Utom iackttagande af hvad allmenna Reglorna, Anmärkningarna uti Signal-Brefvet, samt de uti Tactique-Boken föreskrefne och til värckställighet utgifne Reglor för Befälhafvarne af Kongl. Maj:ts Skepp och Fartyg utstaka, på hvilkas noggranna exequerande, en Skepps-Chefs heder, så väl af den Sjökunnigas som den öfriga Allmenhetens omdömme och acktning grundar sig; har ärfarenheten väckt nödvändigheten at påyrka och tilöka följande Puncter, hvilka til efterlefnad härmedlest åläggas.
Som et Skepps segling och snälla Manoeuvrerande beror på tvänne angelägna saker, neml. dess lastning, och segels sättning, så beordras Skepps-Chefer, at ej spara någon möda til vinnande af förbättring uti dessa puncter; hvarföre Högste Befälhafvaren förmodar, at så länge dagsljuset varar, ej få se oskotade Märs- och Bramsegel, halsar som ej äro före, hängande Brassar, släpande skot &c. emedan, utom den effect som sådan efterlåtenhet värkar uppå Skeppets segling och Manoeuvring, det med billighet kan anses såsom brist uti Sjökunnighet, och Metiéens första grunder. Det är lika angelägit, at Skeppet ständigt holles uppå sin rätta vattenlinia, hvarföre då et Skepp försämras uti segling, det är nödvändigt, meddelst försök utröna, huru och til hvad tyngd lasten bör förändras, för at få Skeppet at segla bättre, styra väl, och vaka med makeliga rörelser; det är således at vänta, det Skepp, som äro bygde efter en och samma Malle, utrustade med lika conditioner, böra vara jemnlika uti segling och öfriga qualiteter.
Tystnad gjer redlighet, redlighet gjer säkerhet, och säkerhet gjer styrka til et företagande: äro principer hvartil dispositioner innom Skeppsbord skola syfta. Befälhafvarne på Kongl. Maj:ts Fartyg fästa yttersta uppmärksamhet, at så uti enskilta Manouvrer, som uit dem, hvilka gemensamt med Flottan eller någon dess corpser, skola ske, hafva sit folk så placerade och inöfvade, som uti Allmenna Reglorna är uptagit, och tjenar til grundprinciper.
Skepp som äro valde til Ledare sätta all möjelig accuratesse uti at bibeholla en anbefalt Linea och distance ifrån Chef-Skeppet, äfven som yttersta precision, uti hvad som enligt Tactiquens grunder på dem ankommer, vid en Manoeuver som at hela Flottan eller någon dess Flyglar skal värkställas uti deras Köhlvatten, eller på deras rättning.
Då Flottan skal vända genom vinden i Ledarens Köhlvatten, blir nödvändigt at Ledaren hvilken först kunnat vara nödgad at öka segel för at få en ärforderlig fart til Manoeuvrens säkerhet, straxt efter sedan han vändt, åter minskar segel i proportion af Skeppets snälla segling, på det ej för stora luckor må blifva emellan främsta Skeppen, och eftersta Skeppen af Linien hinna flutne til vändnings puncten hvilken aldrig af efterföljande Skepp får seglas öfver för at sedermera vända til Lofvart om föregående Mann, emedan en sådan förskjutning förlänger distancerna emellan Skeppen, drar ut på tiden, och sätter eftersta Skeppen af Linien, flere streck til Lofvart om Teten.
Då Flottan skal vända fördyvind i Ledares Köhlvatten, går Ledaren med små segel så länge han seglar rumskots contrart emot den linia Flottan ligger på, men ökar så snart han sticker bydevind up förbi sidsta Skeppet i queuen; efterkommande Skepp vänta ej at vända til dess de komma på samma punct som Ledaren eller föregående Mann varit, utan börja sin afhollning så snart föregående Man är tvärs i Lää från dem hvarigenom slutningen med lätthet bibeholles, och vändnings tiden för hela Flottan förkortas.
