Får tryckas efter Höglofl. Riddersk. och Adelens gifne tilstånd, d. 26 Julii 1765. Testor P. C. FRANC.

Ödmjukt Memorial!

Den wådeliga belägenhet, hwaruti Rikets Defensions-Wärk medelst nya Galere Inrättningen råkat, upwäcker hos hwar ömsint Medborgare en bekymmersam oro.

Riksens Höglofl. Ständer, som under wårt fria Regerings sätt städse å daga lagt det öma hjertelag hwarmed de trodt sig wara Riket och Medborgare högst förbundne, hafwa wäl uppå Herr General Lieutenantens och Commendeurens af Kongl. Swärds Orden Wälborne Herr Augustin Ehrensvärds upgifne projecter, stannat i den mening, at den af honom föreslagne nya Galere inrättningen skulle lända, icke allenast Defensions wärket til en märkelig styrka, utan ock Stats-Wärket til en betydande lindring och besparing, och i affseende därpå tils widare denne Inrättning stadfäst.

Herr General Lieutenanten och Commendeuren har uti deß til Kongl. Maj:t ingifne 2:ne projecter af den 18 April 1763, och deß underdåniga Memorialer af den 8 Augusti 1757 och 12 April 1763, gifwit sådane försäkringar om den nya Inrättningens besparing samt däraf flytande nytta och förmåner, hwarpå han och grundat deß underdåniga anhållan om Kongl. Maj:ts Nådiga bifall, at det wid hastigt påseende skulle tyckas, på någre ställen äga grund; Men som Hans Kongl. Maj:t icke utan föregången Communication med Kongl. Krigs Collegium och Stats Contoiret härpå welat lemna deß nådiga Utslag, så har ock Högbemälte Kongl. Stats Contoiret därpå til Kongl. Maj:t med deß underdåniga swar och hemställande inkommit, med sådant yttrande, at som denne Inrättning i deßa medellösa tider förorsakar en kjänbar omkåstnad för Kongl. Maj:t och Kronan, samt en säker anledning och påfölgd etc.: så skulle det blifwa än mer betydande och wid Stats-Wärkets närwarande tilstånd omöjeligt.

Riksens Höglofl. Ständer hafwa redan år 1756 beslutat, och Kongl. Maj:t genom Nådig skrifwelse af den 18 October samma år, så till Herr General Lieutenanten Ehrensvärd, som till Amiralitets Commissariatet här i Stockholm, utfärdat Deß Nådigste Ordres, at det då här warande Amiralitetet skulle öfwerlefwerera hela Galere-Defensions Wärket til den nya Inrättningen, under Herr General Lieutenantens Ehrensvärds befäl, i den afsigt, at Generale-Escadren skulle nu ikläda sig en annan natur, icke hädan efter stå under Amiralitets Collegii befäl och inseende, blifwa en flytande Armée, och således en, Landt Arméen tilhörande och ifrån Örlougs-Flåttan afskild del, hwarwid Kongl. Maj:t och Kronan skulle hafwa den af Herr General Lieutenanten försäkrade besparingen, och Wärket komma til deß rätta kjälla och styrelse, så att Rikets Förswars-Wärk därigenom wordo förstärkt med Statens mindre känning och lindrigare utkomst, än wid Amiralitets Staten förr skedt.

Af det som förenämt är, och de Handlingar som detta ärende närmare utföra, har jag tagit anledning, att skaffa mig de underrättelser, som wisa i hwad stånd den nya Inrättningen nu är, och då den jämföres med den förra Staten, så befinnes, at i stället för den förmenta styrkan af Defensions-Wärket i anseende til Fartygen, äro de til antalet förminskade, Pråmarna som länge opumpade på mudder-grund och innan til fulla med orenlighet, äro aldeles utgångne, ehuru de ej hade tredjedelen af den ålder som en del af Örlougs-Skeppen, hwars bottnar ännu äro goda och brukbara.

