Reglemente

för begagnande af segelleden mellan Mälaren wid Almarestäket och Islandsbron i Upsala; af Kongl. Maj:t i nåder faststäldt, att, hwad häruti förekommande afgifts bestämmelser angår, tjena till efterrättese för tiden till 1871 års slut, men att i öfrigt blifwa tills widare gällande.


Kap. 1.

Afgifter.

§ 1.

För hwarje uppresa, så ock hwarje nedresa, som fartyg går å någon del af Fyrisån mellan duc d'alben wester om Flottsunds bro och öfra delen af hamnen wid Islandsbron i Upsala, skall hamnafgift erläggas: för ångfartyg med tio riksdaler, och för seglande fartyg eller lastpråm med en riksdaler för hwarje nyläst af drägtigheten enligt mätbref.

Härifrån undantagas:

1:o) segande fartyg, som icke har någon last;

2:o) sådan mindre ångslup, som a) har ångmaskin af högst fem hästars kraft, och b) ej kan lastas så, att undre delen af deß köl ligger djupare än fyra fot under wattenytan. För hwarje dag, sådan slup begagnas, erlägges till hamnkassan en riksdaler för hwarje hästkraft, hwartill ångmaskinen på slupen är wederbörligen uppskattad;

3:o) ekstock, så ock mindre segel- eller roddbåt, som icke är af twå lika lästers drägtighet;

4:o) mindre fartyg, på hwilket en del af lasten blifwit i segelleden öfwerflyttad från större fartyg, som eljest icke kunnat till hamnen uppgå.

§ 2.

Befälhafware å seglande fartyg, hwilken underlåter att, då uppbördsmannen det äskar, förete mätbref å fartyget, böte högst tjugo riksdaler.

§ 3.

För hamnafgifternes betalande answare fartygets befälhafware och redare, en för alla och alle för en. Fartyget må qwarhållas till deß betalningen erlagts, eller borgen, som uppbördsmannen godkänner, blifwit derför stäld.

När betalningen erlagts, lemne uppbördsmannen derå qwitto (passersedel) i twå exemplar, hwaraf det ena skall wid Flottsunds bro aflemnas, wid påföljd att bron eljest icke må för fartygets genomgång öppnas.

Kap. 2.

Styrelse och förwaltning.

§ 4.

Hamnafgifterne förvaltas af Hamndirektionen i Upsala, bestående af Landshöfdingen i länet, såsom ordförande, stadens Borgmästare, såsom vice ordförande, samt sex ledamöter, af hwilka ordföranden kallar twå och Stadsfullmäktige i Upsala wälja fyra. Denne Hamndirektion ombesörjer äfwen, intill deß annorlunda kan warda förordnadt, wården och underhållet af anläggningarna för segelfarten genom Almarestäkes- och Erikssund.

§. 5.

Direktionen sammanträder när ordföranden eller vice ordföranden finner det nödigt, eller ock twå ledamöter hos ordföranden det äska.

Ej må fråga till hufwudsakligt afgörande företagas, utan att antingen ordföranden, vice ordföranden och twå ledamöter, eller ock en af ordföranderna och tre ledamöter äro tillstädes.

Uppstå i någon fråga olika meningar inom Direktionen, anställes särskild omröstning, och gälle det för Directionens beslut, hwarom deß fleste närwarande medlemmar sammanstämma. Är wid omröstning lika röstetal för hwardera meningen, gälle den mening, som ordföranden biträder.

§. 6.

Direktionens beslut uppfattas i protokoll, hwilket må justeras inför den ordförande och twå af Direktionens öfriga medlemmar, som tillstädeswarit wid det sammanträde, hwilket i protokollet afses.

§. 7.

Direktionen må, mot arvoden, antaga en kassör, en uppbördsman, en arbetsbefälhafware, som tillika är arkitekt och ingeniör, en protokollsförande, en hamnfogde och en waktmästare; kunnande arbetsbefälhafwarebefattningen uppdragas är stadsarkitekten och stadsingeniören.

