Herr General Lieutenanten och Commendeuren Ehrenswärd har igenom Trycket låtit utgå och hos Riksens Höglofl. Ständer utdela en til Hans Kongl. Maj:t Wår allernådigste Konung stäld skrift, rörande de Amiralitets Officerares mer eller mindre rätt til ärsättning, för bortmistade Compagnier, hwilka ifrån Galere-Wärket äro til Hufwud Flottan i Carlscrona transporterade.
Denna skrift kallar Herr Generalen, Förklaring öfwer någre Officerares Beswär tjenande til Swar, uppå en af de 24. Frågor som äro utkomne angående Galere-Inrättningen.
Riksens Höglofl. Ständer täcktes Höggunstigast tillåta, at jag til mitt lagliga förswar får andraga följande:
Herr Generalen Ehrenswärd tyckes i början af Förklaringen wilja bestyrka deß giöromål i detta Ämnet, af ett Kongl. Maj:ts Bref under den 18 October 1756, och tillika å daga lagt, som skulle samma Bref försatt Herr Generalen uti den Myndighet at efter godtycko disponera om de wid Galere-Flottan warande Amiralitets Officerares afflyttande eller Qwarblifwande.
Jag widgår gerna, at berörde Konunga Bref lämnat Herr Generalen en widsträkt Myndighet; Men går man til rätta kjällan och ser, hwarifrån detta Konunga Bref har deß ursprung, så är det Riksens Höglofl. Ständers underdåninga tilstyrkan wid 1756 års Riksdag.
Det blir således en ljuslig sanning, då Riksens Höglofl. Ständer i deras underdåniga tilstyrkan lämnat Generalen ett så widtsträkt förtroende, at de som rättwisa Ständer äfwen uti deras förtroende förwarat den tysta förbindelsen det Herr Generalen skulle med, men ej emot Lag utöfwa deß myndighet.
Denna oswikeliga sanning bestyrker äfwen Högståberopade Konunga Bref i deßa orden: At de Officerare som icke wid Galere-Esqvadren blifwa employerade, skulle så fort det sig giöra låter och då blifwa flyttade til de Wärfwade eller Indelte Compagnier wid Amiralitetet i Carlscrona som antingen kunna blifwa ledige eller anwärfwas.
Wår sälla frihet: Wår i beswuren Lag befästade säkerhet, lägger uti denna mening de starkaste band, eller drygaste answar uppå Herr Generalens behag.
Ty då högsta Magten aldrig wil oförwärkat afhända de förmåner som Kongl. Maj:t uti Fullmagten tillägger deß trogne undersåtare, huru orimmeligit skulle det wara at tro det Riksens Höglofl. Ständer kunnat lämna en Ämbetsman den magt de sielfwa så Solemnelt afswurit.
At draga annan mening af Konunga Bref, än Lagarne tillåta i fall twetydighet uti ordasätten kunna wara, wil aldraminst wara någon Ämbetsman tilständigt.
Detta torde giöra tilfyllest at bewisa, det Generalen af Galererne ej ägde minsta rättighet afskillja Amiralitets Officerarena ifrån Galer-Wärket och deras Compagnier innan Kongl. Amiralitets Collegium ägde tilgång på sådane Compagnier, som Högstebemälte Konunga Bref till ärsättning utstakar.
Wågade Herr Generalen twärt om til sitt behags utöfwande annorlunda handla, så begår Herr Generalen med det samma ett inbrott uppå wåra beswurna Lagar, i det de Compagnierne åtföljande 50 Dal. Silf:mynt de afgående Officerare då strax afhändes.
At giöra denna sak så mycket tydeligare, så har Kongl. Maj:t uti deß nyß åberopade nådiga skrifwelse, ej i det minsta förmält om någon slags ärsättning för de på detta sätt bortmista 50 Dal. Silf:mynt, hwilket blir ett ytterligare kraftigt skiäl til bestyrkande af mitt laglikmätiga påstående.
Om någon afhänder en annan 50000 Dal. eller 5 Dal. så blir han likmätigt lagen straffad; Det då är intet summans mer eller mindre betydenhet, som wärkar hans straff, utan är det brottet emot hwars mans säkerhet.
På lika sätt förhåller sig med en Ämbetsmans utöfning af wåre beswurne Lagar, at det är intet summans mer eller mindre betydenhet, den han sin medundersåtare afhänder som utmärker Sakens wärde, utan det är brottet emot hwars och ens undersåtares i Lagarne förswarad rättighet som bör beifras, aldenstund 50000 Dal. och 50 Dal. Silf.mynt äga härutinnan lika rätt.
Herr Generalen och Commendeuren Ehrenswärds til mig aflåtne ordres af den 3 October 1762, at til Herr Major Trolle aflefwerera Compagniet med des åtföljande Rullor och Documenter samt den disposition af Compagniet som til bemälte Major mig owettande af Herr Generalen samma år lämnades, blir altid ett owedesägeligit bewis at jag ifrån den dagen afskildes ifrån Compagniet och deß åtföljande rättighet af 50 Dal. Silf:mynt dem Herr Generalen tror wara de enda förmåner mitt Compagnie åtfölgde, hwilket mißtag af Herr Generalen jag längre ned får den äran å daga lägga.
Af andragne skiäl täcktes Riksens Höglofl. Ständer Höggunstigast inhämta, om och huruwida Herr Generalen Ehrenswärd antingen mißbrukat eller upfylt sin Ämbetsmanna skyldighet och Riksens Höglofl. Ständers förtroende.
Hwad säkerhet undersåtare äga uti Regerings sättet då en Ämbetsman efter godtycko får decidera om medundersåtares rättigheter, det öfwerlämnar jag wördsamst til rättwisa Ständers behiertande.
Sedan jag efter renaste öfwertygelse och alt sundt begrep om Wårt Regerings sätt å daga lagt, huru ringa stöd Herr Generalen Ehrensvärd kan til sitt emot mig utöfwade godtycko draga af åfwan anförde Konunga Bref, så åligger mig til min heders befrielse, at i full dager ställa, det öfriga af Herr Generalens Förklaring som dels rörer den Amiralitets Corpsen som innehafwer eller innehaft Båtsmans Compagnier, dels enskilt rörer min person.
Innan Herr Generalen går til utelåtande om hwars och ens påstådde rättigheter, utbeder Generalen sig i underdånighet få beskrifwa ett Rote-Båtsmans Compagnies förmåner.
Att Båtsmans-Compagniernes tilhörige förmåner äro i allmänher sådane som Herr Generalen dem beskrifwer, är owedersägeligit; Men at wid Ålands och Södra Finlands Compagnie det jag innehaft woro flere lagliga betydande inkomster, det har icke kunnat wara Herr Generalen obekant, fast intet undantag härutinnan skedt.
Det hade säkerligen warit rimmeligare, om Herr Generalen behagat hos Kongl. Maj:t i underdånighet anföra den märkeliga skillnad som war emellan mitt och de öfriga Båtsmans Compagnierne; Då Kongl. Maj:t hade tydeligen fådt i nåder inhämta det lidande som mig tilfogades, medan min ansenliga för Compagniet utlagde penninge summa grundade sig på de entreprenads- och Beklädnings Contracter, dem Compagnie Chefen framledne Herr Vice Amiralen Wagenfelt för mig wid Compagnier innehade.
Sedan Herr Generalen anfört de Båtsmans Compagnierne åtföljande förmåner, tilläggas deße orden: Om skjutsen til och ifrån Compagniet: Därwid är ingen besparng at giöra, så framt man icke will gå til fot til och ifrån Compagniet, hwilket aldrig kan få namn af begärlig förmån.
At beswara denna mening skulle wara ganska lätt, om det lönte mödan.
Besynnerligast faller det mig före, då Herr Generalen i underdånighet gifwer Hans Kongl. Maj:t wid handen, det wid Båtsmans Compagnierne olåflige wägar kunna gifwas, hwarigenom de bestådde 50 Dal. Silf:mynt jämte Skjuts-Penningarne kunna multipliceras.
Olåflige wägarne skola bestå däruti, at flere Båtsmän sammankallas än til Commenderingen upfordrade äro, och öfwerskåttet under namn af Sjukdom eller annat laga förfall emot en skiälig betalning lemnas hemma; löse-penningens förwandlande i waror, m.m.
Utaf undersåtelig plickt och wördnad, tror jag ej annat än at Kongl. Maj:t, hwars höga egenskaper äro så wida skilde ifrån all mißtanka om Deß trogna undersåtare, torde allernådigast hålla denna underrättelse, för ett ifrån Thronens Höghet afskildt ämne;
Men Rikets undersåtare, som af mennisklig swaghet snart äro benägna til mißtanka emot hwarannan, kunna härom fatta åtskilliga widriga omdömen, hälst en til Kongl. Maj:t af en Ämbetsman stäld skrift härtil gifwit anledning.
At uti alla Stater olofliga wägar kunna mißtänkas, därom lärer ingen draga minsta twifwelsmål: Då Herr Generalen fördt allmänheten på så oblida omdömen om Amiralitets Officerares upförande wid Rote-Båtsmans Compagnierne, så har Herr Generalen förglömt, at den oinskränkta myndighet som Herr Generalen wid Fästnings Byggnaderne i Finland, haft öfwer många millioner, kunde äfwen leda Allmänheten til en dylika obillig mißtanka, hälst då därtil kommer, at Herr Generalens Fästnings Byggnads Räkenskaper ej warit underkastade Revision efter Förordningar och Reglementer, utan allenast til Zifran.
