påfunnen och ingifven
af
MÅRTEN TRIEVALD.
Man skulle billigt tro, at Menniskian den Skaparen begåfvat med Förnuft, skulle vara mon om, at lära känna det Elementet hon lefver uti, och ej en enda säyareknäpp kan vara förutan, likväl ser man; huru så ganska få, giöra sig underkunnige om Luftens Egenskaper och skaplynnen, hvarpå likväl helsa och Lif til största delen beror, måntro sådane människor i det målet kunna säya sig äga någon förmon, för de oförnuftiga diuren? de der äfven draga andan och Luften i sina Lungor, så väl och på samma sätt som de, men veta ey mera än de förra, huru Luften som de andas, bör vara beskaffad då de sku må väl af densamma.
Som denna vetenskapen hafver gifvit mig anledning til detta Påfundet, så skulle det synas vara nödigt at förut handla om densamma; Men som jag nu ey får lof at skrifva en book, utan allenast uti Kongl. Vetenskaps handlingarne, giöra en beskrifvning af sielfva Påfundet eller Machinen, så nödgas jag förvisa de som äro mone at veta angelägenheten och grunden til detta Påfundet, til den tredie Tomen af mina Föreläsningar, som i monga Års tid legat färdig för trycket, och lär se dagsliuset, så snart et blidare öde, vil tilåta mig med skada, at låta trycka flera Böcker, emedlertid kunna de läsa, hvad jag om Nyttan och Bruket af Väderväxlings Machinen på Kongl. Maj:t och Rikens örlogs-Flotta korteligen författat, och på Kongl. Maj:t allernådigste befalning År 1741. til Trycket befordrat.
Så snart tog det sista olyckeliga kriget ey sin början, och örlogs-Flottan seglade at blocquera Ryske hamnar, förn jag kom ihåg, hvad jag i förra kriget erfarit, nämligen den olideliga stancken och sunda Luften, som emellan Decken på örlogs-skieppen finnes, särdeles då de i lungt och varmt väder ligga för anckar, jag började då straxt at efterfinna om icke något bättre, mindre kostsamt och varacktigare medel kunde utspanas, at förekomma denna skadeliga olägenheten, än at med ättika stäncka Decken, jag fant ock på åtskillige Machiner, hvarmed jag sielf ey var nögd, som de voro kostsamma, togo in mycket rum och voro ey nog varactige, omsider blef jag vid denna Machin som jag nu vil beskrifva, som den aldrasimplesta, varacktigaste, af liten rymd och minst kostsam, således ägde intet fehl som des nyttjande kunde hindra; vant fördenskul af vår Allernådigste Konung sielf, och hela Rådet, vid profvens anställande, det nådigaste bifall jag någonsin kunde önska, men huru denna machin blifvit efter höga öfverhetens befalning nyttiad på örlogs-Flottan, är en sak som mig ey angår, det är nog at jag ey har eftersatt min skyldighet. Det nöye hafver jag dessutan haft at Konungen af Frankrike befalt, at alla Franska örlogsskiep skulle med denna min Machin försees, sedan den i stort öfversände Machin både af den Kongl. Franska Vetenskaps Academien och hela Ammiralitetet blifvit berömd, gillad och för ganska nyttig erkiänd, jag ock fådt hugna mig af en hederlig vedergällning. Tvänne motiver komma mig at igenom denna beskrifning göra detta påfund almänt bekant. 1:o. Förmodar jag at Eferkommande torde veta mig tack för detta Påfundet, om det ey vid närvarande tider skulle få komma at nyttias, som det oförgripeligen tyckes förtiena. 2:o. At mina Landsmän, om de se i främmande Land denna Machin nyttias, må veta at den haft sin första ophofsman i Sverige, 3:o. och kunna jämnföra detta mitt Påfund, med det som Engelländaren Doct. Hales igenom rycktet af min Machin, til samma ändamål inventerad, samt en egen Book därom skrifvit och År 1743 trycka låtit, under Titul: A Description of Ventilators where by great Quantitys of Fresh Air may vith Ease be conveyed into Mines, Goals, Hospitals, Workhouses & Ships, in exchange for their noxious Air an Acount also of their great Usefulness in many other Respects: as in