Ödmiukt Memorial!

Wördnad och Högagtning för Riksens Högloflige Ständer, förbiuda mig, at swara uppå Herr Commendeuren Heldenhielms Memorial emot Arméens Flotta, med samma språk, som han nyttiat, och oskuld och et godt Samwete ehöfwa intet annat och kraftigare förswar än sanningen, och intet lyckeligare tilfälle, at få wisa den, än för så uplysta och rättwisa Domare, som Riksens Högloflige Ständer.

Jag wet på mitt Samwete aldrig sielf, eller at någon af mina Camerater haft det minsta obytt med Herr Commendeuren Heldenhielm, eller nåon af Herrar Amiralitets Officerare. Wi ha på god tro grundat på Kongl. Maj:ts och Riksens Ständers författning, gådt in uti en af Riksens Ständer befalt Stat. Wi ha med högsta flit och arbete, sökt at förskaffa oß de kunskaper, som fordrades til Galere-Flottans tjänst, och wi ha satt hela wårt hopp och wår lycka deri, at en gång få wisa Riksens Höglofl. Ständer och hela Riket, at de intet mißtagit sig.

Om mindre öfwertygelse wore drif-fiädren hos Herr Commendeuren Heldenhielm och deß Camerater, om wår kunskap at bättre upfylla Riksens Ständers afsikt, och at förskaffa Riket och Skiärgården mera förswar med Galere-Escadren nu, än om den stode under Amiralitetet, så hade Herr Commendeuren Heldenhielm bordt bewisa, at Krig i wår Skiärgård, har en närmare gemenskap med Kriget i stora Sjön, än med Landtkrig, och at föra en Galere, wore en swårare wetenskap at lära, än för en Amiralitets Officer, at lära förstå Kriget til lands, men alt detta har icke skedt, utan i det stället har Herr Commendeuren Heldenhielm upfylt sitt Memorial med ogrundade beskyllningar, och efter egit godtyckio, anklagat en hel Corps inför Riksens Höglolf. Ständer, för okunnoghet i deß tienst och för de gröfsta brott.

Sedan jag i 12 år seglat i stora Siön och under den tiden haft den lyckan, at tiena uppå 3:ne särskilte Örlogs-Flottor, så lära intet många Herrar Amiralitets Officerare äga mera förwärfwad Capacité i denne metié, än om jag, men uti Galere-Flottan bekänner jag upricktigt, at jag nu fått många Camrater, som uti Galere och Skiärgårds Krigets kunskap kunna sättas fram för mig.

De ha haft lyckligare tilfällen än jag, at igenom flere Campagner til Lands lära det, och uti denne kunskap ligger Galere-Flottans reélesta och förnämsta giöromål.

Innan jag går widare uti swarsmål uppå de af Commendeur Heldenhielm anförde tilwitelser, tar jag mig den friheten, at ärindra Riksens Höglofl. Ständer, der Arméens-Flottas egne Officerare icke komma til Stockholm, förr än om hösten 1762, sedan de sielfwe hemfördt de til Escadern hörande Fartyg från Pommern, då min Bror, Öfwerste-Lieutenanten Schönström om hösten 1762 emottog befälet här wid Stockholms Escadern under Herr Generalen och Commendeuren Ehrensvärd, efter Herr Schoutbynachten Walrave.

Under alla de förra åren och innan Galere-Escadern feck egne Officerare, ifrån och med 1757 tils om hösten 1762, fördes befälet wid Escadern, under Herr Generalen och Commendeuren Ehrensvärds frånwaro i Pommern, af en Commendeur af Amiralitetet, jemte flera af Amiralitetet tjenstgörande Herrar Officerare, nemligen:

Nu warande Herr Schoutbynachten Wallrave, Herr Commendeuren och Riddaren von Hauswolf, Herrar Commendeur Capitainer Lilliestråke, Gyllenhök och Blix, Herrar Capitainer Gyllenhammar, Stiernma, Rutensparre och Leijonstén, Herrar Capitane-Lieutenanter Wibbling, Lagercrantz, Gethe, Morén, Stierman, Cathon, Åman, Stolpe, Du Bordieu och Helding, samt Herrar Lieutenanter von Schneidou, von Drake, Gemzell, Östman, von Hauswolf och Grefwe Leijonstedt.

