Vid Mechaniska så väl som andra påfund, anses billigt för en förmon, om ändamålet vinnes med minsta omgång och kostnad, minsta kraft- och tid-spillan, som möjeligt är. Ju enklare och enfaldigare inrättning, desto mer hedrar han upfinnaren. Men det händer sällan, at de som söka et ändamål, strax råka på genaste vägen därtil. Någre föreställa sig svårigheterna större än de äro, och falla derföre på vidlyftiga anstalter: flere förledas til onödiga krokvägar, af okunnighet i de Vetenskaper, som kunde förelysa dem uti undersökningen: somlige sätta ock en falsk heder uti konstiga och stora tilställningar, såsom förmenta prof af stort snille.
När man ville åstadkomma Väderväxling emellan och under däcken på Skepp, hvad hade varit naturligare, än strax tänka på någon tillämpning af det sätt, som dageligen nyttjas til samma ändamål uti hus och vånings-rum? Skårstenar och Kakelugns-pipor äro ju intet annat, än en art af drag-rör, gjorde at afföra röken, som eljest skulle qvarblifva i rummen, då eld göres för värma och andra behof. Hvar och en vet af förfarenhet, at den gamla luften tillika utdrages utur rummen, och at ny luft af sig sjelf inkommer genom dörrar, fönster och andra öpningar; men månge lära ej hafva påtänkt orsaken eller sättet af Naturens verkning vid detta tilfälle. Emedan ämnet gifver mig dertil anledning, och det är nyttigt hafva begrep derom, för alla som ej hafva nog luftiga och rökfria rum, vil jag med några ord nämna huru det tilgår.
Elden upvärmer den närmast kringliggande luften, utspänner och gör honom lättare, än den som är längre ifrån elden. Den lättade luften flyter strax up öfver den tyngre, söker utgång der han finner öpning, och förer röken med sig vid upstigandet, lika som en ström förer hvad på vattnet flyter. Så fort den upvärmde luften går undan, tränger sig i dess ställe och för at återställa jämnvigten, den kalla luften til elden ifrån sidorna, som äfven upvärmes och upstiger på lika sätt. Härmed fortfares, så länge elden brinner; den varma luften finner utgång och kall luft i dess ställe kan inkomma. Detta märkes nogsamt vid eldsvådor, då luften altid rusar til elden ifrån sidorna och förorsakar blåst, fast det eljest är lungt.
Om den varma luften ej slipper ut, eller om frisk luft ej har tilgång, slocknar elden och röken innestänges. Det senare händer allenast uti täpta och mycket vädertäta rum, samt då eld uptändes på en gång uti flera rum bredevid hvarandra, med dörrar emellan; ty då bårttager det ena rummet, som har starkare drag, luften ifrån det andra, hvarest röken altså måste gå in.
Det förra sker oftare och af mångahanda orsaker: såsom när Skårstenen eller pipan är mycket lång och vid, då den varma upstigande luften snart upblandas med den kalla, och svalnar förr än han hinner ut, hvarföre gemenligen spisar och Kakelugnar, som blifvit genomkalla, röka in i förstone, til dess piporna hunnit blifva upvärmde: när många rör stöta tilsamman uti en skårsten och flera eldas på en gång, ståckas luften och går ned uti det röret, hvarest han finner minsta motstånd: när vädret utanifrån drifver tilbaka den upstigande varma luften: när den yttre luften är varmare än den upstigande, hvilket händer sommartiden uti kalla under-jordiska rum: när Barometern är låg, som utmärker at den yttre luften är lätt, då det gemenligen är rägnaktigt och man jämväl ser, at röken utom skårstenen icke högt plägar upstiga. Huru draget bör befordras vid sådana och flera dylika tilfällen, kommer an på omständigheterna; men det är otvifvelaktigt, at man medelst eldens tilhjelp ärhåller den lättaste och bästa väderväxling.
