Ödmjukt Memorial.

De tid efter annan til Ridderskapet och Adelen denne Riksdag inkomne Memorialer, rörande Marine Corpsen, Galere-wärkets ändrande och de der wid nu warande Oeconomiska författningar med mera; gifwa nogsamt tilkännna [sic], at hela detta wärket tarfwar Riksens nu församlade Ständers widare åtgärd:

I synnerhet tyckes det den 15 hujus ingifne Memorial i detta ämnet, wara af den beskaffenhet, at de ej kan undgå ett närmare skärskådande.

Då denna sak i hela sin widd upkommer, så lärer hwar och en blifwa öfwertygad, at wärkställigheten wid Galere-ändringen, medfört de besynnerligaste omständigheter.

At utan detta ämnets grundeliga kännande, dömma Gallere-wärkets nu warande utseende, finner man Rikets Essentiela Defension, som med några millioners kostnad war bragt i godt stånd, aldeles ändrat, och at uti Rikets medellösaste tider en ny inrättning med drygaste kostnad skulle inrättas; Man ser Stats-wärket graveras med en hel ny Corps inrättande, just då, när aldramäst klagas öfwer Stats brist, och det aldraeftertänkeligaste, at Siö-Förswarswärk besättjes med större delen Officerare, som i denna wettenskap icke hafwit tilfälle förskaffa sig mycken insigt och ärfarenhet; Man ser äfwen en hel Corps Ammiralitets Officerare, på et besynnerligaste sätt angripne, hwilka betydande påfölgder härröra af en enda Ämbetsmans godtycko.

Det lärer då ej falla någon underligit, om sådana i Allmänhetens ögon lysande gierningar til rättande påyrkas.

Mine skyldigheter som redelig Riksdagsman och undersåte ålägga mig hos Riksens Höglofl. Ständer wördsammast anhålla, at de strängaste författningar tagas det ingen Ämbetsman eller undersåte hädanefter under täckemantel af Riksens Ständers förtroende må tillåtas utöfwa en sådan oinskränkt myndighet; och på det Allmänheten må blifwa öfwertygade om detta besynnerliga sammanhanget; så är det min wördsammaste underställan och tilstyrkande, det beskaffenheten af Galere-ändringen och Marine Corps inrättningen må i hela des widd remitteras til Defensions Deputation, som äger full tilgång så wäl af Råds Protocoller som förra Riksdagars Defensions Protocoller, och flera Acter, med anmodan at där genast uptagas, på det inhämtas må

1:mo, Af hwilken Ledamot projectet til denna ändring först blifwit upgifwit, om grunderna dertil blifwit tagna, af några förklenliga tilmälen emot den förra Galere Staten, deß Chefs Dispositioner och utförande? Til hwilken sednare betydande fråga, jag utaf slutmeningen uti Herr General Lieutenanten och Commendeuren Ehrensvärds denne Riksdag ingifne Relation öfwer Marine Corpsen äger full anledning.

2:do, Om Högloflige Secreta Utskottet uti des til Plena 1756. års Riksdag i detta ämnet upgifne betänkande, där wälmenings och skickelighets skärskådande undersåtare emellan lämnas til Generalens af Galererna ompröfwande, om Secrete Utskottet, som Lag likmätigt synes, med detta starka band welat tilhålla Generalen af Galererna, at behålla hela Galere Staten af Officerare och Betjente uti deß då warande Stånd, til des de igenom avancementer flyttades til Hufwud-Flåttan; Ty i annor hendelse lemnades en emot frihets-Lagarne stridande oinskränkt myndighet uti en Ämbetsmans-godtycko; hwilken myndighet til hwarje Redelig Undersåtares säkerhet i Konunga-försäkran är tilräckeligen kringskantsad och kan ingen utan förwärkande, förlora den rättigheten at anses för Wälmenande.

3:tio, Om besättjande af Officerare wid den nya Marine Corpsen den uti Wår Lag stadfäste ordning och tour blifwit fölgd, eller om Herr Generalens wälbehag härutinnan haft företräde.

