Project til Contract om Arrende af Hiellmare Slußwärk uti Weßmanneland.

Kongl. Maj:ts och Sweriges Rikes Cammar-Collegii, Wi underskrifne &c. &c. Giöre witterligit: At alldenstund, sedan til underdånigst följe af Hans Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande uti Rescript til Kongl. Collegium af den 15 December nästledne år 1767, efter allmänt i Riket skiedde Kundgiörelser, Hiellmare Slußwerk uti Weßmanlands Höfdingedöme belägit, blifwit bebörigen utbiudit til den eller dem, som samma wärk, då Cronan åtager sig kostnaden til deß i stånd sättjande, wille under Arrende antaga; Och derefter, uppå then innewarande år den uti Lähn i sådan afsigt behörigen wärkstälte Auctionen, N. N. warit der til högstbiudande på års tid, emot en årlig Arrende snmma [!] af Dal. Silf:mt; Förthenskull och i anledning theraf, samt sedan N.N. äfwen nu mera stält Kongl. Maj:t och Kronan behörig borgen för Arrende wilkorens upfyllande til alla delar, har Kongl. Collegium om bemälte Slußwärk med honom N.N. welat ingå och sluta följande Contract, nemligen:

1:mo.

N.N. uplåtes härmedelst under Arrende berörde Hiellmare Slußwerk, utgiörande Njo särskilte Slußar, så beskaffade och i det tilstånd, som den senast af Öfwersten och Riddaren af Kongl. Swärds-Orden, Wälborne Herr Nordencreutz den 6 Martii 1766 in loco förrättade Besigtningen utwisar (hwilken ock härhos fogas) och det med deraf fallande Kongl. Maj:ts och Cronans Inkomster, bestående uti Sluß-afgifterne, dock utom Tredjeparts förhögningen, som härefter widare omtalas; och derjemte Crono Sågen, så wäl som Crono Hemmanen Hälleby N:o 1 och 2, hwardera Fem åttondedels Mantal samt Wallby N:o 3 et mantal, belägne uti Åkerbo Härad och Sätterbo Sokn, tillika med räntan af fierdedels skattehemmanet Skillinge N:o 3 i Torpa Sokn, hwilka Slußwärket för detta warit anslagne, med deraf gående räntor, undantagande Jordeboks Dagswärkerne samt hela Boskaps- och Mantals dagswärks penningarne, de der, jemte de personelle afgifterne, Kongl. Maj:t och Kronan förbehållas, såsom förre Arrendatorerne samme hemman innehaft, och det uppå års tid, räknat ifrån nästkommande 1769 års början til samma tid år , emot en oafkortadt wiß Arrendesumma årligen af Dal. Silfwermynt, samt desutan för de af ofwannämde Hemman Cronan förbehållne dagswärks och Boskaps penningar, 33 daler 10⅔ öre dito mynt, tilsammans Dal. Silf:mt.

2:do.

Wid the i förberörde måtto Arrendatoren uplåtne Sluß-Afgifters eller Slußpenningars upbärande, skall han wara förpliktad, at i alla delar stricte och noga följa och efterlefwa den af Kongl. Collegio den 24 Maji 1701 utfärdade och genom trycket allmänt giorde Taxa, så wäl som Kongl. Maj:ts Nådige Bref af den 28 Januarii 1725. angående 3:die parts förhögningen, hwilken Kongl. Maj:t och Kronan förbehålles, jämte flere bemälte revenuer rörande Förordningar; så lagandes, at ingen derutöfwer med högre Sluß-afgifters erläggande beswäras; hwarföre ock, til alla wederbörandes efterrättelse, Arrendatoren förpliktas, at låta påskrifwa hwars och ens Paß eller Frakt-Sedel, huru mycket för hwarje wara blifwit betalt. Och skulle Arrendatoren beträdas, at häremot handla, bör han icke allenast tilhållas, at strax återställa, hwad han således orättmäteligen upburit samt skadan ersätta, utan ock derjämte plikta efter Lag; Beträdes han dermed andra gången, eller finnes saken första gången af swårare beskaffenhet, ware då sitt Contract förlustig. Der ock under Arrende-tiden, Hans Kongl. Maj:t i Nåder skulle pröfwa för godt, at i någor måtto förändra bemälte Sluß-Taxa och Graf-penninge-afgift, må sådant icke dragas till det närwarande, utan särskilt öfwerenskommelse derom med Arrendatoren, så at i annat fall denne §. blifwer i alla delar oförändrad, och Arrendatoren förbunden til deß efterlefnad under hela Arrende-tiden.

