Frågas, om Sjö-Officerare och det wanlige Sjöfolket som från ungdonmen [sic] hade lärt at föra och sköta Fartyg, ej woro skickelige nog at bestyra Galere-Escadrens bästa, huru då helt främmande Officerare af annan metié och aldeles owant folk nu skal kunna bestyra wärket, så at Cronan och Riket med deß Inbyggare icke blifwa lidande? Eller om det må wåra möjeligit, at igenom flere Campagner gjorde til lands, bättre lära Galere-maneouvren än til sjös, som nu wil påstås, och utan öfning och experience kunna föra Fartyg och Galerer igenom sjön?
2:o Om wärket igenom okunnoghet skulle blifwa försatt i sådan belägenhet, at det med Stats-wärkets ringa förmögenhet icke hinner hjelpas i deß förra goda tilstånd, hwem då bör derföre blifwa Cronan answarig, och hwarest medlen til des åter uphielpande böra tagas?
3:o Om Galererne i sine nye skjul på sanka moraßet, alle ruttna uppå en tid, hwar man då skal få nödige Galerer i hast, emedan man altid måste hafwa dem i färdigt stånd under fredstiden at icke nödgas bygga dem sedan freden oförmodeligen kan wara uphäfwen?
4:o Om Galerne icke njutit den wård som wederbordt, utan på en gång befunnits wid paß 56 Master wara alla blyhufworne afklädde som ongefärligen utgiör 10 Sk:p. bly; Hwad säkerhet man då i närwarande tid kan wänta om de lösa persedlars förwar, eller hwem som bör ersättja det, som igenom en otilräckelig mackt är wårdslösat och skingrat?
5:o Om den wälsignade freden skulle uphäfwas, huru mycken tid då skulle erfordras til at utreda 60 stora Galerer, åtskillige half-Galerer, Recognoser-Eschalouper, Proviants- och Sjukfartyg, med mera; sedan Byggnings-Staten är indragen til 4 Timmermän, och resten gångne utur Riket, hwilket ses af den brist på Timmermän som är på de private Hwärfwen?
6:o Om Marine Corpsen kan anses såsom tilräckelig at besättja hela Escadren?
N.B. Åfwannämde antal Fartyg fordrar wid paß 16000 Man til rodden, utom Båtsmän.
7:o Om 12 ā 14 Marine-Officerare, hwilket antal bör wara efter Kongl. Maj:ts Bref af d. 18 Octob. 1756, skola föra alla deße Galerer och Fartyg, eller om Arméen och deß Officerare skola utgjöra besättningen och sielfwe föra Fartygen, eller om Arméen och deß Officerare skola stå under de förras commando, och i hwad grad af befäl?
8:o Om wid åkommande behof, Sjö-Officerare skulle finnas nödige til Galerernes anförande, som ofelbart lärer ske, hwad harmonie då woro at förmoda af 2 så olika Corpser, hälst sjöfolket ännu icke want sig wid de nya namn och operationer af Landtkrig med Flottar, om hwilken kundskap de ock swårligen hädanefter, såsom fåfäng och omöjelig, lära sig bemöda.
9:o Om brist af rätter kundskap hos nu warande Corps, skulle förordsaka hela Escadrens förlorande; hwar man då skal få en sådan igen, emedan Riket ej kan wara Galererne förutan?
10. Om något Landtkrig kan föras på sjön med Galerer, eller om det må efter förra wanligheten få behålla namn af Sjökrig och utföras af experimenteradt Sjöfolk?