Ser man på Lönings Staten, så finnes den af gamla Inrättningen ifrån Vice-Amiral til och med Subaltern Officerare hafwa bestådt af 49 stycken Officerare, tillika med 116 Under-Officerare som tilsammans på Ordinarie Stat njutit 35561 Dal. Silf:mynt, hwaremot nu wid Marine Staten, Ordinarie Staten utförer 36006 Dal. i Lön och Tractamenter. Förra Civil Staten wid Wärket utförer lönerna på Ordinarie Stat til 9427 Dal. 5 öre 16 p:gar Silf:mynt; nu warande Inrättning utförer Civil-Betjenternes löner til 12685 Dal., så at nu Civil-Betjeningen njuter 3257 Dal. 26 öre 8 p:r mer än förra Staten, ehuru senare Betjeningens antal är nog ringare än de förra. Härwid finnes, då gamla och nya Inrättningen jemföres, den skilnad, at i stället för besparing, kåstar denna nya Lönings Staten en ansenlig summa mer än den förra.

Hwad alt wid Skeppsholmen brukade Manskap kåstat i deße sednare åren, det lärer Höglofl. Stats Deputationen af de där ägande underrättelser utan all swårighet finna; men deras arbeten, hwaraf Kongl. Maj:t och Kronan skulle hafwa bästa nyttan, lärer endels hafwa bestådt däruti, at de släpat Inventarie Persedlarne från sine enskilte til otaligt många rum, och dem åter med ouphörligt arbete sammanfördt, så at de med swårighet lära hädanefter igenfinnas, när man undantager kokredskapen och andra mobilia, som lärer förwaras i wederbörandes enskilta giömmor at undgå slitning; De torde ock hafwa släpat sten ifrån Brå-bänkarne til Trägårds afsättningar, hwarigenom de förra äro onyttige giorde eller skadde; Warit brukade til Handtlangare wid de otaliga, onödiga och kostsamma ändringar och förändringar som skjedt i Amiralitets husen, och för resten warit brukade å andra private orter och ställen, som förtjenar nogaste efterfrågan för den tid de njutit Kronans dageliga underhåld. Jag förmenar nu 400:de man af Marine Corpsen lönas, änskjönt de ej besättja flera än 5 à 6 Poster på Skeppsholmen och Djurgården, som tilförene bewakades af ett enda Volontair Compagnie, hwars styrka bestod i 88 Gemena utom någre Rote-Båtsmän, som äfwen nu å sine wederbörlige ställen brukas, lärer således Manskapets antal wara ringa, emedan stundom de angelägne Poster warit indragne.

Då det gamla Wärket Inventerades til detta senare, utwisa besicktnings Instrumenterne i hwad stånde alla persedlar då befants; såsom obrukade kunna de nu sedermera icke wara försletne: Segel och Tågwärke böra nu wara så goda som då, hälst de, efter upgifwande skola wara i bättre och redigare förwar än tilförene. Rycktet som torde äga någon grund, hwaraf mißtankar födas, säger at Seglen torde til en del wara antingen förskingrade, eller af wanskötsel och lång tids sammanliggande, utan wädrande fördärfwade, til hwilkets återskaffande ärfordras en ansenlig summa penningar. Detta lärer icke instämma med de berättelser som intyga, at Escadren nu woro i den ställning, at han wid hastigt åkommande behof kunde wara redo at giöra tjenst, och sätta Rikets Skjärgårds Innebyggare i den trygghet och skygd, som de wid ett fienteligt infall, böra sig kunna med säkerhet förwänta.

Hwad Trygg- och säkerhet Rikets Inbyggare wid deß widsträckte Sjö kuster och bebyggde Strander, kunde äga, wid en sådan beställning af Galere Escadren, det är snart föresedt: När man noga utforskar Galerernas nu warande beskaffenhet, och den oreda, i hwilken hela Wärket genom okunnoghet är försatt, så är lätt at finna, at de til större delen blefwo obrukbare wid ett hastigt fienteligt infall, det Gud afböje! och at de i närwarande ställning efter nya inrättningen med egen besättning och anförande ej skulle kunna göra Defension: Ty Officerarne wid Marine Corpsen äro af Chefen i deß underdåniga project til Kongl. Maj:t förbudne at exercera sig på Köpmans Skepp, som dock de Gemena är tillåtit, Under-Officerare och Manskapet skola af sine Officerare excerceras i behörige Sjömans Wettenskaper uti därtil bygde Excercitie skjul, å Landet, och å annan tid på Kyrkogården och wid Roten med mera, som projectet i orden lyder: Detta är oförnekeligen en wiß Methode at förändra en Galere Escadres natur, ty då Sjö-Evolutionerne ske, så at de kunna läras på Kyrkogården eller i skjul, då öfwerstiga de den kundskap som jag och mine Medtienare på Sjön inhämtat; Men som detta sättet at informera Sjöfolk wederlägger sig sjelf, så wisar det ock huru osäkert det är, at bygga ett helt Rikets och folks förswar och trygghet på så slippriga, orimlige och outförlige principier.