Jag bekänner at jag så kort tid warit wid Fästnings Byggnaden, at jag ej känner alla olofliga tilgångar, jag skulle ock hålla det owärdigt införa Allmänheten på några sådane mißtankar om olofliga wägar härwid, dem jag kunde supponera; Ty det är långt ifrå mig at mißtänka sådane utwägar såsom möjeliga.
Mig åligger likafullt at uplysa Riksens Höglofl. Ständer om oundwikeligheten at wid sina tilfällen, til Rendez-vous Platsen upbåda flere Båtsmän än til upfordring Commenderade äro.
Ålands och Södra Finlands Båtsmans Compagnie utgiör efter Rullan 453 Ordinarie Karlar utom Fördubblingen, utaf Ordinarie Karlar äro 8 befriade post-rotar samt 3 Ödes Rotar tilsammans 11. ständiga Vacancer; När nu hela styrkan af Ordinarie Manskapet är Complett utgiör den således 442 Man.
At uti så stort Compagnie, Vacancer, siuka och de som hafwa laga förfall kunna årligen supponeras utgiöra öfwer 40. Man, har ärfarenheten lärt mig, hwilket ock näppeligen hos någon som Commenderat Compagnier lärer dragas i twifwelsmål.
Så länge Compagniet giorde tjänst wid Skeppsholmen här i Stockholm, upfordrades i deras tjenste tour hela styrkan; Sedan detta Compagnie i flere år blifwit beordradt til tjenstgiöring wid Fästnings Byggnaderne i Finland, har den årliga upfordringen alt til år 1757, warit anbefalt til 400 Man.
När nu Commenderingen skal uttaga af 442, 400. Man, blir frågan hwad utwäg Compagnie Chefen som endast är understödd af en Compagnie-Skrifware, skal taga, uti ett Compagnie som är disperserat öfwer 60 mil uti 29 Sochnar och Capell Gälder.
Ej lärer det tillåtas Compagnie Chefen at igenom deß förwållande minska den Commenderade styrkan, hwilket oundwikeligen skulle hända i fall Commenderings Rullan af honom upsattes efter tour, och till Landshöfdingens beordrande hos Rotarne öfwersändes, då Herr Landshöfdingen lika så litet som Compagnie Chefen kunde i hast uti en så widsträkt omkrets inhämta huru många Vacancer eller Sjuka woro uti Compagniet.
Jag tror således mig wid detta tilfälle widtagit den enda utwäg som kunnat befordra Kronans tjenst, hälst därigenom altid yppats om någon Båtsman af tresko undanhållit sig, det deß Kammerater ej förtegat.
Jag kan ock lägga der dertil, at ännu aldrig någon gång fyllnaden af 400 Man til Rendez-vous-Platsen kommit.
Med Commenderingarne som Wintertiden årligen skedt til Fästnings Byggnaden af 20 eller 30 Båtsmän, har denna Generale Upbådningen aldrig nyttjats och minst kunnat blifwa laglig; Ty wid Afräknings- och Recrüterings-Möterne, som med detta Compagniet hålles uti Januarii och Februarii Månader på 14 differente ställen, har jag anbefalt efter tour de närwarande Karlar at til en wiß dag wara mig til mötes wid Winter Rendez-vous-Platsen och tillika beordrat den närmast intil den Commenderade, boende Båtsman at i fall den Commenderade skulle siukna eller afgå, den andra i deß ställe upfordras.
Jag underkastar mig således Herr Generalens, mine Chefs, Rotehållares, och Rote Båtsmäns aldrasträngaste undersökning och anspråk, samt tråtsar ho det wara må, at kunna upgifwa wid detta eller något slags tilfälle någon den minsta egennytta, hälst jag all min tid ansedt detta wara en Officerares owärdigaste och nedrigaste gerning.
Herr Generalen anförer det Herr Generalen wid Mönstringarne funnit Båtsmän som många år warit hemma, då andra åhrligen warit upbodade; Hwilket Herr Generalen likwäl will ännu långt ifrån mißtänka at sådant händt at återwinna utlagde Penningar.
Det är och blir min högsta åstundan at Herr Generalen upter, om någon warit så nedrigt sinnad at för anförde ordsaker lämna någon Båtsman hemma, på det hwar redelig Officerare, som kjänner sitt Samwete befriat ifrån så neslig gierning, måtte äfwen i Publiquen undgå all mißtanka.
Hade Herr Generalen likmätigt wårt Regerings sätts och Militariska wanliga praxin, beordrat, eller låtit mig weta, det General-Munstring med mitt anförtrodde Ålands och Södra Finlands Compagnie skulle hållas; så hade jag kunnat uplysa Herr Generalen, hwarföre en Båtsman wid namn Ankar uti Saltwiks Sockn på Åland för deß långliga tjenster och skickelighet wid 1753 åhrs General-Munstring fådt tilstånd at wara hemma; denna med flera underrättelser torde Herr Generalen såsom Munsterherre saknat och således fådt åtnöjas med Manskapets egne utlåtande som ej altid torde wara de tilförlåteligaste.
Denna besynnerliga och i Sweriges Rike dit in til okjända inrättningen, at ifrån General-Munstringen utesluta Compagnie Chefen som tillika utgör den enda Officerare wid Compagniet, hälst då Compagniet skulle aflefwereras, synes kunna medföra de skadeliga préjudicater hwilka förtjäna Riksens Höglofl. Ständers mognare öfwerwägande.
Många Hederliga Mäns tilförlåteliga utsago kunna bewittna det Herr Generalen med aldrasträngaste undersökning om mitt förhållande i Compagniet, fullgjordt deß General-Munstrings Instruction; Jag kan således aldrasäkrast trygga mig uppå Herr Generalens egen utsago.
För olofliga wägar anser Herr Generalen äfwen om Capitainen utaf Båtsmans Compagnierne skulle Bekläda Manskapet; då Herr Generalen anförer deßa orden: Winst woro äfwen möjelig igenom Klädes beställningar för Båtsmännen, då de kunde få Walmar som Wargsnät i stället för godt m.m.
Ytterligare anföres, det Capitain har ingen rättighet at därstädes bekläda Compagniet, utan det tilhörer Roten sielf.
Det är en owedersägelig sanning at Rotarne efter Contractet böra förse sina Båtsmän med Kläder, men deremot kjänner jag ingen Förordning som förbjuder Rotarne med hwem de hälst wilja ingå Contract om Beklädningens beställande, hälst då de sielfwa derutinnan finna förmohn, och hafwa answaret.
Beklädnings sättet antingen det skier af Rotarne eller af någon de derom med Contraherat har i alla tider undergådt den ordning, at Amiralitets Commissariatet här i Stockholm, för deß departement, då Beklädnings-touren för Compagniet infallit, låtit förfärdiga en prof-klädning af alla Persedlar, den samma besigtigat och efter approbation med deß wanliga Sigill Stämplat, af den grund, at Kronan bör hafwa deß troupper med någon egalitét klädde.
Deße stämplade Beklädnings Profwer medförer Compagnie-Officeraren efter förutgången Landshöfdingens Publication til hwarje Afräknings- och Recruterings-Möte at låta Rotarne se på hwad sätt de enligit Rote-Contractet böra bekläda sitt Manskap.
Uti det Compagniet jag innehaft tilwärka få Rotar mera Wallmar än de til husbehof tarfwa, men Buldan förfärdigar ingen som mig bekant är; Carpuser, Tyska Skor samt Buldan måste således af Rotarne ifrån Städerne hämtas, hwilket forordsakar en stor del Rotar olägenhet och kostnad wid 3 års Persedlarnes förfärdigande; Härtil kommer at Rotarne som bestod af 4, 6, til 8. ifrån hwarannan aflägne hemman, sällan komma öfwerens om lika delaktigheten uti hwarje Persedles förfärdigande medan de äro utaf olika kostnad och ej kunna delas i 4:dedelar 6:tedelar eller 8:dedelar; Detta har förordsakat at Rotarne gierna sluta Contract med deß Compagnie-Officerare om Beklädningen då de til honom hafwa förtroende.
När ett sådant Beklädnings-Contract emellan Compagnie-Chefen och Rotarne är betingat och afslutat wid första Mötestället, underskrifwes Contractet af 2:ne Rotarnes Fullmägtige samt bewutnas [sic] af närwarande Krono-Befallningsman och Länsman, då sedermera på lika sätt fortfares wid alla Mötes platserna igenom hela Compagniet; Åtminstone har af mig i Compagniet denna lagliga ordning altid blifwit i akttagen.
Wid slutade Möten adverteras Landshöfdingen härom, samt wid hemkomsten til Stockholm har jag uti Kongl. Amiralitets Commissariatet aflämnat berättelse härom.
Då Beklädningen sedermera blifwit förfärdigad, har Amiralitets Commissariatet förordnat behörige Besigtningsmän, som i Fiscalens närwaro besigtigat och approberat hela Beklädningen, hwarefter den antingen strax blifwit utdelt til det af Compagniet tänstgiörande Manskapet, eller ock til Rotarne transporterad, men som denna Beklädning altid infaller til tjänstgiöringen, så har den kostnaden af Beklädningens transporterande til Rotarne warit ganska liten och endast för de vacante och i Landsorten siuka Karlar.