Derföre, såsom uti nästföregående Quartals Handlingar berättades, hade man ingen olägenhet af qvalmig luft under däcken på Skepp, då Cabysan stod neder uti holskeppet. Sedan Cabysan upflyttades på öfversta däcket, påminde man sig icke, at eldningen i Cabysan likafullt kunde bidraga til Väderväxlings underhållande i holskeppet, genom tillämpade rör. Vid minsta eftertanka hade man likväl lätteligen kunnat finna, at eld eller värma, applicerad til öfra ändan af et rör, långt vissare upväcker drag, än då han lämpas til den nedra, såsom vid spisar och kakelugnar sker: ty uti den senare händelsen kunna alla förenämde och flera omständigheter betaga dess verkan; men uti den förra kan draget nästan omöjeligen slå felt.
Framledne Capitaine Triewald hade sjelf, redan år 1721, med stor fördel nyttjat detta sätt, til den osunda luftens utdragande utur en Stenkols-grufva i Ängland. Et Schakt i grufvan var af en så giftig luft besväradt, at både människor och djur deruti qvafdes, då de allenast kommit 5 famnar djupt. Han lät göra en trumma af trä, hvars ena ända fördes djupt ned i Schaktet: den öfra ändan uppe i dagen inmurades uti ask-holet af vind-ugnen, som var upmurad af tegel et stycke ifrån Schacktet. Uti ugnen och öfver askholet insattes et tätt järnhalster, hvarpå Stenkolen och elden lades. Sedan det skedt, och all tilgång af luft til elden var täppt, undantagande genom trumman, upväcktes et så starkt drag genom trumman, at Schaktet, som var 40 famnar djupt, inom en half tima var aldeles befriat ifrån den skadeliga luften, och folket utan minsta olägenhet kunde gå ned alt til bottnen.
Triewald nämnde detta dess lyckligaste påfund, uti denna Kongl. Vetenskaps Academiens Handlingar för år 1740, och låt införa beskrifning derpå i Handlingarna för April, Maj och Junius, år 1741; samma år, då han framkom med sina bråksamma Pumpar och Pustar, för at utdraga osund luft utur Skepp. Hvarföre blef han icke vid sit förra simpla påfund och lät göra trummor ifrån Cabysan ned uti hol-skeppet och rummen? Han lärer hafva fruktat för elden: lika som man icke ändock måste bruka eld i Cabysorna, och all fara deraf genom försigtighet kunde förekommas. Man är ofta sit syftemål så när, at man likasom kan taga derpå med händerna, och man ser det dock icke.
Sutton, en Ängelsman, antingen han hört talas om förenämnda Triewalds långt förut i Ängland verkstälda påfund, eller ock sjelf råkade på samma tanka, gjorde deraf en lycklig tillämpning til Skepp; men hade otrolig möda at vinna bifall. Han upgaf sit nya sätt at åstadkomma väderväxling på Skepp, år 1739, men Ängelska Amiralitetet, som bordt tacka honom derföre; föraktade det och gjorde åtlöje af, at en, som aldrig seglat, understod sig lära så gamla Sjömän. Sutton fick, oaktadt alla föreställningar, ej en gång göra försök på något Krigs-Skepp, förr än mot slutet af år 1741. Försöket talade nog til påfundets fördel; men man behagade icke anse det för giltigt. När mer öfvertygande försök följande året gjordes, blef intygandet derom af vederbörande upsatt i tvetydiga ordasätt, i anledning hvaraf påfundet förkastades, och upfinnaren afvistes med en stickpenning, såsom til belöning för dess goda vilja.
I Ängland går det ofta til såsom annorstädes: man fjäsar ej med nya påfund, efter som sjelfva saken förtjenar, utan som upfinnaren är ansedd och älskad, eller har mägtiga befordrare. Mången lider häldre hvad han kan, än tager hjelp och råd af den han anser långt under sig. Det händer ock ej sällan, at vanan gör de största olägenheter icke allenast drägeliga, utan ock så behageliga, at man ej vil slippa dem, i synnerhet om egennyttan eller sjelfklokheten på något sätt spelar derunder. Så gick det här. Om Konungens Lif-Medicus, den berömde Doctor Mead och någre flere välsinnade Män, icke tagit Sutton under armarna, hade afunden, kan hända, segrat och i sjelfva födslen förqvaft et påfund, som Ängelsmännerne nu ärkänna för et af de nyttigaste och deras Nation mäst hedrande, som på lång tid blifvit gjorde. Men några myndiga Mäns biträde gaf saken strax bättre utseende, påfundet gillades och Konglig befallning utfärdades, at alla Örlogs-Skepp skulle därmed förses.
