Förteckning
på de fläste
Skepps-Förnödenheter.

Stockholm,
Tryckt hos J. Hörberg, 1831.

- Si quid novisti rectius istis,
Candidus - imperti; si non, his utere mecum.

HORATIUS.

Utgifwarens Erinran.

Det är icke lätt att uppdraga gränsen mellan det absolut nödwändiga på ett fartyg, och det, som i alla händelser kan undwaras; men under resans lopp och de äfwentyr som åtfölja den, wisar det sig tydeligen: då är det likwäl försent att skaffa sig hwad som icke förut warit påtänkt. Hwar och en som tänker företaga en längre resa öfwer hafwet, bör i det närmaste på förhand kunna bedömma, hwad som under resan kan blifwa honom oundwikeligen nödwändigt, eller blott wid tillfälle behöfligt, nyttigt eller blott nöjsamt; samt derefter uppsätta sina requisitioner och der är wid så beskaffade requisitioners uppsättande, som utgifwaren trott denna Förteckning kunna wara till någon nytta. En i sig sjelf obetydlig sak (t. ex. en flintsten) har stundom ett ofattbart wärde, och att sakna den på sjön kan hafwa flera olägenheter i följe med sig.

I Swerige finnas inga såkallade Skepps-Chandlerier: Skepparen måste så att säga nästan styckewis samla fartygets förnödenheter hos olika Handlande. Det är derföre swårt att wid utredningen kunna ihogkomma eller erinra sig allt, och icke glömma någon högst nödig och oumbärlig artikel, i synnerhet då denna utredning oftast inträffar på samma gång, som han är syßelsatt, antingen wid warfwet eller med inlastningen, eller med båda tillika. Deremot finner hwar och en huru lätt det måste blifwa att, ur en Förteckning sådan som denna, göra utdrag, samt efter Fartygets storlek, Besättningens antal och resans längd, till stycketal och myckenhet calculera de artiklar, som Fartyget till den förestående touren oundwikligen tarfwar. Föröfrigt torde icke wara olämpligt, att fästa uppmärksamheten på följande omständigheter:

1:o. Den eller de olägenheter, som möjligen kunna uppkomma deraf, att någon behöflig artikel blifwit förglömd, måste naturligtwis ensamt falla Skepparen till last; så wida det icke kan bewisas, att samma artikel på afseglings-orten ej fanns.

2:o. Att Rederierne, åtminstone under närwarande Conjunctur, alltid hellre önska att Skepparen i hemorten sätter sitt fartyg i fullkomligt stånd, samt förser detsamma med alla deß behofwer: ty i anseende till det Swenska myntets förhållande nu för tiden ringa wärde, jemnfördt med det Utländska, måste deßa artiklar nödwändigt blifwa dyrare utomlands.

3:o. Att alla i Förteckningen anförda förnödenheter äro upptagne under sina särskildta rubriker, och så widt möjligt warit, uti sin ordning, som de wanligtwis hos oß finnas til köps. Men då den ene will hafwa af koppar, jern, &c hwad en annan är nöjd med att äga af bläck, träd, &c; så har man deraf sett sig föranlåten att upptaga åtskilliga artiklar under twenne rubriker: och detta är anledningen att några få artiklar förekomma på twå ställen.

4:o. Det säger sig sjelf, att åtskilliga af deßa artiklar kunna undwaras; ty som ordspråket lyder: nöden har ingen lag, och på sjön får man då hjelpa sig så godt man kan; samt, i brist af annat till samma ändamåls begagnande, wara det eller dem förutan.

5:o. En och annan nyttig wink för en ung Skeppare, som mottager ett Fartyg, det han ej nogare känner; äfwen som för den, hwilken tänker köpa ett nytt eller gammalt fartyg, torde, särdeles under rubriken Warfwet, här och der finnas wara framkastad; likasom ock denna Förteckning kan tjena till ledning wid Inventariers upprättande öfwer fartyg; samt till jemförelse med circulerande Inventarier öfwer Fartyg, hwilka till salu utbjudas.