Detta Beklädnings-sätt har då i min tanka gådt de lika Lagliga wägar som wid Beklädningarne för de wärfwade Compagnier anbefalte äro.
Jag kan ock härhos försäkra at hwar Compagnie Officerare med Rotarne betingar sig sådane Prise, at utan Rotans eller Karlens minsta förfång Capitain kan af detta mig anförtrodde Compagnie hafwa af Beklädningen åtminstone så mycket som en Compagnie Chef af et Wärfwat Compagnie hälst då det tillägges, at mitt innehafde Compagnie utgijör mera än fyra dubbel styrka af de ordinaire Wärfade Compagnier; Häraf torde Herr Generalen igenfinna en af de mitt Compagnie tilhörige Laglige Revenüer öfwer de omtalte 50 Dal. S:mt Boställs Penningar.
At Compagniets Beklädande igenom Capitain, efter Herr Generalens suposition, ej i mitt Compagnie warit skadelig, derå får jag den äran för Riksens Höglofl. Ständer wördsammast aflägga det ögonskenligaste prof.
Herr Generalen anförer: At då Capitain skall gie Folket Kläder, måste det skie antingen at winna på, då ännu flera dö, eller ock af ömhet för Båtsman då han får af egit sättia til m.m. Det senare går jag såsom en orimlighet förbi och fäster mig endast wid det förra, om Folkets mera afgång genom Capitains Beklädande af Compagniet.
Ärfarenheten och ingen annan kan då blifwa skiljesman emellan min och Herr Generalens tanka; Ty alt sedan år 1747 til 1754. har jag både för Kronans andel samt Rotarnes, beklädt Ålands och Södra Finlands Compagnie til alla Persedlar.
Besiktnings Instrumenter öfwer Beklädnings lefwerantzerne, samt Manskapets wid hwarje Klädmunstring aldrig hörde klagan, äro owedersägelige bewis det jag härutinnan fullgjordt min skyldighet.
Ifrån år 1750 har detta mitt anförtrodde Compagnie med ungefärligen 400 man hwarje år alt til Hösten giordt tjänst wid Fästnings Byggnaderne i Finland och oaktadt den swåra Transporten af oslägt kalk, som de första åhren war oundwikelig har högsta dödeliga afgången af Båtsmän årligen warit emellan 3 och 4 af Hundrade, deremot har Österbottns och Tawastehuske med flere Regementer, fast än de af Rotarne warit wäl beklädde, haft en årlig afgång genom döda til och öfwer 20 man af 100:de.
När Herr Generalen sielf warit öfwertygad, at hwarje Corps Officerare lika ömt och med lika eftersyn deß skiött Manskap och afgången förhåller sig på lija tid så olika, då lärer den slutsatsen aldrig häraf kunna dragas at Kläderne äro ordsaken til mer eller mindre afgång.
Om förhållandet härutaf åberopar jag mig som det kraftigaste bewis Herr Generalen och Commendeuren Ehrenswärds intygande.
Ordsaken säger Herr Generalen blir följakteligen obegripelig, hwarföre Pennigar kunna gies til at få et Rote Båtsmans Compagnie.
Ordsaken hwarföre jag gifwit så mycket för detta Compagniet kan aldrig ställas under Herr Generalens skärskådande, som Lagligheten häraf på intet sätt tilhörer Herr Generalens afdömande, aldraminst lärer Herr Generalen blifwa tilständigt, at begära underrättelse huru deß med-undersåtare behaga disponera deras Lagfångne Capitaler; Således kan den obegripeliga tankan Herr Generalen härom fådt ej på minsta sätt tjäna til förswar uti deß på mig begångne Lagbrott. Dock som jag här ofwanföre för Riksens Höglofl. Ständers uplysta ögon ådaga lagt en af de Revenüer hwaruppå jag grundat mitt med afledne Vice Amiralen Wagenfelt så drygt ingångne Contract; Så åligger mig at upte den andra och til Compaguiet [sic] hörande mera betydande Revenüe, hwilka bägge ej warit Herr Generalen obekante, fast de uti deß underdåniga Memorial til Kongl. Maj:t aldeles blifwit utelämnade och i tysthet förbigångne.
At lämna et tydeligit begrep hwarföre Kongl. Maj:t funnit tjänligit med Compagnie Chefen af detta Compagnie om Båtsmans Transporten sluta Entreprenads-Contract, måste jag förut korteligen berätta, det Ålands och Södra Finlands Compagnie är Roterat til största delen på kringflutne Öar och Holmar ifrån denna sidan af Åland beräknadt alt til Lethala Sochn i Åbo Lähn och derifrån långs hela Åbolänska skiären alt til Biärno Ö, som utgiör en omkrets öfwer 50 mil.
Detta Compagnie har således aldrig på annat sätt än med Fartyg kunnat Transporteras til Tjänstgiöring här i Stockholm.
Den dryga kostnad som Kronan wid hwarje upfordring förordsakades med Fartygs utrustande, Sjö Provisions uphandlande til Underhåll för den upbådade styrkan, Proviants förskiämmande, långsamma resor samt dylika olägenheter wid Manskapets åter Transporterande til Landsorten, har föranlåtit Kongl. Maj:t at uppå Amiralitets Commissariatets underdåniga tilstyrkan widtaga en för Kronan drägeligare utwäg, och således med Vice Amiralen Wagenfeldt som för mig innehade detta Compagniet sluta härom et Entreprenads Contract af följande innehåll:
Det åtager sig Compagnie Chefen af Ålands och Södra Finlands Båtsmans Compagnie, hädan efter på winst och förlust til tjänstgiöringen i Stockholm, Sjöledes Transportera och med Sjö-Provision förse så stor styrka af deß innehafwande Compagnie, som Kronan til tjänstgiöringen upfordrandes warder; Och derföre njuta för hwarje Båtsman som står uti Södra Finland 5 Dal. 26⅔ Öre Silfwermynt, samt för hwarje man ifrån Åland 4 Dal. 23⅔ Öre Silf:mt; äfwenledes skall Compagnie Chefen efter fulländad tjänstgiöring emot lika betalning til Landsorten åter Transportera det hemförlåfwade Manskapet; Hwartil dock Kronan will lämna deß Fartyg.
Detta Contract innehade jag i sin fulla wärkan alt til år 1751, dock med den förändring at jag ej åtniutit Kronans Fartyg.
Sedan Compagniet blef ständigt Tjänstgörande wid Sweaborg och Lowisa och således den delen af Compagniet som står i Finland närmare och Ålandske delen fiärmare, hwarigenom betalnings sättet skulle förändras, ty blef efter förut skiedd underdånig förfrågan uppå Hans Kongl. Maj:ts Allernådigste Befallning til Deß Amiralitets Commissariat här i Stockholm med mig samma år den 5. Martii, som Allegatet Lit. A. utwisar, et nytt Entreprenads Contract om Båtsmans Transporten til Sweaborg, med den förändring, at jag då skulle njuta för hwarje Båtsman af Finska delen 4. Dal. 26⅔ Öre Silf:mt, och för hwarje Åländsk Båtsman som Transporterades 5 Dal. 26⅔ Öre dito mynt och en lika Summa för åter-Transporten til Landsorten.
Igenom deße Contracter hade Kronan efter ren uträkning en tämmelig besparing, undwek härigenom Proviants förskjämmande samt många omgångar, redogiörelser och Räkenskaper.
Entrepreneuren hade äfwen genom försiktig hushållning och sine förmåners i akttagande, afpaßade efter des skyldigheter emot Kronan hälst då en favorable wind inföll, härutaf en hederlig inkomst.
Hände någon gång at en långsam och olyckelig motwind förordsakade Compagnie Chefen någon märkelig förlust så ärsattes den oftare igenom 2 ā 3 dagars lyckeliga Resor hwilket mig flera gånger händt, det jag tilskrifwit lyckan.
Calculen blifwer ej swår wisa, at wid sådane tilfällen af entreprenaden Compagnie Chefen tilfallit en hederlig inkomst.
När nu denna Revenüe tillägges Beklädningen, hwilka, bägge sammanslagne på föregående sätt blifwit ganska Lagliga, och således mångfalt multiplicera både de 50 Dal. S:mt Boställs Pengar som ock skjutsen til och ifrån Compagnie, så torde Riksens Höglofl. Ständer uplyst finna det jag ägt tilförlåteliga grunder at för Ålands och Södra Finlands Compagnie utbetala en så betydande Summa.
Herr Generalen anförer til Kongl. Maj:t, det han låtit eftersöka uti de gamla handlingar om något spår finnes til Handelen med Wagenfelt om Compagniet med så tunga wilkor som 13000 Dal. Silf:mts utgift emot 50. Dal. Silf:mts inkomst, men icke funnit spår härtill.
Herr Generalen rotade principe om min stora utgift emot 50. Dal. Silf:mts ärhållande Revenüe har jag redan på flere sätt bewist wara ogrundad, men at Documenter uti de ifrån Amiralitets Commissariatet til Marine Corpsen aflämnade gamla Handlingar måste finnas som bestyrka hela detta förloppet och entreprenaden, därom är jag så mycket mera öfwertygad, som jag utur samma Handlingar undfått 2:ne Extracta Protocolli dem jag wid min underdåniga ansökning åhr 1747. då Vice Amiralen Wagenfelt afled, til bestyrkande af min Sak, nödgades til Kongl. Maj:t bilägga, deßutom slår ej felt at Konunga Bref hwaruppå Amiralitets Commissariatet grundat deß giöromål, Copia af Contracterne, ut-Assigneringar til entreprenadens och Beklädningens utbetalande måste igenfinnas, som tillika utgjöra de owedersägeligaste bewis af Kongl. Maj:ts Förordnande härom.