4:to, Om Generalen af Galererne, som framför alt annat borde hafwa Rikets säkerhet til ögnamärke, fölgt sin skyldighet emot Riket wid Corpsens upsättjande, då större delen Officerare, som ej ägde minsta insigt i Sjö wäsende, blifwit til Galererne avancerade, hwarigenom under en Transport, wid minsta påkommande owanlig hendelse i Siön igenom mindre öfwade Officerares otilräckeliga kunskap en Rikets dyrbaraste ägendom, som är en talrik besättning, kunde försättjas på det äfwentyrligaste wågspel, utom, at det äfwen borde wara Herr Generalen bekant, det en Galere-Flåtta af Fienden kan twingas, at i öpna Siön och under Segel inlåta sig i Action, hwartil oemotsäjeligen fordras habile Sjö-Officerare, hälst en Siö-drabbning mycket ankommer uppå fartygens försicktiga Maneuvrerande.

5:to, Om den för Riket såsom et grundskiäl påsyftade besparingen igenom denna inrättning wunnits.

Deße öförgripeliga frågor synes wara, de hufwudsakeligaste, af hwilkas undersökande lättast lärer finnas i hwad det Rikets förmon blifwit af Generalen af Galererne wid wärkställigheten observerad, eller om icke Generalen nyttiat detta sig förwärfwade Riksens Ständers förtroende, at efter godtycko utöfwa den af honom och alla Rikets Undersåtare afswurna oinskränckta myndigheten och därigenom utöfwat följande olagligheter: 1:o, At utan tour och ordning på en ständig fot tilsätta en hel Corps Officerare samt förskaffa dem til större delen långt större Löner än deras wederlikar i Stat bestås. 2:o, At twärt emot Riksens Ständers Försäkran och 2:ne Kongl. Maj:ts Nådiga Bref, utan minsta ärsättning afskilja Ammiralitets Officerare ifrån deras Compagnier, och således på et besynnerligaste sätt afhända någre Officerare deras med, Kongl. Maj:ts Nådigste tilstånd i deßa Compagnier instuckne mästa förmögenhet.

En til så många undersåtares förfång utöfwad wärkställighet synes förtiena Riksens Höglofl. Ständers undersökande och afhjelpande; Och då sielfwa Defension, som är ett Högloflige Secrete Utskottets gjöromål, härifrån afskiljes, så blir allenast öfwer Wärkställigheten af Galere-ändringen, som Plena med längtan afbida Secrete Utskottets Betänkande.

Med detta mitt ödmiuka Memorial, utbeder jag mig Höglofl. Ridderskapet och Adelens tilstånd få wända mig til öfrige Respective Stånden. Stockholm den 24 April 1765.

C.F. v. KÖHLER.

Ödmiukt Memorial.

Då jag kommit uti ärfarenhet, det Capitainen af Marine Corpsen Herr Pinello, ingifwit til Riksens Höglofl. Ständer et Memorial, mig rörande, trodde jag mig derigenom få erhålla nögacktigt swar, å de frågor, jag til min, och fleres underrättelse giordt uti et af mig ingifwit Memorial, af den 24 April innewarande år, men finner, då bemälte Herr Capitains Memorial i dagsliuset kommit, det jag smickradt mig, så mycket mer med et bedrägeligt hopp, som han behagadt endast hålla sig wid, hwad jag minst nämt, neml. at mäta Officerares Capacité.

Jag har om Marine Corpsens upsättiande, ingen annan underrättelse, än den jag af allmänne Påst-Tidningar ärhållit, hwilke mig tilkiänna gifwit, det Officerare, då, dit avancerat, från, Cavallerie, Infanterie, Artillerie, och Fortificationen, samt någre få från Amiralitetet;

Som jag aldrig hördt någon likhet wara emellan Estendarer och segel, millan Fanor och handspikar med ankar och tåg; millan afmätningar til lands, och bestick til siöß, deßutan aldrig kommit i ärfarenhet det swängningar med Esqvadroner, Bataillioner, Divisioner, och Plutoner, har någon likhet med roende eller seglande Fartygs Maneuvrerande i siön, så kan jag intet finna mig hafwa haft orätt, då jag i mitt förra ingifne Memorial säger, 1:mo, det Förswarswärck besättes med större delen Officerare som i denna wetenskap icke hafwit tilfälle förskaffa sig mycken insigt, 2:do, at igenom mindre öfwade Officerares otilräckeliga kundskap en Rikets dyrbaraste ägendom som är en talrik besättning kunde försättjas på det äfwentyrligaste wågspel.

