Vid insegling i hamnen bör fartygets flagga hissas och förblifva hissad, till dess Tullvisitation erhållits.
Sedan Fartyg i yttre hamnen inkommit, skall skeppare der gå till ankars på minst 2:ne skeppslängders afstånd från land.
I fråga om dels vilkoren för rättighet att med fartyg lägga till vid land eller brygga, dels skyldighet för Skeppare att sig hos Tullkammaren infinna och derstädes uppvisa sina till fartyg och last hörande handlingar, dels ock förbud för Skeppsfolk, Passagerare och andra att, innan Tullkammarens tillstånd erhållits och visitation föregått, begifva sig till eller ifrån fartyg, länder till efterrättelse hvad i dessa hänseenden finnes stadgade uti gällande Seglations-Ordning och Stadga om hvad vid sjöfart inrikes orter emellan iakttagas bör, samt om inrikes tullförpassning och tullbevakning.
På Hamnkontoret, som genast efter undergången tullvisitation besökes, åligger Skepparen uppgifva:
a) Sitt namn och fartygets klass, namn och lästetal, orten, hvarifrån fartyget kommer, hvaraf hufvudlasten består, besättningens antal och om passagerare finnas om bord.
b) Om, honom veterligen, någon af besättningen eller passagerare är med venerisk eller annan smittosam sjukdom behäftad, hvarom skepparen då genast bör afgifva af honom egenhändigt undertecknad förklaring.
Alla dessa uppgifter skola af hamnmästaren redigt införas i den på hamnkontoret, för in- och utrikes fartyg särskildt befintliga anmälningsjournal, hvarefter hamnmästaren har att underrätta skepparen:
a) Om platsen i inre hamnen eller vid kajen, till hvilken fartyget får lägga; kommande platsen för fartygen att anvisas efter den ordning hvari de anmälas.
b) Om stället, der barlast får uppläggas.
c) Huru, i händelse någon af skeppsfolket anmälts vara med venerisk eller annan smittosam sjukdom behäftad, med de sjukes vård bör förhållas.
d) Att han till på stället varande Polismyndighet bör aflemna förteckning å om bord varande passagerare; hvarefter, sedan ett exemplar af denna Hamn-Ordning, om den ej förut finnes om bord, emot qvitto eller stadgad lösen, blifvit till skepparen aflemnad, vanlig anmälningssedel honom tillställes. I öfrigt erinras skeppare att noggrant iakttaga sine åligganden, enligt gällande Karantäns-, Tull-, Lots- och andra sjöfarten rörande författningar.
Innan segelfartyg i hamnen inlöper, bör eld om bord vara utsläckt.
Farkost, som innehafver last af krut, får, vid 50 ℛℓ. B:ko vite, ej i hamnen införas, utan bör derutom, afsides från andra fartyg, förläggas; och må lossning af sådan last ej företagas förr än, efter föregången anmälan, Hamnmästaren föreskrifvit de försigtighetsmått, som dervid böra iakttagas. Lag samm a vare, omt krut skall inlastas för att sjöledes från Åhus afsändas.
Fartyg och båtar få ej i inloppsrännan emellan jettéerne eller utsatte prickar eller vid hamnmynningen qvarhållas eller förläggas, derest bevisligt nödtvång sådant icke kräfver.
Då farkost skall passera förbi något af hamnens mudderverk, bör sådant ske i lä om detsamma, utan så är, att mudderverket ligger närmare kaj, bro eller kant af inloppsrännan, än att segling på den sidan om mudderverket, som ditåt vänder, utan äfventyr kan verkställas.
Då fartyg är segelfärdigt, åligger Skepparen att derom göra anmälan på hamnkontoret, öfver hvilken anmälan meddelas bevis, som hos Skeppsklareraren bör företes, innan utgående klarering erhålles. Sker afgång allenast till inrikes ort, skall för erhållande af utvisitation, ofvannämnde bevis företes hos Tullkammaren.
Till beröring med jettéerne får ej begagnas båtshake, metallskodd åra eller annat redskap, hvarigenom skada å jettéerne kan uppkomma.
Sedan tjenligt ställe till förtöjning, lossning eller lastning blifvit af Hamnmästaren ankommande fartyg anvist, får detsamma icke, utan Hamnmästarens tillstånd, från samma ställe förflyttas. Skeppare vare ock, under pågående lossning eller lastning, pliktig efterkomma Hamnmästarens tillsägelse om förändring af fartygets läge.
Alla inkommande segelfartyg och större båtar, med undantag af sådane, som transportera varor från fartyg, liggande på redden, skola så snart de anländt i yttre hamnen, der läggas för ankar, samt de förra toppa underrårna. I yttre hamnen förblifva de till dess tullvistitation är om bord förrättad, hvarefter de genast förläggas å ställe, som af Hamnmästaren utvisas och hvarest det åligger Skeppare att låta inhala jagare- och klyfvare-bommar.