Uti Herr Generalens underdåniga och nu genom Trycket utkomne Memorial til Kongl. Maj:t, finner jag äfwen det Herr Generalen håller för obegripeligit, hwarföre deras innehafware wilja så gierna behålla dem (nemligen Compagnierne) samt at det ena är tjärare än det andra.
Jag kan således allenast swara för min egen del, at den kjärlek jag haft til et Compagnie som igenom min åtgierd utgiör et af det bästa Sjöfolks Compagnier Kronan äger, samt den ambition at Commendera ett Compagnie som med Fördubblingen utgiör 827 man, hwarwid äfwen warit förknippadt en hederlig inkomst; Så har det ej annat än mycket kunnat gräma mig at på en gång se mig skilgder wid en så hederlig förmon, hälst som det skiedt igenom en Med-undersåtares egen åtgärd.
Om jag får låf härutinnan med Herr Generalen giöra en jämförelse som äfwen torde giöra Saken begripeligare hwarföre jag hållt detta Compagnie bättre än något annat i Riket, samt at min ambition äfwen härigenom lidit; Så får jag närmare föra Herr Generalen igenom en liknelse til någon känning af mitt lidande.
I fall det skulle få behaga Riksens Höglofl. Ständer at afskilja Herr Generalen ifrån Fästnings-Bygnaderne uti Finland, hwilket arbete Herr Generalen med så mycken allmän kjänd habilitet och heder begynt och til större delen förfärdigat, hwarigenom äfwen 50 Daler Kopp:mts Dag-Tractamente Herr Generalen frånginge; Jag frågar då billigt om Herr Generalen icke skulle uti deß ambition finna en märkelig anstöt; den skilnad belfwe dock deruti, at Herr Generalen uti deß inkomst ej saknade så märkelig kjänning medan Herr Generalen likafullt hade en hederlig Revenüe af des Regemente och Marine Corps, hwaremot jag igenom afskiljandet ifrån mitt Compagnie efter tilbragte 35 år i Kronans tjänst, ej ägde mer än min Commendeur Capitains löhn.
Mistningen blir således uti hela den rättwisa werldens tycke, en min timmeliga wälfärd närmast rörande sak.
Att fullfölja det emot mig påbegynta olagliga förfarande, war det för Herr Generalen Ehrenswärd ej tilräckeligit at mig owetande i underdånighet hos Kongl. Maj:ts utwärka deß höga ordres, at til Marine Corpsen aflämna mitt innehafwande Compagnie; utan då mina til Kongl. Maj:t häröfwer anförde underdåniga Beswär Herr Generalen communicerades, wågar Herr Generalen (oaktadt Riksens Höglofl. Ständers underdåniga tilstyrkan om en utstakad ärsättning för de Amiralitets Officerare som ifrån Galer-Wärket förflyttades och deras Compagnier til Marine Corpsen aflämnas skulle, samt Hans Kongl. Maj:ts derå utfärdade försäkran af den 18 Octobr. 1756) at med korta ord beswara Kongl. Maj:t, det Herr Generalen ej fant de klagande Officerare berättigade til någon ärsättning.
Näppligen tror jag, någon annan Ämbetsman i Riket wågat et sådant steg, at med deß på egen godtycko grundade skrifteliga utlåtande tilstyrka Kongl. Maj:t uphäfwandet af Deß Nådigaste försäkran om Riksens Ständers författning.
Hade Herr Generalen i det stället hos Kongl. Maj:t i underdånighet anfördt mitt igenom Compagniets bortmistande förordsakade lidande, hwilket jag med Lagliga skiäl kan pretendera bordt skie af Generalen som min då warande Chef; Så har jag den underdåniga tilförsigt, det Kongl. Maj:t af wanlig Råd och Ömhet för Deß trogne Undersåtares uprätthållande så wäl wid det tilfället som år 1747. af allernådigst behiertande afbögdt mitt lidande, hwarigenom Herr Generalen äfwen undgådt mine klagomål.
Okunnogheten om mitt accord til Compagniet tror jag Herr Generalen til enskyllan uti ofwanberörde Ämbetes skyldighet kan lika så litet förebringa, som Herr Generalen ej kan neka haft sig bekant de mig wid Compagniet tilhörige Laglige Inkomster af Beklädnings och entreprenads Contracterne, medan deße bägge Contracters betalande under deras warelse wid Fästnings Byggnaden mästa delen blifwit af Herr Generalen anordnade.
Jag får äfwen ärindra, det Herr Generalen på det besynnerligaste sätt mig ohördan år 1754 hos Kongl. Maj:t utwärkat uphäfwandet af et uppå Kongl. Maj:ts Nådigste Befallning emellan Kronan och mig igenom Amiralitets Commissariatet i Stockholm formeligen slutadt Contract af d. 4. Aprill 1751 Allegatet Lit. B. om den delen af Beklädningen som igenom Compagniets årliga tjänstgiöring wid Sweaborg öfwerskutit Rote Contractet den Kongl. Maj:t til Manskapets Conservation påtog sig fullgiöra.
Regerings-Lagarne synas nog tydeligen förbjuda Herr Generalen detta steget, medan ingen ohördan bör frånkjännas minsta Laglig rättighet.
Kongl. Maj:t som uti Deß Råd-Cammare ogiörligen kan ärindra sig alla utfärdade författningar har derföre uti Regerings Lagarne igenom Collegiers och Ämbetsmäns hörande tilförlåteligaste grunder at styrka deß Nådiga Utslag; Således blir en oundwikelig fölgd och med Regerings Lagarnes princip öfwerensstämmande skyldighet, at Collegier och Ämbetsmän, innan de til Kongl. Maj:t aflämna deras underdåniga Af- eller tilstyrkan, böra höra parten som den klagande Saken angår.
Om nu Herr Generalen härutinnan warit min Contrapart, så war Herr Generalen och ingen annan tillika den enda Competente Ämbetsman, som uti de Fästnings-Bygnaden i Finland rörande mål kunde och borde med deß underdåniga utlåtande til Kongl. Maj:t inkomma: Då följer den frågan, om icke Herr Generalen härmedlest emot mig, agerat emot Lag.
Til enskyllan häremot anförer Herr Generalen, at då warande Amiralitets Commissariatet honom ohördan om denne Beklädning med Commendeur Capitain Tersmeden slutadt Contract.
Jag får då låf anföra den märkeliga skillnad som är emellan ofwananförde ohördan och detta Herr Generalens åberopade ohördan:
Kongl. Amiralitets Commissariatet hade en Instruction hwarefter deras giöromål skulle ställas, således hwarken kunde eller dristade Commissariatet at ingå något sådant Contract, hälst det rörde en annan Stat, innan de dertil ärhållit Kongl. Maj:ts Nådige Befallning.
När nu Rotarna hos Kongl. Maj:t sig i underdånighet beswärade, at de igenom deras Båtsmäns årliga tjänstgiörning wid Sweaborg, försattes uti en öfwer Rote-Contractet i fredliga tider ganska kjänbar dryg utgift med årlig beklädning, så har Kongl. Maj:t af ömhet för Rotarnes lidande bifallit, at Kronan hwart annat år med Beklädning til Båtsmännerne skulle udnerstödja Rotarne, och at Penningar härtil skulle af de til Fästnings-Byggnaden i Finland anslagne medel tagas.
Amiralitets Commissariatet i Stockholm under hwars inseende äfwen detta Compagniet hörde, fick således Kongl. Maj:ts nådigste Befallning at om denna Beklädning, som den beqwämligaste utwäg med Compagnie Chefen sluta Contract. Häraf lärer klarligen finnas, at det aldrig kunde blifwa Amiralitets Commissariatet tilständigt öfwer Kongl. Maj:ts höga Ordres höra Herr Generalen Ehrenswärd, så mycket mindre, som Commissariatet wäl hade sig bekant det Kongl. Maj:t i Deß Rådkammare emellan Riksdagarne forordnar uti Oeconomiske författningar, hwarutinnan Commissariatet ej utan förut undfången Remiss hade sig at utlåta.
Herr Generalen som ofelbart hade med Kongl. Stats Contoiret en ren Räkning öfwer de til Fästnings Byggnaden i Finland anslagne Medel, kunde ej undgå deraf inhämta at jag redan år 1751. til denna slags Beklädning af Fästnings Byggnads Medlen fådt de anslagne Penningar, hwaraf jag slutar at någon privat ordsak år 1754, då den andra Beklädningen år 1755, för Kronan skulle infalla, bragt Herr Generalen til detta steg emot mig.
Ett ytterligare skjäl, hwarföre Herr Generalen i underdånighet hos Kongl. Maj:t afstyrkt mitt Bekädnings Contract anföres, at wid Sweaborg woro så tilräckelig tilgång på Släpekläder som annars af Mal skulle upätas.