Deßutan kan hwarken Herr Capitain Pinello, eller deß wederlikar, beta mig eller någon annan Riksdagsman wår Riksdagsmanna rätt; at öfwer nya inrättningar som med så dryg Rikets kåstnad skiedt, få yttra wåra tankar, hälst då wi sielfwe derigenom blifwit lidande förmedlest préjudice.

Som redelig Swensk undersåte, önskar iag för landets wäl, det Herr Capitainen, som behagat yttra sig om hwad mig återstår at lära, hade bättre ärfarenhet än jag uti så wäl Galerers som andre Fartygs utredande och Maneuvrerande, då kunde han icke allenast döma om egen, utan äfwen om utrikes Siö-Exercice, för min del har jag sedt Galerer byggas, armeras, och Maneuvreras på alla de ställen i Europa hwarest Galerer existera, Ryßland undantagit; Nu som jag intet hördt samma Herr Capitain warit utom Swea eller deß tilhörige provintiers gräntzor; och jag deßutom emploijeradt hela min lefnads tid med at lära och således dömma om de stycker, som til flytande byggnaders utrustande och brukande hörer, samt förmodeligen han deremot icke lärer anwändt möda til Sjöwetenskapers ärhållande, innan han ärnadt engagera sig wid en Corps hwarest slike kundskaper woro nästan oumgängelige, hwilket icke kunnat skiedt förrän nya Marine Corpsen inrättades; så tiltror jag mig äga lika fullkomlig insikt med honom, til omdömes fällande uti alle de stycker som til Galerer höra.

Herr Capitainen behagar nämna, at kunna ärkännas för Mästare.

Hade han mera kundskap om hwad til Sjöfart hörer, så wiste han det ingen kan blifwa fullkomlig Siöman, men som jag genom så många olika tilfällens blifwande til Sjös, kommit uti ärfarenhet deraf så renoncerar jag at någonsin blifwa ärkiänd för Mästare.

Herr Capitainen behagar nämna det han lärdt hwad jag aldrig sett.

Han lärer dermed mena något underwärk uti Fortificationen, hwarest jag hört han förr warit tienstgiörande, är det hans mening, så widgår jag möjeligen deraf, men intet hwad Galerer angår, ty då påstår jag han behagar yttra sig om det han intet wet.

Han säger sig bewistat 6 åhrs Campagner mot fienden.

Jag kan så mycket mindre disputera honom deruti; som jag intet wet hwarest han giordt tienst, men det wet jag at då Galererne 1759 skulle emot Swea Rikes fiender göra den tienst man med rätta kunde pretendera af et med så dryg kåstnad uprättadt Galere-wärck, då Commenderades så wäl Pråmar som Galerer af Amiralitets Officerare, Pråmarne 1. af Cap. Friedrik Lagercrants, den andre af Cap. Lieut. Stolpe, Galerer en af Capitain Ruthensparre, en annan af Capitain Bilberg, en annan af Cap. Lieut. Sneudau, en annan af Lieut. Malm, åter en annan af Lieut. Warberg, etc. samt då Hans Kongl. Maj:t af Deß altid för meriterade undersåtare hysande Nåd, utdelte belöningar åt dem som på Galererne, mot deß Fiender giordt tienst, äthölt Amiralitets Officerare, så wäl avancement som Militairiske hedersteken, hwilken Kongl. Nåd för den orsaken icke än skiedt, de wid den så kallade Arméens-Flåtta tienande Officerare.