En Ledare som af någon betydande händelse under eller utom Action blir nödsakad gå utur Linien, remplaceras til vidare Ordes af det i ordningen närmast liggande Skepp hviket, utan vidare omständigherer, för dennas skyldigheter ansvarar så i afseende på de Ordres som til yttersta Skepp uti Linien såsom Ledare kunna vara gifne, som til dem, hvilka i samma egenskaper kunna derefter blifva utgifne.
Skepps-Chefs iagttaga aldra största uppmärksamhet vid bibehollande af sina rätta Stationer uti Linien, på det alla Skepp må utgjöra et fullkomligt sammanhang, hvarförutan en Flotta bereder sin egen svaghet, och under den bäst styrda eld lämnar Fienden de största fördelar. När et eller flere Skepp försumma dessa skyldigheter, endera at ej vara på Linien eller med oricktige distancer, upkommer en illa sluten och bruten Linia; Då Skepp förfalla i Lää, blifva utträngde, eller lemna stora luckor. När desse fel skola rättas, blifver nödvändigt, at på en gång öka mycket Segel, så gjöra hastig minskning, kasta Märsseglen på Mast, doublera föregående eller sacka påeftersta mann, och rubbar sålunda de öfrigas ordning, uttröttar Besättningarna och igenom dessa stora fel sätter Chefen utur stånd at formera eller bibeholla Flottan uti Linie de Bataille, än mera at öka eller mindska Liniens hastighet. Dessa Ordres ledande til Flottans styrka, kunna endast värckställas igenom vacktgafvande Officerens oafbrutne upmärksamhet, at ifrån et ställe så länge vackten varar observera den aldra minsta ökning eller minskning i Distancen, Skeppets styrning, och hvilka segel föras uti Linien. Det tilhöra således Skepps-Chefs med yttersta stränghet, och vid ansvar tillholla sina Officerare härtil, eljest nödgas Chefen hissa Artikeln N:o 21 uti Tabellen om particuliera rörelser, Skeppet Manouvrerar illa, och vackthafvande Officeraren går i arrest för ett dygn: När detta händer andra gongen, skal en Officer degraderas, och för 3:dje gongen som otjenlig uti Kronans tjenst blifva casserad.
Då nu utan den aldra trägnaste upmärksamhet et Skepp ej kan hollas på sin post, äro likvist moyengerna dertil för öfrigt ganska lätta och följande: All slutning bör ske på Chefen och distancerna tages ifrån dess Skepp, Secundanterna följa i det nogaste Chef-Skeppets rörelser, och blifva ögnamärke för Flottan: Divisions Skepp och Ledarne skola i synnerhet hålla sig tätt på Linien och dermedelst tjena til rättelse för Divisionerna. När då alla distancerna från Centrum blifva lika och orubbade, enligt hvad signalen utstakar, försvinner seglens backande. Til at bibeholla desse distancer ärfordras små moyeng, såsom mer och mindre fyrning på Stagsegelskot, deras upgigningm fock-skots fyrning. Lää Brassars och i synnerhet Bolinernas mer eller mindre affyrning, lovande Kryssegel; Et, flera eller alla af dessa moyeng, rubbar ej balancen emellan seglen, utan bibeholler Skeppet uti Commando, som gjenom starka segelökningar och minskningar, samt gjenom backning förfaller. Som nu alt detta fordrar utaf vackthafvande Officerarne mera upmärksamhet än kunskap, då de, gjenom egna mot närmaste Skepps Rundhult, hvarje ögnablick kunna se minsta förändring, så anses uracktlåtandet häraf såsom straffvärd vårdslöshet uti tjensten.