§ 8.

Hamnafgifterne skola anwändas endast till de i § 7 omförmälda arvoden samt till underhåll och förbättring af a) hamnen i Upsala med dertill hörande bryggor och andra inrättningar; b) segelleden mellan denna hamn och duc d'alben wid Fyrisåns utlopp i Mälaren, jemte de till denna segelled hörande kanalbankar, stränder, duc d'alber, bryggor och andra inrättningar; c) Islandsbron, och d) anläggningarna för segelfarten genom Almarestäkes- och Erikssund.

§ 9.

Hamndirektionens räkenskaper skola för hwarje kalenderår afslutas och, jemte tillhörande verfikationer äfwensom arbetsbefälhafwarens generalkasseredowisning och årsberättelse öfwer arbetenas fortgång, inom Mars månads slut följande året insändes till granskning af Styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader.

Göres wid granskningen derstädes icke någon anmärkning emot redowisningen, eller finner Styrelsen, att skedd anmärkning blifwit af Direktionen nöjaktigt förklarad, meddele Styrelsen åt Direktionen décharge för det förflutna årets förwaltning. Finner åter Styrelsen wid revisionen framstäld anmärkning icke wara af Directionen nöjaktigt förklarad, skola handlingarne öfwerlemnas till Kongl. Maj:ts Befallningshafwande i Upsala län, som förordnar allmän åklagare att anmärkningsmålet mot de medlemmar af Direktionen, som det klandrade beslutet åstadkommit, utföra wid Upsala Rådhusrätt.

Kap. 3

Ordning i segelleden och hamnen.

§ 10.

Utan hinder af föreskriften i § 24 af nådiga förordningen den 28 April 1863, angående hwad å fartyg iakttagas bör till undwikande af ombordläggning, skall, wid den tid då ångfartyg wäntas till eller ock synbarligen nalkas smalare del af segelleden, der fartyg ej utan fara kunna gå förbi hwarandra, seglande fartyg afbida ångfartygets förbigående, så att detta ej uppehålles af seglande fartyget. Finnes Befälhafware å seglande fartyg hafwa wållat sådant uppehåll, böte han högst tjugo riksdaler.

§ 11.

Med böter af högst tjugo riksdaler straffas den, som, på något ställe i segelleden eller hamnen, antingen

a) förer fartyg så lastadt, att undre delen af deß köl ligger djupare än åtta fot under wattenytan; eller

b) mellan Flottsunds bro och stadens nedra hamnbrygga, annorstädes än å Förena, med ångfartyg färdas så hastigt, att fartyget med sådan jemn fart kunde, på mindre än en timme, passera farleden, Förena inberäknade; eller

c) i segelleden framstakar fartyg med annan än sådan bärling, hwars nedra ända slutas med rund knapp eller trissa af minst en half fots diameter; eller

d) fäller ankare annorstädes än å Förena; eller

e) lägger fartygettwären i segelleden; eller

f) då fartyget ligger wid land, underlåter derwid fästa det både för och akter; eller

g) lossar eller lastar å ställe; der sådant icke är tillåtet; eller

h) under lastning eller loßning wid nya hamnbryggan i staden, utan hamnfogdens tillstånd, lägger waror inom tjugo fot från kajens yttre kant wid ån; eller

i) låter wed, kärl, barlast, waror eller annat dylikt på nya hamnbryggan eller kajen uppläggas så, att det synbarligen hindrar trafikerande; eller

k) låter sådant gods öfwer åtta dagar der qwarblifwa; eller

l) underlåter iakttaga hamnfogdens anordningar eller särskilda tillsägelser rörande sådana hinders borttagande, warors flyttning eller fartygs placering; eller ock

m) tredskas att lemna de upplysningar, hamnfogden skäligen begär.

Kap. 4

Domstol och böters fördelning.

§ 12.