Herr Capitaine Pinello har deßutom den godhet at medgie mig det Galerer kan tvingas at slås i öppen Fierd, men ej i öpen Siö.

Jag borde hafwa samma Consideration för honom tilbakars; Men som jag intet kan gå ifrån sanningen, så nödgas jag säga det Galererne, om de skola kårtare wägen transporteras från Stockholm, til Findland, så måste de passera Ålands haf, om han will giöra det til en Fiärd, så kan jag ändå aldrig förmå mig at anse öppen Siö för Fiärd; Deßutom då Galererne skola gå från Swea Rike öfwer til Pommern, skall nödwändigt et stycke af Östersiön passeras, kan han giöra det til en Fiärd, så måste han kunna giöra mehr, och då widgår jag gierna det han kan mer än jag wet. Men det wet jag at Galererne kunna komma at passera båda deße ställen, samt äfwen då kunna komma at forceras til Actions lefwererande, således kan det icke allenast hända de främmande Mackter, hwilka ingen skiärgård ha, utan äfwen oß. Han säger det hwad olycka Flåttan då wederfors, wore icke annat, än wälförtient straff, för fel i Maneuvren, och mißtag om den säkra positionen, utom hwilket det aldrig bör skie. Ty wärr ha wi wedermälen at det skiedt, hwilket icke borde skie; deßutan wore Riket litet betient då Fartyg gingo förlorade til rätmätigt straff för dem som illa Maneuvrerat. At de nyare skiärgårds Fartyg måga löpa mindre fara mot Fienden än de förra är at önska; äfwen så högt som om man med önskan kunde få Fartyg hwilka förswarade sig sielfwa hälst i et Land där Folkbrist är; men ha de så stor förmån med sig, så lärer en fiende, derest han icke redan har, säkert förskaffa sig slika Fartyg, och då blir faran lika stor, då kommer det på Fartygens befälhafwares skickelighet och ärfarenhet ofta mer at räknas, än på sielfwa Fartygets styrka.

At man under 3:ne års Expeditioner utan at blifwa decontenancerad uthärdat många stormar är ganska möjeligit, och kommer det ofta an, på hwad Expedition det är, och hwad hamn man ligger uti, samt hwad folk man med sig har; Deßutan då man är i caan får man låf at hålla ut; och tacka lyckan sedan för deß gåfwor.

Det hem-Transporten från Pommern gådt som sig bordt, faller mig intet underligit, det war Sommardag, deßutan en den minsta Siö-Expedition nu warande Majoren wid Marinerne Baron Cederström och Capitainen Ehrenbill med flere Siömän någonsin giordt, ehuruwäl de bewistadt månge så wäl Swenske som Utländske Örlogs Expeditioner.

För öfrigt berättar Herr Capitainen det Amiralitets Officerare öfwerförde 4 Galerer, och icke afseglade, innan de woro försedde med förhyrde Styrmän; Hwad det angår så kan jag tryggt säga det en Capitain som förer en Galere bör hafwa tilräckelige Under-Officerare med sig; De hade dem intet nödwändiga för Galerens öfwerförsel men wäl för deß ordres Expedierande, deßutan är det en sak som uti wåra Amiralitets Reglementer med tydeliga ord utstakadt är, det en förhyrd Styrman bestås. För Kronan war det lika kostnad om Amiralitets Officerare hade en förhyrd Styrman, och Marine Officerarne i deß ställe ett par Under-Officerare mer än de förre.

At flere Galerer förolyckats 1742 då Amiralitets Officerare hemfördt dem från Finland är mindre förunderligit, (om så är) då man anser, det de nödgades i starkaste Winteren gå öfwer Wattuskiftet och Ålands Haf samt där uthärda de starkaste stormar. Jag önskar icke få höra nu warande Galere Esqvaderen, samma årstid wara på samma farwatten, tiläfwentyrs torde Kronans winst intet blifwa större nu, än den som säges war 1742.