Woro här ställe at upräkna alla de i andra projectet uptagne inrättningar, så skulle de ock med korta och goda skiäl blifwa wederlagde, kort sagt, de äro sådane, at de synas något wara; men kunna ej någon nytta åstadkomma, de wärka dock en ansenlig kjänning i Stats-Wärket och allmänna Cassan, medelst den tilökte lönings Statens årliga utbetalning, som stider til 83013 Dal. 15 öre Silf:mynt, och ehuru 1755 års Stockholmska Amir. Extr. Ordin. Stat inbegriper så ansenliga summor til Byggnader och entreprenader för åtskilliga större Fartyg och 30 Galere Skiuls uprättande med mera, har dock summan ej gådt högre än 215531 Dal. 8⅓ öre Silf:mynt, hwaremot år 1764, Galere-Wärket efter nu warande hushållning lärer kåstat 270959 Dal. 6⅓ öre Silf:mynt, som i Kongl. Stats Contoiret är at se, änskönt inga nybyggnader nu mera på Kongl. Skeppsholmen upföres.

Fartygen som stå under Skjul, så wäl som de där liggia i Sjön, befinnas i det stånd, icke til Defension, utan til undergång lutande, at om de hade lif, så suckade de öfwer sin medfart: Den kåstsamma reparation som på de förra skedt, torde wara mindre nyttig, hälst om wid en owäldug besigtning befinnas skulle, at sedan det förr warande förrådet af Byggnings ämnen blifwit aflåtit och försålt, rå Plankor och Wirke blifwit brukat til insättjande, såsom ock, at denne reparation blifwit anstäld på en af de obeqwämligaste årstider, då ej stort mer än 4 timmar warit tilräckeligit arbets ljus i de mörka skjulen på hela dagen, där likwäl drygaste dagspenning därför blifwit betalt, samt at de i sjön liggande Fartyg icke heller njuta den skjötsel som dem bewara skulle, däraf drages den owedersägeliga fölgd, at de med en hast lära se sitt yttersta öde, som Pråmarne redan undergått.

På den grund, at alla Byggnader och Reparationer skola hädanefter skje genom Entreprenade, har alt Byggnings förråd och ämnen blifwt försålt; hwad penningar derföre influtit, borde wara ansenliga Summor i fall det ej gått under sit rätta wärde: Det torde dock af Räkenskaperne befinnas, at hwad återkjöpt blifwit kostat 5 gånger så mycket eller mer, än hwad för det sålde blifwit betalt, hwilket alt warit en oskyldig fölgd af nya inrättningen.

Byggnaderne som efter Kongl. Maj:ts beslut borde skje genom Entreprenade, dock under Kronans Byggmästares bedrifwande och upsigt, ser man nu bestyras af en Officerare emot Dag-Tractamente, hwilket medförer en onödig utgift för Kronan och en mindre säkerhet i Byggnadens waracktighet och godhet, hälst det torde befinnas, at sämsta wirke emot Contract och afhandling blifwit dertil anwändt, som wid nu förewarande Brobyggnad wid Kongl. Skiepsholmen är at se.

Skulle Riksens Höglofl. Ständer behaga til ytterligare granskning företaga, et wid 1752 års Riksdag af framledne Présidentens Baron Ridderstolpe i Secrete-Utskåttet ingifwit dictamen ad Protocollum, om de då påtänkte Entreprenader, så torde det leda til nogsam uplysning och deras pålitelighet och förmente förmåner.

