HAMN-ORDNING
FÖR
WISBY STAD.

WISBY.
Tryckt hos Gust. Christiernin, 1828.

§. 1.

Då Fartyg i hamnen inkommit, aflämne Lotsen detsamma på flottvatten till Hamn-Mästaren, hvilken det åligger att, till undvikande af onödiga förhalningar, hinderliga för andra Fartyg, derest utrymme så medgifver, genast lägga och förtöja det inkomne Fartyget på det ställe Skepparen för Loss- och Lastning finner lägligast.

§. 2.

Till bebehållande af ordning och allmän beqvämlighet må under Lastning icke mera Bräder, Ved eller hvad hälst det vara må vid Bryggan uppläggas, än som under påstående intagning af Sparrar, Bjelkar och Kalk till stufning erfordras; och således för ett Fartyg öfver 30 Läster ej mera än 40 Tolfter och under 30 Läster ej mera än 30 Tolfter Bräder på en gång nedköras; äfvensom af Sparrar och Bjelkar icke mer, än som för dagen inlastas, så att om aftonen efter slutad lastning högst Tre Tolfter blifva till andra dagen qvarliggande. Bryter någon häremot, så att genom upplag af Varor vid lossning, lastning eller andra tillfällen vägen eller bryggan stänger, plikte derföre 9 R:dr B:co, och för hvarje dygn Bjelkar eller Sparrar, fastän väderleken för lastning är tjenlig, blifva på Bryggan qvarliggande, dessutom En R:dr, härifrån likväl undantagne 6 à 8 st. Sparrar, som under namn af Vandrings-Spiror, vanligen Skepprarne tillkomma. För de Fartyg åter, som skola lasta på Redden, må nedköras så mycket af hvad slags Varor som hällst, som till fyllnad i lasten behöfves.

§. 3.

Skulle endast få Fartyg ligga under loss- eller lastning, och således utrymme medgifva att verkställa packning af Kalk nära Bryggan, må, efter derom hos Byggnads Inspectoren gjord anmälan sådant tillåtas, emot det att platsen genast rengjöres och En R:dr till Bryggans renhållning erlägger, hvilken afgift af Byggnads-Inspectoren uppbäres, dock må tillåtelse ej lämnas, så vida andras arbete derigenom hindras, utan skall den en sådan oloflig packning företager böta Tre R:dr B:co och för hvarje timma dermed fortfares, En R:dr samma mynt.

§. 4.

Ej må Fartyg under 30 Lästers drägtighet ligga vid Bryggan under loss- eller lastning mer än 4:ra dagar, ej eller något öfver 30 Läster mer än Sex arbetsdagar, så vida icke hinder af storm och oväder inträffar, i hvilket fall sådana dagar icke beräknas; dock härifrån undantagne de fartyg, som antingen afgå eller anlända med Styckegods, äfvensom de, som lasta Löskalk, hvilka må åtnjuta hälften längre tid, likväl med förbehåll, att loss- eller lastning med all möjlig skyndsamhet verkställes.

§. 5.

Till begagnande af Brygga och Landgång äro Fartyg i följande ordning berättigade, nemligen:

Dock om Fartyg skulle tarfva en Kölhalning, påstående endast 2 à 3 dagar, eller måste botas i anseende till en hastigt åkommen leccage, kan, i fall de vanliga kölhalnings-platserne äro upptagne, detsamma utan hinder af andras lastning vid Bryggan kulltagas, så vida möjlig skyndsamhet iakttages.

§. 6.

Fartyg som i Hamnen lastat till det fottal den för utvisande af vattnets höjd på Banken utsatte tafla bestämmer, är, då detsamma har Besättning och Proviant om bord, samt de fleste seglen underslagne, berättigadt till plats i Gattet. Anmäla sig om våren flere på en gång, då har den som legat i Vinterlag närmare Gattet företräde, och inom hvarje Lag den, som legat på Bagbordssida. Om Sommaren åter äger den företräde, som varit längst i Hamnen, och efter att der lastat till det bestämda fottalet sig hos Hamnmästaren först anmäler, hvaröfver Journal af honom ovilkorligen bör hållas.

§. 7.