Men det wet jag at då Chefen för Ryska Galererne blef tiltalt, för det han icke med 70 Ryska Galerer attaqverade någre och tiugo Swenske, förklarade han sig det icke kunnat, emedan Swenske Galererne Commenderades, af Siömän, deremot de Ryske, af Lands-Officerare. Han fick fördenskul den ändring, det Ryska Galererne skulle sedan Commenderas af deras Amiralitets Officerare. Samma inrättning är ännu derstädes, och lära de med Herr Capitain Pinello i det han avancerat, funnit den ändring som skiedt med Swenska Galere Esqvaderen rätt fördelacktig.

At olyckor kunna skie utan menniskors förwållande, det lärer äfwen så litet kunna disputeras, som at bewäpnade Fartyg genom oärfarne Officerare kunna förolyckas.

Men at Herr Capitaine Pinello uti deß ingifne Memorial, wisar Riksens Höglofl. Ständer det han fått hördt en oriktig berättelse, skall jag härmedlest hafwa den äran bewisa.

Han säger det et 70 Canon Skiepp som i Franckerike tilfälligt wis kommit under mit befäl, drifwit på land och utan räddning förgådts, det är så mycket mer ogrundadt, som jag aldrig på något 70 Canon Skepp i Franckerike giordt tjenst.

Men 1758 den 12 Jan. kom jag som Fändrick med et Konungen i Franckerike tilhörigt 64 Canon Skepp benämdt L'Opiniatre til ankars på Redden af Brest, sedan jag med sagde Skiepp giordt 15 månaders Expedition längs Kusten af Gvinée, sedan til Franska nybyggen La Martiniqve och S. Dominiqve och widare til Brest. Sedan wi woro ankrade gingo de andre Officerarne i land, och jag som Wachthafwande Officerare war Befälhafwande om bord. Wi fingo en hård Orcan, hwarigenom Skeppets både tåg sprang: Ehuruwäl Masterne redan woro af mig kappade, och alt hwad jag til Skeppets räddning giöra kunde war giordt, dref Skeppet på land och förlorades. Öfwer tilgången af sagde olycka, samt til ordsakens finnande blef genast General Krigsrätt anordnad; jag befants där hafwa til fullo giordt, hwad jag som förfaren Officerare, borde och kunde giöra, til så wäl Skieppets som deß besättnings rädning; blef frikallad från all arrest, samt genast å nyo til siös Commenderat på en 32 Canon Fregadt, såsom 2:dra man i Skeppet, fick på General Krigs-Rättens tilstyrkande en recommendation från Hans Franska til Hans Swenska Kongl. Maj:t. Såsom Majoren af Marinerne Herr Siönström jemte deß Memorial bifogadt deß Cameraters med fleres arrester, skall jag äfwen hafwa den äran, inlämna bifogade attester af de Officerare hwilka just den tiden woro med mig tilstädes i Brest.

För öfrigt, at olyckor kunna skie; Riken förlora deß reela ägendom, såsom bewäpnade Fartyg, menniskor deras lif, Medborgare deras närmaste förwanter, Nationer deras segrande namn, genom Officerares, antingen större Nonchalance, eller mindre ärfarenhet, det bewises af detta Exempel, i det jag får den äran berätta, det uppå min bewisliga angifning, blef Capit. benämd Moelien dömd från tiensten, första Capit. Lieut. Previll blef dömd til et års Fängelse på en Fästning samt miste tiensten, 2:dra Capit. Lieut. Landemon suspenderat et halft år från tiensten. Wore det intet, at jag nogsamt finner det Swea Rikets Höglofl. Ständer, intet lära befatta sig med utländska Makters hushållning, så skulle jag just genom detta af Herr Capit. Pinello mot mig anförda skiäl, än mer bewisa hwad elaka påfölgder det kan med sig föra, at hafwa Ämbetsmän, hwilka uti deß metié hafwa mindre ärfarenhet.

Herr Capit. Pinello har således dömt helt obilligt, och stödt sig wid aldeles osäkra skiäl.