Jag föreställer mig at Kongl. Krigs Collegium som besörgde om Soldaternes Släpekläder ej lärer afsänt flera än af Herr Generalen blifwit Reqvirerade kunde då öfwerskottet hwart annat år blifwa så stort at bekläda 400. Båtsmän, så synes deruti Kronans besparing ej til alla delar blifwit i akt tagen, medan den besparing af Beklädningar som igenom de dödas afgång det ena året fans, kunde i nästa års Requisition minskas; Men ware härmed huru det will, så är mig et olageligit lidande tilfogat, hwarigenom min förlust blifwit så mycket större, som jag härigenom sedt mig nödtwungen at upsäga Contractet med Rotarne om Beklädningen som då allenast inföll hwart fjerde år, och kunde ej swara emot det nödiga förlaget af Beklädnings Persedlar dem jag förut til ett ansenligit partie hade liggandes, och nu dels til Fästnings Byggnaden dels till private Handlande nödgades försälja.
Herr Generalen anförer sedermera: det Commendeur Capitainen Tersmeden ej har nog godt minne, då han andrager detta som et Interesse af sine utgifne Penningar til Wagenfelts Mondering, efter Fästnings-Bygnaden ej war påtänkt då han den 4 Juli 1747 fick detta Compagniet m.m.
Herr Generalen söker härmed så inwecklat föreställa mine förmoner oskilgaktige från Fästnings Bygnaden, at Allmänheten skulle snart kunna falla til den tankan.
Jag har redan förut wist, det jag grundat mitt Contract på de ting som då wärkeligen existerade, men ej på oförwäntade tilkommade ting.
Men då jag för Riksens Höglofl. Ständers owälduga skiärskådande, här nedanföre får tydeligare utreda min sak, så får den säkerligen et annat utseende.
Den Conclusion kan jag likwäl med all billighet draga utaf Herr Generalens skiäl om Fästnings Bygnaden; At i fall den och sedermera Galer-wärkets ändring ej warit Herr Generalen och Commendeuren Ehrenswärd anförtrodd; så hade Tersmeden ofelbart besuttit deß lagliga förmohner til deß han åtniutit den af Kongl. Maj:t häremot swarande Allernådigst försäkrade ärsättning.
At Transports entreprenaden warit för Kronan fördehlaktig, det lärer Herr Generalen, sedan han behagat låta Båtsmännerne landwägen upfordras, af Fästnings-Bygnads Räkenskaperne nogsamt finna: Jag som af ärfarenheten igenom de under min tid skedde Winter Commenderingar Landwägen nogsamt kjändt kostnaden skrida öfwer det jag efter Contractet åtniutit, behöfwer inga andra räkningar at bestyrka sanningen härom.
Om Herr Generalen funnit Transport entreprenaden för Kronan skadelig, hwarföre då icke lika som med Beklädningen skedde mig owetandes hos Kongl. Maj:t i underdånighet tilstyrkt uphäfwandet häraf? Således har Herr Generalen i detta fall äfwen handlat efter godtycko at låta mig behålla den ena för Kronan skadeliga förmon då den andra som lika skadelig mig ifråntogs.
Sedan jag på lagliga grunder wederlagt de skiäl, hwarmed Herr Generalen och Commendeuren Ehrenswärd söker befästa sina giöromål i förewarande ämne, så åligger mig at för Riksens Höglofl. Ständer upgifwa hela förloppet af tilgången huru jag med Herr Vice Amiralen Wagenfelt iråkade detta Contract om Compagniet.
Åhr 1745 ingick afl. Vice Amiralen Wagenfelt med hela Åland och Södra Finlands Compagniets Rothehållare Contract om så wäl Släpe Mondering som Krono- eller de så kallade tre års Persedlars lefwerants emot en betingad summa uti ett för alt af 32 Dal. Silf:mynt för hwarje Rote som utgiorde för 442. effective Rotar 14144 Dal. Silf:mynt, hwarutaf Vice Amiralen då strax upbar halfwa summan, och den andra halfwa summan skulle året derpå wid Afräknings Mötet af Rotarne betalas och Beklädningen om Sommaren detta året af Vice Amiralen til fullo présteras.
Rotarne fullgiorde deras skyldighet med Penningarnes utbetalande, och ankommo åtskilliga Rotehållare under deras Resor hit til Stockholm, til Vice Amiralen Wagenfelt, at efter Contractet utbekomma deras Beklädningar hwilket slog dem felt. Mot Hösten samma år kom under deras Höstresor ännu flere Rotehållare at begära deras Beklädningar, men hade lika öde med de förra. Detta giorde Rotehållarne upmärksamme, så at de anförde deras klagan öfwer Vice Amiralen hos Chefen wid Galer-Wärket; Uppå Chefens alfwarsammaste föreställning til Vice Amiralen Wagenfelt härom blef då öfwerenskommit, at som Compagniets tjänste tour wid Skeppsholmen i Stockholm året derpå inföll, skulle Vice Amiralen Wagenfelt innan Manskapets ankomst hafwa hela Beklädningen til aflefwererande färdig. År 1747. uti Maji månad ankom hela styrkan af Compagniet hit til tjänstgiöring i Stockholm; Rotarne, försäkrade at deras Båtsmän skulle wid ankomsten undfå deras fulla Beklädning, hade ej försedt Manskapet med minsta Beklädnings Persedel, hwarom Compagniet wid inmunstringen giorde påminnelse. Compagnie Chefen försäkrade ytterligare at de innom få dagar skulle undfå altsammans; Men som detta utdrog någre weckor med Manskapets knot, så utbrast det ändteligen uti full klagan i Junii Månad wid det tilfället at Hans Kongl. Höghet wår nu Regerande Allernådigste Konung besåg Skeppsholmen, då en del af Compagniet i underdånighet anhöllo om deras rätts förskaffande, hwarom ordres strax stältes.
Vice Amiralen Wagenfelt som igenom hwarjehanda iråkade olyckor ej fant sig då strax i förmögenhet at fullgiöra deß åliggande skyldighet til Compagniet, nödgades widtaga någon utwäg til deß räddning; Och offererade således til alla de härwid Staten i tour warande Officerare som ej hade Compagnier at wilja afstå deß Compagnie med de åtföljande förmåner af Beklädning och Transport åt den som wille fullgiöra deß skuld wid Compagniet; Men den dryga Beklädnings summan och korta tiden afskräckte alla Officerare som annars härwid kunde finna deras räkning.
Sluteligen föll Herr Vice Amiralens speculation uppå mig som han trodde strax kunna äga tilgång af så ansenlig summa.
Anbudet som i sig sielf syntes medföra en emot Beklädnings summan swarande inkomst afhölt mig, som då allenast war Capitain Lieutenant, och således ej kunde få Compagnie i säker besittning hwarigenom en betydande utgift skulle äfwentyras; men sedan Herr Vice Amiralen sielf och igenom deß Wänner anfört de bewekeligaste Considerationer och derhos gifwit all slags möjelige försäkringar det jag uti inkomsten intet risquerade medan entreprenaden af Transporten woro för Kronan fördelaktig och i följe deraf ej befarades blifwa återkallad, samt at jag igenom Beklädningens skyndesamma fullgiörande ofelbart wunno Rotarnes förtroende och följackteligen derwid bibehöls.
Och at Herr Vice Amiralen redan hos Kongl. Amiralitets Collegium anhållit om Constitutorial för mig at under deß frånwaro förestå besagde Compagnie, medan Wagenfelt som då avancerat til Vice Amiral skulle flytta til Carlscrona.
Deße med flere ömande omständigheter bragte mig at den 3 Julii 1747. med Herr Vice Amiralen Wagenfelt sluta afhandlingen om Compagniets Beklädning, hwaruppå jag följande dagen eller den 4 Julii upkallades för Chefen af Galer-Wärket, då jag widgick at jag åtagit mig fullgiöra Herr Vice Amiralens med Compagniet Contraherade Beklädning.
Mig förelades då strax uti Amiralitets Commissariatet det Beklädningen wid hårdt answar, borde i October Månad til alla delar wara lefwererad.
Således lämnades mig intet råderum at utur första hand kunna förskrifwa Wallmar, Buldan, Foderwäf och Täcken som utgiorde den drygaste delen, utan måste med mycken kjänning taga deßa Persedlar hos Lärftskrämare och andra Handlande, utur andra eller tredje hand.
Efter undfångne och med Amiralitets Commissariatets Sigill stämplade Beklädnings Profwer, stäldes hela Beklädningen uti fult arbete, och så snart något Hundradetal af hwarje Persedel war färdigt lefwererades det i förwar på Kongl. Skeppsholmen deräst hela Beklädningen den 20 October undgick uti Fiscalens öfwerwaro af förordnade Officerare och Besiktningsmän en fullständig besiktning och upräkning, hwarefter Manskapet de följande dagarna undfingo til alla delar fullgod Beklädning.
Uti Augustii Månad upkallades jag för Amiralitets Commissariatet, då mig antyddes, at som jag iklädt mig Vice Amiralen Wagenfeits [sic] skyldigheters fullgiörande wid Compagniet, så ålåge mig at draga den försorg, at de Båtsmänner ifrån Åland måtte blifwa förnögde, som ej ännu åtniutit deras löner för år 1743. hwilka löner Kronan åtagit sig med 20 Dal. Silf:mynt til hwarje Båtsman på Åland betala, af den orsak at de fläste Rotehållare som samma år därifrån undan fienden flycktadt woro oförmögne at betala Båtsmännerne deras löner, hwilka Penningar til Vice Amiralen Wagenfelts utdelande wid Afräknings-Mötet blifwit aflämnade.
