Wid början af nu påstående Riksdag wäcktes inom Borgare-Ståndet motion om anläggning af en hamn wid Cimbrishamns stad, och om anslag till bestridande af kostnaderne derföre. Detta åsyftade mer att hålla frågan öppen, än att då winna något gynnsamt beslut från Rikets Ständers sida, alldenstund man innan motionstidens slut ännu hwarken kunde upplysa huruledes en sådan anläggning skulle werkställas, eller hwad den kunde komma at kosta. Liktidigt med denna motion, gjordes hos Kongl. Maj:t underdånig ansökning om anbefallande af undersökning på stället, af en dertill qvalificerad person, för att få ordentligen utredt, hurudant förhållandet wore i det ena och andra afseendet. Kongl. Maj:t täcktes härtill i Nåder lemna bifall samt erforderlig föreskrift till Stor-Amirals-Embetet. Till följd häraf blef Kaptenen och Riddaren von Sydow, som werkställt Helsingborgs hamnbyggnad och har inseendet öfwer den wid Jönköping, till orten nedsänd, för att upprätta beskrifning och kostnadsförslag samt afgifwa utlåtande i ämnet. Innan ett sådant kunde hinna att inkomma, afgaf emellertid Stats-Utskottet sitt betänkande öfwer motionen, och, såsom förutses kunde, förde denna motion, wid sakens helt och hållet outredda skick, icke till något egentligt resultat hos Riks-Stånden. Likwäl förbehöllo sig flere Riksdagsmän från Skåne, uti sine resp. Stånd, att framdeles, efter slutad undersökning i orten, få återkomma till detta ämne.
Under loppet af sommaren har Herr von Sydow utfört sitt erhållna uppdrag, och sedan hans i anledning deraf gifne utlåtande, med åtföljande ritningar och kostnadsförslag, blifwit tillgängligt, har man ansett sig böra, med hufwudsakligt begagnande af deßa handlingar, meddela nedanstående korta öfwersigt af ämnet.
Under twå till tre sekler, och innan ännu några hamnbyggnader woro påtänkta i Malmö och Ystad, har fråga flera gånger uppstått om att närmare tillstänga Cimbrishamns-bugten, för att der bilda en säker hamn. En del af grundet emot Norr synes hafwa tillkommit genom i äldre tider gjorda försänkningar, och bestämdt wet man att grundet, Karet kalladt, är en lemning af en dylik. En sjöbrygga af sten har sedermera blifwit utlagd ifrån land emot Öster, till 10 fots djup, men har af stormar blifwit så förstörd, att endast ett stenröse nu är derutaf qwar. Både försänkningar och bryggans uppförande hafwa skett genom bidrag af allmänna medel. År 1756 uppgjordes ett projekt, att medelst twenne fristående byggnader, i form at bastioner, bryta sjögången och gifwa skydd i hamnen. Detta projekt blef likwäl icke werkstäldt; icke heller ett sednare af Herr Dalman år 1770, att ifrån grundet Karet lägga en försänkning ut till 16 fots djup, och möta med en dylik från Gåfwans klippor. Detta sednare projekt har det företräde framför det förra, att byggnaderne blifwa sammanhängande, och således sjögången mera bruten; men, äfwen med antagande af sedermera föreslagna förstärkningar, saknar denna construction styrka att kunna motstå den häftiga sjögång, som här anfaller under wißa stormar. Deßutom skulle denna byggnad innesluta en för ändamålet otillräcklig hamn-area, såsom nedanföre kommer att utwecklas.
Deßa dels mißlyckade, dels ofullbordade förslag till en säker hamn wid Cimbrishamn bewisa, att man ansett lokalen wärd mycken uppmärksamhet. Den är ock för en hamnbyggnad den mest inbjudande, så wäl med afseende på bugtens form, som tillgången på byggnads-materialier.
