Ackter, bakstammen eller den delen i et Skepp hvarest Styret sitter.
Afdrift, huru mycket et Skepp oförmärkt kommer från den led man tyckes segla åt.
Anckare, äro af olika storlek på et Skepp. För båtar och mindre Fartyg nyttjas Draggar.
Åmning, huru djupt et Skepp ligger nertryckt under vattnet.
Äntra, då man lägger sit Skepp så nära Fiendens, at man kan hoppa i detta senare, och med väpnad hand försöker at bemägtiga sig det samma.
Babord, är den halfva del af Skeppet som är til vänster, då man står mitt på Skeppet och vänder ryggen åt Ackter. Den andra sidan til höger kallas Styrbord. Häraf blifva alla Skeppets tilhörigheter upnämde, såsom Babords ankare, Styrbords Brassar, m.m.
Backen, en uphöjning omkring främsta masten, på hvilken Canoner äro stälde, m.m.
Backa, kasta Back et Segel; sker, då man bringar det i den ställning at vinden blåser platt på seglet, och därigenom hindrar framfarten.
Barcasse, et af de större roddare-Fartyg, tjenligt at lyfta anckare med, och andra svåra tyngder, samt andra transporter.
Barlast, en viss tyngd i et Skepp nödvändig til jämnvigtens bibehållande.
Bigine-Rå, den understa Rån, som sitter tvärs på aktersta masten.
Beslå Segel, binda fast dem så at de icke blåsa eller knapt synas.
Bi-de-Vind seglar et Skepp, då Seglen äro så snedt stälde mot Vinden som möjeligt är utan at de fläckta. Et stort Skepp fordrar omkring 70 grader at segla på sida af Vinden, eller med Sido-Vind.
Blind Rå, en mindre Rå, som sitter fast tvärs under Bogsprötet.
Blysa, en större sort Skepps lyckta.
Bogen, den delen af Skepps kroppen, som är vid framstammen.
Bogsprötet, en tjock rund balk, eller liggande mast, som skiuter ut från Bogen, hvarpå beror hela taklingens sammanhållning. Et Skepp kan med mindre förlust förlora en mast, än Bogsprötet.
Bombskepp Bombkits, Et mindre djupgående fartyg, som har 2:ne Mörsare at med tienlig väderlek kasta bomber på en flotta eller Fästning.
Boijort et obevärt mindre Skepp med 2 master.
Boxera, då man med fastbundne tåg uti Skeppet och uti bemannade Roddare-Fartyg, befordrar Skeppets framfart genom roende.
Bramtopp, den öfversta spetsen af en mast, hvaraf de öfversta Segel kallas Bramsegel, och deras Rå, Bram-Rå; hela afsatsen Bramstång.
Brassar, långa Rep, som sitta fast vid ändan af en Rå, och nyttjas at svänga den med; hvaraf man säger Brassa en Rå, et Segel.
Bränning, hafsvågornas brytning mot grunda och klippfulla ställen med starkt susande.
Brändare eller Brandtskepp. Gamla Fartyg som inredas med bränbare ämnen, försedde med antändnings-rör, som efter gifven tid tänder eld på Skeppet, under der man seglar på et fienteligt Skepp, midt under röken,
By, en häftig Väderilning.
Bärga Segel vide Beslå.
Båk, et Torn eller känning på Sjökusterne, til efterrättelse för Sjöfarande.
Cabel, et af de tjockaste Skeppståg af 100 famn. längd, hvaraf kommer Cabellängd, eller et vägstycke på Sjön som är 100 famn. långt.
Caliber, Kule loppets vidd på en Canon.
Cajuta, Chefens bonings rum på et Skepp.
Capitaine, fordom högsta befälhafvaren på et Skepp
Cardél, et groft tåg hvarmed man uplyfter de största Råerne.
Commendeur nästa graden öfver Capitaine.
Cultie, en viss vindens styrka eller häftighet
Compan, Compans Flaggen, den stora Flaggen på et Skepp, hvaraf är kommit Compans flaggstaken, Compans Blysa &c.
Cours, det väderstreck i hvilket Skeppet seglar
Division vide Escadre.
Drifva vide afdrift. Et Skepp säges drifva til ankars, då ankaret följer med och icke vil hålla fast i sjöbotten.
Durken, krut-hällaren [sic] på et Skepp.
Dyning, den spänstiga rörelse som vågorne innehafva efter blåst eller Storm, utan at de fräsa och kasta vattnet framför sig, i hvilken händelse det kallas Sjö-Gång.
Escadre, räknas vanligen innehålla et antal af 9 Örlogs Skepp, deröfver kallas Flotta; et mindre antal, Division.
