Uti Extractum Protocolli af den 2 Dec. innewarande år har Höglofl. Secreta-Utskottet hos Riksens Höglofl. Ständer anmält; huru som Secreta-Utskottet wid sistledne Riksdag funnit den wid 1756 års Riksdag tagne författning med Galere-Flottan kosta Riket mera än på den förra foten, och alt så igenom Protocolls Utdrag af den 26 Julii 1766 hos då warande Ständer tilkänna gifwit, at Secreta-Utskottet i anseende dertil warit föranlåtit underdånigt tilstyrcka Kongl. Maj:t at den med Galere-Flottan 1756 skedde förändring måtte i det närmaste förwandlas efter hwad 21 §. i Regerings-Formen och Ammiralitets-Collegii Instruction innehåller, samt följacteligen Galerernes befäl gå tilbaka ifrån Arméen til Ammiralitetet.
Denne åtgärd har nu warande Secreta-Utskottet, funnit ej böra äga til hela sin widd bestånd, efter som den i stället för besparing förordsakat i de 3 senare åren per medium tagit 73972 dal. 7⅚ [5/6] öre S:mt mera kostnad än tilförende, utan funnit sig föranlåtit at i underdånighet tilstyrka Kongl. Maj:t at den här warande delen af Galere-Flottan må bli hwad befälet angår på den fot den nu är, men at i Finland med den der begynte Skärgårds-Flottan måtte fortfaras, och den samma sättas under Arméens egit befäl. Och änteligen underställa Riksens Ständers ompröfwande, om icke den delen af förra Arméens-Flottas Officerare som kommit utur Arméen må gå til denna Finska Skärgårds-Flotta och at de hwilka kommit ifrån Örlogs-Flottan, och ej härwid blifwa employerade må gå tilbakars til Örlogs-Flottan efter deras Fullmagters data, och hwar grad räknad i den ordning den är, nemligen första graden i den ena Corpsen räknad emot den första graden i den 2:dra Corpsen och så widare.
Jag, hwilken befälet öfwer Galere-Flottan i Nåder är anförtrodt, och i följe deraf har närmast tilgång til de uplysningar som härwid kunna wara nödiga, finner mig böra dem Riksens Höglofl. Ständer föredraga; nyttjar altså den rättighet min Riksdags-manna fullmagt mig tillägger, at öfwer detta ämne följande sanningar Riksens Höglofl. Ständers bepröfwande ödmjukeligen underställa.
Sistledne Riksdags författning hade til föremål en säker besparing för Rikets beträngda Stats-wärk af 45586 dal. 17 öre S:mt årligen, af hwilken Summa 25676 dal. 17 öre redan hunnit indragas, som til Rikets förmån fyller sådana behof wid Förswars wärket som eljest af Stats-wärket med andra medel skulle besörjas.
Då man är billig och tror obrotsliga Embetsmän lika nitiska i disposition af Kronans medel, så kan ingen annan jämföring göras twenne wärk emellan än emellan personale aflöningarne; huru är det då mögeligit at Secreta-Utskottet kunnat, i sit Extractum Protocolli, låfwa Rikets Ständer igenom den nu projecterade förändringen en ansenlig besparing, då hela personella Staten som skal creeras wid Finska Esscaderen utan gensägelse blir en tilökning i Staten, och den wid sista Riksdagen påsyftade besparingen mer än förswinner.
Secreta-Utskottet wid förra Riksdagen tilstyrkte altså til följe af Riksens Ständers Autorisation en författning, som lände til en säker besparing, och kunde derwid åberopa sig Regerings-Form och Collegii Instruction, deremot är detta Secrete-Utskottets tilstyrkande beledsagat med en lika säker tilökning i Rikets utgifter, och har ej annan laglig grund at åberopa än godtycko, det förra finner jag wara et Secrete-Utskott tilständigt ämne at expediera och Riksens Ständer derom underrätta, men det senare hade i min tanka bordt Riksens Ständers bepröfwande underställas och ej endast ad notitiam lemnas.
Då Höglofl. Secreta-Utskottet i sit Extractum Protocolli anfört at Stockholms Galere Escader kostat i de 3 sist förflutne åren 73972 dal. 7⅚ [5/6] öre S:mt årligen mera än tilförende, lärer sådant skedt i brist af tilräckelig uplysning, som bäst hade kunnat ifrån mig och wärket inhämtas; ty det förhåller sig intet så.