Alle twister, som uppkomma, och brottmål, som åtalas i följd af detta reglemente, skola behandlas af Upsala Rådhusrätt.

§ §3.

Af böter, som enligt §§ 2, 10 och 11 i detta reglemente ådömas, tage åklagaren enea hälften och hamnkassan den andra.

Hwilket wederbörande till underdånig efterrättelse länder. Stockholms Slott den 22 Februari 1867.

CARL.

(L.S.)

G. LAGERSTRÅLE.


Till Kongl. Maj:ts Befallningshafwande i Upsala län, med reglemente för begagnande af segelleden mellan Mälaren och Islandsbron i Upsala m. m.

CARL, med Guds nåde, Sweriges,
Norges, Götes och Wendes Konung.

Wår ynnest och nådiga benägenhet med Gud Allsmäktig!

Sedan Direktionen för farleden på Upsala å till Eder ingifwit, af räkenskapssammandrag öfwer Upsala hamn- och grundpenningekassas inkomster och utgifter för åren 1860-1864 åtföljdt, förslag till reglemente för begagnande af segelleden mellan Mälaren och Islandsbron i Upsala, i stället för det reglemente och taxa för farten på nämnde å, hwilket den 5 September 1855 i nåder faststälts till efterrättelse under tiden från och med år 1856 till 1865 års slut, hafwen I, uti memorial af den 8 Mars sistlidna år, till Wår nådiga pröfning öfwerlemnat detta förslag, jemte Stadsfullmäktiges och Magistratens i nämnde stad yttranden deröfwer, med underdånig hemställan för egen del, att berörda förslag med wissa ändringar måtte warda faststäldt att gälla för tio år, och att i sammanhang dermed måtte förordnas, att kanal- och wattenbyggnader i denna farled skola njuta lika skydd som statens, i hwilket hänseende 1855 års nådiga reglemente innehållit särskild fridlysningsstadga; och efter det underdåniga utlåtanden i ämnet blifwit afgifna ej mindre af Wårt och Rikets Kommersekollegium, än ock af Styrelsen för allmänna wäg- och watten-byggnader, hwilken derwid, på anförda skäl, förnyat en af Styrelsen redan år 1849 gjord underdånig framställning, att, till winnande af lättnad och enhet i underhållsåtgärderne å farleden till Upsala, ombesörjandet af wården och underhållet af anläggnngarne till segelfartens befrämjande i Almarestäkets sund och uti Erikssund, hwilket jemlikt nådigt bref den 2 Februari 1850 tillhört en särskildt utsedd Styrelse, äfwen måtte uppdragas åt Direktionen för farleden på Upsala å, hafwe Wi, som uti nådig remiß den 2 Maj sistlidna år infordrat sistnämda Direktions underdåniga yttrande i denna fråga, genom nådigt bref den 1 påföljde Juni, efter Direktionens derom gjorda anhållan, i nåder förklarat, att emellertid 1855 års reglemente och taxa för farten på Upsala å finge fortfarande under samma år, med iakttagande af wissa jemkningar, lända till efterrättelse.

Uti memorial den 21 nästlidne Januari hafwen I derefter i underdånighet insändt meranämnde Direktions yttrande, hwaruti Direktionen anhållit, att, i händelse farleden från Upsala till och med Almarestäk blefwe ställd under Direktionens förwaltning, till bestridande af någon del utaf dermed förenade kostnader en afgift, som, på skeende förslag, kunde af Oß i nåder bestämmas, finge uppbäras för Almarestäks farleds begagnande af fartyg, som icke direkte afgå till eller komma från Fyrisån; hwarjemte I för egen del i underdånighet hemställt, att, med bifall till den af Styrelsen för wäg- och wattenbyggnader ifrågasatta ofwanberörde förändring, af Oß måtte förordnas, att Direktionens för segelfarten på Upsala å skyldigheter skola utsträckas äfwen till segelleden genom Almarestäk och Erikssund, med rättighet likwål för Direktionen, dels att af den för sistnämnda farleds underhållande tillsatta Styrelse så emottaga de tillgångar i penningar och effekter, som denna kunde för segelledens räkning unnehafwa, dels ock att för farten genom Almarestäk och Erikssund så till nådig fastställelse föreslå nya afgifter i stllet för dem, som genom nådigt bref den 1 Augusti 1855 warit bestämda, men med år 1860 upphört.