Härutinnan blef mig ej eller någon lindring eller tid lämnad utan måste jag följande wecka efter den uptedde Förteckningen och Manskapets intygande låta uti Fiscalens och en Officerares öfwerwaro tilställa de bristande Båtsmännerne deras rättmätiga fordran bestigande til en Summa af 1530 Dal. Silf:mynt; På ofwansagde sätt blefwo således alla Vice Amiralens Wagenfelts skulder wid Compagniet til pricka fullgiorde.
År 1748 då Manskapet efter fulländad tjänstgiöring til Landsorten hem Transporterades, war jag i full besittning af Herr Vice Amiralen Wagenfelts ingångne entreprenads Contract.
Uti Januarii, Februarii och Martii Månader år 1749. då jag hölt Afräknings- och Recreüterings möte med Compagniet, stadfästade alla Rotehållare den försäkran som de igenom några deras Fullmägtige wid Beklädnings lefwerantsen gifwit, det jag skulle framgent för deras Räkning bekläda Compagniet, och at de gierna wille något öka i Beklädnings Summan, i fall jag wille ingå det Contract, at ej upbära någon minsta Penning innan Beklädningen woro lefwererad; Hwartmot jag endast förbehölt mig tidernas omwäxling i Priserne, at nytt Contract wid hwarje Beklädning skulle slutas, hwarwid det å ömse sidor förblef.
Samma år upfordrades en del af Compagniet Landwägen til Fästnings Byggnaden uti Hellsingforss, hwilket Manskap jag defrayerade och wid ankomsten erhölt uppå Herr General Gouverneuren Riks Rådet och Commendeuren af Kongl. Orden Grefwe von Rosens ordres efter entreprenads Contractet ärsättning utur Fästnings Byggnads Cassan i Hellsingforss.
Om Hösten då jag til Stockholm ankom, undfick jag den obehageliga tidningen at Herr Vice Amiralen i Carlscrona war med döden afgången, hwilket satte mig uti den bekymmersammaste belägenhet, at som då ännu warande Capitain Lieutenant äga föga aparence til Compagniets behållande såframt Kongl. Maj:ts Råd ej emellan kom, då jag i widrig händelse hade til Kronans nytta förspilt en stor del af min timmeliga wälfärd; hwilket föranlät mig at strax med underdånig suplique hos Kongl. Maj:t bönfalla om räddning uti en så ömmande omständighet, hwarwid jag tillika uptedde och med alla Original Allegater bestyrkte hela Sakens förlopp.
Kongl. Maj:t af wanlig Nåd och ömhet för deß trogne undersåtare Remitterade Saken i hela deß widd til Deß och Riksens Amiralitets Collegii undersökning och underdåniga utlåtande.
Sedan hela förloppet igenom Kongl. Amiralitets Collegii åtgärd undergådt en noga granskning, återkom alla de til Saken hörande Documenter, tillika med Kongl. Amiralitets Collegii underdåniga och ömmande underställan, om det hårda lidande som mig kunde öfwergå i fall Kongl. Maj:ts Nåd ej emellan kom.
Mine til Compagniet medföljande Herrar Förmäns arbetande wärkade, at Saken uti Kongl. Maj:ts Råd-Cammare någon tid upskjöts, men sluteligen behagade Kongl. Maj:t af Nåd och Mildhet considerera min rena afsigt at under egen skiählig förmon rädda en i olycka råkad Förman, samt tillika besparat en för Kronan til Manskapets Conservation oundwikelig utgift af lika Summa med mig och dymedelst Allernådigast anbefalla Deß Amiralitets Collegium at utfärda Constitutorial för mig til Ålands- och Södra Finlands Compagnies förestående på Sju år, at derigenom kunna få ärsättning för mine utlagde Penningar, som Allegatet Lit. C. utwisar.
Emot denna mig wederfarna Kongl. Nåd anförer Herr Generalen Ehrenswärd följande: At Commendeur Capitain Tersmeden fick behålla detta Compagniet efter Wagenfelts död, ehuru han war yngre än äldre medsökande, det stämmer aldeles in med Kongl. Maj:ts Nåd at hafwa lämnat honom et Compagnie som efter hans upgift så mycket kostadt honom, ty jag ärindrar mig at det då ej gick efter tour.
Hade Herr Generalen förut underrättadt sig om hela Sakens åfwananförde förlopp, så hade Herr Generalen säkerligen undgådt den owarsamma utlåtelse uti et tryckt Papper, at Kongl. Maj:t på min blotta upgift af kostnad lämnat mig Compagniet, hwarigenom Herr Generalen nogsamt utmärker, fast på et förblommerat sätt för Publiquen, at något oordenteligit förelupit.
Kongl. Maj:t har som åfwansagt är i stöd af Regerings Lagarne til undersökning och utlåtande Remitterat hela min Ansökning til Deß Amiralitets Collegium: Kongl. Maj:t har Allernådigst funnit at uti denna speciela Casus tour ej ägde rum: Kongl. Maj:t har på Sju år lämnat mig Compagniet at som orden lyda under den tiden få ärsättning för mine utlagde Penningar, hwilket nogsamt utmärker det Hans Maj:t låtit sig underrätta at flera Lagliga Inkomster än dem Herr Generalen påstådt, warit wid Compagniet: Mine til Compagniet medsökande Herrar Flaggmän hafwa ock funnit Kongl. Maj:ts Nåd för mig i detta ämnet grundad på så mycken rättwisa, at de wid nästa Riksdag ej sig deröfwer beswärat.
Dock detta alt hindrar intet, at icke Herr Generalen, som haft så utmärkta förmoner, lättast kan ärindra sig, at det då ej gick efter tour.
Hwad åfwan anfört är tör giöra tilfyllest at bewisa det alt hwad Herr Generalen Ehrenswärd hos Kongl. Maj:t emot mitt Compagnies inkomst anfört warit utan minsta grund.
År 1750 då en större styrka af Compagniet til Fästnings-Byggnaden i Finland Sjöledes Transporterades, åtniöt jag efter uptedt entreprenads Contract utur Fästnings Byggnads-Cassan full ärsättning för det inmunstrade Manskapet, wid hwilket Contract jag af Herr Generalen oklandrad blifwit bibehållen, til des det med Compagniets bortmistande år 1762 af sig sielf uphörde.
År 1751 då jag ärhölt Kongl. Maj:ts Allernådigste Fullmagt at wara Capitain wid Deß Amiralitet med åtföljande Lön och förmoner, undfick jag kort derefter Kongl. Amiralitets Collegii Fullmagt på det Compagniet jag sedan år 1747. förestådt, hwarmed Compagniet förwandlades til en rättighet, som mig ej oförwärkat kunde utan ärsättning mera fråntagas, som Allegatet Lit. D. utmärker.
Få jag på förenemde sätt så tydeligen bewist min rätt, följer at i korthet beswara Herr Generalens inkast, emot mine tagne steg til et annat Compagnies ärhållande.
År 1762 den 3 October undfick jag som förut sagt är Generalens ordres at aflämna mitt Compagnie då jag den 29 i samma Månad anhölt hos Kongl. Amiralitets Collegium blifwa hos Hans Kongl. Maj:t i underdånighet föreslagen, at få upsätta ett af de Sex Volontair Compagnier som skulle til Hufwud-Flottan anwärfwas.
Kongl. Maj:ts Allernådigste Constitutorial til detta Compagniets anwärfwande är wäl daterat den 19 Aprill 1763, men kom mig i Finland ej tilhanda för än den 4. Junii samma år.
Capitulations wilkoren med det til första upsättningen bestådde förskottet af 1000. Dal. Silf:mt hwarföre Caution skulle ställas, kunde af min Commissionair i Carlscrona ej wärkställas förr än i Julii Månad.
At jag således ej ägde något Compagnie eller ärsättning för mitt aflämnade, och at jag först den 3 Junii hade kundskap derom det Kongl. Maj:t på min underdåniga ansökning förordnat mig til et nytt Compagnies upsättjande är redan bewist, men at blotta namnet af Compagnie, utan någon Man, medförer förmon, der öfwerlämnar jag til Herr Generalen at bewisa.
Då man följer Regerings Lagarne och all naturlig billig ordning, så å daga lägges derutinnan, at jag intet kunde mista min förra Lön, Compagnie eller förmon, innan jag undfådt Kongl. Maj:ts Allernådigste Fullmakt uppå det jag sökt.
Hwilka Lagar kan då Herr Generalen åberopa sig wara fölgde, då Herr Generalen 9 Månader förr än jag fick Kongl. Maj:ts Constitutorial at å nyo upsättja et Compagnie, afhände mig det Compagniet jag innehade?
Billigheten tyckes medgifwa så wäl som Lagen fordrar til min rätts bibehållande, at jag i det minsta bordt innehafwa mitt förra Compagnie med deß åtföljande förmoner til den 3 Junii 1763, men det har behagat Herr Generalen Ehrenswärd, at sättia sig öfwer Lagarne och således fullgiöra deß godtycko.
Herr Generalen finner ändå underligit det jag 1764 i Januarii Månad hos Kongl. Maj:t emot et så olagligt förfarande i underdånighet anfördt klagan: Herr Generalen kallar mina beswär et åtrande efter jag redan i October begärt få upsättja et af de nya Compagnierne.
Om Herr Generalen hade på rätta sidan ansedt min hos Kongl. Maj:t Underdånigst anförde klagan, så innehåller den intet åtrande utan en tydelig påstådd rätt at få behålla mitt förra Compagnie til deß jag finge ett annat Complett Volonteur Compagnie, då Kongl. Maj:ts försäkran blifwit upfyld.