Flottans Befälhafvare bjuder til at i mögeligaste måtto föra stadiga segel, men då omständigheterna fordra ökning eller minskning deraf, och denna förändring sker med eller utan Signal, böra alla Skepp i Flottan uti samma ögonblick öka så mycket segel som svarar emot den ökning Chefen gjordt och Officerarne använda sin uppmärksamhet at känna denna jemförelse. Til rättelse härvid vil Chefen beordra dess Repeter Fregatte at efter Signal lägga Fregatten under lika segel med Chef-Skeppet, då sådant af nöden finnes: Chefen vil äfven styra ¼ streck lättare eller 6 streck när vinden, på det alla Skepp skola vara i stånd at holla Linien utan at försättas i Lää: få Ledarne Ordres at öka segel, är det för at öpna distancerna, och slutningen sker ändå på Chefen, eljest skulle de sidsta Skeppen få en öfverdrifven segelökning; men sker derjemte Signal at sluta på främsta Ledaren, då bör hvarje Skepp i en hastig Succession öka segel; Denna Regel värkställes uti en motsvarig bemärkelse då Ordres gfvas at sluta på eftersta Ledaren.
Distancerna Skeppen emellan böra nattetid vara en Cabellängd, om dagen en half och en tredjedels Cabellängd, eller en Skepps-längd. Vid blåsväder böra dessa distancer så väl natt som dag fördubblas: Kommer et Skepp så när, at det frucktar ombordläggning, bör genom en skundosam uplovning eller affallning, sådant undvikas, och föregående Skeppen skola så vida mögeligit är skynda undan. Då alla vackthafvande Officerare upeldas af lika upmärksamhet, och iakttaga hvad åfvanstående §. §. beordra, blifva desse olyckshändelser rara; stilnar vinden hastigt af så at Skeppen ej kunna styra böra de gjenast Slup utsätta för at undvika ombordläggning. Vid vindens skralning kommer det endast an på Officerens tidiga upmärksamhet, at ej fånga Uggla, hvilket gemenligen hjelpes genom hastig Manoeuvre med segel och Ror, så framt ej skralningen går öfver 6 streck.
Som nu Flyglarne af Flottan gjenom deras belägenhet från Ventrum, vid den aldramindsta olikhet i styrning med Chefs-skeppet, försättas mycket utur Linien; altså äskas af Ledarbe deb största granlagenhet, och böra de gifva akt på den mer eller mindre afdrift deras Skepp kunna äga. Man har sedt stora Flottor hela dagarna holla god Linia, och det beror af vana och upmärksamhet.
Då Chefen uti trängsel vil nyttja en fri segling, skal likväl hvarje Skepps-Chef vid ansvar holla sit Skepp på det ställe i anseende til Divisions-Chefen, hvarifrån det med lätthet och kortaste vägen kan komma på Linien då retablerings Signal upgår och utan at förhindra vänningar. Divisions Cgeferna holla sig föredenskuld med sine Divisioner enligt sidsta ordningen, för eller ackter, Styrbord eller Babord om Chefen, och så at de befrämja denna Manoeuvre: För at ifrån en sådan regelbunden ordning kunna åter utsträcka Linien, måste främsta Divisionen forcera med segel, den acktersta vänder och medlersta Divisionen Brassar up; hvarje Skepp skyndar sig at intaga sin post. Vändningar ske Divisions vis, på en gong, från ackter.
Flottan seglar uti Echiquier, när den är rangerad på ena Bydevinds Linien och styr på den andra; Då skola Divisions Cheferne (i synnerhet uti denna ordning,) gjenom den aldra accurataste Peyling Bibeholla Linien och tjena til rättelse för öfriga delen af Flottan. Om nu et Skepp avancerar för långt fram och peylar närmaste mann, förut, uti en vinkel, större än 4 streck, kommer detta Skepp i Lofvart efter vändningen, och i Lää (som är ännu et större fel) om Peylade vinkeln är mindre än 4 streck. Som denna ordning förnämligast blifver nyttig och ofta nödvändig i närvaro af en fiendtelig Flotta, så blifva också dessa fel skadelige och straffvärde, emedan efter vändningen, i stället för at Flottan skulle vara uti Linie, blir den bruten, Chefen tvungen at retablera på de Lää-varste Skeppen och kan hvarken attaquera eller motstå Attaque. Odta händer at Skeppen sluta så tätt på hvarandra, at efter vändningen flere blifva utträngde, det blir således nödvändigt hafva noga upmärksamhet på distancerne, sålunda at när Skepp med segling uti Linie äro ½ Cabellängd ifrån hvarandra, böra de uti Echiquier hålla sig distancerade til 2/3 Cabellängd och altid 1/3 mera och deröfver; De Skepp som efter vändningen befinna sig mycket aflägsne från sina poster hafva Manoeuvreradt illa, och skal vakthafvande Officeren blifva ansedd som förut nämdt är. Vid denna ordning vil Chefen bibeholla stadiga segel och styra ¼ streck lägre än 6 streck när vinden.