Evolutioner, Flottans rörelser och förändringar.
Fallbyar, sådane Väderilningar hvilka oförmodeligen anfalla Skepp då man seglar utmed höga kuster, m.m.
Fallrep, sådana rep, som hänga ned midt på Skeppets sida, hvaruti man håller sig då man stiger up för Skepps-trappan, hvilken deraf fallas Fallreps Trappa.
Flagg-Capitaine Den förnämste af de Officerare som besörger om Signaler och är Amiralen til biträde vid Evolutionerne. Dertil fordras en förfaren man, med redigt hufvud, och et ganska vant öga.
Flaggmän De förnämsta befälhafvare på en Flotta, eller Amiraler kallas Flaggmän deraf at de föra Konungens Flagg på Bramtopparne, i stället de andra föra Standert och Vimpel.
Flagg-Skepp, sådane som hafva en Flaggman ombord, eller föra Flagg på Toppen.
Flaggspel, vide Compan.
Fockmast, den främsta masten i et Skepp.
Focken, det understa Seglet på Fockmasten.
Försegel, i allmenhet alla de Segel som äro på Fockmasten.
Fregatt, et bevärdt Fartyg med 3 master och et Lag af Canoner, antingen med eller utan Back och Skants.
Fyr-Båk vide Båk om nattetid underhålles eld därstädes.
Främmande Styrman. En på utrikes farvatten väl bekant Styrman, som för et Vist accord åtager sig Lotsning på främmande kuster.
Förhala, ömsa ställe med Skeppet då det ligger i hamn,
Förbygga et Skepp, eller aldeles af nytt timmer förfärdiga det samma.
Förhyra, efter accord på viss tid hyra folk eller Skepp.
Förtöija, då man med flere Anckare eller Cablar försäkrar sig om Skeppets fastliggande i hamn.
För ut, eller den delen af Skeppet som är omkring Fockmasten.
Gallion den främsta utbyggnaden på Skeppet hvarpå Bogsprötet hvilar.
Galliot eller Galliort et Fartyg med 2:ne master.
Giga, lyfta up Segel under Råerne at de icke gjöra någon Verkan.
Gijna, et tjockare rep som går igenom flera stora block, at öka kraften.
Gira, då Skeppet icke ligger stadigt på en viss cours utan Seglar ojämt åt sidorne.
Gjös, en mindre Flagg som blåser öfver bog-sprötet.
Grundskått, sådane skått som träffa Skeppet i vatengången, at vatten kommer i Skeppet.
Grundt Vatten då djupet är mindre än förut.
Hackebräde det öfversta af Ackterdelen på et Skepp.
Hala draga på et rep.
Halfdäck den uphöjning acter på et Skepp, som är bestyckad och hvarifrån befälhafvaren Commenderar, kallas äfven Skants.
Halsor tjocka tåg, hvarmed man bide vind fäster de stora Seglen åt den sidan vinden kommer, hvarföre man säger at et skepp ligger med babords Halsar, eller at vinden blåser från babords sidan, och tvärtom med Styrbords Halsar.
Hissa draga på et rep at få någon tyngd högre upp.
Hålla af då Skeppet seglar mera från vinden än förut.
Hålla fullt då vinden icke gjör Seglen fläcktande.
Jaga, då man med alla segel sätter efter et Skepp eller Fartyg. Deraf kallas de Canoner som stå främst i Skeppet Jag-Stycken.
Kantra, välta om kull med et Skepp.
Kapa, hugga eller skära af
Kapare, et Fartyg som fått vederbörligt tilstånd at agera emot fienden.
Kastby vide Fallbyar.
Katta et Anckare, at med en svår Gijna lyfta up Anckaret vid Skeppets sida. Sjelfva repet kallas katt och den stora kroken i blocket kallas Katt hake.
Kobrygga, Et förråd af Stänger, Rår m.d.m. hvilka lägges emellan Stor- och Fock-masten.
Kranbalkar, 2:ne balkar som med sina ändar ligga ut ifrån backen 45 grader från Skeppets medel-linia, hvarunder de svåra Anckaren hänga; när något object synes i nämde direction, säges det vara Kranbalks-vis.
Kryssare, et eller flera Fartyg som uti Sjön uppehålla sig på et anbefalt ställe, uti någon viss förrättning.
Kryss-masten äfven kallad Mezan-masten, är den acktersta masten på et Skepp, hvaraf den delen som är öfver Märsen kallas Kryssstång, Rån Kryss-Rå och Seglet Kryss-Segel.
Kölhala då man uti säker hamn lägger Skeppet så mycket på sidan, at man kan arbeta på den delen som annars skulle vara under vattnet,
Kölen det aldra understa Trädstycket, hvaruti hela Skeppskroppen har sin styrka.
