I stället för fullbordan af de stora löften om förmån och upmuntran för Amiralitetet, som mig både enskylt och genom allmän försäkran lämnade äro, finner jag nu uti Högl. Secr. Utskottets Extracto Protocolli af d. 2 dennas om Marine Corpsens placering, det aldrahårdaste öde Amiralitetet beredt, som någonsin en Corps öfwergå kan.
Ty hwar är den Corps i Riket som lika med oß på et så behändigt sätt blifwit både degraderat och prejudicerat. Degraderade äro wi då Högl. Secrete Utskottet proponerat en likhet emellan en Lieutenant wid Marine Corpsen och en Cap. Lieut. wid Amiralitetet, och så grad för grad; här är ingen rang utan werkelig tjenst som bestrides; ty ingen Sjömagt i Europa gies som ej anser det befäl at föra Fregatt til det aldraminsta för Capitaines post; i Frankrike är Lieutenant de Vaisseau Capitaine med werkeligit Compagnie, i Danmark och Ryßland är han långt större, i Swerige är han minst. Men Secrete Utskottet har nu ej täckts ha afseende på at billighet, Rikets heder då lika grader af Befäl til Sjös råkas och måste wisa hwar andra krigs-honneur, och wåra Lagar i synnerhet det så bestrida Betänkandet af år 1766 om Lagarnes Werkställighet försäkrar oß om bibehållandet af wåra rättigheter.
Prejudicerade äro wi, då en mängd Officerare skola placeras före dem som aldrig kunnat komma under deras befäl, hwilket mitt omnämde Memorial så tydeligen lagt för Ständers ögon.
Jämför man Marine-Corpsen mot de Corpser som sista Riksdag blefwo reducerade och replierade på Armeen då skall obilligheten lysa hwar man i ögonen.
Fri-Batillonen, Jägare och Husare-Corpsen med flere woro på tydeliga Capitulationer upsatte, det stod hwar Officer fritt at taga emot Capitulations-Wilkoren och förmånerne, den älste sökande want företrädet; Contract och löften borde derföre stå, och de Herrar Officerare behållas wid sin rätt, som de dyrt nog af Riket och Medborgare köpt, och blottstält sig at för en enda kula mista både lif, Capital och ränta.
Sådant wågspel, sådane krigsförtjenster förtjente Medborgares tack; men kan wäl Armeens Flotta wisa en sådan Capitulation; nej den upsattes på en enda Medbores [sic] förtroende, och ingen tour togs i consideration; des lyckeliga urwal lär ingen tänkande kunna tadla, men upsättningsättet är nog olagligt, i det de yngre grader först upsattes, som sedan fine högre avancera; då dock hela Corpsen på en gång bort completteras, om ej känningen för hela Armeen skulle blifwa i den grad kjenbar, som han nu framdeles blifwer, i fall Amiralitetet först ecraceras.
Är här någon billighet, ännu mindre laglighet, uti detta förfarande; skal en enda Medborgares förtroende sätta både Amiralitet och Armee i sådant lidande; är sådane Frihets-principer? Är detta säkerhet?
Jag reclamerar derföre Ständers beskydd för mig, Cammerater och hela Ameen [sic], och påstår at ingen af Marine Officerarne, må utan efter förr ägande tour och ancienitè nu eller framdeles avanceras in på oß; utan hela Corpsen anses såsom en förtroende Corps, som wäl inom sig får avancera; men ej hwarken uti Armee eller Amiralitet bör äga annan befodrings rätt, än efter första Fullmagtens datum.
Stockholm d. 12 Dec. 1769.
F.W. LEIONANKER.
Stockholm,
Tryckt hos Wennberg och Nordström,
1769.
F.W. Leionanker: Ytterligare Tilläggning
til mitt d. 9 hujus til Riksens Högloflige Ständer ingifne MEMORIAL, om Marine Officerarnes befodran.
Tryckt hos Wennberg och Nordström, Stockholm, 1769. 4to, [3] s.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Naval_History | Search.
Copyright © 2007 Lars Bruzelius.