Slutligen, emedan denna Förteckning är ett resultat af fleras förenade bemödanden, så förmodar utgifwaren att åtminstone ingenting af synnerlig wigt skall saknas i deß fullständighet; och om man alltså, med detta lilla arbete, kunnat i någon mon wara en eller annan till tienst, så är ändamålet dermed fullkomligen wunnit och utgifwarens önskan uppfyld.

Warwet.

Blockmakaren och Smeden.

Fartygs förnödenheter wid warfwet äro af mångfaldig beskaffenhet, och kunna swårligen specifikt uppgifwas; de bestå wanligast af följande:

Fartyget förbygdt öfwer watten, förnaglat, förbultadt och kalfatradt.

Likaså under watten om röta spörjes eller mask förderfwat Bordläggningen; i annat fall blifwer endast: Fartyget köhlhaladt, då bottnen förspikas, förbultas, förnaglas, Naglarne förproppas. Bordläggningen bränd, kalfatrad och fyllningswerk inlaggde; sedan lappsalfwad och tjäradt förhydningspapper, samt ¾ tums förhydning påspikad: denna förhydning, wäl bränd och lappsalfwad, bör för säkerhet skull omspikas hwart tredje år.

Enkel köhlhalning, hwarwid blott förhydningen efterses, medelst bränning och lappsalfning, bör ske hwarje år, så wida fartyget beseglar farwatten hwarest mask finnes, eller om man ämnar sig till sådana farwatten. Flera som warit försumlige härmed, hafwa på en kort tid fått hela förhydningen af mask förstörd, äfwensom oförhydde fartyg i sådana hamnar fått Bordläggningen, i brist af behörig lappslafning, af mask genomäten, på mindre än twå månaders tid. På äldre och swaga fartyg pläga stäfnåten gifwa sig, och stundom förorsaka betydligt läckage. De böra derföre wid en enkel köhlhalning förses; och sker detta lätt, då man långs med nämde nåt upphugger spunningar i förhydningen, så att kalfatring kan åtkommas. Det har mången gång lyckats att i sjön täppa läckor inifrån, med de i Stäfnåten aldrig, i anseende till de swåra timmer, som för styrka skull tätt till hwarandra åtfölja Stäfwarne: och att afhugga deßa för att åtkomma läckan, skulle alltför mycket förswaga fartyget. Lastportarne i Skarpen, Berghultet, Sidor, Färggång, Relingar, Hwalf och Akterspegel, samt Däcket kalfatras. Rodret, Fingerlingarne, Rorjernen samt alla Rorspikarna undersökas wid skeende köhlhalning. Om Fingerlingarne eller hålen i Rorjernen äro slitna, men ändå brukbara, insättas hel- eller half-bußningar. Obs. De förstnämde kunna bäst påsättas sedan Smeden tagit mått och roret blifwit aflyft och uppdragit på land.

Rorspikarne undersökas, och om de gifwa efter uttagas de, hålen proppas och nya spikar i stället för de gamla inslås.

Ror-mallen efterses och paßas.

Pumparne med deß behöriga ställ och reserve ställ Pumpgods, af hjertan, skor, nickar, hake, skrapa och bultar efterses.

Masterna efterses så wäl i däcket, som upp åt toppen och i wanntståndet (hwarwid kragarne loßtagas), samt kindbackar, lång- och twärsalningar, Slotthult och Eßelhufwuden.

Bogsprötet med deß lås, surrningar och waterstag efterses.

Alla stänger och rundhult undersökas medelst klappning och stickning efter röta.

Alla Block, Jungfrur och Dodskoppar till Tacklaget, Båtarna med deß redskap, såsom Rullar, Dawidar, Spel, Spakar, Åror, Båtshakar, Tofter, Plickter, Ror och Rorpinnar, Ringbultar, Master, Sprin och Bommar, Hwilar, Tullar. m. m. efterses. Kryßhulter, Knecktar, Läppar och Nagelbänkar, Horn- och Inknäflings-klampar, samt Båtsklamparne efterses.

Ankrarne med deß stockar och ringar.

Warp-Ankare och Båtsdragg.

Kabyßans och Caminens murning.

Kanon-lawetter med beslag, Taljor, Rigtkil, Wißkare, Laddstock, Laddskyffel och Kratts, Krutkista, Kokerskor, Kruthorn, Remmnål, Kanonpropp.

