Ödmiukt Memorial!

RIksens Höglofl. Ständers Secrete Utskott wid 1756 års Riksdag behagade anse nödigt, at, til besparing för Kronan och ärnående af en fullkomlig flytande Armée til Sjös, som skulle kunna Operera allestädes, hwarest Rikets angelägenhet det fordrade, en à part Corps här i Stockholm borde inrättas under en Generals Direction, i stället för det Amiralitetet härstädes förut warit under en Vice-Amirals Befäl.

Högbemelte nu i gemen nämde ändamål lärer i synnerhet innefatta deße delar, at genom en slik ändring må ärnås icke allena en bättre applicerad Corps til Galerers manierande och Soldaters transportering wid alla behof, utan och mera ordning och mindre utgifter.

Huruwida deßa så hälsosamma afsikter wunnit sin påsyftade wärkan, är det jag nu, i anledning af Högloflige Secrete Utskåttets wid nu warande Riksdag högt öma och priswärda til Plena upgifne Betänkande om Rikets i thenna tiden högst bedröfweliga tilstånd, ödmiukast beder och förmodar at få föredraga.

1:o, Uppå Skiepsholms warfwet har Kronan förut åtskillige Staplar och Bäddar för Galerers updragning med dryg kostnad inrättade: hwilka således tyckas fram för andra bordt nyttias, men ej deß mindre hafwa 7. stycken gamla Galerer blifwit på Djurgårds warfwet updragne, hwartil föjakteligen nya Bäddar och Staplar måst anläggas icke utan Kronans stora kostnad af några tusende plåtar; til förtigande det innan en slik kostnad giord blifwit, ej någon Besigtning föregått til utrönande huru wida deße gamla Galerer förtiente en så dryg utgift, jemte den wackra belöning af 1500. Dal. S:mt, som den 29. November 1763. är worden den härwid brukade Byggmästaren bewiljad.

Skilnaden emellan deße begge updragnings ställen och deras kostnader skiönjes klarast, när man jämförer hwad Galeren Löven, som på Skepsholmen blifwit updragen kostat Kronan, med den kostnad, som åtgådt til en dylik Galeres updragning på Djurgårds warfwet.

2:o, Wid sidsta eller 1762. års Riksdag då den nya inrättningen af en Riksens Höglofl. Ständers dertil förordnade Deputation besigtigades, har Herr Generalen Ehrensverd upwist en ritning öfwer Galere Inventariernes förwarings rum. Huruwida nu deße Inventarier likwäl sedermera kunnat förflyttas til andra Inventariers rum, hwarigenom til deßas åtskiljande wid infallande Krig nödwändigt swårighet yppas måste, det underställes med all wördnad Riksens Höglofl. Ständers Höggunstiga bepröfwande. Lika som ock det, huru wida deße således indragne rum kunnat, såsom skedt är, apteras til Wånings-rum för Marine-Betieningen: jämwäl denna betienings förra rum ändras med kostsamma nya Porcellains Kakelugnar och fönsterlufter, med mera, der dock tilförne Hederlige Ämbetsmän til ock med Riksråder utan en slik ny kostnad deße rum bebodt.

3:o, Innan 1756 års Riksdag, hade Kronan egne Timbermän som kostade henne högst 10 à 11 mark om dagen men wäl derunder, hwilka nu mera äro afskedade.

Häremot måste Kronan nu widkännas, at betala til de ifrån privata Warf lånta Timmermän 5. à 6. Daler Kopparmynt dageligen, för de arbeten, som å Kronans Fartyg behöfwes, och deße äro ändå swåre nu för tiden at få. Hwad skall man då kunna wänta en annan tid, när Rikets trängande nöd kunde oundgängeligen fordra sådant folk, men wederbörande dem ej torde wilja aflemna.