Suttons Väder-växlings inrättning är af följande beskaffenhet. Cabysorna på de Ängelska Örlogs-Skeppen, se Tab. III. fig. 1 och 2, hafva tvänne bottnar: den öfre, a, är et järngaller, hvarpå stenkol eller ved lägges, den nedre b, är fast mur, hvarpå askan nedfaller. När eld är uptänd, tilslutes den öfra luckan c, som bör vara väl tät. Den nedra d, lemnades öppen, at gifva elden nödig luft genom gallret. Emellan dessa tvänne bottnar lät Sutton insätta tre eller flera koppar-rör e, så långa som murens tjocklek, och så vida som högden emellan bottnarna medgifver. Dessa rör gå utur ugnen in uti en bredevid Cabysan murad väder-tät kista ff, ifrån hvilken andra rör gg, gå ned igenom däcket och ledas på beqvämligaste sättet neder i rummen, til pump-sodet eller hvart man vil uti Hol-Skeppet. När då eld är uptänd under pannorna och han kommit väl i brand, tilslutes äfven den nedra luckan d, då ingen annan luft slipper til elden, än den, som updrages utur Skeppet genom rören e, g, hvilken ock så mycket ymnogare upstiger, ju häftigare elden brinner och ju tätare luckorna c, d, äro passade, at ingen luft der inkommer. At väder-drag nödvändigt på detta sätt måste upväckas, är klart af hvad ofvanföre sagt är. Så fort den gamla inneslutna luften nedre i Skepps-rummen igenom rören updrages, intränger sig i dess ställe ny frisk luft, sjelfmant och efter hand, genom alla luckor och öppningar på Skeppet, medelst den yttre luftens tryckning och spänstighet. Således underhålles god Väderväxling i Skeppet, utan någons möda och olägenhet, så länge elden brinner i Cabysan, hvilken dessutom behöfves för matredningen, större delen af dygnet. Ja, rören draga ännu några timar sedan elden är släkt, nämligen, så länge Cabyse-muren är varm.
Det förnämsta inkast man här emot i början gjorde, och som månge ännu göra, är, at denne inrättning vore farlig för elds-våda. Icke allenast gnistor, utan ock, vid Skeppets krängningar i stark blåst, eld-kol kunde inkomma i rören och förorsaka olycka. Men vid närmare efterfinnande, lärer denna fruktan försvinna. Draget genom rören hindrar gnistor at deruti inkomma: det blåser dem ifrån sig såsom en pust. Eld-kol, som kunde infalla genom et af rören e, stanna uti kistan f, och dess urgröpning i bottnen i. Någon pålitelig Man, hvilken ombetros at hafva upsigt öfver rören, samt då och då rensa kistan ifrån kol, kan sätta Skeppet uti fullkomlig säkerhet för all deraf befarad våda. Det har ock på 12 til 14 år, som inrättningen varit brukad i Ängland, aldrig förspordts, at någon olycka häraf timat.
Huru rören g böra ledas, kommer an på beqvämligheten. Capitaine-Lieutenanten vid Kongl. Amiralitetet, Herr Corvin, har gifvit Kongl. Vetenskaps Academien vid handen, at på et Ängelskt Krigs-Skepp af tredje Rangen, hvarpå han tjänte år 1751, gick et rör neder ifrån Cabysan genom alla däcken och last-lafvan, ned i Hol-Skeppet, med bi-rör lika som grenar til Butleriet och Skafferierna: på hvart däck, undantagande det öfversta, lopp et rör ända til acktern, tätt vid Skärstockarna, äfven med birör, til 15 ā 20 fots afstånd ifrån hvarandra, som gingo genom däcken och ej voro längre än däcke-plankans tjocklek. Til Pump-sodet gick et birör ifrån nedersta däckets rör. Alla rören voro väl inbygde til värn för stötning; de som lupo långs däcken, med en huf af tvänne bräder emellan luckorna; men der rören låga utmed Skärstockarna, var allenast et bräde lagt til betäckning.