Lag af Canoner, hela den sträckning af et Batterie som visar sig längs efter Skeppets sida. Man gifver laget på et Batterie då man på en gång afskiuter sina Canoner.
Lod, en blyklump, som i den tunga ändan är uthålkad at deruti insätta en deg af krita och talg, hvarvid i sänkningen fäster sig de ämnen som finnas på sjöbottnen. Uti öfra ändan är fästad et smalt rep eller Lod-lina med upmärkte famntal, som visa sjelfva djupleken.
Lofven eller Lofvardt, at vara mera uppe i Vinden. Kallas uti gamla handlingar windwart.
Lofvera då et Skepp hindrad af motvind måste segla flera omvägar at komma til behörigt ställe.
Lots. En förfaren Sjöman som känner grund och klippors rätta läge, i et vist Farvatten.
Låring, är den del af Skeppets sida, som är emellan Ackter-Spegeln och Kryss-vantet.
Lä, vara i Lä, eller vara mindre upp i Vinden, i jämförelse med något annat Skepp, Land, m.m.
Läcka, en öpning hvarigenom vattn intränger sig i Skeppet.
Lägervall, den olyckliga belägenhet hvar uti et Skepp råkar, då det icke genom seglens tilhielp kan frälsa sig från stranden.
Major, på et Skepp, var före år 1680 nästa grad til Flaggmän.
Mezan, det acktersta Seglet på et Skepp.
Mezan-mast, vide Kryssmast.
Märssar, äro allmännare bekante under namn af Mastkorg.
Ombord, vara ombord, är at vistas i Skeppet, lägga om bord, eller Ombordläggning då 2 Skepp eller Fartyg oförmodat stöta til sammans, hvaraf altid timmar svåra skador, i synnerhet i blåsväder.
Palma in Vimpel, draga in den samma, så at den icke blåser ut.
Peijla, utmärka i hvad väderstreck något synämne observeras.
Plickta, undersöka farvattnens beskaffenhet genom loder.
Portar eller Stycke-Portar, det samma som Stycke-gluggar eller embrassurer.
Praija, underrätta sig af någon seglare om dess föremål, tillstånd, vistande i Sjön, med mera, antingen genom ropande, eller genom det man sänder Slup ombord.
Prickar, sådane märken som äro satte på farliga grund och klippor til rättelse för Sjöfarande.
Priser eller prisparter, den del som hvar och en tilfaller enligt anordnande, af de ifrån Fienden äröfrade Skepp eller Fartyg.
Prisa Vinden hålla så mycket som möjeligt Bide-Vind.
Pumpa Länts, Pumpa ut det vatten som kan vara på Skeppets botten.
Rang-Skepp eller Linie Skepp, sådane Skepp som åtminstone hafva 2:ne Lag Canoner ifrån 44 till 100 Canoner och deröfver.
Rankt Skepp, kallas det, som icke förmedlest stark lutning kan bruka så många Segel som vanligen andra Skepp; hvarigenom i minsta blåsväder dess undra Batterie blir obrukbart.
Redlös är det Skepp, som genom någon tilfällighet, förlorat antingen Mast, Stång, Bogspröt eller dylikt, hvarigenom dess rörelse svårligen verkställes.
Refva eller Refning, då man minskar seglets storlek derigenom, at den öfra delen knytes up under Råen utan at den undra beslås eller bärgas.
Reling, den yttersta och öfra delen af Skeppets sida.
Rummet på et Skepp, eller Hål-Skeppet, är det understa inrymme hvaruti proviant och vatten förvaras.
Rumskots, är segla med öppen och gynnande Vind. Et Skepp styr Rummare än et annat då det har mera öppen vind.
Rundhult kallas med et ord alla Skeppets Stänger, Rår, m.m.
Rå, afrundade Trän som hänga tvärs öfver Skeppet på Masterne hvarvid[.] Seglen äro fastgjorde. De få sina namn efter den mast de tilhöra, såsom: Stor-Rå den understa på Stor-Masten, Stormärs Rå den därnäst öfver, och Stor Bram Rå den aldra öfverste. På Fock-Masten Fock Rå dernäst Förmärs Rå och der öfverst Förbram Rå: m.m. Seglen behålla samma namn, endast at Rå ombytes til Segel.
Råseglare et sådant Fartyg som brukar flere Rår.
Sacka ner i lä, vide afdrift.
Salningar, äro i korsvis lagde trän som sitta öfverst på en stång hvarpå Bramstången har sit stöd, de voro uti äldre tider lika gjorde med Märsarne, och äfven kallades Märsar; hvarfö[r] man ofta hörer nämnas Skepp med 5 Märsar.