Fartyg, ehvad det ligger vid kaj, brygga, bålverk eller vid sidan af annat fartyg, måste vara försedt med frihult och långbommar samt förtöjdt med goda tåg eller jernkettingar uti befintliga ringar eller diktaler och hafva alla öfver kaj eller brygga hängande ändar uppfångade samt ankaret firadt för kranen.
Skeppare åligger att i hamnen hafva ankare eller dragg, försedd med boj, ute från fartyget, hvarhelst det ligger.
Fartyg, som skola i vinterqvarter förläggas, få icke å annat ställe i hamnen förtöjas, än der Hamnmästaren föreskrifver; börande desse fartyg hafva stängerne strukne, med undantag af märsstängerna å Skepp, Briggar, Skonertar och Galeaser.
För fartygs fastgörande får ej skeppare låta föra tross eller tåg tvärs öfver hamnen vid andra tillfällen, än då sådant nödvändigt fordras för fartygets räddning vid svår storm eller vattenflod eller då fartyget från ett till annat anvist ställe i hamnen skall förhalas, då det likväl åligger skeppare att, såvidt möjligt är, derom förut göra anmälan hos Hamnmästaren. Skulle omständigheterne vara så trängande, att en sådan förutgående anmälan icke medhinnes, bör den genast derefter iakttagas; skolande, så snart tross för förhalning blifvit fastgjord, densamma utan uppehåll verkställas, och då Skeppare för annat ändamål än förhalning, låtit sträcka tross öfver hamnen, bör å däcket på fartyget så väl dag som natt hållas vakt, som då andra fartyg skola passera det genom trossen stängda stället, lossar trossen, så att farten blifver oförhindrad.
Barlast, som upplossas och består af jord, sand, bråckor, eller andra fyllnadsämnen, tillfaller hamnen, såvida egaren ej hos Hamn-Direktionens på stället varande Ledamot anmält sig vilja öfver samma barlast disponera och öfver berörde anmälan erhållit bevis, som då bör till Hamnmästaren aflemnas.
Åstundar Skeppare barlast af lera, grus, sand eller jord, erhålles sådan genom Hamnmästarens förfogande och bör betalningen härför före afseglingen erläggas efter den taxa, som Hamn-Direktionen bestämmer.
Vid lossning eller lastning af stenkol eller sådan barlast, som i §§ 17 och 18 omförmäles. åligger det skeppare att genom bäddning med pressenningar emellan farkostens reling och kajen, bryggan eller båten, hvartill eller hvarifrån barlasten förskaffas, noggrant förekomma spillning deraf i hamnen.
Vid vite från 20 till 100 ℛℓ. B:ko eller mera efter omständigheterne, enligt gällande Förordning angående Lots- och Båk-inrättningen i riket, utom ansvar efter allmän Lag, vare det förbjudet att i hamnen, rännan eller å redden utkasta eller nedfälla barlast, sopor, affall, tång eller andra ämnen af hvad namn de vara må, hvarigenom ankarbottnen kan skadas eller uppgrundning förorsakas; börande sådant antingen föras till af Hamnmästaren anvist ställe eller ombord behållas, till dess fartyget kommer i öppen sjö. Tvättning af kläder, hår eller skinn för ej eller i hamnen å andra, än dertill af Hamnmästaren anvisade ställen verkställas, äfvensom ej eller kreatur der försänkas eller utkastas.
Likaledes vare vid 20 ℛℓ. B:ko vite förbjudet att å redden, i inloppsrännan eller i hamnen, utan Hamn-Direktionens dertill gifna särskildta tillstånd, försänka farkost: börande Hamnmästarens tillsägelse om upptagandet af sålunda försänkt eller i följd af olyckshändelse sjunken farkost, genast fullgöras af den eller dem, som vården derom tillkommer.
Kölhalning eller annat iståndsättande af fartyg eller båt får, vid bot af 13 ℛℓ. 16 ß B:ko, icke företagas å annat ställe, än som af Hamnmästaren, på derom gjord anmälan, anvisas.