preserving all sorts of grain dry, sweet; and frie from being destroyed by Weevels, both in Granaries & Ships, and in preserving many other sorts of Goods. As also in drying Corn, Malt, Hops, Gunpowder etc. & for many other usefull purposes, by Stephen Hales D D. & F R S. Den som läser denna boken, lärer kunna bli öfvertygad til huru ganska monga nyttiga bruk, en Väderväxlings Machin kan användas, så til allmän som enskylt nytta, hvar och en i Mechaniquen erfaren, lärer jämnväl lätteligen kunna döma hvilketdera Påfundet är fulkomligast; det vet jag, at om min Väderväxlings Machin ägdt de felacktigheter som den lärda Doct. Hales, så hade den aldrig blifvit värkstäld, utan barnet blifvit i Lindan förquaft. Min Väderväxlings Machin är ingen ting annat än tvänne ganska stora Luft-Pumpar, den ena deraf kan när det tarfvas, uti en handvändning förvandlas uti et Luft tryckvärk, och äger följande förmåner för den Engelska, nämligen:
1. Tager min Machin longt mindre rum op, när densamma nyttias, och ey ottonde delen af det rum som Doct. Hales, och då den ey brukas, kan Machin tagas stycke för stycke ifrån hvaran och packas tilsammans, hvaremot hans, måste altid blifva på et och samma rum neder i skieppet fästad, hvarest intet rum är til öfverlåps.
2. Structuren af min Machin är så simpel, at den största ey kostar öfver 50 dal. sylfverm. och så varacktig som sielfva skieppet.
3. Min Machin kan placeras på et örlogsskiep dåden nyttias eller arbetas, så at den är intet i vägen för något annat arbete. Se Fig. 1. Tab. VIII.
4. Luftrören äro så giorde, at de ey allena kunna draga ut den qualmblandande och skadeliga Luften emellan hvart och et Deck, utan jämväl de skadeliga ångor som dunsta ständigt ifrån Provianten, den der igenom Machinen preserveras så väl som, Segel, Tågvärke och alt annat som ned i skieppet ligger, se Fig. 1. Tab. VIII.
5. Den största Machin kan arbetas med ringa möda af fyra man, och är då en hälsosam motion för manskapet, til at förekomma skiörbiuggen.
6. Min Väderväxlings Machin kan nyttias til Siös och til Lands uti Min-gångar, med en ganska liten ändring af de två första Luftrören, och som uti en handvändning den ena Luft-Pumpen kan förvandlas til et Luft-tryckvärk, så kan densamma ey allena på en gång draga ut den osunda Luften, utan uti mycket varma Climater, svalka hela Luften under Decken i skieppen, jämväl i Mine-gongar, det man med Doct. Hales Machin ey förmår göra, och således aldeles otiänlig så för skiep som föra sclavar ifrån Africa til America, som och at bruka i Felt, men väl at torka Krut, Malt, Humbla etc. som han har försökt. Det är ganska lätt at skatta värkan af min Väderväxlings Machin, om man först calculerar huru mycken Luft hvardera Stöfvelen innehåller, när den af våg armen oplyftes; som nu Diametern af hvardera Stöfvelen af en Machin för et örlogs-skiepp af 90 Stycken är 36 tum uti Diametern inuti, och hvar gång oplyftes och nedertryckes en fot, så innehåller hvardera Stöfvelen något mer än 7 cubic fot, men at undvika bråk, vil man allenast räkna 7 cubic fot, som nu desse Stöflor fyllas och tömas af den qualmblandade Luften 60 gånger hvardera om minuten, så lefverera de och om timen 50400 cubic fot, eller på 24 timars tid 12, 09600 cubic fot, hvilken är tilräckelig för en besättning af 900 man til andedrägt på 24 timars tid, då för hvar ock en är räknat 45 cubic tum luft at draga in i andedrägten, eller 1296 cubic fot på 24 timars tid, efter en människia gemenligen gör 20 andrdrägter under minuten, hvilken Luft sedan den passerat, våra Lungor är aldeles otiänlig för vidare andedrägt, och så ganska osund och skadelig, så at menniskior böra så mycket söka at undfly en sådan andedrägt som sielfva pesten, hvilken ju af ingen ting annat än en fördärfvader Luft, äger sin oprinnelse.