Om thet instämmer med Riksens Höglofl. Ständers författning och Kongl. Maj:ts Nådiga beslut, at ansenlige Commenderingar af Båtsmän blifwit årligen upbådade och aflemnade til arbete på Borgmästarens Kiermans Warf, sedan de af Cronan njutit skiuts och förplägning, samt släpkläder, endast emot den betalning som manskapet niuter i underhåld af Kronan, det kan jag icke finna, ty först lider Kronan kåstnaden för skiuts och förplägning, sedan för släpe kläderne och sidst lider både Kronan och Rotarne på det manskap som afgår, utom det, at de som siuknat vid Kiermans arbete, hafwa sedan blifwit skiötte uti Kronans Siukhus och på Kronans bekåstnad, hwilken hushållning har förorsakat så mycken siukdom, at Sjukhus kåstnaden lärer stiga til dubbelt emot det som kåstat wid Flåttan i Carlscrona, ty Siukhusen hafwa warit så otilräckelige, at Pråmar och Fartyg har måst brukas til Siukhus, i hwilken trängsel siukdom och kåstnad sig alt mer utwidgat, Rotarne blifwa ock deß utom lidande wid Båtsmännens oftare utredning, hälst om det öfwerskrider Rote-Contractet; Än hwad mer är, så befinnes af Räkningarne, at då Kongl. Maj:t och Kronan behöft Handräckning af sit egit folk från detta Warf, har måst betalas öfwermåttan dyrt.

På samma grund har blifwit nödigt ansedt, at reducera den förra Timmermans Staten, och låta den til private Warfwen afgå, hwaraf dock Kongl. Maj:ts egit Jagtwarf ej kunnat få en enda man; Jag wet icke at deße Arbetare kåstat Kronan en enda penning, då de ej arbetat för Dagspenningar, hade således til Kronans förmån kunnat blifwa stående i mantals rullan, så hade ej Kronan behöft at betala det i projectet kallade beting, hwilket beting eller accord nu stiger til mer än dubbel Dagspenning, då Timmermän skola lånas från de private Warfwen. Rotebåtsmän, som i alla tider warit brukade til släp arbete, nyttjas nu sällan, i deras ställe anwänds Mariner til släp, och handräcknings arbete emot beting eller dryga Dagspenningar ifrån 16 öre tl 1 Dal. Silf:mt och deröfwer.

Af de Memorialer som sidsta Riksdag i detta ämne inkommit, samt sanfärdige ryckten och berättelser, har Höglofl. Secrete Defensions Deputation tagit anledning at befalla Chefen wid Galere Wärket med deß omständeliga berättelse inkomma, öfwer 19 särskilte Momenta, som skulle wisa hela Wärkets då warande tilstånd och innerliga beskaffenhet: Om Höglofl. Deputation deröfwer ärhållit nöjacktig underrättelse, är mig icke bekant; men det wet jag at någre tilordnade Besicktningsmän, eller de af Hr. General Lieutenanten begiärte Compromissarier woro på Skipesholmen, och derstädes på några timmar genomsågo hela wärket med deß skillnad emellan gamla och nya Inrättningen, som dock syslosatt många personer at Inventera i 2 år.

Då Riksens Höglofl. Ständers Deputerade besicktigade detta Wärk 1761, lärer det befunnits til nöje efter Chefens upgifwande, sedermera har man kommit i ärfarenhet, at då de förr nyttjadt Ammiralitets Officerare och Embetsmän, från Wärkets besörjande blifwit uteslutne, har det ock förfallit i den oreda som det nu lärer befinnas, hwarföre denne senare besicktningen ej torde medföra den säkerhet som et Rikets så angelägit Förswars-Wärk kräfwer. Det synes derföre rådeligast för Riksens Höglofl. Ständer at anställa en General besicktning, icke af få, utan flere owälduge, och om saken kundskap ägande män, öfwer hela wärkets ställning, och efter den anledning som samma besicktning gifwer, taga de mått till förswars wärkets i stånd sättiande, at det må finnas Riksens Ständer til nöje, Gräntsorne til förswar, och deß Bebyggare til trygghet, på det aldrig mer må kunna hända som 1719, då wåra få Galerer 7 til antalet måste bewaka inloppet til Residencet, och i brist af tilräckelige Galerer, lämna den öfriga Skiärgården öppen, hwars inbyggare i brist af nödig Wärn, nödgades således skrifwa til Ryska Zaren, som följer: Wi underskrefne bedje om nåd hos Hans Zariska Maj:t, at han allernådigast befaller bewara oß för döden, och taga oß uti Hans allernådigste protection, och låta wåra husrum intet blifwa ruinerade eller upbrände, men wi förobligera oß med Ed, Hans Zariska Maj:t wara trogne och underdånige; men skulle wi emot wår begäran wara motsträfwige, så skall hans Zariske Maj:t befalla oß döden, och wåra hus upbränna, eller med swärd öfwergå låta. Häraf ses i hwad förtwiflan nöden kan sätta et beträngt och wärnlöst folk, hwilka aldrig hade tilgripit et så faseligit steg, om de sedt sig äga säkerhet i sina hyddor.

