Den lots, som utanför Söderarm gick fartyget till mötes, hördes först och förmälte, att om han fått lotsa fartyget i lä av Arholma och där fått ligga bi, till bättre väder inträtt, så hade allt gått bra och fartyget helt visst kommit i hamn, om ock ett par dagar försenat, samt att under rådande förhållanden, då tilltagande mörker och snö förhindrade att landen kunde skönjas, det var absolut omöjligt att segla fartyget in i söderarmsleden och att befälhavarens tilltag varit oförsvarligt.
Övriga vid försvaret närvarande lotsar instämde i att det varit omöjligt för vilken lots det än varit att taga fartyget in och sade sig hava handlat precis som den kallade lotsen i samma belägenhet som han.
Vid överlämnandet av förhörsprotokollet till lotsstyrelsen har lotskaptenen i distriktet förklarat sig anse, att den lots, mot vilken anmärkningarna riktats, ej kunnat handla annorlunda än vad han gjort, och att sålunda intet ansvar för det skedda kunde tillvitas lotsverkets personal.
Transcribed by Lars Bruzelius
Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives.
Copyright © 1996 Lars Bruzelius.