Wid underdånig föredragning af detta ärende, hafwe Wi, på grund af hwad Styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader i underdånighet hemställt, och I nu förordat, funnit godt i nåder förordna, att den, till följd af Wårt den 2 Februari 1850 meddelade beslut, tillsatta särskilda Direktionen för besörjande af underhållet af anstalterne för segelfarten genom Almarestäkessund och Erikssund skall upplösas, samt wården och underhållet af anläggningarne derstädes öfwertagas af Direktionen för segelfarten på Upsala å, eller, såsom den enligt det föreslagna nya reglementet hädanefter skulle komma att benämnas, Hamndirektionen i Upsala, som af förenämna särskilda Direktion eger att emottaga de tillgångar, ware sig i penningar eller effekter, hwilka sagde Direktion kan för segelledens räkning innehafwa.

Hwad angår den af Hamndirektionen och Eder gjorda framställning om rättighet för Direktionen att, till bestridande af kostnaderne för underhållet af anläggningarne wid Almarestäket och Erikssund, så at der passerande fartyg, som icke direkte afgå eller komma från Fyrisån, uppbära särskild afgift sådan den framdeles, efter afgifwet förslag, kunde af Oß i nåder bestämmas; så enär berörda underhåll antagligen icke är förenadt med några särdeles betydliga afgifter och farledernes widmakthållande är i främsta rummet för sjötrafiken till Upsala af stor wigt, samt Styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader upplyst, att Upsala Hamnkassas behållning wid 1866 års ingång uppgick till närmare 41,000 riksdaler, hwadan tillgångar icke för närwarande böra saknas till utgifterne för underhåll och förbättringar wid ifrågawarande båda sund, utan särskild utgift derför blifwer bestämd, hafwe Wi, med afseende jemwäl derå att Hamndirektionen får emottaga den upplösta särskilda Direktionens för segelfarten genom Almarestäkessund och Erikssund penningetillgångar och effekter, funnit berörda framställning nu icke till någon åtgärd föranleda.

Beträffande det föreslagna förnyade reglementet för ifrågawarande farled, hafwe wi funnit godt i nåder fastställa härhos bilagde reglemente, att, hwad deruti förekommande afgiftsbestämmelser angår, tjena till efterrättelse för tiden till 1871 års slut, men att i öfrigt blifwa tills widare gällande; hwarjemte Wi i nåder förklarat, att de under Upsala Hamndirektions inseende stående kanal- och wattenbyggnader skola njuta lika skydd, som Statens enehanda anläggningar; börande at det fastställda reglementet insändas twå tryckta exemplar såwäl till Wårt Civildepartements Expedition som till Kommersekollegium, samt ett dylikt till Styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader.

Meddelande Eder detta till swar samt wederbörandes förständigande och efterrättelse, befalle Wi Eder Gud Allsmäktig nådeligen. Stockholms Slott den 22 Februari 1867.

CARL.

C. LAGERSTRÅLE.

Upsala. Edquist & Berglund, 1867.


Reglemente för begagnande af segelleden mellan Mälaren wid Almarestäket och Islandsbron i Upsala; af Kongl. Maj:t i nåder faststäldt, att, hwad häruti förekommande afgifts bestämmelser angår, tjena till efterrättese för tiden till 1871 års slut, men att i öfrigt blifwa tills widare gällande.
Upsala. Edquist & Berglund, 1867. 21,5 cm, 8 pp.


Transcribed by Lars Bruzelius.


Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Maritime history | Search.

Copyright © 2009 Lars Bruzelius.