4:o, Då Båtsmans hållet blifwit upfordrat till arbete på warfwet, har dem allenast 5. öre Silfwermynt om dagen jemte brödet blifwit bestådt. Men af Räkenskaperne lärer finnas, at Marine-Soldaterne hafwa njutit ifrån 16. öre til 1. Dal. Silfwermynt dageligen. Hwad ordsak härtil må hafwa warit lärer förtiena Riksens Höglofl. Ständers högst uplysta granskning: Jämte dagböckernes infordrande öfwer wärkstädernas under de senare åren giorde arbeten, som torde wisa det mißbruk, at Handtwärkarnes arbete emot en af Kronan njuten dryg dagspenning merendels blifwit anwändt til Amiralitets wånings husens otaliga ändringar och Zirater.

5:o, Riksens Höglofl. Ständer hafwa år 1756. låtit Contrahera med Herr Borgmästaren Kierman om 2:ne Fregatters byggande för Galere-Escadern, hwilka borde giöras bil- och bål färdiga, samt komma at i det längsta stå på land, på det de icke skule taga skada i det härwarande bracka watnet, utan med det forderligaste kunna transporteras i Dockan wid Sveaborg, så snart alt deras förråd af Timmermans arbete och Tacklage wore i stånd satt.

Detta oaktadt hafwa deße Fregatter i nästledne Novemb. månad aflupit i Sjön, innan några Rundhholt [sic] och Master til dem blifwit giorda, ja kan hända ingen den minsta del af Tågwärke och Blåck dertil förfärdigade, jemte det, at alt snickare arbete, som kunnat giöras å land, måste nu på Sjön förrättas. Man hade likwäl förmodat, at så dyra och kostbara Piecer bordt för Riket bättre wårdas, än at låta dem en så lång tid ligga i Sjön utan barlast.

Om wederbörande Befälhafware och Besigtningsmän, efter afslutit Contract, hade i akttagit och fullgiordt sina skyldigheter, så synes Kronan hafwa kunnat undwika deß nu ofelbart härigenom tagande skada.

6:o, Det torde äfwen finnas nödigt, at efterse wederbörande Ämbetsmän, som slutit Contract och Certepartie, at med Kronans Fartyg och Manskap, för privat räkning, hämta Spannemål från Liffland, hwilka derstädes blifwit winterliggare. Hwad nytta altså Kronan häraf kunnat tilflyta i anseende til Fartygens och deras Taklages Slitage, jemte Kronans Manskaps nyttiande til slika behof, det torde äfwen blifwa et wärdigt Riksens Höglofl ders föremål.

7:o, Til den nya Marine-Bataillonens i Stockholm och Finland uprättande, hafwa Riksens Höglofl. Ständer wid 1756 års Riksdag bestådt: 1:o, Til stam, det här förutwarande Volontaire och Coopvaerdie Compagniet. 2:o, At Capitainen sielf förut skall wärfwa 20. Man för egen räkning; och 3:o, At Compagniet då skulle blifwa Complet betalt på et halft år efter hwilken tid Capitainen borde hafwa Complet Compagnie och passera General-Munstring.

Men alt sådant oansedt, hafwa de 4. Marine-Compagnier i Stockholm undfådt 4 års tid til recrütering.

Hela volontaire och Coopvaerdie Compagniet jemte de wärfwade af Fri-Bataillon i Pommern är dem jämwäl til berörde 4. Compagniers uprättande utan ärsättning til Kronan anslagne.

Compagnie Cheferne undfå Monderingens Wärde hwart 3:die år och Remtygen hwart 18:de år betalte.

Compagnie Chefen ärhåller 1. procent i lappnings och lagnings penningar, samt tilstånd, at låta manskapet bära monderingarne i 4. år. fast Kronan dem hwart 3:die år betalar.

Til understöd wid Recrüteringen får Compagnie Chefen 10. permitterade Karlars underhåll och Spannemål in natura.

Lieutenanten och Fendricken wid Compagniet får hwardera 2 mans Lön och Spannemål in natura.

Om 5. man dö innom 14:ton dagar, ärsätter Kronan Numern således, at Capitainen i 24. månaders tid niuter karlens Gage oafkortadt.