3:tio.

På det intet underslef må förelöpa med förberörde Kongl. Maj:t och Kronan förbehållne Tredjeparts förhögnings upbärande; Så åligger den Edswurne Slußskrifwaren, som Kongl. Collegium tilförordnat, eller hädanefter tilförordnandes warder, då hwilken af Kongl. Maj:t och Cronan lönes, men af Arrendatoren bör njuta nödigt husrum på et af de förutnemde härunder begrepne hemmanen, at föra en riktig af Konungens Befallningshafwande i orten genomdragen och förseglad Special på alt hwad genom Grafwen eller Slußarne passerar och Slußpenningar erlägga bör; Hwarjemte de för besagde 3:die parts förhögning inflytande medlen, så snart de blifwa erlagde, skola inläggas uti en lista, under 3:ne särskilte lås, hwartil, jemte Slußskrifwaren och Byggmästaren, äfwen Arrendatoren tilbindes, at hafwa hwar sin nyckel, samt tilse, enär någre medel uttagas, att sådant ej må ske, utan Konungens Befallningshafwandes ordres.

4:to.

Alla de waror, af hwad namn de wara måge, som Kongl. Maj:t och Cronan tilhöra och genom Slußwärket passera, skola, likmätigt Slußordningens 6 §., så hädanefter, som härtills, wara för Slußafgift frie, dock, til förekommande af underslef, bör för alla Factorie Persedlar och Ammunitions sorter,kommande från Örebro eller andra orter, til en sådan frihets erhållande, företes Kongl. Krigs Collegii Attest, såsom ock öfwer alla andra Kronans waror eller Persedlar, antingen Kongl. Stats-Contoirets eller wederbörande Konungens Befallningshafwandes Attester, til bewis af riktigheten deraf. Icke desmindre bör likwäl Sluß-afgiften efter Taxan uti Slußwärks Räkningen uptagas; men åter, emot berörde Attester, ingen afskrifwas.

5:to.

Som ofta händt, i synnerhet sent på hösten, då Fartkåsterne infrusit, at Godset förts Slußwärket förbi Landwägen, utan at erlägga derföre någon afgift; Så skall, til följe af Kongl. Collegii förordnande af den 17 Decemeber 1704 och deß 2. §., enär något sådant infrusit Kram- och Tunnegods afhämtas och Landwägen framföres, Slußpenningar derföre likafult betalas, innan lasten tillåtes at brytas; eller må ock, wid tilfälle deraf, Slußpenningarne i de Tullar, der bästa Controllen deröfwer kan hållas, efter Arrendatorens anwisning upbäras, och lika med Tullmedlen uti LandtRänteriet till des Disposition insättas, så wida Slußarne icke genom hans förwållande blifwit bragte utur stånd at nyttias.

6:o.

Enär ock någre för wiß fragt betingade private Fartyg med Cronans waror gå Slußwärket igenom; Så ehuru sådane Cronans waror frie passera, som förmält är; bör dock, när något private tilhörigt gods derhos tillika följer, Slußpenningarne derföre owägerligen erläggas, så wäl som Tredjeparts förhögningen.

7:o.