Jag har med den anslagna Stats Summan hafwit i början hela och har ännu til större delen samma aflöning som förra wärket, så i Finland som här i Stockholm; då nu Ammiralitets Officerarne som kommo hit medförde sina löner ifrån Carls Crona, til en Summa af 52806 dal. 2½ öre S:mt, hwilka på Ammiralitets Collegii ord. Stat minskades, och här til Officerarne utdelas, så kunna de i jämförelsen intet innebegripas; ej heller kunna de påster intagas i jämförelsen, som wäl blifwit betalte i de senare åren och å de årens Stater blifwit upförde, men härröra ifrån förra disposition och til en betydande del aldrig kommit Galere-Flottan til godo, såsom, betalningen af Estats Contoiret för under förra åren åtgodd kostnad til beklädnad för Trouppen eller Marine Soldaterne; mast och stycke Kranernes reparation, undfått tåg wirke af Ammiralitets-Collegium til Flottilien i Pommeren; Handwärkare och Timmermäns aflöning på Sweaborg 1766: Borgmästaren Kiärman sista 4:de del för 2:ne under Entreprenade nu bygde Fregatter, som efter Kongl. Maj:ts förordnande höra hufwud-Flottan til och redan äro i Carls-Crona, sista 4:de delen för en i Westerwik bygd Fregatt, betalning til Borgmästaren Kärman för Canoner til så wäl Fästningarne i Finland som Finska Escaderen; influtne Vacance-medel med mera: utan då alt sådant enligt all jämförelse principe afdrages, kan med ojäfwacktige Documenter bewisas, at de efter Stat til för detta Arméens Flotta ut-assignerade medel ifrån och med 1757 til och med 1766 utgör en Summa som per medium gör 132285 dal. 22 öre årligen, oberäknat hwad af Fästnings-bygnads medel härtil kunnat blifwit anwänt och hwarå ingen upgift lärer kunna göras, då deremot Galere-Flottans rätta Stats Summa för de 3 sist förflutne åren utgör en Summa som per medium blir 113355 dal. S:mt årligen, och hwaraf en besparing af något öfwer 33000 dal. S:mt existerar, at med drift kunna anwändas på sielfwa Flottan, när Hufwud-grunderne til des Formerande blir förmodeligen nu utstakade, och således är rätta differencen 29930 dal. 22 öre som hela Galere-Flottan de senare åren kostadt mindre än de förra.
Mißräkning af förra Secreta-Utskottet, eller någon förwäntad besparing kan altså emot ofwannemde sanningar ej bli något motiv til den af Secreta-Utskottet nu projecterade förändringen.
De öfrige skäl som föranlåtit Secreta-Utskottet at sätta den Escader som är nödig at hafwa sin Station i Finland under Arméens befäl; såsom at Kriget som med denne Escader skal föras är et Landt-Krig, fast än det på wattnet warder utfördt; at Ammiralitetet nästan för 50 år ärkändt at det ej förstod sig på Galere-Kriget; at Flaggmañ som i sista Finska Kriget Commenderade Galere-Flottan tilstyrkt skillnad emellan bägge Flottorne, och at Flaggmännen då de blifwit hörde förklarat sig ej förstå huru Krg skal föras med Galerer och på sådant sätt sig deß befäl afsagt, äro sådane, at jag önskade kunna undgå at deröfwer lämna mitt yttrande, det skal och ske med all den korthet som möjeligit är.
Distinction emellan Landt- och Sjö-Kriget som Galere-Flottan åligger at föra, är mera chimerik än reel; det skal föras med Fartyg och Folk; den som skal agera med större eller mindre del deraf, måste altså förstå at Commendera Krigs-Folk och weta nyttja dem, samt sina Fartyg och de wapn han har til sitt rätta ändamål; utan at äga den första egenskapen i den högd deß charge tilhörer, kan eller rättare sagt bör ingen wara Generals-Person eller Officer hwarken wid Arméen eller Ammiralitetet, den senare äger Ammiralitets-Officeraren och kan läras af andra.
At Ammiralitetet för längre tid tilbaka skickat Officerare utomlands at med Byggmästares biträde inhämta kundskap om Galerers construction, Armering och bruk, bör intet räknas dem til last, hälst Swerige derigenom har en Flotta til sin Skärgårds förswar. Hwad wettenskap är wäl som intet innom 50 år antingen fådt sin begynnelse eller ärhållit någon märkelig förbättring.
Den skillnad som den i sista Finska Kriget Commenderade Flaggman tilstyrkt emellan bägge Flottorne, kan ej wara annan än den som wid sista Riksdag wärkstältes.