Vid förhalningar till gattet bör, såvida ej annorlunda öfverenskommes, det minsta Fartyget hälst förtöjas åt norra sidan, och få ej flere än Tre Fartyg på en gång läggas i Gattet, dock må äfven tillåtas, att det Fjerde ditlägges, emot det ägaren ersätter och ansvarar all skada, som genom trängsel vid in- och utsegling, eller på annat sätt möjeligen kan förorsakas; Börande i Gattet liggande Fartyg vara beredde, att för andra inkommande eller utgående sticka sina Tåg vid äfventyr, att den genom uraktlåtenhet deraf uppkommande skadan ersätta, åliggande det jemväl vid 24 sk. Banco vite en hvar, som ligger i gattet, att hålla vakt om bord.

§. 8.

Ligger Fartyg i Gattet i Vinterlag, må detsamma för andra, som förr om Våren börja lasta, ej vara hinderligt, utan, om det kan flyta öfver Banken, genast inhalas, skolande, så snart Fartyg kommit i Gattet, dess återstående Ladning skyndsamt intagas, och så snart lägenhet yppas, detsamma genast gå till Sjöss, för att icke genom sitt qvarliggande hindra de i tour följande.

§. 9.

Vid förhalningar, hvilka aldrig utan Hamnmästarens närvaro få företagas, bör hvar och en, som af honom derom tillsäges, genast och utan tidsutdrägt sticka sina Tåg, i annat fall böte den felande 3 R:dr B:co, och äge Hamnmästaren låta kappa de Tåg som vid förhalningen äro hinderlige, med undantag af Grundtåg vid Kölhalningar, då de icke utan olägenhet kunna stckas.

§. 10.

Den, hvars Fartyg blifvit till något ställe förhaladt vare, vid 1 R:dr B:co böter skyldig besörja nejning och slabbning, der dennes Tåg, och Kabblar kryssa de förut liggande, ehvad de föras ut ofvan eller under desamma, äfvensom de, hvilka nyttja Jern-kättingar, skola tillse, att de vanliga Tågen för andra derigenom icke skadas; sker sådant likväl, erhålle den lidande full ersättning.

§. 11.

Fartyg, som aftaklas eller läggas i vinterlag, böra placeras så långt nere uti Hamnen, som möjligt, och så, att de större lägges uti yttre, och de mindre uti inre Laget, samt så mycket ske kan åt norra sidan, för att lämna rum vid Södra Bryggan för ankommande Lossande eller Lastande Fartyg, och intilldess Vinter-Vakt börjar, hvarje sådant hafve en man i beredskap, som efter tillsägelse vid förhalningar är tillstädes, för att tillika med de öfriga i samma Lag besörja stickning och anvindning, så att den, som förhalat icke med tillsyn å andra Fartyg må besväras; sker det, böte ägaren 3 Rdr och ansvare för kostnad och skada. Vid lika ansvar skall ej heller, hvad årstid som hälst, hvarken i Gattet eller hamnen stickning för Pråmar och Båtar förvägras, då de i angelägnare arender ej annorlunda kunna framkomma, och de sednare icke kunna sine Master beqvämligen nedtaga.

§. 12.

När Fartyg lägges i vinterlag må Hamnmästaren tillse, att gods vinter-tåg blifva utförda; sker skada och tåget befinnes hafva varit opålitligt, godtgöre ägaren all förorsakad kostnad.

I händelse af tvist emellan Hamnmästare och Skeppare om Tågs användbarhet, utses och tillkallas trenne erfarne Skeppare, nämligen en af Magistraten och en af hvardera Parten, för att såsom Besigtningsmän deröfver afgifva sitt yttrande.

§. 13.

Alla Fartyg, ehvad de ligga uti Gattet eller i lag inne i Hamnen, skola hafva sina klyfvar-bomar inhalte och underrår toppade, uraktlåtes sådant, böte den försumlige 1 R:dr 24 sk. B:co och ersätte all skada, äfvensom vid samma vite hvarje Fartyg skall vara försedt med Friholtz på Styrbordssida.

§. 14.

Blir Fartyget så läckt, att det sjunker i Hamnen, bör Hamnmästaren genast tillsäga ägaren eller dess här i staden varande ombud, att skyndsamligen och inom förelagd tid från 8 till 30 dagar, allt efter skadans beskaffenhet, hafva detsamma flott och lagdt i Lag; uraktlåter icke dessmindre ägaren att fullgöra sådant, böte 6 R:dr 32 sk. B:co, och åligge det då Hamnmästaren att genom anskaffande af erforderligt arbetsmanskap besörja Fartygets upptagande.