Der något gods skulle undandöljas, för hwilket Slußpenningar böra erläggas; Så, i fall Skiepparen icke godwilligt afgiften derföre efter Förordningarne will betala, må sådant hos Konungens Befallningshafwande i orten angifwas, som icke allenast skaffar Arrendatoren derföre rätt, utan bör och den, som dermed beträdes, böta Tio Daler Silf:mt, Arrendatorens Ensak; Börandes dock ingen utan laga skiäl, blått för mißtankar skull, länge uppehållas, utan deras resor skyndesamligen befordras.

8:o.

Skulle någon desutom sig understå, at på et eller annat sätt tilskynda Arrendatoren mehn eller förfång uti det, som honom med rätta härwid competerar, och uti detta Contract eller de särskilte om Slußwärket utgifne Förordningar är grundat; Så har han sådant, til behörig bot och rättelses erhållande, hos Konungens Befallningshafwande i orten at anmäla, hwilken noga och alfwarsam hand deröfwer bör hålla, at Arrendatoren deß tilständiga rätigheter må komma at åtniuta. Och på det ej eller Arrendatoren, till hinder och skada, må beswäras, at medelst wederbörandes handräcknings sökande och Executions twång utfodra Sluß-afgiften jemte Cronas förbehållne Terdieparts förhögning, i fall någon Slußwärket passerande, föregåfwo sig icke hafwa penningar med sig til bemälte afgifters clarerande; Så böra, innan någon derigenom får gå, slike afgifter antingen Contant erläggas, eller ock derföre fullgod pant qwarlemnas; samt må, där sådan pant icke igenlöses, innom Tre månader, Arrendatoren efter lag, den wid offentelig Auction i nästa köpstad låta försälja, och des öfwerskiutande wärde Ägaren, der han sig innom et halft År efter Pantsättningen anmäler, sedermera tilställa; men i fall pant-ägaren sig icke innom besagde halfwa års förlopp anmäler, tilfalle då nästa Hospital hwad Pantens wärde öfwerskiuter det, som Arrendatoren och Cronan tilkommer.

9:o.

Emedan berörde Sluß afgifter, undantagande Tredieparts förhögningen, lemnas under Arrendatorens fria Disposition, så at, der Intraden sielfwa Arrende-summan skulle öfwerskiuta, han intet är skyldig, at derföre giöra någon redo och räkning, som han ock å andra sidan ingen ärsättning har at förwänta, der den sig ringare skulle bestiga; Ty skal Arrendatoren äfwen wara skyldig, at årligen prænumerera Arrendesumman, således, at den ena helften eller Daler Silf:mt betalas medio Aprilis hwarje år förut, och den andra helften in Julio derpåföljande, tillika med de wid slutet af 1 §. för de derstädes nämde Hemmanen uptagne 33 Daler 10⅔ öre Silf:mt, tilsammans Dal. öre Silf:mt. och det årligen riktigt och oafkortat uti LandtRänteriet i orten, emot LandtRäntemästarens quittence, som til Annotion i Lands Contoiret äfwenledes bör upwisas.

10:o.

Undantagande Slußskrifwaren, hwilken af Kongl. Maj:t och Chronan lönes, tilkommer Arrendatoren all den öfrige Sluß-Betieningens aflönande för egen räkning, antingen efter den nu warande staten, eller som han med them eljest kan öfwerenskomma.

11:o.

Som för Kongl. Maj:ts och Cronans räkning alla större Nybyggnader och reparationer wid Slußwärket komma at bestridas, hwartil egenteligen merbemälte Tredje parts Förhögning å Sluß-afgifterne är utsedd; Så åligger deremot Arrendatoren å deß sida alla mindre Byggnaders och reparationers besörjande på egen kostnad och af des egne medel, utan ersättning igenom afskrifning på Arrende-summan eller på annat sätt. Till den ändan har Kongl. Collegium welat utstaka, hwaruti sådane Arrendatoren ålagde mindre Byggnader och reparationer, jemte andre deß skyldigheter derwid egenteligen bestå, nemligen:

1:o, Alla SlußPortarne, 38 stycken til antalet, hwilka icke allenast wäl och förswarligen böra wid makt hållas, utan ock å nyo byggas, enär så påfordras, hwartil ock Ekewirket samt de öfrige Materialierne på egen bekostnad bör framskaffas; jemwäl Portarnes beklädning med Plank, Spik och järnbeslag, luckor, Trißjärn, och järntrißor, med öfriga tilhörigheter.