Förmonerne af et wärfwat Compagnie, bestå efter min tanka uti Beklädning, Passevolance och Permittering, hwem skall jag bekläda, draga Passevolance före eller permittera wid et Compagnie der ingen man existerar? Hwaruti ligger då den försäkrade ärsättningen? Jag tror mig således uti min underdåniga Ansökning snörrätt fölgt innehållet af Kongl. Maj:ts uppå Riksens Höglofl. Ständers underdåniga tilstyrkan, Nådigst gifna försäkran af den 18 Octob. 1756.
At 40 Dal. Silf:mt för hwarje présenterad och appproberad Karl kan kallas förmon, det kan den ringaste Under-Officer som handterat wärfning bewisligen bestrida, ingen som i deße tider Recrüterar kan neka at icke hwarje Munstergill Karl kostar honom 60 Dal. Silf:mt och derutöfwer, håller Compagnie Chefen någon Officerare eller Under-Officerare här i Riket på wärfning, så kommer hwarje Recrüt gemenligen ännu dyrare hwilket jag wid de 75 man jag til mitt nya Compagnie upsatt med en märkelig kostnad fådt ärfara; Härigenom har således jag i stället för ärsättning eller förmohn fått widkännas en ytterligare förlust.
Hade jag efter Herr Generalens tanka äfwen låtit denna min rättighet gå mig förbi, som dock aldrig kan med någon slags billighet anses som ärsättning för det mig ifråntagne Compagnie; Så hade lätteligen fölgden blifwit at jag ej ännu på flera år kunnat få något Compagnie och fölgakteligen igenom Herr Generalens åtgärd blifwit Reducerad ifrån en någorlunda förmögenhet til en känbar fattigdom.
Utaf Herr Generalens nu tryckta underdåniga Memorial til Kongl. Maj:t, får jag än ytterligare anföra ett lysande prof af utöfwad godtycko; För Commendeuren Hauswolff som äfwen innehade allenast et Båtsmans Compagnie hwarwid ganska få förmoner woro förknippade föreslår Herr Generalen at Kongl. Maj:t af ömhet för wälförtjänt Folk täktes låta honom få första ledigt blifwande gammalt Volontair Compagnie och emedlertid få niuta af besparings Medlen de begärte 400 Dal. Silf:mt som ärsättning för wärfning af det Compagnie hans ålder nekar honom at wärkställa.
Då Herr Generalen efter godtycko welat procurera Commendeuren Hauswolff en förmon som uti Kongl. Maj:ts Förordnande på intet sätt finnes utstakad såsom ärsättning för bortmistade Compagnier: då fattas inga utwägar; Men då Herr Generalen såsom Chef och Ämbetsman uti lika Casus bordt förhålla sig lika emot 2:ne lika wärdige Officerare; Månne det kan blifwa rimligit at tro det Commendeuren Hauswolff borde åtniuta 400 Dal. Silf:mts ärsättning för det at han afsagt sig upsättnigen då han som förnuftig man klarligen såg sig til sin skyldighets fullgiörande emot Kronan måtte tilsättja några Tusende Dal. Silf:mt? eller månne Herr Generalens godtycko här blifwit utöfwad? Detta underställer jag Riksens Högloflige Ständers mognare ompröfwande.
Sedan Herr Generalen ganska omständeligen efter deß tanka hos Kongl. Maj:t i underdånighet utfördt det jag ingen rättighet hafwer til ärsättnings sökande, synes Herr Generalen emot slutet af deß Memorial falla på någon billigare tanka uti deßa orden:
Af hela detta belopp täckes Eders Kongl. Maj:t Nådigst finna at inge af de klagande Amiralitets Officerare har rättighet at begära Valuta för sine anförtrodde Compagnier här wid Esqvadren, mer än Commendeur Capitainerne Hauswolff och Tersmeden, och det på den grund at de haft Compagnier.
Här infaller änteligen det stället, hwaräst Herr Generalen sielf widgår, at jag bör hafwa ärsättning, hwarwid Herr Generalen ej eller kan neka det han afhändt mig mitt Compagnie innan den utstakade ärsättningen blifwit upfyld, och således mitt lidande medgifwit.
Om Riksens Höglofl. Ständers mening skal uttolkas uti de mål, som röra undersåtares rätt: så lärer det tilhöra Kongl. Maj:t och Riksens Ständer sielfwe, men ej Herr Generalen Ehrenswärd.
Generalen wågar likafullt uti deß underdåniga Memorial til Kongl. Maj:t ikläda sig denna rättighet och uttyda Kongl. Maj:ts egna höga ord helt annorlunda än deras innehåll och Swenska ordalydelsen kan medgifwa, då orden så lyda: Men af den orsak at Commendeur Capitain Tersmeden är berättigad at efter tour få ett Volontair Compagnie i Carlscrona. m.m.
Riksens Ständer i deras underdåniga tilstyrkan samt Kongl. Maj:t uti Deß Nådige Bref har ej anfördt tour som någon ärsättning, medan en Officerares rättighet som han undfår efter tour sällan kan räknas för någon slags ärsättning, men aldraminst tillämpelig wid förewarande Ämne och derföre af Kongl. Maj:t i ofta åberopade Bref tour aldeles utelämnad.
Den termen af länte Officerare som Herr Generalen brukar, kjänner jag intet igen, ej heller finnes den hwarken uti Kongl. Maj:ts Bref eller Riksens Höglofl. Ständers underdåniga tilstyrkan om Gelere ändringen; Aldraminst är den Applicable til Amiralitets Officerarena som utgiorde den rätta Stammen af Galere-Wärket; Men om så skulle hända, at Riksens Höglofl. Ständer finna för Riket nyttigt härutinnan giöra någon ny ändring, då kunde med skäl sägas det Herr Generalen Ehrenswärd til en tid länt Galer-Esqvadren at inrätta en Marine Corps.
Uti slutmeningen af deß underdåniga Memorial, nyttjar Herr Generalen deßa orden: Så har iag den Nåden i underdånighet anhålla, at Arméens-Flotta må slippa Commendeur Capitain Tersmedens tjenstgjöring, och Nådigst befrias ifrån all slags ärsättning för hans och de andre Officerares beqwämligheter, dem de efter nyttjandet behaga anse som förorade rättigheter.
Herr Generalen har ej förr än år 1763 i underdånighet begärdt slippa min tjenstgiöring wid Arméens Flotta; Häraf bewises tydeligen det jag ej förr än Kongl. Maj:ts ordres härom til mig ankom war afskild ifrån detta Wärket; Huru wil då det mißtag som Herr Generalen nyß åfwanföre uti denna slutmening hos Kongl. Maj:t anförer, det jag niutit 6 års beqwämlighet til flyttning, paßa sig med en Ämbetsmans skyldiga skrifart til Deß Konung? Jag går det således förbi, och önskar at hädanefter slippa Herr Generalen Ehrenswärds Commando wid Arméens Flotta; Men som Herr Generalen uti deß underdåniga ansökning, synes gifwa full anledning til twifwelsmål at de ifrån Compagnierne wid Galer-Esqvadren afskilde Officerare, icke kunde äga anledning at af Arméens Flotta söka deras ärsättning, så hemställer jag för min del Riksens Höglofl. Ständers egit mogna ompröfwande wördsammast hwaräst, eller af hwem jag bör niuta ärsättning, för den mig igenom Herr Generalen och Commendeuren Ehrenswärds enda åtgärd afhända Swenskmanna i Laggrundade rättighet, hwarigenom en stor del af min timmeliga wälfärd är medtagen. Stockholm den 12 December 1765.
CARL TERSMEDEN.
Afskrifter
Sedan Hans Kongl. Maj:t i Nåder behagat godtfinna, at til undwikande af redogiörelse och det mera, de Båtsmän som ifrån Åland och Finska Skjärgården blifwa Commenderade på Fästnings-Bygnaden i Hellsingforss, måge dit Transporteras igenom Entreprenade af Capitaine Lieutenanten Carl Tersmeden, samt fördenskull lika Nådigst behagat uti skrifwelse af den 6 Februarii innewarande år anbefalla Amiralitets Commissariatet, at om denne Entreprenade med honom i det närmaste accordera; Så har Amiralitets Commissariatet til underdånigst följe däraf, efter inhämtad underrättelse om kostnaden af de med detta Compagnies Manskap tilförene skiedde Transporter under nogaste betingning med Capitain Lieutenanten Carl Tersmeden, afhandlat och öfwerenskommit, det han hädanefter, så wäl då något Manskap af Ålands och Söder Finlands Båtsmans Compagnie ifrån Landsorten upbådas til arbete wid Fästnings-Bygnaden i Hellsingforss, som ock, då något Manskap af samma Compagnie efter fulländat arbete, åter til Landsorten hem förlåfwas, draga den försorg, af samma Manskap Sjöledes med tjenlige Fartyg blifwer fram och tilbaka skaffat samt med wanlig Sjö-Provision försedt och underhållit, och at han deremot åtnjuter Fem Dal. 26 ⅔ Öre Silf:mt för hwar karl som framskaffas och underhålles ifrån Åland til Hellsingforss och lika så mycket för hwar karl, som ifrån Hellsingforss til berörde Landsort återföres, samt Fyra Dal. 26 ⅔ Öre Silf:mt för hwar Karl som ifrån Finland framföres och underhålles til Hellsingforss, och lika så mycket för hwar Karl som derifrån åter til deß Rote i Finland hemskaffas, och sådant alt på deß egen winst eller förlust, i ond och god tid, i ett för alt, så länge, Fästnings Byggnaden i Hellsingforss påstår.