Segelbart väder, då vindens häftighet icke hindrar bruka vanlige segel.
Seupp gjör et Skepp då det efter ankarets fällande svingar sig efter vinden.
Skants vide Halfdäck.
Skrala då vinden icke mer är gynnande eller blifver mera mot.
Skråf, hela Skeps-kroppens förtimring.
Slagbog vide lofvera, Et Skepp träffar lycklig Slagbog, då det under Lofverandet stundom får någon mer gynnande vind.
Slagsida har et Skepp då tyngderne icke äro lika placerade, hvaraf Skeppet lutar åt sidan.
Slingra, då Skeppet af vågornes rörelier [sic] hvälfver sig än med den ena än med den andra sidan.
Slopa et Skepp, då det aldeles söndertages, och de brukbara delar kunna nyttjas til andra behof.
Spel, en Mechanisk inrättning at lyfta tyngder med.
Spira eller Bom en mindre Rå.
Spring, då man bringar Skeppet i den ställning med ankare eller Cablar, at hela längden visar sig tvärs, och at alla Canoner kunna agera samfäldt. I trånga farvatten brukas det at med mera säkerhet gå til segels.
Stryka Flagg eller Segel, taga dem ned i Skeppet.
Standert en smalare Flagg än de vanlire som brukas på någon af masttopparne. Såsom Comando tecken för dem som hafva nästa grad efter Flaggmän.
Stoppa upp, då Skeppet icke mera drifver för Anckaret.
Swaija, den svingande rörelse som vind eller ström verkar på et Skepp til Anckars.
Styrbord vide Babord.
Styrlastig, huru mycket Skeppet bör ligga djupare ackter än för.
Stång, den andra afsatsen på en Mast öfver Märsen, och får sit namn efter Masten, såsom Storstång, Förstång, m.m.
Surra, med et tåg binda nogot väl fast.
Sätta på topp- eller Bramsegel, är at sänka dem ned åt. En Örlogs man måste med vågande af lif och blod förhindra at sätta på sina Bram-segel såsom en höflighets bevisning, emot hvilken som hälst. Samma sak med flaggors strykande och Vimpelens inpalmande.
Taklingen, hela Skeppets eller rustningen på Masterne med alt hvad dertil hörer.
Topp, öfra ändan på en Mast eller Stång.
Tåg, då en sjöman nämner Tåget, förstås altid dermed Anckar-Tåget, ty hvad i allmänt tal kallas Tåg eller Rep, nämnes på Sjömans språk Tråssar som åtskiljas efter olika tum-tal.
Tvärskepps eller Tvärsidan äfven Bred-Sidan, är hela Skepssidan, ifrån Fören til Ackter. När et synämne är gent emot ifrån Tvärsidan, säges det vara Tvärs-af eller Tvär-Skepps.
Under lä, eller den inredning som är under andra Däcket. På Bevärda Fartyg får ingen bruka bart ljus eller röka tobak under lä.
Under-Råer, de största eller understa Råer på et Skepp, deraf kallas Seglen Under-Segel.
Upringa, bemanna och äröfra et främmande Fartyg och föra det i hamn.
Utkik, den som tilsättes at gifva noga akt på alt hvad som passerar utomkring Skeppet, och som gifver til känna när seglare eller Land synes, m.m.
Vor-de Vind då vinden blåser ifrån Ackter longs åt Skeppet.
Want, Tåg-stegar, som hålla fast Masterne, hvarpå folket klifva upp, då de skola arbeta med seglen, m.m.
Warpa, då manskapet genom utlagde mindre Ankare och Cablar arbetar fram Skepper, och vinden icke tillåter at bruka seglen.
Wända med et Skepp, eller gå öfver stag, då et Skepp så förändrar sin Cours, at vinden får göra lika verkan på ena sidan som förut på den andra.
Wattengången eller watten-linien den delen af Skepper hvarest vatten-ytan rörer skråfvet.
Waija, en Flagg eller Vimpel Vaijar då den är utsväfvande.
Wimpel, brukas på mindre Befälhafvares Skepp; inge andre än Officerare på Konungens Fartyg få betjäna sig häraf.
Öfverbord, när något faller från Skeppet i sjön.
Öfversegla, säges, då et stort Skepp Seglar på et mindre, hvilket icke utan olycka aflöper.
Örlogs Skepp vide Rang-Skepp.
Örlogs Fartyg, med et ord alla bevärda Skepp som comenderas af Konungens Officerare.
Transcribed by Lars Bruzelius
Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Etymology | Search.
Copyright © 1999 Lars Bruzelius.