2:o. Alla Port- och Luck-windar, med deras järnbeslag, Sjuttio Sex stycken til antalet, allesammans af Ekewirke, jämte alla Portstänger med deras järnbeslag.

3:o. Järnlänkorne, som wid Portarnes och Luckornes öpnande brukas, tillika med järn-luckorne, som under tiden med Strömmen bortföras.

4:to. Windbryggan med sina kädjor, wippor och updragande Bryggor.

5:o. Slußportarne och deß windar, som stadigt äro under har himmel, skola åtminstone hwart tredje år tjäras, så wäl til Conservation från röta, som besparing af Skog; börandes ock hwarje höst, då Segelfarten afstadnat, Port- och Luck-windarne utaf murarne löstagas och i Material-Bodarne wid Slußarne öfwer wintern förwaras; som ock de gamla Ekarne i gamla Portar, så ofta några nya måste insättias, skola emploijeras, och hwad deraf dugeligit är til Port- och Luckwindar anwändas, til Eke-skogens besparing.

6:o Alt stadigt wid wärket wara försedd med Twenne små tjenliga Mudder-pråmar, för at med dem årligen renhålla Grafwen, och således förekomma Ler- Sand- eller Gyttjo-Bankars sättande, the der tilförene med stor kostnad måst bortbaggras; Som det äfwen förbiudes, at aldeles inga Fartyg må inlöpa i Grafwen eller der bredewid på Bankar ställas, för att der lagas eller repareras, på det grafwen derigenom ej eller på något sätt må fyllas eller skadas.

7:o, Crono-Sågen med all deß Trä och Järn-Redskap, Sågblad och öfrigit tillbehör, skall äfwenledes wäl och förswarligen underhållas, men der sammat Såg skulle tarfwa at annorlunda byggas och i stånd sättas, må sådant hos Konungens Befallningshafwande i orten pröfwas och afgöras.

8:o, Utom Sluß-betjeningens Hus och Stugor, dem Arrendatoren är skyldig at wid makt hålla, bör han jemwäl, hwad de Slußwärket underlagde Crono-Hemmanen angår, de samma skiöta, bygga och förbättra efter Lag och Husesyns ordningen, samt deras ägor wårda; dock må det wara Arrendatoren tillåtit, at sammanslå Wallby med Hälleby Hemman, så wäl som at det senare eller Hällby Hemmans åbyggnad må för tilräckelig anses, när Arrendatoren eller deß Betiente dermed kunna wara hulpne. Förutan alt annat dylikt, som ej så noga kan upräknas, men härmed likwäl i jämnförelse kan sättas.

12:o.