Sjelfwa bugten utgör en oval, med 3,200 fots omkrets, hwaraf 2,000 upptagas af Gåfwans klippor, berg och stadens strand, samt 600 af Norra grundet till 6 fots djup; så att endast en sträcka af 600 fot, eller 300 alnar, lemnar öppning för sjögången, på ett djup emellan 6 och 22 fot. För westliga och sydliga windar är bugten fullkomligt skyddad; för nordliga och nordostliga fredar till någon del Blekingska kusten, men hufwudsakligen Norra Grundet; wid Ost-nordost och Ost deremot är den öppen fär sjögången ända från Kurland. Det händer ej sällan, att, under ostlig storm, flera i bugten liggande fartyg drifwa på land, ehuru man anwänder de starkaste förtöjningar. I allmänhet kan man antaga, att förluster årligen inträffa. Denna stormarnes werkan är orsaken att ingen strandbrygga kunnat läggas, hwarigenom loßning och lastning är högst beswärlig, emedan man måste begagna wagnar, som föras ut i wattnet och der möta smärre lastbåtar, när wäderleken sådant tillåter. Södra stranden formeras, såsom förut är nämdt, af berg och klippor. Deßa bestå af en art Qwarts, och ligga i något mot Söder lutande lager, af 6 till 24 tums tjocklek, fullkomligt rätwinkliga, och hafwa sprickor långs och twärs på kortare och längre afstånd, hwilket gör stenbrytning så lätt, att fyra skicklige arbetare, utan sprängning, kunna troligen utbryta twå kubikfamnar om dagen. Stenen är fullkomligt tjenlig till att genast såsom huggen begagnas. I äldre tider har den blifwit mycket tillitad, och hela södra grundet, Gåfwe-Kroken benämdt, har synbarligen warit en fortsättning af berget, hwilket småningom uppbrutet, och stenen anwänd till flere slags byggnader, kanhända förnämligast i Dannemark och Tysklands norra sjöstäder. Också, derest framdeles skulle blifwa fråga om hamnbyggnad i Ystad, eller consolidering af hamnbyggnaden i Malmö, synes Cimbrishamns stenbrott, både i myckenhet, godhet och pris, hafwa företrädet framför alla andra, som kunna begagnas, så wida det funnes skydd för stenens inlastning.
Sedan lokalens tjenlighet sålunda blifwit ådagalagd, återstår det nu att upplysa:
1:o Om staden och omkringliggande nejd kunna wänta sig af en hamn så stora fördelar, att de swara mot kostnaden för anläggningen, och om så stora inkomster kunna påräknas, att hamen dermed kan underhållas;
2:o Hwad nytta denna hamn kan lemna åt de i Östersjön seglande i allmänhet; och
3:o Om den kan anses wara af wigt wid ett inträffande krig.
De twenne första punkterna will man här söka att närmare utreda, öfwerlemnande åt dem det kan tillhöra, att yttra sig huruwida Cimbrishamn, förswaradt af skansar, eller batterier, kan wara en säker tillflygt under krigsoroligheter i deßa farwatten, och om den under krig kan wara behöflig för de smärre armerade fartyg, som måste observera det i granskapet liggande Bornholm, med deß farwatten.
För närwarande är Cimbrishamns rörelse föga betydande. Några tusen tunnor spannemål, något bränwin, jemte några andra artiklar, afyttras årligen, hwaremot införas trädwaror från inrikes ort, samt utländska waror ifrån Malmö och Ystad. Denna rörelse har de sednare åren obetydligt ökats, i synnerhet af den orsak, att, då hamn saknas, och loßning samt lastning möta samma hinder som wid närliggande fiskelägen, deßa sednare börjat att afyttra victualier på Småland och Bleking, i utbyte mot trädwaror. Detta nödhjelpsförhållande skulle upphöra, om säkert skydd för fartyg funnes wid Cimbrishamn. Man kunde då beräkna, att icke allenast de produkter, som nu afyttras ifrån fiskelägena norr och söder om staden, utan äfwen en del af dem, som kringliggande landsbygd nu nödgas att med stor obeqwämlighet föra till Ystad och Christianstad, skulle paßera Cimbrishamn, hwarigenom utskeppningen af spannemål, byggnadssten, kalksten, alun, med flera artiklar, skulle så mycket ökas, att måttliga hamnafgifter kunde lemna en för hamnens underhåll tillräcklig inkomst.
Cimbrishamn skulle deßutom blifwa ofta besökt af de på Östersjön seglande handelsfartyg. Strandningar inträffa nu ej sällan längs kusten emellan Sanhammar och Stenshufwud, för det mesta af den orsak, att en tillflygtsort på denna sträcka saknas under storm och motwind. Årligen inträffar, att ström och wind flera dagar hindra österifrån seglande fartyg att kryßa sig upp emellan Bornhom och Skånska kusten. Wid deßa tillfällen ser man en stor mängd ankrade utmed kusten, hwilka gerna skulle söka en i granskapet warande säker hamn, för att inwänta gynnande wind. Samma förhållande är med de österut seglande, som möta drif-is. Då man i allmänhet anser dubblering af Sandhammar wara wådlig, kunde säkerligen Cimbrishamn, som blott är 2 mil derifrån aflägset, lemna en säker och ofta besökt tillflygtsort, hwaraf en betydlig inkomst kunde hemtas, så wäl genom hamnafgifter, som genom föryttring af skeppsförnödenheter.