Hade han banlyst fördom och låtit billighet styra deß giöromål, så hade han helt säkert i deß Memorial uteslutit hwad mig i Franckerike händt, hälst dermed icke bewist blef, det olyckor utan Menniskors förwållande kan skie; utan i deß ställe til argument tagit den olyckeliga händelse, som utan någons förwållande, existerade första året då nu warande Marine Corpsen hade befälet öfwer Galererne under Expeditionen i Frische Haf 1760, i det deras brandwackt som bestod uti en Secan af twå tålfpundige och Fyra Sexpundige Canoner, blef af de Preusiske bårttagen, som i brist af deras bewäpnade Fartyg, hwilka de året förut, genom den, af Amiralitets Officerare, dem lefwererade action mist, til denne ärröfring nödgades betiena sig af smärre obewäpnade Fartyg.

Jag will för öfrigt, gierna medgie Herr Capitain Pinello, det hwarken han eller jag, är skyldig, för någon dödelig menniska en particuier, justificera wår personella skickelighet, i tiensten; Men han förlåter mig, det jag nödgas säga, det både hanoch jag, lärer mot wår wilja, få låf at tåla, det nyttan, af de Corpser wi uti tiena, til och med wår egen skickelighet, samt wåre Cchefers [sic] otilbörliga giöromåler, om så woe, kunna af Ständers Ledamöter sättas, för Ständer i qvestion, jag hoppas, han som sielf är en Ständers Ledamot, lärer snart finna det jag härutinnan har rätt.

Jag måste icke desto mindre prisa Herr Capitain Pinellos försicktighet, som i det han nämner Examen, önskar den skall skie för Generalitetet och Experimenterde Militairer, han går med stilla tigande förbi, Amiralitets Militairer, jag skall bruka samma försiktighet, och consentera, til Examen, inför Rikets Amiralitet, och deß Militairer, hwilke alle äro Experimenterade.

Jag will intet skryta i förtid, utan låta sedan, dem, giöra jämförelsen emillan mina och andras wetenskaper och förtjenster. Som jag altid hafwit nog at skiöta med min egen wandels styrsell, och önskar, aldrig kunna mot mig få andra questioner, än de jag sielf utan andras tilhielp, kan swara genast uppå, så will jag heller intet bemöda mig med at swara uppå de puncter, hwilka uti ofta nämnde Herr Capitains Memorial emot andre mine Camerater äro influtne, ty det skulle endast onödigt wis för mig förspilla en ädel tid, hälst jag är nogsamt öfwertygad, det deräst de wilja hafwa dem beswarade, giöra de det sielfwe tillfyllest, min soin förutan.

Sluteligen anhåller jag ödmiukast det samma Gunst måtte mig wederfaras, som Herr Capitain Pinello, redan wederfaren är, nemligen at detta mit ödmiukaste Memorial, måtte blifwa til Riksens Ständers Högloflige Secreta Utskotts Defensions Deputation, som är den rättwisaste Domaren, hänwist.

2:do Få wända mig hermed til de öfrige Respective Stånden. Och sidst härå få ärhålla Tryckfrihet.

Stockholm den 11 Augusti 1765.

C.F. v. KÖHLER.

At sig med Kongl. Franska Örlogsskieppet L'Opiniaters förlorande, så wäl som Franska General Krigsrättens fälda dom i den saken, samt då warande Lieut. nu mera Capit. Lieut. Friherre Carl Fromh. von Köhlers frikallelse sig til fullo så förhåller som han uti detta deß Memorial tydeligen förmält, intyga wi undertecknade som då i Brest woro, och det på ed och samwetes plit. Stockholm d. 11 Aug. 1765.

Stockholm, Tryckt uti Kongl. Tryckeriet, 1765.

Köhler, Carl Fromh. von: Ödmjukt Memorial.
Tryckt uti Kongl. Tryckeriet, Stockholm, 1765. 4to, 8 s.

Transcribed by Lars Bruzelius.

The Maritime History Virtual Archives | Naval history | Search.

Copyright © 2006 Lars Bruzelius.