Kajutens, Sängkammarens och Hyttornas inredning med Sängar, Skåp med hyllor, Bänkar med lås och nycklar, Soffor, Bord och Stolar, Bokhyllor, Klädskåp, Speglar, Fönster och Patentglas, Gardiner med tillbehör, Madraßer till Sofforne med sina täcken, samt Täcken till Bord och Bänkar, och Slupskläden.

Skansen med Koyar för Besättningen. Kittelskåp m.m.

Skafferiet med bänkar för Prowianten och Segelkoyen, wäl försedde med förtent bläck eller koppar i hörnen.

Backspiror med deß beslag och styttor.

Logg-rulle, Logg-skäddor, Lod-rulle och Inhalningsgalje med kastblock samt Patent-Lod-Inrättning.

Sjömansgarns voyt med tillbehör.

Fullständigt Repslageri att slå små troßar.

Swarfstol med Dockor och tillbehör.

Drifankare med sin boy och preßänning.

  • Brådspels-Spakar.
  • Gångspels-Spakar.
  • Slipsten med Ho.
  • Slagpytz.
  • Sågbock.
  • Båtsmansstol.
  • Muskylor.
  • Drefhammare.
  • Klädningskylor.
  • Klädspånar.
  • Sockerklubba.
  • Köttklubba.
  • Ärtstamp.
  • Saltkar.
  • Backsbräde.
  • Grötbraß.
  • Ränna till Gryn och Ärtränsning.
  • Fiskbräde.
  • Skurlåda.
  • Sockerskrin.
  • Skör-Ask.
  • Stag-Litsor.
  • Mast-Litsor.
  • Klot.
  • Komphernaglar.
  • Brandjern.
  • Pejlstock.
  • Portjern till jerninlastning.
  • Hackbultar.
  • Ringbultar.
  • Stängwindareblock.
  • Kattblock.
  • Kastblock större och mindre.
  • Stackenats block och Hjul efter Engelsk modell.
  • Frihult och Trädboyar.
  • Ankarskor.
  • Tågskor.
  • Kip-Dawid med tillbehör.
  • Tåg Spenar.
  • Köttkaße af träd.
  • Ankarkätting med tillbehör: såsom stoppare, krokar, klys, reserve-bultar till låsen &c
  • Förtöjnings kättingar.
  • Kättingar till Röstlinor, Sortlinor, Dreyrep, Märsskot.
  • Kedje-stropp till timmerlaster.
  • Tjära.
  • Beck.
  • Beckolja.
  • Dref.
  • Björk- och Tallwed.
  • Reserve-Stänger och Rår.
  •   " Rorpinne.
  • " Pumpnickar.
  • " Lee-Segels Rår och Bommar.
  • " Ankarstock.
  • " Årämnen.
  • " Spakämnen.
  • " Bärlingar, större och mindre.
  • " Bräder och Plankor.
  • " Ask- och Eketräd.
  • " Wagenskott.
  • " Pockenhollt.
  • " Pump-skor.
  • " Pump-hjertan.
  • " Block, skifwor och naglar, af flere dimensioner.
  • " Jungfrur och Dods-koppar.
  • " Blocknaglar af jern eller färdigt rundade bultar till blocknagelämnen, af alla dimensioner.

Jernkrämaren och Bläckslagaren.

