, så länge f.d. Amiralitets Cadet-Corpsen var i Carlscrona, at begagna sig af publika föreläsningarne vid denna inrättning, hvilket alt uphörde vid berörde Cadet-Corps uplösning och Kongl. Krigs-Academiens anläggning på Carlberg år 1792.

[44] *) Konungens bref af den 19 Januarii 1801.


Carl Gustaf Sjöstén: Åminnelse-tal öfver Kongl. Vetenskaps Academiens framl. Ledamot Öfverste-Lieutenanten vid Flottornes Constructions Stat Wälborne Herr Gilbert Sheldon.
Johan Pehr Lindh, Stockholm, 1802. 12mo, [2] 45 pp.
Inträdestal hållet i Kongl. Krigs-Vetenskaps Akademien den 13 nov. 1815.


Transcribed by Lars Bruzelius.


The Maritime History Virtual Archives | Biography | Search.

Copyright © 2005 Lars Bruzelius.