11. Om det kan kallas en besparing i Staten, at låta en Vice-Amiral afgå med 1250 Daler Silfwermynts lön, som han dock får behålla, och gifwa en Öfwerste-Lieutenant 2400 Dal. Silfwermynt Tractamente, jemte 1350 Dal. Silf:mynts lön, utom andre förmoner? Om det kan heta besparing, at gifwa en Camerer 1500. Dal. i lön, som förr hade 300 Dal. wid mångdubble syßlor emot nu, då hela wärket hwilar i hus? Om det är besparing i Staten, at afskaffa en Tygskrifware som hade 200 Dal. i lön, och i des ställe insättja 2. Tygwaktare och 3 Tygskrifware som hafwa 2200 Dal. i lön, men ändå ej få månge syßlor tilsammans, som den förra Tygskrifwaren allena.
12. Om en Galere Escader kan kallas Camp volant, då man behöfwer 14 weckors tid at klargjöra en Galere?
13. Om någon kan med skiäl kallas god Cavallerist, som icke lärt sittja fast i Sadelen, eller om någon kan föra Skepp, Fartyg eller Galere, som icke lärt styra Skepp eller Fartyg, och än mindre föra disposition öfwer en hel Flotta eller många Fartyg?
14. Frågas hwarmed egenteligen et Militariskt öga utmärkes, eller om deße slags ögon bero af egen eller andras inbillning.
15. Frågas, om det är säkrare, at förtro et Skepp eller Flotta åt en god Practicus än åt en Philosoph med mycken Theorie allena?
16. Frågas, om Skeppsflottan icke håller kunskapare, eller om den är dem nästan omöjelig och mindre nödig, hwarföre då den Flotta utsänder dageligen Kreutzare, eller hwad deße Kreutzares gjöromål må kallas?
17. Efter ingen lärer finnas ibland oß som sedt hela werlden, så anmodas flere af dem som wida rest, och sedt något hwardera af werldens Farwatten, at uplysa oß, om någonstädes finnes sådan Skiärgård som hos oß, eller om icke Medelhafwet, hwarest månge Galerer finnas, innehåller Skär, Klippor och Holmar til et ganska stort antal, jemte flere Farwatten i Ost- och West Indien, med mera?
18. Til Herrar Sjömän gjöres äfwen den frågan, om de beskrifningar som äro gjorde öfwer Östersjön, icke finnas tilräckelige för at derefter rätta och ställa sin sjöfart?
19. Äfwen frågas Herrar Sjömän, om Swenska Galerer äro här försämrade eller bättrade, emot det modell som å diverse orter i Medelhafwet fins?
20. De, som förstå Byggmästeri, torde behaga närmare underrätta oß, om en Bondeskuta kan giöra samma gagn som en Häst-Galere uti en Galere-Flotta?
21. Äfwenledes om det är nödigare at förfärdiga Master och Rundholt på Skepsstaplar och bäddar, än at draga up Galerer derpå?
22. Hwilkendera må tros wara skickeligare at uprätta en Marine Corps, och den inöfwa, antingen en Sjöman eller en Cavallerist?
23. Frågas, om Galerer som föra 24. 12pundige Canoner utom smärre, kunna wara lättare at ro än Galerer, då man i hast skall ändra Station?
24. Om icke, oacktat den stora kostnad de förra åren til Galerernes underhållande blifwit anwänd, som finnes i Staten uptagen, dertil ännu wid noga efterseende, af Fästnings byggnads medlen stora Summor torde, dock efter anordning, blifwit anwände.
Föregående Frågor, anmodas dem som äga tilräckelig kundskap och insikt i saken at uplysa och utreda, på det jag och andre, som skola taga del i sakens afslutande, måge med mera trygghet kunna yttra oß om det, hwarpå et helt folks wäl beror. Hwaremot Jag Altid Hålles til erkänsla förbunden.
Stockholm. Tryckt uti Kongl. Tryckeriet, 1765.
[Heldenhjelm, Joh. Adam]: Frågor, hwarpå de böra swara, som påstå, at den nya Galere-Inrättningen är nyttigare eller bättre än den förra war; förr och til 1756 års slut.
Kongl. Tryckeriet, Stockholm, 1765. 4to, 4 s.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Naval history | Search.
Copyright © 2006 Lars Bruzelius.