STOCKHOLM/
Hos JOH. H. WERNER, Kongl. Maj:ts och Upsal. Acad. Boktr. 1715.
SÅ snart wåra ut commanderade Brandwachter den 28 Julii sidstledne blefwo bittida om morgonen warse de Danske komma ansättiandes med hela deras Flotta/ bestående af 21. Rang Skiep och 4. Brandare samt någre Fregatter och andre små Fartyg/ och der på giordt den anbefalte Signalen, lät Herr Ammiralen och så straxt giöra Sein, icke allenast för wår Flotta at lyfta ankar och gå under Segel/ utan ock för de Skieppen/ som hade deras postering under Gripswaldz Öö at upkomma i Flottans Linie, hwar uppå fienden/ som hade Lofwen och avantagen af wind öfwer wår Flotta/ kom med små Segel alt närmare ned uppå wår Linea, så at när klockan war 2 efter Middagen blef å bägge sidor begynt med ett häftigt canonerande, som utan uppehåld warade til klåckan 8 om aftonen/ då fienden stack med sin Flotta by de Wind ifrån oß/ ställandes deß cours Norden an/ men wår Flotta blef liggiandes til klåckan 12 om natten til at reparera wåre tagne skadar och läckor på Skieppen. Då canonerandet war öfwerståndet/ kommo Officerarene om bord hos Herr Ammiralen och angofwo at deras Skiepp til Rundholt och Mastar woro så illa fördärfwade/ at de icke kunde regera Skieppen; Alt löpande och stående godz af Tougwärcke äfwen bortskutit/ och at de ei heller hade tilräckelig Ammunition af Krut och Lod/ hwarföre och som wi hade Jasmont W.T.N. och stilte 5 mihl ifrån oß och winden då war W.N.W. resolverades at gå med små Segel och stilla wäder Ostwart an. Om Morgonen efter/ som war den 29 Julii sågo wi i dagningen den Danske Flåttan som war W. ifrån oß at giöra sitt bästa at segla om de wäst med alla Segel by, och som wi för windens knaphet skul icke kunde ligga öfwer Bornholm/ nödgades wår Flåtta gå nedan eller Bezugden om bemälte Öö/ och at gå tilbaka åt Eylandt Rügen war oß omöjeligit med en Wästerl. wind/ efter som intet af wåra Skiepp kunde föra Segel af den orsaken at deras Tågwärke och Mastar woro sönder skutne och förderfwade. Och som wij wäntade wåra transport Fahrtyg ifrån Carls-Crona öster om besagde Bornholm/ så togo wi den coursen och råkade dem lyckeligen dagen efter emot aftonen 4 mihl öster ifrån Bornholm under Herr Vice Ammiralen Psilanders anförande/ då Herr Ammiralen hölt Krigs-Conseil med samtel. Flagge-Männen och Officerarne til at höra huru tilståndet war på hwart och ett Skiepp/ och antyda dem at som Proviant nu ankommer/ woro Herr Ammiralen resolverat at willia gå tilbaka åt Landt-Rügen om winden skulle löpa ostadig/ efter wi ändå icke kunde proviantera i Siön/ aldenstund en del Espingar blefwo af fienden ruinerade wid Jasmont, och om de tiltrodde sig kunna giöra Hans Kongl. Maj:tz tienst/ innan Skieppen blifwa reparerade och åter gå tilbaka åt Rügen/ då de enhälleligen sig förklarade wara både skyldige och willige at upoffra deras Lijf til sin nådigste Konungs tienst/ men at Skieppen ingalunda woro i stånd utan föregående reparation at kunna hålla Siön eller giöra någon den ringaste tienst/ warandes Skieppet Enigheten så conditionerat at det icke kan föra Märs-Segel/ utan måste släpas/ har öfwer 150 Skott i sijdan och des uthan öfwer 40 under wattnet; Ösell och Gottland har Herr Ammiralen måst straxt afsända til at sökia hambn/ efter de woro hel obrukelige/ och Skieppet Pomeren lika så/ at pomper måste gå nätter och dagar/ uthi Hr. Ammiralens Skiepp äro öfwer 140 Canone Skått i sijdan och 10. under wattnet/ så at man måste continuerligen pompa/ föruthan det alla Mastar Bogsprijet/ Toug wärcket och Seglen äro ofta igenom skutne och obrukelige giorde. At man fått så många Skått under wattnet/ har skiedt af den orsaken/ at wij lågo med wåra Skiepp i lää/ hafwandes fienden jämwäl giordt en så lång distance att wij knapt kunde begå honom med wåra 18 pundige Canoner, hwarföre wij icke heller kunde bruka eller räckia honom med wåra öfwerste lagz Canoner, uthan defenderade oß på det bästa med wåra understa och swåraste Stycken/ hwar af och så skiedde/ at uti en så långwarig och starck Canonerande mycket litet folck äro blefne/ uthan Skieppen med des Master och Tacklage fådt största skada; så at på Herr Ammiralens Skiepp icke äro öfwer 60. Man döde och blesserade, och de andre Skieppen mist lika så/ och på de smärre Skieppen mindre antahl. Fienden hade swåre Canoner och de kulor som kommo ifrån den Danske Ammiralen och fastnade i Herr Ammiralens Skiepp/ wogo öfwer 36. Skålpund. Under warande Action äro bägge Herr Ammiralerne Henck och Lillie sampt Capitain Grother och Lieutenant Leerberg, samt Lieutenant Bomble af Landt Staten död Skuttne; Antahlet på under Officerare och gemene har man icke ännu kunnat inbekomma.
Kort Berättelse om den ACTION Som är förelupen emellan wår och de Danskas Örlougs-Flotta under Pert den 28 Julii sidstledne.
Hos JOH. H. WERNER, Kongl. Maj:ts och Upsal. Acad. Boktr., Stockholm, 1715.-4to, 7 s.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Naval history | Search.
Copyright © 2006 Lars Bruzelius.