För större Nybyggnad och större Reparationer, anses åter alt det öfriga, som til Slußwärket hörer, så hwad Stenmurarne och deras grundwärk angår, som Trä-förwärken, dels frammanför flyglarne dels in uti sielfwa Slußarne, så wäl som hela grunden med slagbalkarne i bemälte Slußar, samt hwad mera för Storbyggnad rätteligen kan anses; hwilket alt, som i föregående §. förmält är, för Kronones Räkning bestrides af Tredjeparts förhögnings-medlen. Och som Arrendatoren jämte Sluß-Skrifwaren, för sådane til besagde större Nybyggnader och större reparationer bestådde medel, kommer at wisa redo och räkning årligen; Så bör alt hwad efter hwarje räknings slut blifwer öfrigit af föregående årets bemälte Tredieparts-förhögning, uti Landt-Ränteriet insättjas under särskild Titul: nemligen, Slußwärks-förhögnings- och Reparations medel, hwilka ock aldeles förbiudas at til annat behof disponeras eller anwändas, än som nu sagt är, och besagde der deponerade behållning med Ränteri Attest, af Lands-Cammereraren wid Lands-Contoiret behörigen annoterad och underskrifwen, uti Slußwärks räkningen bestyrkas, samt jämwäl de efter samma Räkning behållne Materialier och Inventarie Persedlar med 2:ne trowärdige mäns underskrefne Inventario Verificeras; Kommandes för hwarje år en sådan räkning med deß Verificationer in duplo til Lands-Contoiret i orten aflefwereras innom den 1 Junii året derefter, samt hwilken räkning, efter det den blifwit reviderad, bör biläggas Landsboken.

13:o.

Der någon i bofälligaste belägenhet iråkad Sluß ännu kunde et eller annat år med Reparationer, till Ett ā Tuhundrade Dal. Silf:mts kostnad, giöras brukelig, må sådant häldre widtagas, än at genast en dylik Sluß å nyo upbyggande helt och hållen tilgripa, på det imedlertid tillräckelige medel måge inflyta; dock skal bepröfwandet deraf altid ankomma på förut skedde behörige Besigtningar i orten, samt Konungens Befallningshafwandes, eller Kongl. Collegii förordnande, sedan jemwäl förslager på den dertil erforderlige kostnaden blifwit upgifne, och hwarefter Arrendatoren åligger en sådan Reparation sedermera wärkställa låta, samt omkostnaden, på behörigt sätt verificerad, i Räkningen afföra; men skulle i hast någon skada sig yppa, hwilken, der den ej genast blefwe förekommen, kunde igenom drögsmålet förorsaka en större skada och en större deraf följande kostnad; Så bör sådant genast botas, samt felaktigheten, så wäl som kostnaden, med trowärdige måns Attester bewisas och til Konungens Befallningshafwande upgifwas, samt sedan deß ordres afwacktas till den afskrifning, som i det målet således blifwer bewiljad, deräst Arrendatoren dertill är berättigad.

14:o.

Och alldenstund, enligit förrättade Besigtningar, samt wederbörandes afgifne Berättelser, en del Slußar, i synnerhet Fem, nu äro i den belägenhet, at de å nyo tarfwa ombyggas, hwartil ock redan behörige Desseiner och Förslager uppå kostnaden äro uprättade; Fördenskull skal ock å Kongl. Maj:t och Kronans sida besörjas, at samma bofällige Slußar blifwa uprättade; dock emedan, innan en så kostsam byggnad anställes, det förut närmare kommer at öfwerwägas, hwad til kostnadernes minskning upfinnas kan, igenom ett efter tidernas skifte noga afpaßat omkostnads Förslag, hwarförinnan ej eller fullkomligen kan afgiöras, huru besagde Slußar skola byggas, och hwad deraf först bör företagas, eller om icke en eller anna Sluß med liten Reparation till äfwentyrs ännu kunde blifwa brukbar, hwilket på en närmare Kongl. Maj:ts egen Nådiga pröfning ankommer, sedan Kongl. Collegium jämte wederbörande härom i underdånighet fådt afgifwa deras Berättelser, samt hwarefter det, som förmånligast och bäst är, kan utrönas och widtagas; Ty skall, hwad derutinnan framdeles warder förordnat, blifwa Arrendatoren til deß efterrättelse och kunskap förständigat. Imedlertid, som til alt detta kommer at anwändas, ej mindre hwad af förberörde Kronans förbehållne Tredjeparts förhögning, än af Slußwärkets öfrige Reparations-medel uti Ränterierne kan innestå, så wäl som hwad af det årliga influtne Arrendet kan wara öfrigit, eller icke til kronans Stat disponerat, utom hwad eljest af Stats-medlen dertill widare kan förskiutas; Altså, och der Arrendatoren äfwen wid besagde byggnad skulle wilja åtaga sig dispositionen, tillika med redogiörelsen för medlen, och Kronan å deß sida, efter befunnen säkerhet skulle finna sig at med honom ingå derutinnan, så förbindes Arrendatoren til redo och Räknings wisande jemwäl, derföre, på lika sätt, som här förut uti 11 §. om de der nämde Byggnads- och Reparations-medel samt Materialier förmält är.