Ha de felat i sin och i deras förwaltning, innan Officerare af Arméens Flotta blefwo tilsatte, så blir det Herrar Amiralitets Officerares ensak, och styrker så mycket mera, at Escadern bör höra under Arméen, men detta är en sak, som jag hwarken wet eller tror, och hwarföre Arméens Flotta ingen reda har at giöra.

Herr Commendeuren Heldenhielm börjar sitt Memorial med den wådeliga belägenhet, hwaruti Rikets Defensions-Wärk, medelst nya Galere inrättningen råkat och tror, at det hos hwar ömsint medborgare upwäcker en bekymersam oro.

Jag är fulleligen öfwertygad, at i fall Herr Commendeur Heldenhielm med flere emot Arméens Flotta ingifne Memorialer, hos någon ömsint medborgare upwäckt oro, lärer den wid Herr Generalen och Commendeuren Ehrensvärds swar, å Herrar Capitainer Leijonstéens och Billbergs Memorialer , wara aldeles förswunnen, och Riksens Höglofl. Stänher [!] wara fullkomligt öfwertygade om den sanning, at Rikets förswar med Galere-Flottan, aldrig warit, eller kan komma i bättre händer, än i Arméens.

At styrka sitt Memorial så mycket mer, berättar Herr Commendeur Heldenhielm, det Kongl. Krigs-Collegium och Kongelige Stats-Contoiret, uti sine underdånige swar och hemställande, uppå Hans Kongl. Maj:ts dem Nådige lemnade Communication, inkommit med sådant yttrande: at som denne inrättning i deße medellösa tider förorsakar en känbar omkostnad för Kongl. Maj:t och Kronan, samt en säker anledning och påfölgd etc. Så skulle det blifwa än mera betydande och wid Stats-wärkets nu warande tilstånd omöijeligt.

Här felar Herr Commendeur Heldenhielm så mycket mera, som det synes tydligt, at det af berådt upsåt är skedt.

Kongl. Maijestät har aldrig frågat Kongl. Krigs-Collegium och Kongl. Stats-Contoiret om sielfwa inrättningen, men wäl om Marine Bataillions upsättnings wilkor, samt om de af Herr Generalen och Commendeuren Ehrensvärd projecterade Öfwer-Båtsmän til Båtsmanshållers uphielpande.

Häruppå har Kongl. Stats-Contoiret swarat: At om Rote-Båtsmän wid Arméens-Flotta hädanefter skola af Cronan ärhålla den föreslagne Beklädningen af Kläde hwart siette år, i stället för det de förut ej fått annat, än en Wallmars Klädning hwarje gång de til åhrstienst blifwit upbådade; så orsakar sådant i nu warandes medellösa tider en känbar omkostnad för Kongl. Maj:t och Cronan, samt en säker anledning och påfölgd, at hela det öfriga Båtsmanshållet, som för Örlogs-Flottan är indelt, äfwen det samma måste bestås, hwilket lärer blifwa än mer betydande och wid Stats-wärkets nu warande tilstånd omöijligt.

Af detta lära Riksens Höglofl. Ständer gunstigt finna, at detta Kongl. Stats-Contoirets yttrande endast hade afseende uppå en Klädes klädning af Cronan hwart siette år för Öfwer-Båtsmän, och icke hade det aldraminsta sammanhang med den nya inrättningen af Galere Flottan och deß kostnad nu relative med det hwad den tilförene under Amiralitetets tid kostade Cronan, och at Continuation af Kongl. Stats Contoirets Betänkande, som Herr Commendeuren Helldenhielm [!] med et etc. etc. söker at dölja, endast angår Örlogs Flottan, och at Kongl. Stats Contoiret, i anseende til den, säjer, at det skulle blifwa än mer netydande, och wid Stats-Wärkets nu warande tilstånd, men icke i anseende til Galere Flottan.