Denna inrättnings fördelaktighet framför alla andra Väderväxlings Machiner, är ovedersägelig. Han fordrar ringa kostnad at inrättas och nästan ingen at underhållas: han intager föga rum och ligger icke folk eller saker i vägen eller til hinders: han gör fullkomlig god verkan dageligen och stundeligen, nästan utan någon människas åtgärd, möda eller bekymmer. De som försökt honom, kunna ej nogsamt berömma dess nytta: de hafva med förundran och glädje intygat, at luften under däcken på Skepp, har under många Månaders resor, hållit sig så frisk som i en kammare, samt at besättningen knapt vetat af Skörbjugg eller andra förr vanliga sjukdomar. Uti en Ängelsk Escadre, som förledit år kryssade, var besättningen aldeles frisk på de Skepp, som hade väder-växling, då han af sjukdomar nästan ödelades på andra Skepp, i deras följe, som ej voro dermed försedde.
Sedan Triewalds Väder-växlings machine, för den orsak, som sist anfördes, blef nedlagd, har man här i Sverige, under freds-tiden, ej tänkt på någon annan, förr än nästledit år, då en Escadre utrustades, som utan någon väder-växlings inrättning, fick i hårdaste måtto kännas vid alla de svårigheter osund luft medförer. Regeringen blef deraf föranlåten, at med fullt alfvare föranstalta om medel til sådana olyckors förekommande i framtiden. Konglig Majestet befalte, på Vetenskaps Academiens nådigst inhämtade tilstyrkande, at de Örlogs-Skepp, som redan hafa Triewalds machine i brukbart stånd, skola sig deraf betjäna, men Suttons dragrör på de öfriga inrättas.
Academiens värde Ledamot, Skeppsbyggmästaren Herr Sheldon, har sedermera til Academien inkommit med berättelse, huru rören blifvit lämpade til de Svenska Cabysorna, hvilka ej hafva dubel båtten, såsom de Ängelska. Ritningen, fig. 3, gifver det nogsamt vid handen. Härvid märkes, at de horizontala rören e emellan Cabysan och Väder-kistan ligga något högre än båttnen af eld-staden, på det eldkol ej lätteligen skola inkomma i rören, som dessutom, för samma orsak, äro försedde med trall eller gallerverk fram för öppningen. Kistan är tilräckeligen djup och rörens g öfra ändar stå högt öfver kistans båtten, jämt med öfre brädden af de horizontala rören. Rören g äro äfven betäkte med trall eller järn-galler. Rören äro, närmast Cabysan, af Koppar, men längre ned i Skeppen förlängde med fyrkantiga väl fogade trä-trummor, som hafva i Skarfvar var och vinklar särskilta hufvor, hvarmed tilökningarna göras både horizontelt och Verticalt.
Drag rören g, som äro 4 til antalet, äro så stälde, at som Cabysan står fram i Skeppet på öfra däcket under backen, gå de genom samma däck: et af de medlersta vrider sig med sin arm up under däcks-balkarna förut emellan betingarna åt Focke-masten, emedan Skeppet i Sjön är på det stället emellan-däcks mäst qvaft och utan trall eller öppningar på öfra däcket. De sjuke ligga ock där, skilde ifrån det friska Manskapet, hvarföre väder-växling i det rummet är högst angelägen. Det andra mellan-röret är vridit akter ut, Lång-Skepps til stor-spelet, hvarest det ock mellan-däcks har sin öppning, hvilket är nödvändigt, emedan jämväl der mycken osund luft plägar vara innesluten, som kommer ifrån skafferierna. Det tredje röret går först med en arm, tvär-skepps, något bordvarts; sedermera Lång-Skepps och åter Tvär-Skepps vid stormasten, hvarest det går lodrätt ned genom undra däcket och last-lafvan, neder til pump-sodet, midskepps. Fjärde röret sträcker sig på samma sätt ackter ut, går genom undra däcket och last-lafven, vid ackterluckan ned uti och under Skafferierna, hvilka tvänne sistnämda rör komma at utdraga luften och göra Väder-växling på de angelägnaste ställen neder i holskeppet. Det är ingen tvifvel, at ju förfarenheten gifver anledning til åtskilliga förbättringar härvid, så väl hvad rörens ställning, som den öfriga inrättningen angår. Nyttan lärer aldeles svara emot vår väntan, och säkerheten medelst någon tilsyn och varsamhet blifva fullkomlig.