Å farkost med Däckslast af trädvaror eller last af tjära, beck, tran, olja, lin, hampa, eller andra lika lätt antändbara ämnen, får i hamnen ej eld uppgöras; hvaremot på farkost, som är tom eller som innehafver last af annan beskaffenhet, eldning i kajutan får ega rum emellan den 15 Oktober och 1 Maj ifrån kl. 6 före till kl. 6 efter middagen, sedan likväl Hamnmästaren anställt honom åliggande besigtning, som af farkostens befälhafvare begäres, och dervid utrönt att eldstaden är omgifven af brandfri beklädnad och i öfrigt i behörigt skick, samt på grund häraf lemnat skriftligt medgivande till eldning. I Kajuta får jemväl begagnas brinnande ljus, då det förvaras i metallykta med hela glas, eller i stake ställd i öppet kärl fyldt med vatten, eller å plåt med högst 2 tum hög pipa och fot af minst 9 tums diameter med upphögda kanter; dock får ej ljuset vara af mera än half vanlig längd.
Då försegling genom tillbevakningen verkställes å i hamn liggande farkost eller å varor, som finnas på farkost derstädes eller på kaj eller broar, böra dervid de i allmänhet föreskrifne försigtighetsmått iakttagas.
Kokning af olja, beck eller tjära får endast verkställas å dertill af Hamnmästaren anvist ställe, börande elden släckas, innan mörker inträffar eller de, som densamma begagnat, derifrån bortgå, äfvensom då blåsväder inträffar. Den häremot bryter, vare förfallen till 13 ℛℓ. 16 ß B:ko böter.
Allt skjutande i och vid hamnen, utan Hamn-Direktionens och Polismyndighetens tillstånd, vare, vid 1 ℛℓ. 16 ß B:ko vite för hvarje skott, förbjudet.
Så länge farkost ligger i hamn, skall kokning till de dagliga måltiderna ske antingen i en skild egares kök eller å en allmänna kokplats, Hamnmästaren anvisar; dock må kokhus ej å annan tid begagnas, än emellan den siste Februari och den 1 November från kl. 4 om morgnen till kl. 9 om aftonen och den öfriga tiden af året från kl. 5 om morgonen till kl. 8 om aftonen. I kokhuset få icke starka drycker utdelas eller förtäras, ej eller obehöriga personer dit inträda, om hvilket sednare förbud allmänheten, genom öfver ingången till kokhuset anbragt anslagstafla underrättas.
Fiskbåtar få endast lägga till vid det ställe, Hamnmästaren utvisar.
Varor af hvad beskaffenhet som helst få ej uppläggas på kortare afstånd från broarnes yttre sidor än 5 alnar, der kaj af pålverk uppförd är, med undantag likväl af sådane varor, som lossas eller lastas, ag hvilka stenkol, efter Hamnmästarens anvisning, der få qvarligga högst 6 söcknedagar, dock ej till större qvantitet, än 100 tunnor af samma last, skolande vid sådan varuuppläggning iakttagas, att vägen på kajen ej stänges eller så inkräktas, att icke en större vagn der beqvämt kan framköra.
Å de obebygda tomter eller platser, staden eger eller diponerar, eger hvar och en rätt att hafva sjöledes till Åhus ankommande eller till afsändning derifrån bestämda varor upplagde 4 söcknedagar utan afgift; men sådan uppläggning får ej verkställas, innan skriftelig anmälan derom blifvit gjord hos Hamnmästaren och han anvist platsen, som härför får begagnas. Hvar och en som, utan sådan anmälan och anvisning, låter upplägga varor på dessa tomter eller låter dem der qvarligga utöfver den medgifna tiden, skall till hamninrättningen utgifva lika betalning, som genom taxa, för dessa platsers begagnande underlängre tid, är bestämd, och vare ändock pliktig att varorne, efter tillsägelse, genast bortföra. Ved, som lossas, får ej kastas från farkost till upplagsställe.
Farkoster få ej på land uppdragas utan föregången anmälan hos Hamnmästaren. De få ej heller ställas på andra platser, än dem Hamnmästare, med iakttagande att hinder för rörelsen ej förorsakas, anvisar.
Sten, lera, grus, sand, jord och tång, äfvensom ben, får ej uppgräfvas eller bortföras från Hamnens område eller på närmare afstånd derifrån än 100 alnar; och få ej eller de på redden befintlige stengrund eller de prickar, som utvisa inloppsrännan, rubbas.
På kajen får ej våldamt köras eller ridas och hästar, hvarken der eller eljest vid hamnen, lemnas utan behörig tillsyn. Ej eller må vid eller uti hamnen något slags oanständigt sjungande eller öfverdådigt ropande ega rum. Badande i hamnen, der allmän passage är, vare sig jemväl förbjudet.
På Sön- och Högtidsdagar får ej arbetas om bord utan särskildt tillstånd af Polismyndigheten.
Då Skeppare anmält sitt fartyg till märning, bör, sådant tillkännagifvas genom flaggans hängande under Fockstaget.
Uppstår i hamnen fara af hvad beskaffenhet som helst, åligger Skeppare att genast uppmana besättningen till farans afhjelpande.