Häraf täcktes Riksens Höglofl. Ständers gunstighet finna, det Herr Commendeuren Helldenhielm i den delen med en ihopwecklad och förändrad afskrift, sökt, at, för Riksens Högloflige Ständer bortgiömma sanningen och rätta ömnet af Kongl. Stats Contoirets Betänkande.

Herr Commendeuren Helldenhielm, tar för det andra til skiäl, emot den nya inrättningen, at Pråmarne af wanskötsel blifwit aldeles utgångne, ehuru de ej hade en en tredie del af Örlogs Skeppens ålder, hwars bottnar ännu äro goda och brukbare.

Det hade warit försiktigare af Herr Commendeuren Helldenhielm, at först göra sig underrättad om sielfwa saken, innan han för Riksens Höglofl. Ständer wågat sig med sådane berättelser.

Uti Bref af d. 30 Junii 1761, har Kongl. Maj:t Nådigt Befalt, at Pråmarne skulle höra til Örlogs Flottan, såsom mindre tjenlige Fartyg, at följa en Galere Escadre i en Skärgård.

Innan Arméens Flottas Officerare blefwo uprättade, lät Kongl. Amiralitets Collegium, besiktiga deße Prämar, af Herrar Amiralitets Officerare, Commendeuren Olof Rajalin, Commendeur Capitainen S. Helldenhielm, Capitaine-Lieutenanten Norberg, jemte Skepps och Galere Byggmästare Solberg, Acrell och Trygg, uti Fiscalens närwaro, och genom Bref af d. 22 December 1762, just efter ett par Manar sedan Galerernes egne Officerare kommit hem från Pommern, begärde bemälte Collegium, at deße Pråmar skulle för Collegii Räkning på Auction försäljas.

Deße Pråmar hörde sålunda intet under Galere Escadern, icke heller af Escaderns Officerare kunnat blifwa wanskötter, och blefwo för Kongl. Amiralitets Collegii Räkning bortsålde, som för dem upburit penningarne, och hoppas jag det Riksens Höglofl. Ständer lära gunstigast finna, på hwad grunder Herr Commendeuren Helldenhielm bygt sitt Memorial.

Widare berättar Herr Commendeuren Helldenhielm för det 3:dje, at Militaire-Statens aflöning för Officerare och Under-Officerare, nu wid Marine Staten, stiger til 36006 Dal. SIlf:mynt, och att den i Amiralitetets tid, besteg sig allenast til 35561 Dal. Silf:mynt, och således Militair Statens aflöning wid den nya inrättningen 445 Dal. Silf:mynt drygare, än under Amiralitets tid.

Här mißtager Herr Commendeuren Helldenhielm sig åter efter wanligheten, ty hela Militair Statens både Offcerares och Under-Officerares aflöning, med det nämde Tractamente för Stockholms Escadre, bestiger sig icke högre, än til 29525 Dal. Silf:mynt, och således Herr Commendeuren Helldenhielm mißräknar sig på 6481 Dal. Silf:mynt, mera, än Staten kostar.

Amiralitets Militair Staten kostade år 1756, då Ständerne gjorde ändringen med Galere Escadren, 52,198 Dal. 9⅓ öre, och således Herr Commendeur Helldenhielm utsatt Amiralitets Militair Staten 16,637 Dal. Silf:mynt mindre, än han wärkeligen war.

Om man nu tillägger 50 proCent tilökning på lönen för Amiralitets Officerarne, så hade Militair Statens aflöning blifwit 64,183 Dal. 9⅓ öre Silf:mynt, och sålunda 34,658 Dal. 9⅓ Silf:mynt, större, än nu warande Militaire Statens aflöning wid Galere Flottan i Stockholm.

Skulle ännu härtil läggas, den Finska Escaderns Militair Statens lön, som är 17,485 Dal. Silf:mynt, så blir ändå Amiralitets Militair Statens aflöning 17,173 Dal. Silf:mynt större, än bägge Escadrernes löner ihopa tagne.