Emedan K. Vetenskaps Academien fruktade, at den så djupt inrotade räddhogan för eldens nyttjande härvid, kunde ännu längre sätta vårt Sjö-Folk i mistning af en så väsendtelig förmon, som frisk luft är, föreslog Academien i underdånighet til pröfning et annat sätt at tillämpa drag-rören, hvarigenom all gemenskap emellan elden och rören kan förekommas, i det rören ej ligga med ena öppningen in uti eld-staden, såsom Suttons, utan gå tvärt igenom Cabysan, ut til rökhatten. Academien hade full anledning at tro, det blotta värman på rören skulle åstadkomma god väder-växling, om icke just aldeles så stark som Suttons rör. Herr Sheldon har på hög befallning, äfven verkstäldt detta försök, på Krigs-Skeppet Hessen-Cassel af 64 Canoner, på sätt som fig. 4. utvisar, hvarest c är rök-hatten, defgh, et af rören. Tre sådana rör äro på bemälte Skepp inrättade, af hvilka det medlersta vrider sig förut, de andra båda ackterut, som gå ned mellan-däcks och til Skafferierna. Huru rören draga sig tilsamman mot rökhatten, ses af figura 5. Flera rör kunna insättas, då man ärfarit tilräckeligen hvad verkan dessa göra.
Herr Sheldon berättar sig imedlertid hafva på det nogaste undersökt båda dessa slags rörens verkan. Suttons rör hafva dragit starkare, då elden var väl itänd och i full låga, särdeles när dörar och draghol til pannorna varit väl tilslutne, hvarpå noga akt bör gifvas: deremot hafva de dragit mindre, när elden är utbränd, och aldraminst, när ingen eld varit i Cabysan. Deremot hafva rören, stälde såsom uti fig. 4, gjordt et et medelmåttigare och jämnare drag, som lofvat aldeles tilräckelig tjänst at hålla Skeppet rent för osund luft, då man tillika beflitar sig om snygghet och renhållning, efter vanligheten. Dessa rörens lindrigare drag lärer ock bättre bekomma för hälsan, än Suttons, hvilka man äfven kan moderera aldeles efter eget behag.
Triewalds och Suttons, så väl som den nya inrättningen, försökas i denne sommar än vidare på den utlupne K. Svenska Escadern, och lofvar Herr Sheldon, vid Escaderns hemkomst, gifva K. Academien del, så väl af de förmoner, om olägenheter, man vid hvardera funnit, och hvad förbättringar kunna, i anledning deraf, anses nödige på den bästa.
Om det af Academien föreslagne sättet finnes göra tilräckelig Väder-växling, är man icke allenast säkrare för elds-våda, än med Suttons, som med försiktighet brukadt ej heller hafver någon fara; utan är det jämväl beqvämligare och mindre kostsamt, samt bårttager mindre rum, så vida väderkistan f, fig. 3, der ej behöfves. At röret def fig. 4, bör vara af sådant ämne, eller så inmuradt, at det af hettan icke smälter, förstår sig af sig sjelft. Hvad tillämpning af dessa påfund kan göras vid andra tilfällen, i synnerhet, at åstadkomma bättre drag uti Skårstenar, lemnas andra at utfinna.
PEHR WARGENTIN.
Pehr Wargentin: Om de nyaste påfund af Väder-växlings inrättningar på Skepp.
Kongl. Vetenskapsakademiens Handlingar Vol. XVIII, Stockholm, 1757. pp 81-93, 1 plate.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Medicine | Search.
Copyright © 2006 Lars Bruzelius.