  • Timmermans Werktyg behörigt sorterade.
  • Skrufstäd.
  • Filar och Raspar.
  • Skrufsira och Skrufskifwa.
  • Kallbit.
  • Kallmejsel.
  • Måkare.
  • Kofötter.
  • Salthackor.
  • Wedsåg.
  • Wedyxa.
  • Båtsmansyxa.
  • Källareyxa.
  • Drifjern och Rabbar.
  • Swarfjern.
  • Polerstål.
  • Tälgknifwar.
  • Fällknifwar.
  • Pennknifwar.
  • Pappersax.
  • Domkrafter.
  • Skrapor.
  • Barlastskyfflar.
  • Splitshorn.
  • Märlprimar.
  • Eldstål.
  • Segel-nålar } se Segelmakaren.
  • Lik-nålar }
  • Märlings-nålar }
  • Segel-Plåtar }
  • Segel-krokar }
  • Synålar } se Kryddkrämaren.
  • Stoppnålar }
  • Säcknålar.
  • Korkskruf och Korktång.
  • Boutelje-sköljare.
  • Beckgryta.
  • Swärtgryta.
  • Aflång stekgryta.
  • Ljusstakar } se Mäßings-slagaren och Gelb-gjutaren.
  • Ljussaxar. }
  • Ljusknekt }
  • Mortel. }
  • Ljussax brickor.
  • Caffe dosa.
  • Thee dosa.
  • Socker dosa.
  • Sockertång.
  • Matskedar. } se Kryddkrämaren.
  • Theeskedar. }
  • Horn-Lanternor.
  • Bläck-Lanternor.
  • Stick-Lanternor.
  • Compagni-Lanterna.
  • Häfwert. } se Kopparslagaren.
  • Sugare. }
  • Ropare }
  • Mißt-Trumpet. }
  • Trattar. }
  • Stops mått }
  • Halfstops d:o }
  • Qwarters d:o }
  • Halfqwarters d:o }
  • Jungfru d:o }
  • Caffe-brännare.
  • Caffe-qwarn.
  • Stålqwarn.
  • Pankakspanna.
  • Pankaksspade.
  • Sopskyffel.
  • Spottlådor } se Tunbind. och Mäßingssl.
  • Durchslag.
  • Rifjern.
  • Styrmans-Hytts-Lampa.
  • Skans-lampa.
  • Eldgaffel.
  • Eldtång.
  • Eldskyffel.
  • Handpust.
  • Beckslef.
  • Hallster.
  • Kittelkrokar.
  • Köttgaffel.
  • Skip af alla storlekar, Ek och Furu.
  • Platthufwen.
  • Pumpnubb.
  • Nubb, större och mindre.
  • Kanoner.
  • Karonader.
  • Nickor.
  • Dunderbößor.
  • Handgewär.
  • Hagelbößor.
  • Pistoler.
  • Puffertar.
  • Sablar.
  • Huggertar.
  • Dolkar.
  • Enterpikar.
  • Kulor.
  • Skrå och Skråkappor.
  • Blykulor.
  • Hagel, större och mindre.
  • Kulform.
  • Stöpslev.
  • Mantel- och Blockhakar.
  • Bjelkhakar.
  • Dyfwelsklor.
  • Fiskhakar.
  • Löshakar och Båtshakar.
  • Kasthakar.
  • Märlor eller krampor.
  • Blockbußningar af alla dimensioner.
  • Causor af d:o.
  • Splintar, Ringar, Plåtar af d:o.
  • Jernplåtar.
  • Förtenta Plåtar.
  • Hak- och Ledgångjern.
  • Haspar eller Öfwerfall.
  • Bordknifwar och Gafflar.
  • Hänglås.
  • Skåplås.
  • Plattbly.
  • Bandjern.
  • Nitnaglar.
  • Wågbalance med Wigtskålar och en satts wigter.
  • Ett Träd eller Jernbeßman.
  • Stål- och Jerntråd.
  • Båts rorjern.
  • Djuplod.
  • Mellan- eller Nordsjölod.
  • Handlod.
  • Fisklod.
  • Båtskättingar.
  • Fiskdragg.
  • Harpun.
  • Ljustra.
  • Fiskkrokar, större och mindre.
  • Haykrok med kätting.
  • Black och Handklöfwar.
  • Råttfällor.
  • Brynstenar.
  • Hammar och Tång.

Kryddkrämaren.