Hwad Civil Statens löner widkommer, som Herr Commendeur Helldenhielm för det 4:de tar til skiäl emot Galere Escadrens kostnad, emot det den kostade i Amiralitetets tid, så har Herr Generalen och Commendeuren Ehrensvärd, så tydeligt förut bewist, at det icke så förhåller sig, utan twärt om, at den gamle Civil Statens lön, kostade långt mera, och det wore endast at mißbruka Riksens Höglofl. Ständers tålamod, at å nyo uprepa detsamma.

För det 5:te berättar Herr Commendeur Heldenhielm, at Inventarii Persedlarne äro släpade i otaligt många rum, och at de med swårighet lära igenfinnas, samt kokredskap och mobillier förwaras i enskyltas rum och undergå slitning.

Hwar och en Galere har sitt egit rum, där hennes Takling och klargiöring ligger bewaradt, och har aldrig Galerernes inventarier legat i bättre och säkrare ordning, än de nu liggia, hwilket hwar och en nogsamt lärer finna som förstår sig på sådane saker.

För det 6:te påstår Herr Commendeuren Heldenhielm, at Sten är släpad ifrån Bråbänkarne til Trägårds afsättningar, hwarigenom Bråbänkarne äro onyttige gjorde.

At undwika widlyftighet, har jag den äran at bifoga medföljande Attest, at inga Trägårdar äro giorde, sedan Arméens Flottas Officerare blefwo tilatte, och emottogo Galere Escadern.

Har det skedt under den tid Herr Generalen och Commendeuren Ehrensvärd war i Pommern, och Escadern förwaltades af ofwannämnde Herrar Amiralitets Officerare, så må de derföre wara answarige, och blir det endast ett bewis, at Arméens Flottas Officerare icke hushållat illa.

Herr Commendeur Heldenhielm beskyller oß för det 7:de nyttjat Cronans Folk, å andre private orter och ställen under den tid de njutit Cronans dageliga underhåll.

Här måste Herr Commendeuren Heldenhielm wißerligen mißtaga sig på tidewarfwet, om sådant någonsin skedt, och til bewis, at sådant icke skedt under Arméens Flottas Officerares förwaltning, medföljer Militiæ Contoirets Attest, som öfwer alla dagswärken förer dagelig Controll.

Herr Commendeuren Heldenhielms 8:de skiäl om Mariner Bataillons nu mera kostnad, än Wackthåldningen på Kongl. Skeppsholmen förut, har Herr Generalen och Commendeuren Ehrensvärd i sitt Memorial til Riksens Höglofl. Ständer, så tilräckeligen förut bewist wara ogrundat, at derå icke behöfs mera swar.

Widare säger Herr Commendeur Heldenhielm för det 9:de, at Rycktet, hwaraf mißtankar födes, torde äga någon grund, i det at Seglen torde antingen wara förskingrade, eller ock af wanskiötsel förderfwade.

En Riksdagsman bör aldrig hos Riksens Höglofl. Ständer på rykten kunna angripa Ämbetsmän, och ett helt Wärk, med de grofwaste beskyllningar. Sådant strider emot allmänna Lagen, emot Frihetens, och emot hwar Mans säkerhet. Herr Commendeur Heldenhielm hade bordt, som dygdig Menniska och Medborgare, wäntat med sine mißtankar, tils han haft full öfwertygelse.

Jag hade nyß äran at berätta, det hwar Galere har sin egen Rustkammar, hwaruti deß Inventarier ligga förwarade, och således Seglen icke förskingrade, som Herr Commendeur Heldenhielm af rycktet fått höra.

Det lär wara af lika mißtankar, som Herr Commendeur Heldenhielm för det 10:de beskyller hela Staten för okunnoghet, och at den ej wid påkommande Krig, under egit anförande skulle kunna giöra någon Defension, och til skiäl tar Herr Commendeur Heldenhielm, at en Marine Officer ej får fara til Coopvaerdie, och at Sjö-Evolutioner ska läras på Kyrkogården och i Skjul, och på deße grunder dömmer Herr Commendeur Heldenhielm ett af Hans Kongl. Maj:t Sjelf utgifwit Reglemente, wara bygt på slipprige, orimlige och outförlige principier.