Den slutsats at Flaggmännen förklarat sig oskickelige at Commendera Galerer i Krig, måste wara alt för hastigt tagen af deras swar på någre upgifne frågor som woro af den beskaffenhet, at ingen utan kännedom af Finska Skärgården kunde dem beswara; om man frågade en General hwarest han toge sin Station med Arméen wid Elime eller Abborfors, hwar han etablerade sina Magaziner och förråd, och til hwilka ställen han afskickade detachementer, för at hindra en fiende at passera Kymene-Strömmen, och han som kanske aldrig warit i Finland eller har tilgång til någon sådan Carta som han kan formera sitt raisonnement efter, swarade sig ej kunna utom denna kundskap lämna något sig anständigt swar, så wore det i min tanka, omilt at deraf dömma honom för at wara en oskickelig General, och at han det sjelf medgifwit. Ware för öfrigt härmed huru det wil, de lära sjelfwa och i synnerhet den Flaggman som öfwer warit rådslagen så i Defensions Deput. som Secreta-Utskottet bäst weta hwad de i detta Ämnet tänka, men jag förklarar för min del at jag altid ansedt och anser det för et mitt Ämbete tilhörande göromål at commendera Fartyg och deß besättningar emot fienden ware sig i öpna Sjön eller Skärgård, och hwartil, om intet jag så fullkomligen, som jag önskade, åtminstone Ämbetet bör äga skickelighet.
Människjor kunna bli skickelige til alt, jag medgjer altså gärna at de personer som skulle employeras til befäl öfwer denna Escader förr eller senare kunna formeras til utförandet deraf, men jag kan intet finna de af Utskottet anförde skäl på något sätt af den wigt, at de kunna göra förändringen så angelägen, at den med en betydande gravation för wår utblottade Stats-wärk bör wärkställas.
Som jag hoppas at wi få lefwa ännu någon tid i fred med wåra Grannar, så skulle jag önska at Staten kunde tåla en sådan tillökning, ty derigenom öpnades en utwäg hwarigenom Herrar Officerarne af förra Marine-Corpsen kunde utan andras förfördelande uprättas ifrån det lidande de äro stadde uti, och hwilket förtjenar Riksens Ständers ömma åtgjärd.
Men at deras uprättelse skulle wärkställas på det sätt som Secreta-Utskottet föreslagit för dem som kommit ifrån Ammiralitetet, det hoppas jag Riksens Ständers rättwisa ej kan bifalla; ty det afskär hela Ammiralitetet en rättighet eller competence som Riksens Ständer denne Corps för mer än 20 år sedan tillagt; nästan ingen af hela denne Staten gifwes åtminstone större delen Commend. Capitainer, alla Capitainer, Capit. Lieutenanter och Lieutenanter som icke här igenom blefwo öfwer all billighet lidande; Riksens Ständers förordnande om examens undergående innan någon kan bli Lieutenant wid Ammiralitetet blir aldeles utan wärkan; den i Carls-Crona lyckeligen inrättade Cadett-Corpsen skulle härigenom få en nästan obotelig stöt, i det den wackra ungdomen där nu finnes skulle förlora alt hopp om fortkomst.
Som de Officerare hwars wälfärd härmed hotas, lära tilräckeligen uplysa sitt förestående lidande, och altså jag intet behöfwa bruka någon widlöftighet at demonstrera huru synnerligen detta Secreta-Utskottets tilstyrkande är stridande emot all billighet och i synnerhet oförrättar de yngre Officerare, som utgöra den bästa stam Riket någonsin hafwit til wördige anförare af Rikets Skepp och Flottor, utom deß blefwe fölgden otwifwelaktig den, at alla de som hafwa något at lefwa af eller nog skickelighet at annorstädes förtiena sin föda, ej allenast abandonnera Rikets tienst, utan och en stor del Fäderneslandet.
I anseende hwartil jag ödmjukeligen tilstyrker, at, i fall utwäg finnes til en sådan ny Corps uprättande, för Finska Escaderen, Herrar Marine-Officerarne som kommit ifrån Ammiralitetet må ej mindre än de som kommit ifrån Arméen derwid employeras.
Med detta Memorial ärnar jag wända mig til de andra Respective Stånden. Stockholm den 9 December 1769.
CHRISTOFFER FALKENGREEN.
STOCKHOLM,
Tryckt i Kongl. Finska Boktryckeriet,
hos JOH. ARVID CARLBOHM, 1769.
Christoffer Falkengreen: Ödmjukt Memorial.
Tryckt i Kongl. Finska Boktryckeriet, hos Joh. Arvid Carlbohm, Stockholm, 1769. 4to, 8 s.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Naval_History | Search.
Copyright © 2007 Lars Bruzelius.