Till utbekommande af kostnaderna härvid erhålle Hamnmästaren genast handräckning, och må, om hos ägaren annan tillgång saknas, eller Fartyget tillhör främmande man, för hvilken ingen härstädes vill den fordrade Summan utbetala, så stor del af Fartygets tillbehör, som det ifrågavarande beloppet motsvarar, i behörig ordning imättagas och försäljas.

§. 15.

Till Pråmars begagnande åga, efter hos Brokikaren föregången tillsägelse, Fartyg i följande ordning rättighet:

§. 16.

Pråmhamnen skall hufvudsakligen begagnas för Stadens Pråmar och Flott, dock må Byggnads-Inspectoren äfven tillåta, att så väl Båtar som mindre Fartyg ditläggas, då utrymme så medgifver.

§. 17.

Hamnmästarens skyldighet är, att tillse, att Bojen af det ankare som utanför Hamnen blifvit på Handels-Societens bekostnad utlagdt, om hösten intages och om våren så tidigt som möjligt utsättes, och bör, i händelse flyttning af densamma finnes nödig, sådan efter Lots-Chefens och Sjömanshus-Directionens föreskrift verkställes.

§. 18.

Hvad rättighet till begagnande af Kölhalningsplats beträffar, är ordningen alldeles motsatt, den som blifvit bestämd för Gatthalning, nämligen så, att det inre Laget alltid har företräde för det yttre, och det om Styrbord liggande Fartyg framför det i samma Lag om Bagbord, dock berättigar en sådan tour alldeles icke att hindra någon annan, som är färdig genast företaga Kölhalning, och böra Stadens Ginor, Block och Spel, i samma ordning, som anmälan om Kölhalning skett, få begagnas.

§. 19.

Kölhalningsplatsen får af Fartygs förbyggningar till hinder för Kölhalningar icke upptagas, ej heller må någon sitt Fartyg dithala, som icke, så vida väderleken är tjenlig, genast företager Kölhalning, eller efter verkstäld Kölhalning låta Fartyget qvarligga, vid äfventyr att, derest hinder för andra derigenom uppstå, detsamma på den felandes kostnad borthalas.

§. 20.

Genom Sjömanshus-Directionens försorg bör ett erforderligt antal Sjömän till Vintervakt antagas och förhyras, hvilken vakthållning börjas den 1:sta November och fortfar så länge så fordras; skolande alla i hamnen liggande Fartyg, som inom den 20 i Månaden inkommit, uti kostnaden för samma Månad efter Lästetal ovilkorligen deltaga; dock härifrån pumpning undantagen, hvarom en hvar för sitt Fartyg särskildt accorderar.

§. 21.

Så snart Fartyg kommit i hamn, skall all Eld om bord utsläckas, och är vid 5 R:dr vite Eldning derefter förbuden; äfven om vid samma vite ingen annorstädes än i Kajutan får röka Tobak eller hafva bart brinnande Ljus, ej heller om bord och i hamnen lossa Bösse- eller Kanon-skott, än mindre koka harts, olja, beck och tjära på annat ställe än vid den såkallade Beckborgen; dock må Fartyg, som ligga i Gattet och hafva Besättning om bord, för nödig matlagning hafva Eld i Kabys, äfvensom då Skeppare eller Styrman ligger om bord, eldning i Kajutan må vara tillåten, så vida den med noggranhet vårdas; börande dock all Eld efter klockan 9 om aftonen, vid förenämde vite, vara utsläckt.

§. 22.

Kastar någon sten eller orenlighet i Hamnen eller på isen derstädes, plikte som uti Kongl. Reglementet angående Lots- och Båk-Inrättningen i Riket af den 16 Maji 1827 stadgadt är. Sker det genom vårdslöshet vid barlastkastning eller annat tillfälle, böte från En till Fem R:dr. Ej må Barlast öfver Landgången kärras, utan i Pråm alltid lossas, och vid kastningen i densamma begagnas antingen täta brädrännor eller goda prässänningar, så att sten eller sand icke kan komma i Hamnen; och skall den ilandkastade Barlasten vid Tre R:dr vite ligga minst En fot från Bryggans ytterkant.

§. 23.

Då vid inträffande Storm eller eljest Bjelkar och annat Timmer från upplagsställen utföras i Hamnen, hvarigenom skada kan förorsakas, skall det åligga Hamnmästaren att genast låta uppbärga och ilandföra sådant, emot det bärgnings-kostnaden af ägaren vid anfordran godtgöres, eller i händelse af vägran, genom Magistratens försorg uttages.