Utaf Kongl. Maj:ts Reglemente för Marine-Bataillion och Rote-Båtsmän, hwilket Herr Generalen och Commendeuren Ehrensvärd haft den äran at aflemna uti afskrift til Riksens Höglofl. Ständer, lärer kunna ses, at skjul-Exercice består deruti, at lära Marine Bataillion handgrep och Evolutioner under skiul wid elakt wäder, samt Exercicen på Rotan och på Kyrkobackarne, at lära Båtsmän knopa, spletsa, känna Compassen, och at weta tågens namn och nytta på en Galere.

Att Herr Commendeur Heldenielm wågat inför Riksens Höglofl. Ständer kalla detta Siö-Evolutioner, utmärker icke allenast en oförlåtelig okunnoghet, om hwad Siö-Evolutioner är, ock det hos den, som will klandra en af Riksens Höglofl. Ständer siälf giord inrättning, utan äfwen en lika tiltagsenhet, at efter et så groft mißtag dömma et af Kongl. Maj:t utgifwit Reglemente, wara bygt på slipprige, orimlige och outförlige principier.

Hwad Coopvaerdie-Farten giör för nytta at tilskapa skickelige Officerare, wid Galere-Flottan, begriper jag intet, och tror den intet mer nyttig för en Mariner Officier, än för en god Cavallerie Officier at börja rida skjuts; men när Herr Commendeur Heldenhielm håller spletsa et tåg, känna Compass och tågwärke, för Sjö-Evolutioner, så är det intet underligt, at han trodt Coopvaerdie Farten oumgängelig.

För det 11:te säger Herr Commendeur Heldenhielm, at Galere Escadern år 1764 har kostat 270,959 Dal. 6⅓ öre Silfvermynt, och at ingen nybyggnad det året blifwit giord, och at i Amiralitetets tid år 1755, Escadern kostadt allenast 215,538 Dal. 8⅓ öre Silf:mt.

Det giör mig ondt, at Herr Commendeuren Heldenhielm haft så falska underrättelser, hwaruppå han grundat hela sitt Memorial, och at han warit nog oförsiktig, at uppå dem för Riksens Höglofl. Ständer inkomma med project til förstörande af en, af de mäst betydande Defensions grenar, och med beskyllningar emot en hel Corps.

Galere-Escadern hade år 1755, då den stod under Amiralitetet 294,855 Dal. 18 öre Silfwermynt, deremot hade Arméens-Flotta år 1764 icke mera, än 100,000 Dal. Silf:mt af Stats-wärket, utom ersättning för deß af egne besparingsmedel giorde förskotter, hwilket jag har den äran, at åberopa mig Kongl. Stats-Contoiret, som derom kan de Riksens Höglofl. Ständer den säkraste kunskap.

Lika har Herr Commendeuren Heldenhielm bedragit sig, at ingen nybyggnad skedde år 1764.

Det bygdes 7 stycken nya Galere-Skjul på Djurgården, samt börjades med Reparation af 4 stycken stora Galerer, hwilken kostnad är tagen af Escaderns wanlige Stats summa, och lära Riksens Högloflige Ständer gunstigast finna, der Herr Commendeur Heldenhielm antingen aldeles intet wet, hwad giörmål, som hafwa skedt, eller nu ske, wid Galere Escadern, eller ock twärt emot bättre öfwertygelse söker, at dölja för Riksens Höglofl. Ständer sakens rätta sammanhang.

För det 12:te, Säger Herr Commendeur Heldenhielm, at om Fartygen hade lif, så suckade de öfwer sin medfart, och at Wirke, blifwit bortsålt och rådt Wirke och Planckor i det stället blifwit nyttiadt til Galerernes Reparation, och deraf drager Herr Commendeuren Heldenhielm den owedersäglige fölgd, at de med en hast lära se sitt yttersta öde.