Angående Betalningens ärhållande i förmågo af detta Contract för de Transporter af Manskap, som i följe at Riks-Rådet General Gouverneuren samt Riddaren och Commendeuren af Kongl. Maj:ts Orden Herr Baron von Rosens förordnande tid efter annan komma at skie til handräckning wid Fästnings Bygnaden, lärer Högbemälte Herr Riks-Råd och General Gouverneur uppå Capitain Lieutenantens anmälan, behaga förordna af de til samma bygnad anslagne Medel i anledning af Kongl. Maj:ts derom ärhållne Nådige Rescript.
Til wißo häraf warder detta Contract med Amiralitets Commissariatets underskrift och Sigill bekräftadt. Stockholm den 5 Martii 1751.
På Amiralitets Commissariatets wägnar.
CARL RIDDERSTOLPE.
( L. S. )
E.S. v. HAUSSWOLFF.
P.G. MALMSTRÖM.
J.C. ZARENT.
Originalet af föregående Contract angående Båtsmans Transporterande til Hellsingforss, har jag undertecknad emottagit och förbinder mig det samma efter deß innehåll at fullgiöra. Stockholm den 5 Martii 1751.
CARL TERSMEDEN.
Lika lydande med Originalet intyga
Actuarius.
Som enligit Kongl. Maj:ts Nådigste förordnande uti skrifwelse af den 27 innewarande Månad 400 Man af Ålands och Söder Finlands Båtsmans Compagnie hwilka nu til handräckning upfordras wid Fästnings Bygnaden i Hellsingforss komma at förses med wanliga Släpekläder, hwarwid den hushåldning bör brukas, at Manskapet bör komma ut med samma Beklädning uti 12. Månaders tjänstgiörings tid, och Kongl. Maj:t lika Nådigt behagat anbefalla Amiralitets Commissariatet at med Compagnie Befälhafwaren betinga och sluta Contract om lefwereringen af sådane Släpekläder, bestående uti En Walmars klädning utaf Wästgiöthe Walmar Fem Qwarter bredt, och Åtta Alnar i hwardera Klädningen, som utgiör En Tröja och et par Byxor, En Hatt, Twå Skjortor, Ett par Ullstrumpor och Ett par Skor för hwar Karl; Altså har Amiralitets Commissariatet med Capitain Lieutenanten Carl Tersmeden som förestår ofwannnemde Compagnie öfwerenskommit, afhandlat och betingat, det han åtager sig anskaffandet af ofwannämde Beklädnings Persedlar för 400 Man, efter 2:ne approberade och förseglade prof, hälften efter det stora och hälften efter det mindre, som bestiger sig til 400 stycken Wallmars-Klädningar bestående af Tröja och Byxor med tilbehör af godt Wästgöthe Walmar, Fem Qwarter bredt, samt Foder-wäf af lika bredd, wäl sömmade och med Tenknappar föresedde, 400 stycken goda Swenska Hattar, 400 par goda och starka stickade Ullstrumpor, 800 stycken Skjortor af god fin Wäf samt 400 par goda och starka så kallade Tyska Skor, hwilka Beklädnings Persedlar, med det aldraförsta så snart det kan medhiunas [sic], böra förfärdigas och til Manskapet utdelas.
I betalning härföre är, efter noga skiedd betingning accorderat, at bemälte Capitaine Lieutenant kommer at undfå med Sömmare Lönen inberäknadt för hwar Walmars Klädning 8 Dal. 12 Öre Silf:mt, för hwar Hatt 1 Dal. 5 ⅓ Öre Silf:mt, för hwart par Skor 3 Dal. 10 ⅔ Öre Silf:mt, för hwar Skiorta wäl och strakt sömmad 2 Dal. S:mt och för hwart par Ullstrumpor 1 Dal. S:mt, som belöper sig för hwar Beklädning til Sjutton Dal. 28 Öre S:mt, och tilsammans för 400 stycken beklädningar utgör en Summa af Sju Tusende Ett Hundrade Femtio Dal. Silf:mt, hwaraf han wid detta Contracts underteknande undfår hälften med Tre Tusende Fem Hundrade Sjuttijo Fem Dal. Silfwermynt, och resten af betalningen sedan Beklädningarne på deß omkostnad til Hellsingforss blifwit Transporterade och efter Herr RiksRådet, General Gouverneuren samt Riddaren och Commendeuren af Kongl. Maj:ts Orden Högwälborne Baron von Rosens förordnande besigtigade, och besigtnings Attesten med en underskrifwen Beklädnings Rulla til Amiralitets Commissariatet öfwersändt warder, til bewis at Manskapet Beklädningen enligit de förseglade profwen riktigt undfådt.
Till yttermera wißo warder detta Contract med Amiralitets Commissariatets underskrift och Sigill bekräftadt. Stockholm den 4 Aprill 1751.
På Amiralitets Commissariatets wägnar.
CARL RIDDERSTOLPE.
( L. S. )
E.S. v. HAUSSWOLFF.
P.G. MALMSTRÖM.
J.C. ZARENT.
Originalet af detta Contract har jag underteknad emottagit, och förbinder mig härmed det samma efter innehållet aldeles fullgiöra. Datum ut supra.
CARL TERSMEDEN.
Lika lydande med Originalet intyga
Actuarius.
Kongl. Maj:ts och Riksens Amiralitets Collegii Wi underskrefne Præsident, Amiraler och Amiralitets Råd samt Commendeurer af Kongl. Maj:ts Swärds Orden, Flaggmän och Riddare, samt Amiralitets Kammar Råd och ÖdwerCommissarius; Giöre witterligit: At som Hans Kongl. Maj:t genom Nådig skrifwelse af den 31 sistledne Januarii tillåtit, det må Capitain Lieutenanten Ädel och Manhaftig Carl Tersmeden förestå det efter Afledne Vice Admiralen och Riddaren af Kongl. Maj:t Swärds Orden, Wälborne Herr Henric Wagenfelt ledigt blefne Ålands och Södra Finlands Båtsmans Compagniet, til deß han får ärsättning för den kostnad han i bemälte Vice Amirals lifstid på detta Compagniets Beklädnad giordt; Och Kongl. Collegium uppå berörde Capitain Lieutenants sedermera inkomne ansökning för godt funnit, at utsättja Sju år, til at i detta mål giöra honom skadeslös; Altså warder han, Capitain Lieutenanten Carl Tersmeden i kraft häraf förordnad, at uti Sju års tid förestå Ålands och Södra Finlands Compagniet; Hwarwid han har at åtniuta de förmoner som för samma Compagnie bestås; Låtandes sig i öfrigit på bästa sätt om Manskapet wårda, så at det icke allenast i rättan tid ärhåller sin fulla Bekädning, utan ock de öfrige rättigheter det samma af Rotarne tilkommer. samt at det samma wid och under upfordningar det, som Kronan i underhåll består, åtniuter. Til yttermera wißo warder detta med Wår underskrift och Kongl. Collegii Sigill bekräftadt. Carlscrona den 16 Martii 1749.
På Kongl. Maj:ts och Riksens Amiralitets Collegii wägnar.
G. GRUBBE.
( L. S. )
G.W. von GERTTEN.
A.B. FALKENGREEN.
ERIC SPARRE.
Lika lydande med Originalet intyga
Actuarius.
Kongl. Maj:ts och Riksens Amiralitets Collegii, Wi underskrefne Præsident, Commendeur af Kongl. Maj:ts Swärds Orden, Amiraler och Amiralitets Råd, Commendeurer af samma Kongl. Orden, Flaggmän och Riddare samt Amiralitets Kammar Råder och Ödwer Commissarius; Giöre witterligit: at som medelst Herr Vice Amiralens och Riddarens af Kongl. Swärds Orden Hindrich Wagenfelts afgång med döden, Ålands- och Södra Finlands Båtsmans Compagniet blifwit ledigt; Altså wil Kongl. Collegium, i kraft af detta Öpna Bref, hafwa förordnat Capitainen Wälborne Herr Carl Tersmeden, hwilken detta Compagnie någon tid ad interim warit updragit, at nu mera det samma ständigt förestå, hwarwid han kommer at njuta den förmon af Bostäls Penningar, med det mera som derwid bestås; Det wederbörande til efterrättelse länder. Til yttermera wißo är detta med Wår Underskrift samt Kongl. Amiralitets Collegii Sigill bekräftadt. Carlscrona den 7 Maji 1754.
På Kongl. Maj:ts och Riksens Amiralitets Collegii wägnar.
G. GRUBBE.
( L. S. )
GUSTAF RUUTH.
ERIC SPARRE.
G. AD. MITTLER.
ERIC LANG.
Lika lydande med Originalet intyga
Actuarius.
Stockholm, Tryckt uti Kongl. Tryckeriet.
Carl Tersmeden: Commendeur-Capitaine Tersmedens Swar uppå Herr General Lieutenanten och Commendeuren Ehrenswärds Förklaring, öfwer en af de 24. Frågor, som är utkomne om Galere-Inrättningen.
Kongl. Tryckeriet, Stockholm, 1765. 4to, 32 s.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Naval History | Search.
Copyright © 2006 Lars Bruzelius.