En hamnbyggnad wid Cimbrishamn synes derföre, under de twenne wigtigaste synpunkterne, wara nyttig och behöflig, hwilket utan twifwel kommer att witsordas, så wäl af den beredwillighet, hwarmed staden, i förhållande till sina små tillgångar, erbjuder bidrag till företaget, som af de yttranden, hwilka kringliggande landsbygdens inwånare, uppå hållna sockenstämmor, dels redan afgifwit, dels säkert komma att afgifwa till fördel för saken. Man torde i anledning häraf med skäl kunna hoppas, att af de allmänna medel, som warda anslagne till wattu-communicationernas befrämjande, erhålla den öfriga och större delen af kostnaden, hwilken, enligt det behörigen upprättade förslaget, uppgår till endast 50,000 R:dr B:co i ett för allt: en summa som, för en lika stor hamnbyggnad, på hwarje annan lokal, der stenen är dyrare och swårare att bearbeta, ej skulle utgöra en tredjedel af kostnaden.
Då hamnen är beräknad att begagnas icke blott af stadens och ortens smärre fartyg, utan äfwen af andra större seglare, så är det nödwändigt att låta norra Jetéen utgå till ett djup för 16 fot liggande fartyg, samt utwidga hamnens area (från 6 fots djup och deröfwer) till 500,000 qwadratfot. Pierernas höjd skulle blifwa 6 fot öfwer wattenytan, med deßutom 4 fot högt bröstwärn, utgörande tillsammans 10 fots högd. Deras plan skulle blifwa 12 fot bred, och endast bestämd till sjöfolkets och förtöjningars beqwämlighet. En bredare dimension, eller sådan att loßning och lastning kunde ske wid piererne, hade erfordrat för stor tillökning i kostnaden. En lastbrygga kan för öfrigt, sedan hamnen blifiwt instängd, för nämde ändamål utläggas der beqwämt finnes. Byggnadens öfriga dimensioner äro beräknade efter den erfarenhet, som wid Helsingborgs hamnbyggnad wunnits.
Arbetet bör kunna werkställas på tre år, så framt tillräckligt anslag bewiljas, eller en tredjedel af summan årligen. På de twå första åren bör grunden, samt erforderliga fyllningar, läggas, och det tredje året murning öfwer watten fullbordas.
Den egentliga kostnaden för hamnens framtida underhåll kommer att påkallas af muddring, ty tångdriften är här betydlig, ehuru icke så som wid Helsingborg. Men då denna kostnad lätteligen genom hamnafgifterne kan bestridas, lär deraf icke möta något hinder för ett arbete, som lofwar att med waraktighet förena alla de fördelar, dem en lättare och lifligare rörelse komme att bereda åt både staden och kringliggande land.
Sedan deßa förhållanden blifwit, genom delfående af Herr von Sydows berättelse och utlåtande, kända, så ägde den 1 Augusti i. å. ett sammanträde rum af Deputerade från Ingelstads och Irrestads Härader uti Hammenhög, hwarwid dels någre Poßessionater och Ståndspersoner, och dels inwånare i somliga nära Cimbrishamn belägna Socknar, af allmogen, öfwerenskommo om bidrag till ifrågawarande hamnbyggnad, med några penningar, och med 172 T:r spanmål, hwarförutan de mera aflägsne Socknars ombud förklarade sig icke wijla wägra bidrag framdeles i fall saken kommer till utförande, betygande för öfrigt nyttan och wigten för hela orten af ett sådant företag, om hwars befrämjande, i allt hwad görligt wore, ortens Riksdagsfullmäktig, uti genast uppsatt, justerd och undertecknad skrifwelse anmodades att wara angelägen.
Wid härefter den 26 Augusti hållen allmän sammankomst af Cimbrishamns Stads samtlige Borgerskap, samt Hus- och Tomt-ägare, beslöts, det skulle Staden, på sätt och i den ordning det då förde protokollet utwisar, erbjuda ett bidrag af 6666 R:dr 32 sk. B:co, fördeladt på fem är, att taga sin början, så snart, efter bewiljadt statsanslag för den öfriga kostnadssumman, arbetet blifwit påbörjadt.
I händelse nu Rikets Ständer skulle wilja, wid fattandet af sine beslut i afseende på anslagen för watten-communicationer och allmänna arbeten uttrycka sin underdåniga önskan och förhoppning, att Kongl. Maj:t, wid fördelningen af deßa anslag, täcktes ihågkomma Cimbrishamns föreslagna hamnbyggnad, så wore kanhända, efter seklers wäntan och mißlyckade försök, en lycklig utgång att förwänta uppå detta i så många afseenden nyttiga företag.
STOCKHOLM, 1834.
Tryckt hos P.A. Nordstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
Om lämpligheten af en hamn-anläggning wid Cimbrishamn, och om kostnaden derföre.
Stockholm. Tryckt hos P.A. Nordstedt & Söner, 1834. 24 cm, [4] s.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Medicine | Search.
Copyright © 2009 Lars Bruzelius.