När man uti ganska varma Climater eller til Mine-gångar uti Fält, ey allena behöfver ny utan ock en svalkader Luft, då förvandlas den ena Stöfvelen til et Luft-tryckvärk, och den trycker då in hälften nämligen 6, 04800 cubic fot af kall och frisk Luft, medan den andra Stöfvelen drager ut et äfven så stort quantum af qualmblandader Luft, denna Luften är ey allena fördärfvad igenom andedrägten, utan man har ock igenom förfarenheten funnit at 12 untz af materia dunstar utur en mennisko kropp på 12 timars tid, lägger man därtil at 648 cubic fot Luft på samma tid andas igenom en människias Lungor, hvilken sedan til all andedrägt är otiänlig, så är ey heller underligt at man aldrig kan gräfva longt horizontelt under Jorden.
Sedan jag således vist Machinens effect och värkan, så vil jag nu förklara des struckur och sedan, huru denna machin på skieppen och vid belägringar kan nyttias.
Uttolckning på Figurerne 1 och Fig 2.
af Tab. VII.
Fig. 1. är en grundritning af Machinen.
Fig. 2. är Profilen.
a och b, uti grundritningen Fig. 1. samt A och B uti Fig. 2. äro tvänne Luft-Stöflar eller Luft-Pumpar, botnarne af trä och sidorne af miukt, men starkt och väl smort Läder.
A. är altständigt en dragande Luft-pump.
B. är äfven en dragande Luft-Pump, så länge Ventilerne eller Luckorne C, C får öpna sig, och då när de runda hålens undra Läder Luckor eller Ventiler igenom järn-pinnorne i, c äro tilslutne, och den rörliga Ventilen V är uti en sådan ställning, at densamma vetar och öpnar sig emot Pumpen B.
Denna och samma Pump B blir et Luft-tryckvärk, så snart Ventilen V utdrages, omvändes och så åter insättes at Luckan öpnar sig emot opståndaren af Machin E, och man sedan lemnar Luckorne D, D frihet at få spela, i det man borttrycker järn-pinnorne hvarmed de förut voro fästade, och deremot igensluter Ventilerne C, C förmedelst deras vreder g, g, och då drager Stöfvelen frisk och kall Luft in genom de runda hålen D, D, hvilket sker då när Stöfvelen B lyftes op af våg-armen W, och när den åter af densamma nedertryckes, så drifves all den friska Luft som Stöfvelen insupit, neder i skieppet eller längst in i Min-gången.
F.F. Äro de öpningar under Machinen, hvarest de perpendiculaire Rören med Splinter fästes, som gå neder i skieppen, hvaraf en längd Fig. 3. och de rätt vinklade som continneras in uti Min-gången Fig. 4. Tab VII. föreställer. Det öfriga synes ey fordra någon beskrifning, utan kan nogsamt af Fig. 1.2. Tab VII. aftagas.
Sättet huru denna Väderväxlings Machin på örlogs-skieppen ställes, kan ses af F. 13. T. VIII. som föreställer tvär Profilen af en Tredeckare. A är sielfva Machin ståendes öfver en del af stor Luckan, hvarifrån Luftrören gå Lodrätt utföre liksom C, C, och tvärrören D, D, D, D, et stycke under decken, hvilka kunna förlängas til hvad rum i skieppet som mäst med den osunda Luften är opfyld, så fort nu den skadeliga Luften igenom Machinen oppumpas, i samma mon flödar ock den friska Luften in igenom alla öpningar, hvilket omöjeligen för kan erhållas, förän den varma och osunda Luften af Machinen utpumpas, hvilket til fullo bevist i min föromtalte beskrifning om nyttan och bruket af Väderväxlings Machin på Kongl. Maj:ts örlogs-Flotta, hvilket ock Doct. Hales uti sin vackra Tractat oemotsäjeligen bestyrkt hafver.
...
Mårten Triewald: Väderväxlings Machin.
Kongl. Vetenskapsakademiens Handlingar Vol. V, Stockholm, 1744. pp 251-260, 2 pl.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Medicine | Search.
Copyright © 2006 Lars Bruzelius.