Jag wet icke hwad Fartygen skulle såga, om de ägde lif, och det lämnar jag til Herr Commendeur Heldenhielm, som gjordt sig til deras Tolk, men det wet jag, at intet Wirke blifwit bortsålt, sedan Galere Flottans Officerare blefwo tilsatte, och om rådt och elakt Wirke blifwit nyttjat til Galerernes Reparation, så lärer det blifwa Herrar Amiralitets Officerares fel, hwilka besicktiat det Wirke, som blef nyttjat til Galerernes Reparation, och äfwen besicktigade Galererne, sedan de blefwo reparerade.

Deße Herrar Officerare woro, Herr Commendeur Capitaine Blix, Capitaine och Riddaren Gyllenhammar, Capitaine och Riddaren Stiernman, Capitaine och Riddaren G. Lejonstén, Capitaine Lieutenanten Wibbling, Amiralitets Lieutenanterne Johan Trolle och Lorents Stråhlenhielm.

At Reparation likwäl warit fullkomlig god, synes tydligt däraf, at Galeren Norkiöping, hwilken i 5. år stådt reparerad under Skjul, i förleden Sommars, gjorde hela Sjö-Excercicen, och ligger ännu så godt som ny i Sjön, så at jag hoppas, det Riksens Högloflige Ständer lära gunstigt finna, det Herr Commendeuren Helldenhielm owedersägelige fölgd, om Galerernas yttersta öde, är likt alt det föregående uti Herr Comendeuren Heldenhielms Memorial, och at deß Logica lärer ha snarare sedt sitt yttersta öde, än Galererne.

Herr Commendeur Heldenhielm behagar widare för det 13:de säga, at Brobyggnaden, som bordt ske genom entreprenad, bestyres nu af en Officer för Dag-tractamente, til en onödig utgift för Cronan. Brobyggnaden skulle icke ske igenom entreprenad.

Kongl. Stats Contoiret anmodade Herr Generalen och Commendeuren Ehrensvärd, at draga försorg om denne byggnad, som hörde Kongl. Stats-Contoiret til, och då en Officier blef utom sin tienst commenderad, at ha upsigt öfwer denne byggnad, så torde han enligt Kongl. Majestäts Nådige förordnande ha Tractamente derföre, så har hela Arméen och alla Herrar Amiralitets Officerare, då de bli commenderade på extra förrättningar.

För det 14:de behagar Herr Commendeuren Heldenhielm sätta i twifwelsmål, om det instämmer med Riksens Höglofl. Ständers Författning, at Båtsmän blifwit lämnade på arbete wid Borgmästare Kiermans Wärf, och giör efter wanligheten den slutsatsen, at denne hushålningen förorsakat så mycken sjukdom, at sjukhus kostnaden stigit dubbelt, emot hwad den kostat i Carlscrona.

Det är på Kongl. Majestäts Nådige Bref af den 3 Maj 1757, som Borgmästare Kierman fått Timmer-Båtsmän af Cronans Manskap, och denne författning har bidragit, at så skicklige och förfarne Timmermän. De ha blifwit betalte, som private Timmer-Män, och de ha arbetat på Cronans egne Fregatter, som derigenom förr blifwit färdige.

Af sjukhus raporterne finnes, af deras antal, som arbetade på Borgmästar Kiermans Wärf, besteg sig per medium, för hwarje Månad, til 2 Man, hwilket icke kunnat öka sjukhus Räkningen mycket, och bewisar endast, at Herr Commendeur Heldenhielm är illa underättad om Cronans wärkeliga Intresse.

Uppå det hwad Herr Commendeuren Heldenhielm för det 15:de om Timmermäns afskaffande och Mariners nyttjande wid släparbete klandrar, så har Herr Generalen och Commendeuren Ehrensvärd uti sitt Memorial, så tydligt bewist wars [?] en hushålning för Cronan, at derå behöfs intet widare swar.

Herr Commendeuren Heldenhielm behagar widare för det 16:de säga, at han af sanfärdige berätelser hade sig bekant, det förleden Riksdag, Höglofl. Defensions Deputation, pålagt Chefen wid Galere-wärket, at inkomma med sin omständiga berättelse öfwer 19 särskilte Momenta, om hela Wärkets då warande tilstånd.