  • Journal Papper.
  • Post d:o.
  • Skrif och Concept d:o.
  • Förhydnings d:o.
  • Bläck.
  • Bläckhorn.
  • Sanddosa.
  • Skrifsand.
  • Skrifpennor.
  • Stånglack.
  • Munlack.
  • Blyertspennor.
  • Rödkrits d:o.
  • Griffeltaflor.
  • Grifflar.
  • Diverse Krus eller Krukor samt Dami-jeanner af sten, glas eller förtent bläck till förrådet.
  • Ransons krus för Olja.
  • D:o för Ättika.
  • Tomma Bouteljer.
  • Bouteljekork.
  • Watten-Carafiner.
  • Dricksglas.
  • Bränwinsglas.
  • Winglas.
  • Punschglas.
  • Saltkar.
  • Soppskål.
  • Carotter med och utan lock.
  • Fat, större och mindre.
  • Spilkummar, större och mindre.
  • Talrickar, djupa och flata.
  • Smörask.
  • Théekanna.
  • Caffekanna.
  • Théekoppar.
  • Caffekoppar.
  • Gräddskål.
  • Senapskopp.
  • Dricksmugg.
  • Nattpotta.
  • Knifkorg.
  • Brödkorg.
  • Théebrickor.
  • Ragusked.
  • Förläggarslef.
  • Matskedar.
  • Théeskedar.
  • Bordsurtout.
  • Fernißa.
  • Linolja.
  • Hampolja.
  • Terpentin.
  • Lampolja.
  • Fisktran.
  • Kitt.
  • Kopparrök.
  • Silfwerglitt.
  • Krita.
  • Rödkrita.
  • Pottlod.
  • Blyhwitt.
  • Oljeswärta.
  • Kimrök.
  • Spanskgröna.
  • Mineral-grönt.
  • Scheelesgrönt.
  • Cinober.
  • Mönja.
  • Rödfärg.
  • Umbra.
  • Mengel.
  • Citrongelb.
  • Ljusockra.
  • Berlinerblått.
  • Harpeus eller Harts.
  • Pimpsten.
  • Hayskinn.
  • Trippel.
  • Smergel.
  • Färgsten med löpare.
  • Färgpenslar, större och mindre.
  • Harpeusqwastar och penslar.
  • Tjärqwastar och penslar.
  • Lewanger och Skrubborstar.
  • Klädesborstar.
  • Skoborstar.
  • Damborstar.
  • Moppar.
  • Bomulls Wekgarn.
  • Fnöske.
  • Swafwel.
  • Flintor.
  • Kanonkrut.
  • Fängkrut.
  • Tobakspipor.
  • Tobak.
  • Snus.
  • Hornlimm.
  • Munlimm.
  • Chocolade.
  • Socker.
  • Caffe.
  • Thée.
  • Fikon.
  • Rußin.
  • Corrinther.
  • Körsbär.
  • Swiskon.
  • Cathrin-Plommon.
  • Risgryn.
  • Mannagryn.
  • Hafregryn. se Hökaren.
  • Sagogryn.
  • Perlegryn.
  • Makarongryn.
  • Tapiochogryn.
  • Bohwetegryn.
  • Kryddpeppar.
  • Starkpeppar.
  • Senap.
  • Ingefära.
  • Kanel.
  • Saffran.
  • Muskot.
  • Muskotblomma.
  • Cardemumma.
  • Kryddneglikor.
  • Lagerbärsblad.
  • Torkad Persilja.
  • Ättika.
  • Citronsaft.
  • Citronskal.
  • Pommeransskal.
  • Sirap.
  • Matolja.
  • Rödlök.
  • Hwitlök.
  • Surkål.
  • Saltgurkor.
  • Lingon.
  • Hallon.
  • WinbärsSylt.
  • Rödbetor.
  • Inlagd lök.
  • Saltpeter.
  • Blanksmörja.
  • Twål.
  • Såpa.
  • Knappnålar.
  • Synålar. } se Jernkrämaren.
  • Stoppnålar. }
  • Bouteljekorgar.
  • Köttkorg.
  • Reserve-Lanternhorn.

Repslagaren.