15:o.

Wid de i nästföregående §. nämde Slußars å nyo byggande, jemte de, som deßutan framdeles kunna komma at uprättas af enehanda beskaffenhet, skall antingen de redan uprättade Desseiner, eller ock de, som härefter endera af Kongl. Collegio eller af Hans Kongl. Maj:t sielf i nåder kunna blifwa faststälte, i det nogaste följas; och må Arrendatoren aldeles icke företaga någon sådan Nybyggnad på egit bewåg eller efter egen godtycko, ej eller wara tillåtit, i fall ock Nybyggnaden på behörigt sätt blifwit utstakad, att blott verificera den samma med en Byggmästares bewis, den han antingen sielf wid wärket antagit eller wid Byggnaden brukat, utan skall en sådan Byggnad, efter det den blifwit fullbordad, blifwa wederbörligen besigtigad och pröfwad; Skolandes ock af Kongl. Collegio framdeles, så wäl som af Konungens Befallningshafwande i orten utwägar widtagas, til en sådan upsikt härwid, som til ändamålets winnande blifwa så lämplige, som nödwändige.

16:o.

Alla Nybyggnader och reparationer, så wäl de större, som de mindre, derunder begrepne dem, hwilka Arrendatoren enskilt åligga, böra så tidigt anställas, at Seglationen eller farten genom Slußarne, om Sommaren icke förhindras, utan stedse må hafwa sin obehindrade gång, till hwilken ända wärket jämwäl ständigt bör wara så wid makt hållit, at ej eller på annat sätt, medelst Arrendatorens förwållande, några hinder måtte möta, hwarunder deßutom deß egen förmon beror, som ock Konungens Befallningshafwande deröfwer åligger nogaste tilsyn, ej mindre än dem, hwilka Kongl. Collegium upsigten öfwer wärket, och huru Contracten upfylles, kan anförtro.

17:o.

Enär likwäl wid större Byggnader, de der ofta icke kunna undgås, at om Sommaren företagas, då wattnet är lägst, thet oundwikeligen måste hända, at genomfarten antingen på någon tid eller för hela året afstadnar, och således någon eller flere Resor blifwa försummade, hwilka det året icke fås igen, hwarigenom Arrendatoren uti inkomsten af wärket följakteligen blifwer lidande; då skal han wid sådane utom deß förwållande sig tildragande händelser niuta afskrifning uti Arrende-summan, för hwad kan härigenom skiäligen pröfwas hafwa kommit at lida.

18:o.

Till alla Byggnader och Reparationer wid Slußwärket undfår Arrendatoren nödigt Timmer och wirke, så af Ekar, Furu och Biörk, som annat erforderligit, ehwaräst det finnes, såsom i synnerhet af den under wärket lydande Skogs-Allmänningen, samt Hemmanen Wallbys och Hällebys Skogar; dock undantagande de Kongl. Maj:t förbehållne Skogar och Parker, eller sådane, som med Privilegier äro försedde; men för ingen del tillåtes hwarken Arrendatoren sielf, eller någon deß Betjente, Slußbyggmästaren eller någon annan, efter egen enskilt utsyning, någon Skogfällnig, utan bör nödwändigheten och behofwet deraf ordenteligen samt i tid hos Konungens Befallningshafwande anmålas, som då wid answar åligger at draga försorg, det den begärte Skogsfällningen skyndsamligen må wärkställas på de för Slußwärket tillåtne och beqwämligaste ställen.