Af denne Befallning har Herr Generalen och Commendeuren Ehrensvärd, intet den minsta kunskap, eller någonsin hört talas om, och det som förefaller alldrabesynnerligast, är, at alla Herr Commendeuren Heldenhielm föregifne sanfärdige berättelser, äro utom den aldraminsta grund.

För det 17:de berättar Herr COmmendeuren Heldenhielm, at man kommit i erfarenhet, at sedan Höglofl. Defensions Deputation wid sista Riksdag besicktigade Galere-Wärket, och de förr nyttiade Amiralitets Officerare från Wärkets besörjande uteslutne, har det ock förfallit i den oreda, som det nu lärer befinnas, och sluter deraf, at en ny besicktning af flere omwälduge män måtte anställas, och de mått tagas til förswars Wärkets i stånd sättjande, at det aldrig må kunna hända som det skedde 1719, så Skiärgårdens inbyggare måtte tigga sin säkerhet af Fienden.

Herr Commendeuren Heldenhielm är nu icke nögd med, at swärta en hel Stat, utan han wanhedrar och sine öfrige Landsmän, för Riksens nu warande Ständer.

För öfrigit fruktar Arméens-Flotta ingen ny besicktning. Den önskar ingen ting högre, än för uplyste och owälduge Domare få wisa Galere-Escaderns nu warande tilstånd.

Sluteligen och för det 18tde påstår Herr Commendeuren Heldenhielm, at sedan Amiralitets Staten 1752 års Riksdag, feck en tilökning på Officerare och Under-Officerare til Galerernes anförande, så gå nu deßa Ämbetsmän lediga, och Staten derigenom graveras, och styrker derföre, at Galere Flottan måtte sättas under Amiralitetets befäl igen, hälst ärfarenheten har wisat, at Chefen för Galererna, i Pommerske Kriget ej kunnat undgå, at utbedja sig Siö-Officerare efter förra wanligheten til deße Krigs-Operationer.

Herr Commendeuren Heldenhielm är nu åter illa underrättad. Til 1755 års Riksdag, och innan Galererne blefwo satte under Arméen, och skilde från Amiralitetet, begärtes af Kongl. Amiralitets-Collegium en tilökning af Officerare och Under-Officerare, til at kunna bestrida både Flottan och Galere-Escadren.

Sedan Galererne blefwo satte under Arméen, så blef Amiralitets Stat, då först någorlunda tilräckelig för Örlogs-Flottan, efter Riksens Höglofl. Ständers faststälte plan.

Men om så wore, at Staten nu wore för stor för Örlogs-Flottan, så hade ju icke denne tilökning warit nödig, utan ock de Vacancer, som sedan 1756 tils nu wid Hufwud-Flottan existeradt, bordt blifwa i ackt tagit, och icke Cronan belastadt med en öfwerflödig Stat, och då wore det en mißräkning af Kongl. Amiralitets-Collegium, at sådant icke skiedt, men aldrig något skiäl, at ändra en god och för Rikets förswar oungängelig inrättning.

På lika sätt mißtager Herr Commendeuren Heldenhielm sig, at Chefen af Arméens Flotta nödgades nyttja Amiralitets Officerare i Pommern, sedan Escadern 1761 feck egne Officerare.

Det war mycket naturligt, at innan någre Officerare blefwo tilsatte wid Galere-Escadern, så skulle främmande Officerare til Flotillien i Pommern nyttias, men det lärer wara Herr Commendeuren Heldenhielm obekant, at deril woro de sista 3:ne åren flere Herrar Officerare af Arméen nyttiade, än utaf Amiralitetet.

Sedan Galere-Escadern feck egne Officerare, nyttiades icke en enda Amiralitets Officer, och alla til Arméens Flotta hörande Fartyg blefwo af Galere Flottans egne Officerare, från Pommern hemförde, utan at dertil nyttia de åt Herrar Amiralitets Officerare bestådde förhyrde Styrmän; hwarigenom Cronans utgift wid Transporten likwäl ansenligen sparades, och det af en Corps, som Herr Commendeur Heldenhielm, wågar at beskylla för okunnoghet.