  • Ankartåg.
  • D:o splitsade.
  • Kabbel.
  • Pertlina.
  • Jaglinor.
  • Jagtroßar.
  • Taljerepstroßar.
  • Boyrep.
  • Wannt.
  • Stag.
  • Barduner.
  • Halsar.
  • Skot.
  • Penterlinor.
  • Röstlinor och Fånglinor.
  • Stängwindare.
  • Båts- och slups-släpare.
  • Styckegods mantlar.
  • D:o Längor.
  • Warptroßar.
  • Ginelöpare.
  • Tackellöpare.
  • Kattlöpare.
  • Taljelöpare.
  • Reserv-troßar af flere dimensioner till löpande gods.
  • Weflingstroß.
  • Weflingslina.
  • Tolfgarns linor.
  • Niogarns d:o.
  • Sexgarns d:o.
  • Grann d:o.
  • Stick d:o.
  • Djuplodlina.
  • Nordsjö lodlina.
  • Handlodlina.
  • Logglinor.
  • Fisklinor.
  • Hysing.
  • Märling.
  • Lårding.
  • Sjömansgarn.
  • Segelgarn.
  • Tagelgarn.
  • Signfall eller Flagglinor.
  • Styrrep.
  • Liktroßar.
  • Salgjordar till Blockstroppars beklädnad.
  • Uppslagsgods.
  • Swablar.
  • Handwejlar.

Segelmakaren.

  • Ett Ställ segel, complette.
  • Ett d:o d:o reserve.
  • De söndriga seglen reparerade.
  • Båtsegel.
  • Slupsegel.
  • Jollsegel.
  • 2:ne Under-leesegel.
  • 3:ne Boven-leesegel.
  • 3:ne Bram-leesegel.
  • Suntält eller Sunsegel.
  • Portsegel.
  • Wädersegel.
  • Preßänningar.
  • Hängmattor.
  • Säckar.
  • Wattenslanga.
  • Mastkragar.
  • Pumpkragar.
  • Rorkragar.
  • Mjöl- och diverse grynpåsar.
  • Ransonspåsar.
  • Små spikpåsar.
  • Nubbpåsar.
  • Storm- eller WaktCavay.
  • Byxor och Bußaroner.
  • Flaggor.
  • Gjösar.
  • Standert.
  • Wimpel, bruten.
  • Quarantains-Flaggor, (Swarta, Gröna och Gula).
  • HängCompas.
  • AmplitudsCompas med tillbehör.
  • StyrCompaser.
  • Compaserna strukna.
  • Waktglas.
  • Halftimglas.
  • Logg-glas.
  • Reserve Segelduk, finare och gröfre.
  • d:o Flaggduk af flere färgor.
  • Smärting och klädning.
  • Små BenCauser.

Kopparslagaren.

  • En Ärtkittel med lock.
  • En Grötkittel med d:o.
  • En Köttkittel med d:o.
  • 2:ne Formar af koppar, af accurat lika omkrets, men olika höjd, inrättade uti locken af de större kittlarne, wäl förtenta tillika med sina egna lock.
  • En Cajutkittel med lock.
  • En Harpeus eller Oljekittel, oförtent.
  • En större och mindre Castrull med lock.
  • En Beffstekspanna med lock.
  • En Såspanna med lock.
  • En Stekpanna med lock till ugnen.
  • En Théepanna.
  • En Caffepanna.
  • En Drickskanna.
  • En Caffekanna.
  • Matbackar.
  • Twättskål.
  • Nachthus-Lampa } med sine tillhörige af Purrare och tänger.
  • Cajuts-Lampa }
  • Wattenpump.
  • Wattenhämtare.
  • Spik, större och mindre.
  • Kamin, med deß rör och tillbehör.
  • Tapp till Styrratten för Compasen.
  • Flöyeltenar.
  • Kopparplåtar.
  • Pip till Tunnratten.
  • Handsprutor.
  • Trattar } se Jernkrämaren och Bläckslagaren.
  • Ropare. }
  • Misttrumpet. }
  • Häfwert. }
  • Sugare. }
  • Mått, större och mindre. }
  • Alla brukade kopparkärl förtennas.

Tenngjutaren, Mäßingsslagaren och Gelbgjutaren.

  • Tennskålar med lock.
  • Fat, djupa och flata.
  • Talrickar, djupa och flata.
  • Smörask med lock.
  • Théekanna med d:o.
  • Drickstop med d:o.
  • Bränwinstumblare.
  • Matskedar.
  • Théskedar.
  • Ljusstakar.
  • Ljusknekt.
  • Ljussax.
  • Låsar, skrufwar, hakar, plåtar och beslag i Cajutan och Sängkammaren.
  • En Skeppsklocka.
  • En liten Cajutklocka.
  • En Mortel med stöt.
  • Skrufkranar med nycklar.
  • Spottlådor, se Jernkrämaren och Tunnbindaren.
  • Meßingstråd.