§. 24.

Ej må någon, då väderleken icke är hinderlig, låta Barlast på Bryggan qvarligga öfver Fyra dagar från det första Pråmen kommit land, ej heller uraktlåta, att om platsens rengöring genast besörja; sker det likväl, böte den försumlige Två R:dr B:co och låte Brokikaren Barlasten borrtföra, samt aflemne deröfver räkning till Tolags-Bokhållaren, som beloppet den felanden genast affordrat.

§. 25.

All orenlighet som samlas om bord i Pråmar, Flott eller Båtar skall ovillkorligen i land föras, och får på intet annat ställe uppläggas, än dit Barlasten vanligen köres. Vedhuggning på Bryggan vare äfven vid En R:dr vite förbuden, äfvensom ej heller, vid samma vite, Timmermans eller annat arbete, som lämnar orenlighet efter sig, hvarken på Bryggan eller på södra sidan densamma närmare än Tio alnar må företagas.

§. 26.

Sköljning af Garn eller Kläder i Hamnen från de så kallade Pallisaderne till Norra Bolverket vare, med undantag af hvad Färgare i och för deras handtering kunna nedföra, vid En R:dr vite förbuden.

§. 27.

Bryggorna böra alla årstider hållas rena, men den vackrare årstiden minst hvarje Lördag genom Brokikarens försorg sopas, och afloppsställen kring Hamnen ränsas.

§. 28.

Hamnmästaren skall dageligen under den tid lossning och lastning är tillåten vara att finna på sitt Contoir vid Skeppsbron, då han af Tjenstgöromål icke annorstädes är sysselsatt, i hvilket fall tillhör honom genom anslag på Dörren underrätta, hvarest han kan träffas; åliggande så väl honom som Brokikaren, att med höflighet bemöta de trafiquerande, liksom ock den, som desamma under deras tjenstgöring ofredar, derföre ansvare efter 18 Cap. 9 §. Missgernings-Balken och Kongl. Förordningen den 20 Januarii 1779.

§. 29.

Hamnmästaren åligger att åkära alla Mål uti denna Hamn-Ordning upptagne; och tillfalle Böterna honom och angifvaren till tveskiftes.

Försummar Hamnmästaren att åtala de förbrytelser, som hos honom blifvit angifne, plikte första gången dubbelt hvad den felaktige bordt plikta, andra gången fyradubbelt, men Tredje gången vare sin tjenst förlustig; och fördelas dessa böter till tveskiftes emellan angifvaren och Stadens Fattige.

§. 30.

Magistraten är rätter Domstol till alla dessa Måls upptagande och afgörande, och skola de ådömda böterna, genast utgå, eller godkänd borgen ställas, innan Fartyget, hvarå den pliktställde finnes, får afsegla, om än hos Öfver-Domstol ändring sökes; äfvensom, ifall målet innan Fartygens afsegling icke blifvit afgjordt, Borgen för de böter, som kunna ådömas, af den tilltalade ovilkorligen måste anskaffas.

§. 31.

Af denna Hamn-Ordning skall, på det okunnighet icke må förebäras, så väl Lotsar som Hamnmästare och Brokikare hafva hvarera ett tryckt Exemplar, samt densamma dessutom vara så väl hos Tolags-Bokhållaren som Hamnmästaren att tillgå, äfvensom ett Exemplar på begge deras Contoirsdörr uppspikas, utom det att den årligen innan Sjöfartens början å Predikostolen här i Staden uppläses.

Wisby Rådhus den 19 November 1828.

Efter Förordnande

P. H. LINDSTRÖM.

A. J. Wiman. P. J. Schwartz. J. A. Bolander.

G. A. Molander.

Förestående Hamnordning varder till följe af Vällofl. Magistratens härstädes därom gjorde hemställan, härmedelst till efterlefnad på Tvenne (2:ne) års tid fastsälld.

Wisby Lands-Cancellie den 28:de November 1828.

På Landshöfdinge-Embetets vägnar:

Gustaf Wendell. Lars Hambræus.

Hamn-ordning för Wisby stad.
Wisby. Tryckt hos Gust. Christiernin, 1828. 19,5 cm, 12 pp.

Transcribed by Lars Bruzelius.

Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Harbours | Search.

Copyright © 2009 Lars Bruzelius.