Således hoppas jag inför Riksens Höglofl. Ständer, ha bewist Herr Commendeur Heldenhielms Memorial och beskyllningar wara ifrån början til slut ogrundade och byggde dels på sielf ärkände ryckten, dels på gisningar och dels på ingen kunskap om Galerer eller deras inrätning; och som Herr Commendeur Heldenhielm på så ogrundade skäl icke allenast angripit en af Rikets högsta Ämbetsmän, och en af Kongl. Maj:t och Riksens Höglofl. Ständer fastält Corps, som ifrån deß första upsättning med trohet och nit giordt deß tjenst, så wäl i Krig, som i fred, utan äfwen påstådt et af Kongl. Maj:t utgifwit Reglemente wara bygdt på slipprige orimlige och outförlige principer, så underkastar jag Riksens Höglofl. Ständers egit mogna och rättwisa ompröfwande, huru Herr Commendeuren Heldenhielm bör anses och en hel Corps af honom få den reparation som Lag och allmänna säkerheten tillägger hwar Swensk Man och Undersåte. Stockholm den 4. Maji 1765.

JOH. ALBR. SCHÖNSTRÖM.

Undertcknad Galere-Byggmästare untygar på Embetets Ed, at Pråmarne Swänska Leijonet och Hercules aldrig legat på så grundt watn, at de rört muddren, icke heller warit innan til fulla af orenlighet, utan hwarje dag för Kongl. Amiralitets Collegii Räkning warit pumpade, hwilket af Pump-Journalerne äfwen kan bestyrkas. Stockholm den 23 April 1765.

JOH. ACRELL.

At hwarje Galere har 2:ne särskilte Rust-Cammare härpå Kongl. Skiepsholmen, hwaruti förwaras Galerens tilhörigheter på följande sätt, neml. uti den ena i god ordning alt hwad som hörer til Galerens Wärfs klargiörning och uptackling, jemte deß Styrmans Redskap, Timmermans Wärktyg och Kokredskap, och uti den andre alt hwad som hörer til Galerens Artillerie och Archlie-Persedlar: Och at des öfrige tilhörigheter, som icke i sådan Cammare kunna rymmas, såsom Rundholt, Åror, Ballast, Draggar, Canoner, Esping, och Escaloup, med mera, förwaras uti aparte Bodar, Skiul eller Parker, så sorterat, at hwar Galere af deße Persedlar, äfwen har sitt behof tildelt, utom Sjö-Expeditions Utrednings Persedlar, hwilke efter deras natur och sortamenter förwaras uti Escaderns samfälte Reserve förråder; Warder på Ed och samwete betyrkt. Stockholm den 30 April 1765.

H. af TROLLE.
Tygmästare.

JOH. UHRENIUS.
Warfs Tygwacktare.

P. LÖFBERG.
Artill. Tygwacktare.

Uppå begäran kunna undertecknad på Ed härmedelst intyga, at sedan år 1762, då Arméens Flottas Herrar Officerare emottog tjenst gjöring wid Escadren härstädes, har inga Trägårdar blifwit inrättade på Kongl. Skeppsholmen. Stockholm d. 30 April 1765.

JOH. ACRELL.
Warfs Tygwacktare.

LARS ORRE.
Cammererare.

Sedan slutet af år 1765, då Arméens Flottas egne Herrar Officerare emottogo Warfwet härstädes, hafwa inga Dagswärken af Wärfs-arbetare, som icke kommit Cronan til nytta, blifwit uptagne i Dag Raporterne; Icke eller uti Contoirets Controll til Dags penningars beräknande Observerade. Detta intygas på Embetes Ed af Militiæ Contoiret wid Galere Escadern i Stockholm d. 30 April 1765.

LARS ORRE.
Cammererare.

P. ÅKERSTEDT.
Regiments-Skrifware.

Stockholm, Tryckt uti Kongl. Tryckeriet, 1765.

Schönström, Joh. Albr.: Ödmjukt Memorial.
Kongl. Tryckeriet, Stockholm, 1765. 4to, 15 s.

Transcribed by Lars Bruzelius.

The Maritime History Virtual Archives | Naval history | Search.

Copyright © 2006 Lars Bruzelius.