Tunnbindaren.

  • Wattenliggare.
  • Båtsfat.
  • Terser.
  • Hel- och Halfankare.
  • Friskbalja.
  • Läskbalja.
  • Tunntratt.
  • Wattenpytsar.
  • Slagpyts och Färgpytsar.
  • Tjär-, Swärt- och Harpeus-pytsar.
  • Ransonskärl för kött och fläsk med lock, försedde med lås.
  • Ankarboyar hela och halfwa.
  • Twättbaljor.
  • Spottlådor; se Jernkrämaren och Mäßingslagaren.

Victualiehandlaren.

  • Kött.
  • Fläsk.
  • Smör.
  • Lax.
  • Cabbeljou.
  • Långor.
  • Rotschär.
  • Sill, flere sorter.
  • Strömming.
  • Ärter, hwita, gröna och grå.
  • Helgryn eller Kroßgryn.
  • Hafregryn, se Kryddkräm.
  • Rökt Skinka.
  • Metwurst.
  • Rökta tungor.
  • Salta d:o.
  • Sötmjölksost.
  • Kumminost.
  • Anjovis.
  • Nejonögon.
  • Waßbuk.
  • Caviar.
  • Rågmjöl.
  • Hwetemjöl.
  • Potatis.
  • Ägg.
  • Salt.
  • Swinister.
  • Gåsfett.
  • Ljus.
  • Lodtalg.
  • Mastsmörja.
  • Backar.
  • Slefwar.
  • Skedar.
  • Drickskannor.
  • Ransons-smörbyttor med lock.
  • Tunntappar.
  • Swafwelstickor.
  • Wispar.
  • Trädskopor.
  • Ösfat.
  • Sopqwastar.
  • Stöfwelknekt.
  • Finnstöflor.
  • Skursand.

Bagaren.

  • Knallar eller groft Skeppsbröd.
  • Knäckegröd, groft och sigtadt af flere slag.
  • Kajut-skorpor.
  • Socker- Smör- Krydd- och Canelskorpor.
  • Mjukt limpebröd af flere slag.

Bryggaren.

  • Skeppsdricka.
  • Swagdricka. } på Bouteljer.
  • Öl. }
  • Porter på halfbouteljer.
  • Rom.
  • Bränwin, finkel och distilleradt.
  • Conjac.
  • Liqueur.
  • Winer.

Diverse.

Apotheket eller Medicins-kistan wäl försedd med rökningsämnen och beskrifning, enligt Pontins Socken-Apothek.

Sjö-Lagen (Flintbergs Anmärk.).

Seglations-Ordningen.

Seglations-Lexicon.

Lurendrägeri-Förordningen.

Tull-Taxa, inkommande och utgående.

Quarantains-Förordning och Reglemente.

Reglemente för CoopvaerdieSkeppare och Skeppsfolk.

Försäkrings- och Hafweri-Stadga.

Förordning rörande Båk- och Lots-Inrättningen samt Taxa med Betalnings-Tabell, äfwensom andra nyttiga Sjöförfattningar.

Signalbok med Signaler.

Ett fullständigt Waru-Lexicon.

Dictionairer i de flesta Språk.

Böcker, rörande Handel och Wäxelaffairer af godkände Auktorer.

Göranßons eller Hyckerts Tabeller.

Hamnböcker med beskrifningar.

Sjökort och Specialer.

Flagg-Charta.

Ships Masters Aßistant.

Roswalls eller någon annans Fullständig Navigationsbok (eller Daglig Aßistent).

Nautical och wanlig Almanach för löpande och följande åren, så långt de kunna fås.

Declinations-Tabeller med flere.

Bibel, Postilla, Psalm- och Evangelii-Bok.

Sextant. Troughtons anses wara bäst.

Octant.

Depreßions Sector af Wollaston.

Chronometer.

Sjö-Barometer.

Thermometrar.

Bränwinsprofware med Tabeller.

Kopparrör med Ventiler till Thermometern, då den begagnas att utröna wattnets Temperatur på djupet.