Af hwad jag således i föregående haft den äran förete, täckes Riksens Höglofl. Ständer eftersinna, i hwad otrygghet Rikets Skjärgårds Inbyggare sig befinna, som måste lefwa i frucktan at sakna et nödigt förswar, då det som bäst skulle behöfwas, och nöden sådant fordrar, huru swag Defension hamnar och inlopp kunna förwänta af et Wärk, hwars styresmän ej ännu kjänna deß wigt och egenskap; Ja sielfwa Escadren ej i bättre stånd hållen, än at den af aldrabäst förfarne Sjömän skulle finnas omöjelig at med hast utreda.

Efter nu den skiedde ändringen och nya inrättningen wid moget öfwerwägande icke finnes, eller framdeles lärer kunna finnas i stånd at forskaffa Rikets gräntsor, hwarken å Östra eller Wästra Kusten, den trygg- och säkerhet, som Riksens Höglofl. Ständer påsyftat, Rikets förmögenhet icke heller lärer kunna tåla, at i owißhet mer påkåsta, som dock ej mer hädanefter, än hittils skiedt, något betydande godt skulle kunna wärka, så hemställes ödmiukast til Riksens Höglofl. Ständers högstuplysta och mogna ompröfwande, om icke sielfwa sakens beskaffenhet, Rikets förswar och säkerhet, samt hwars och ens rättskaffens Inbyggares trygghet kräfwer, at Galere Escadren, medan han ännu uprättas och hielpas kan, må sättas på den fot som han för 1756 befants, hwilket besparar Cronans stora utgifter och befordrar öfwerflödiga Staters nödwändiga indragande, som Stats Wärket ändå ej lärer förmå at bära, så mycket mer, som Riksens Höglofl. Ständer wid 1752 års Riksdag, för den orsaken tillökte Ammiralitets Staten med så många Öfwer- och Under-Officerare som nödige pröfwades til Galerernes anförande, at hwilka ännu åtskillige Embetsmän gå syslolösa med förra lönen behållen, Staten til mycken gravation.

Ärfarenheten har ock wisat, at Chefen för Galererne i Pommerska Kriget ej kunnat undgå, at hos Hans Kongl. Maj:t utbedja sig Sjö-Officerar efter förra wanligheten til deße Krigs-Operationer, ehuru besättningen bestådt af Soldater som altid brukeligit warit.

För öfrigit åberopar mig i all ödmiukhet de flere jemte mitt wid sidsta Riksdag ingifne ödmjuka Memorial om denna Inrättning, och tycker nödigt wara til widare uplysning för Riksens Höglofl. Ständer, at wederbörande Wärfs-Officerare, Byggmästare och Contoirs Embetsmän måge under Eds plickt påläggas, at med deß omständiga berättelse inkomma, som wisar hela wärkets beskaffenhet i en ofärgad sanning.

Detta högstwigtiga ärende anhåller jag ödmiukast må komma under Höglofl. Secrete-Utskåttets noga skärskådande, och deß Betänkande häröfwer til Plena öfwerlemnas. Stockholm den         Martii 1765.

J.A. HELDENHIELM.

STOCKHOLM
Tryckt uti Kongl. Tryckeriet, 1765.

Transcribed by Lars Bruzelius.

The Maritime History Virtual Archives | Naval History | Search.

Copyright © 2006 Lars Bruzelius.