Compagnie-Chefen får 10 Mans Gage in natura til understöd för Manskapets beklädnings widmakthållande och deßutom flera förmoner, så wid Gewärs som Remtygs uphandlande, jemte det Cheferne äro frikallade från månatliga Mönstringen, som eljest altid tilförene warit wanlig.

Af alt detta täckes Riksens Höglofl. Ständer Höggunstigast inhämta, at deße 4. Marine-Compagniers uprättande kostar Kronan try gånger mera än andra Wärfwade Troupper, hwilket Kongl. Stats-Contoiret jämwäl i sin underdåniga Deduction til Kongl. Maj:t utförligare har bewist.

Riksens Höglofl. Ständer hafwa bewiljat 100000. Dal. Silf:mynt til Galerernes underhållande och Statens aflöning. Utur 1764. års Stat finnes aflöningen för Galere-Escaderns Militair och Civil-Betjening stiga til en summa af 83013. Dal. 15 öre Silf:mt, då til underhåll för Arbetsmanskap Timmermän och Handtwärkare jämwäl til wed och ljus med Skrif-materialer för Contoiren samt Medicamenter och underhåll åt de sjuka, ej mera öfrigit är, än 16986. Dal. 17 öre Silfwermynt.

Häraf kan hela werlden finna, at dylikt aldrig kan förslå i synnerhet då af 1763. års räkningar ifrån Baraqverne och siukhuset på Skeppsholmen, befinnes, at kostnaden allena härwid, stigit öfwer 20000 Dal. Silf:mynt.

Men när Riksens Höglofl. Ständer Höggunstigt täckes besinna, at Chefens närmaste Ämbetsman, som är Öfwer-Lieutenants wederlike, äger i årlig lön 1350. Dal. Silf:mynt, samt i månatligt tractamente 200. Dal. Silf:mynt, jämte 24. permitterade karlars gage in natura, som är långt mera än någon Öfwerste eller General njuter;

Enär ock det lika Höggunstigt anmärkes, at Cammereraren wid Wärket njuter 1500. Dal. Silf:mynt i lön som förut ock wid förra Wärket tjente för 300. Daler Silf:mynts lön ehuru Syßlorne woro då af lika beskaffenhet som nu, hwilka 1500. Dal. är mer än någon Konungens Troman undfår och den öfriga Civile-Betjeningen i proportion efter honom; Så kan ej wara underligit at en så omåttelig summa af 83000. Dal. Silf:mynt åtgår til ett så litet Wärks aflöning.

8:o, Då ett enda Volontaire-Compagnie war här allena tjenstgörande, så besatte det alle de 5. à 6. Wackt-Casser, hwilka nu för tiden af hela 4. Marine-Compagnierne, hålles med lika säkerhet, som de sednares stora antal, men fölgakteligen Kronans högst olika känning.

Utaf alt hwad nu i ödmjukhet förmält är täcks Riksens Höglofl. Ständer, sielfwe högnödigt döma huruwida Kronan genom den wid 1756. års Riksdag inrättade ändringen ärnåt den påsyftade och här främst omrörde besparingen, med mera, och om hon derwid antingen mera wunnit eller förlorat. Och fördenskull hemställes lika wördsamt om icke detta ärendet bör remitteras til Riksens Höglof. Ständers Secrete-Utskått och des Defensions Deputation at höra wederbörande Byggmästare och Contoirers Förmän på deras Embets Ed öfwer alt föregående, eller om Riksens Höglofl. Ständer täckas utse några wißa Herrar Deputerade, som äga grundelig insigt i slika saker, at behörligen granska det ena och andra, samt sedan med deras Betänkande häröfwer til Plena inkomma.

Stockholm den 25 Februarii 1765.

G.W. LEYONSTEEN.

Leyonsteen, G.W.: Ödmjukt Memorial.
Stockholm, 1765.

Transcribed by Lars Bruzelius.

The Maritime History Virtual Archives | Naval History | Search.

Copyright © 2006 Lars Bruzelius.