19:o.

I anseende til det myckna Ekewirket, som upgår til wärkets underhållande, skall det ock wara Arrendatorens skyldighet, att åter plantera Ekar, antingen Ethundrade eller flere om året, eller wißa för hwarje Ek, som utkrönas, på de ställen å Graf-Allmänningen eller de derunder lydande Hemmanens Skogar, der det befinnes, the kunna planteras, wåxa och trifwas; hwilken Ekeplantering sedan af Skogs-Betjeningen bör wårdas, tills den för Boskapsbet och tramp kan wara befriad; hwaröfwer ock Konungens Befallningshafwande skall nogaste hand hålla, på det för framtiden Slußwärket ej må tryta et så högst nödigt wirke.

20:o.

Uti högsta nödfall, och då hela Slußwärket wid förefallande wådelige händelser, genom byggnads upskof, stodo i et drygt eller oboteligit äfwentyr, samt hela landet derigenom kunde stadna i lidande af en förhindrad Seglation må ock i brist af annat arbetsfolk, Arrendatoren wara tillåtit, at fordra nödigt Manskap af Landt-Milicen, sedan sådane synnerlige skiäl och omständigheter hos Konungens Befallningshafwande förut blifwit anmälte och bestyrkte, samt hwilket Manskap då genom Konungens Befallningshafwande af i Länet warande Regements-ChefsRequireras; Kommandes deras dagswärken at betalas efter hwad särskilt derom då förordnat warder. I annat fall, än som sagt är, må dock intet manskap til Slußwärket aflåtas; och åligger Arrendatoren, at så mycket möjeligit är, förebygga sådane olyckelige händelser, samt at dem åtminstone i tid til Landshöfdingen inberätta, enligit med hwad förut betingat är.

21:o.

Utom det efter 1. § af Slußordningen, som bifogas 1701 års tryckte Tull-Taxa, Betienterne wid detta wärk äro tagne uti Kongl. Maj:ts hägn, samt at, enligit 1704 års Förordnings 6. §., de ej eller få tubbas derifrån under Milicen; så äga jämwäl, till underdånigste följe af främst anförde Hans Kongl. Maj:ts nådiga Bref til Kongl. Collegium af den 15 December 1767, Arrendatoren, så wäl som Betieningen och deß Folk, Kongl. Maj:ts Speciele Nådige Protectorial och beskydd emot all slags öfwerwåld, jämte det af Graf- och Slußwärkets Byggnader för alt ohägn, okynne och wåldsam medfart så skyddas, at ock tillåteligit må wara, at genast gripa och fängsla den brottslige; dock at Arrendatoren derwid lagligen procederar och til reconvention efter Lag förbindes; hwilket ock kommer allmänneligen at kundgiöras.

22:o.

Arrendatoren med deß Betjente wid Slußwärket blifwa jämwäl aldeles befriade för Skiuts och Inquartering, i anseende til den ständige kiörsel med Byggnadsämnen samt nödige Materialiers framförande, der förefaller.

23:o.

Skulle Arrendatoren finna för sig nödigt, at wid wärket hafwa Husbehofs Mjölqwarn, så wäl som at der inrätta Tegelbruk, må, efter särskilt ansökning derom, sådant ankomma på det i Lagen derom giorde Förordnande, samt wederbörligt bepröfwande.

24:o.

Slußwärket med deß tillagde Hemman jämte Sågen, skola Arrendatoren wid tillträdet behörigen blifwa tillsynte och till-inventerade, hwarwid tillika utrönas bör, huruwida de förre Arrendatorerne under de förflutne åren deras skyldigheter upfylt och fullgiort; såsom ock, enär detta Arrende uphörer, en lika Syn och wärdering då bör för sig gä, om hwilket Konungens Befallningshafwande i orten tilkommer at draga nödig försorg.