Vid bot a 50 ℛℓ. B:ko får ej ankare fällas emellan eller nära jettéerne, i rännan eller på de ställen af hamnen, der faschinbäddar finnas.
Platser, hvarå fyllnadsämen äfvensom is och snö få utföras, böra inom Hamnens område finnas utstakade och med uppförde taflor för allmänheten utvisade. Annorstädes må ej slike upplag verkställas med mindre Hamnmästaren dertill lemnar tillstånd.
På de vid hamnen belägna, Kronan tillhöriga, flygsandsplanteringars område må ingen, utan behörigt tillstånd, upplägga varor eller effekter, uppdraga båtar och farkoster eller lågga till eller fastgöra vid stränderna. Den häremot bryter vare förfallen till 6 ℛℓ. 32 ß B:ko böter.
Hvad Hamnmästaren till befrämjandet af behörig ordning vid hamnen och nödig beqvämlighet bjuder och föreskrifver, skall äfven i de fall, som denna Hamnordning icke finnas särskildt omförmäldte, af vederbörande noggrant iakttagas.
Öfverträdelser mot denna Hamnordning, för hvilka särskildt ansvar icke finnes utsatt, beläggas med 3 ℛℓ. 16 ß B:ko böter; och vare vid alla tillfällen, då rätte befälhafvaren ej sjelf förer befälet å farkost, styrman eller den i befälhafvarens ställe är, underkastad enahanda skyldigheter och ansvar, som åligga befälhafvaren.
All vållad skada bör af den felaktige godtgöras och åligger denne äfven ersätta de kostnader Hamnmästaren för rättande af felaktiga förhållanden får vidkännas; börande alla efter denna Hamnordning utgående böter, om hvilkas fördelning ej annorlunda stadgadt är, treskiftas mellan angifvaren, åklagaren och stadens fattige; och vare stadens Rådstufvu-Rätt behörig Domstol att upptaga och afdöma alla mål, enligt denna Hamnordning.
Hvar och en, sam [!] abtager arbete vid hamninrättningen, erhåller af Hamnmästaren behörigt antagningsbevis samt kontrakt, hvilket, för att vara gällande, bör godkännas och påtecknas af dertill utsedd ledamot af Hamn-Direktionen. Sålunda antagem arbetare står under Hamnmästarens närmaste befl och lydnad, samt är i öfrigt underkastad de villkor och bestämmelser, Legostadgan innehåller.
| Å Hamnkontoret erläggas, vid uttagandet af de i §§ 4 och 9 omförmäldte bevis, för fartyg från och med 10 till 25 lästers dräktighet | 8 | ß | b:ko |
| från och med 25 till och med 50 lästers drägtighet | 16 | ß | " |
| samt utöfver 50 lästers drägtighet | 24 | ß | " |
från hvilken afgift, som är lika för in- och utgående fartyg från in- eller utrikes prt, likväl alla öppna båtar och farkoster under 10 lästers drägtighet äro befriade. Ångfartyg, som gör reguliera turer emellan Åhus och andra inrikes orter, anmäles allenast första gången det till hamnen anländer. Vid utgående är sådant fartyg från alla fgift befriadt.
Hvarje Lots inom Åhus fördelning bör, genom Hamnmästarens försorg, tilldelas ett exemplar af denna Hamnordning: och bör Hamnmästaren på sitt kontor ständigt vara försedd med så tillräckligt antal exemplar deraf, att hvarje till Åhus första gången ankommande Skeppare och Båtförare kan allenast emot qvitto, tillställas ett exemplar, samt hvar och en, som af densamma vill sig beggna, kan, mot af Hamn-Direktionen stadgad lösen, erhålla det antal exemplar, som han önskar. — Hvilket vederbörande till underdåning efterrättelse. Datum ut supra.
Under Hans Maj:ts
Vår Allernådigste Konungs och Herres frånvaro
Sveriges och Norriges Interims-Regering:
G.A. Sparre.
I.F. Fåhræus.
Föredragande.
J.A. Gripenstedt.
H. Reuterdahl.
Petersen.
P.G. Blom.
Fred. Due.
C. v. Hohenhausen.
Carl G. Mörner.
I.H. Vogt.
Th. Sydow.
J.L. Arup.
C.O. Palmstjerna.
N,F. Wallensteen.
C.H. Ulner.
Sibbern.
Bretteville.
B. Garben.
Christianstad 1852. Tryckt hos Schmidt & Co.
Kongl. Maj:ts Nådiga Hamnordning för Christianstads Stads hamn i Åhus; Gifven Stockholms Slott den 8 September 1852.
Christianstad. Tryckt hos Schmidt & Co., 1852. 18 cm, 12 s.