Azimuths Compass med tillbehör.

Inclinations-Compas.

Corrections-Skifwa för Local-mißwisningen med beskrifning öfwer deß bruk.

Hästsko-Magnet, och ostrukna reserve Compass-nålar.

Kikare (Dag och Natt). Dollonds anses som de bästa.

Wattupaß med graderad quadrant.

Parallel-Linial.

Sliding Gunter med beskrifning.

Tumstock.

Ritbestick, complette.

Dragstift.

Diamant, infattad i skaft.

Reserve glas till Skylight och flere fönster, äfwensom Nachterhusglas, infattade i ramar som paßa til Nachterhuset.

Documents-låda af bläck, försedd med lås.

Swart, blått, rödt och gult Bläck.

Tusch.

Gummi Elasticum

Ritpenslar.

Rakdon med tillbehör.

Watten Stenkruka.

Droppsten med tillbehör.

Beredt Fårskinn till Wiskare, äfwensom Salningars beklädnad i Sjön.

Pumpläder.

Klädningsläder.

Stenkol och Trädkol.

Slupskläden.

Borddukar.

Servietter.

Handdukar.

En Trumma.

Flöjt.

Violin.

Tidningar.

Förteckning på de nu för tiden brukelige Skepps Documenter, för längre resor utom Cap Finisterræ.

För Utgående Fartyg.

N:o 1. Bilbrefwet, som åtföljer Fartyget beständigt.

- 2. Mätarebrefwet.

- 3. Helfrihetsbrefwet.

- 4. Copia af Rederiets Ed.

- 5. FolksPaßet.

- 6. TullPaßet.

- 7. SlottsCancelliPaßet.

- 8. Turkiska Paßet.

- 9. Latinska Paßet.

- 10. SundhetsPaßet, påtecknadt af den Nations Consul dit man är destinerad.

- 11. Swenska Signalbrefwet, försegladt.

- 12. Turkiska d:o.

- 13. Certepartiet.

- 14. Connoißementerne.

- 15. Certificat öfwer lasten, eller Certificat af den Nations Consul dit man är destinerad.

- 16. Instruction med Promemoria eller Creditif af Rederiet.

- 17. D:o d:o ifrån Aflastaren, med anwisning till Sundska Tullens klarerande för lasten.

- 18. StufwareAttest.

- 19. Manifest öfwer lasten.

- 20. Portugisisk Equipage-Rulla.

- 21. Helsingörs eller Öresundska Paßet.

- 22. Creditif på Norrska Hamnar af Commißionairen i Helsingör.

- 23. SundhetsPaß ifrån Helsingör, påtecknadt af den Nations Consul dit man är destinerad.

För Hemkommande Fartyg.

- 24. SundhetsPaßet, behörigen påtecknadt.

- 25. Manifest öfwer lasten enligt SeglationsOrdn.

- 26. Sammandrag af Connoißmenterna.

- 27. Salt Dispasche eller Tullpaß.

- 28. Certepartie.

- 29. Märkrulla, enligt SeglationsOrdningen, författar Skepparen sjelf under resan, färdig att inlämna wid första InloppsTullkammare.

- 30. Certificat öfwer lasten.

- 31. StufwareAttest.

- 32. Instruction ifrån Aflastaren, med Anwisning till Sundska Tullens klarerande för hemkommande lasten.

- 33. Helsingörs eller Öresundska Paßet.

Anm. Af de för utgående fartyg specificerade Swenska Documenter, komma för hemkommande äfwen att begagnas:

Mätarebrefwet.

Helfrihets brefwet.

FolksPaßet, behörigen påtecknadt.

TullPaßet af Consulen i Loßningsorten behörigen påtecknadt, att den derå specificerade last blifwit derstädes utloßad.

SlottsCancelliePaßet.

Turkiska Paßet.

Latinska Paßet.

Swenska Signalbrefwet, försegladt.

Turkiska d:o.

Instruction med Creditif af Rederiet.

anon.: Förteckning på de fläste Skepps-Förnödenheter.
Tryckt hos J. Hörberg, Stockholm, 1831. 12mo, 12,5x7 cm, 24 pp.