25:o.

Sidst, som Arrendatoren å deß sida är skyldig, at troligen och noga efterkomma alt, hwad han genom detta Contract tilförbindes; Så warder ock å Kongl. Maj:ts wägnar, honom härmed försäkrat, det han under Arrende-tiden wid samma Contract fullkomligen och til alla delar skal blifwa bibehållen. Innan ock berörde Arrende-tid skrider til ända, bör han Njo månader förut sådant hos Konungens Befallningshafwande i orten erhindra, som det sedermera straxt til Kongl. Collegium inberättar, och deß widare Förordnande om detta Slußwärk för then derpå följande tiden afbidar; Åliggandes imedlertid Konungens Befallningshafwande, som jemwäl af detta Contract får behörig del, at noga tilse, thet alt hwad härutinnan afslutat och afhandlat är, blifwer til alla delar efterlefwat och fullgiordt; som äfwenledes, utom den tilsyn förut omförmält är, Konungens Befallningshafwande hwarje år, enär Seglationen afstadnat, och Arrendatoren om Terminen blifwit tilsagd, låter behörigen besigtiga Slußwärket, til erfarande, huru Arrendatoren deß skyldigheter fullgiordt, samt hwad ännu botas och bättras bör. Til yttermera wißo. &c. &:c.

Nota.

Hwad så wäl en Anonymous, som Örebro Stad, uti deras å ämse sidor redan föreslagne wilkor, til merberörde Hiellmare-Slußwärks antagande, uppgifwit och anmält, är uti föregående Projecterade Contract intagit, på det sätt, som Hans Kongl. Maj:t uti främst åperopade [!] deß Nådiga Rescript til Kongl. Collegium af den 15 December 1767 öfwer hwarje punct deraf sig i nåder utlåtit, nemligen det som hit under wilkor af Arrende kan föras; men hwad ännu af samma Anonymi jemte Örebro Stads föreslagne wilkor angår den uti 1. §. 6:te puncten projecterade hielp til Windbryggans underhållande wid wärket, genom någon wiß afgift för hästar eller wagnar, som passera deröfwer; så kan Arrendatoren ej fullkomligen derom försäkras, så wida icke Inbyggarne deromkring framdeles, och sedan de i den omständigheten blifwit hörde, kunna förmås, at dertil samtycka; Som ej eller Sätterbo Sockn kan åläggas något underhållande af den längre up åt Grafwen warande och så kallade Flötbro-Bryggan, förrän deras utlåtande deröfwer lagligen blifwit inhämtat; hwarförutan, hwad widkommer de i 3:die §. 3:die och 4:de puncterne giorde erhindringar om Upbördsmäns antagane och afsättande, samt Öfwerskotts-medlens disposition, så ock i den 5:te puncten om Graf-karlarnes samt Byggmästarnes lönande, jämwäl i 6:te puncten om Byggmästarnes antagande, antingen med eller utan Öfwer-Intendents-Ämbetets Approbation, sådant alt är omständigheter af den beskaffenhet, at, til underdånigste följe af högstberörde Kongl. Rescript, de kunna wid Arrende-Contractets afslutande afgöras och regleras, och hwarutinnan, så mycket möjeligit är, den tilkommande Arrendatoren skal blifwa tilfreds stäld, om han det samma widare yrkar, samt enär Kongl. Collegium fått se deß anbud, och det då med wilkor af wärkets antagande under Arrende kan förenas.


Project til Afhandling om Hiellmare-Slußwärk uti Weßmanland, nemligen deß uplåtande til en ewärdelig Egendom.
Ingår i Project til Contract om Arrende af Hielmare Slußwärk uti Weßmanneland.
np. [1768]. 22,5 cm, 4to, [16], [8], [7] pp.


Transcribed by Lars Bruzelius.


Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Canals | Search.

Copyright © 2009 Lars Bruzelius.