Flottan nyttjar äfven afhollning från Linia de Bataille eller från Perpendikeln af vinden, och är ej annat än en sort Echiquier hvaruti Skeppens Peyling från hvarandra och Coursen blir dem beordrad, eller blott efter som Chefen styr; Denna segling blir ofta nödvändig i trånga Farvatten, där land förhindrar sträckning i Bydevinds Linien, men i synnerhet då en Flotta skal attaquera ifrån Lofvart, då Retableringar uptaga tiden och förstöra Flottans förelacktiga läge. Det är således ej längre vackthafvamde Officeren utan Skepps-Chefen , som skal enligt Krigs-Articklarna stå til ansvar, om Skeppet ej är på sin post. Vid dessa tillfällen böra de eftersta Skeppen forcera med segel, och de förom Linien, kunna gjenom backning och girning minska sin fart.
Dä Chefen vil under afhollning endera förbyta Linien från Styrbord til Babord, eller tvärtom, eller också vid vindens förändringar Retablera utan upbrassning och utan at bryta Linien, kommer snart sagt hvart Skepp at styra olika Cours och det, med olika från stark til ingen fart: Denna Echiquiersegling fordrar mycket jugement och mycken öfning; hvarföre Skepps-Chefs beordras at vid desse tilfällen sjelfva Manoeuvrera sina Skepp, och noga iagtaga at då de äro komne på den nya Linien, hvarken hafva förlängt eller förkortat Linien hvarvid Tactiske afhållnings reglorne tjena til rättelse. Det blir äfven angelägit at alla Skeppen få proportionera sin fart til hvarandra at de på en gong komma på Linien; härvid böra Divisions-Cheferne och Ledarne utgjöra en Linie och mellan-Skeppen noga rätta sig efter dem. Denna Manoeuvers accurata fullbordande är högst nödvändig, då en Flotta vil under en apparent afhollning från Fienden, samla sin styrka på en dess svagare del, eller uppeholla Action, eller til intet gjöra fiendens attaquerings planer. Detta sätt at kunna röra sig gjör en Flotta i högsta grad stark och så sammanbunden at sällan någon dess del, kan af öfverlägsen magt attaqueras. Chefen kräfver derföre med billighet det säkra omdömme, och sådana rörelser som utmärka Officerskap och en väl Manoeuvrerande Flotta. Då en Fregatt är nära till hands på den svängande flygeln, skal den, med alla segel til, utsegla distancen, och kommen på Station Brassa up, eller holla lika segel med den stående flygeln; samt härvid jugera Liniens utsträckning.
Som alla dessa Echiquier-seglingar förnämligast bero derpå at Linien altid blifver hollen; Så vil Chefen gjenom likhets-Flaggan fästad på ändarna af en Rå, utvisa för de närmaste Skeppen, peylings Direction: Repeter Fregatterna åligger härvid at äfven holla sig med hvarandra uti en accurat Echiquier-Linia, på det Skeppen som kunna skifva för hvarandra, denna peylings Dirction, må af Fregatterna kunna rätta sit omdömme: Under Echiquier sker slutningen på Centrum, om ej Signal det annorlunda Determinerar.
Rangeringen i tre Linier är tilräckeligen beskrifven, och innefattar derjemte de skyldigheters iackttagande, som vid Linia de Battaille och Echiquier är nämt. Trängslet kan färmå Chefen at Manoeuvrera på 2:ne Linier; Då blir Chefen eftersta uti den ena eller främsta Mann uti den andra Colonnen. Desse Linier holla sig 2 a 3 Cabellängder nära hvarandra, kunna vara rangerade på Bydevinds Linien, och styra Echiquier eller andra Coursar. Skulle det hända at Chefen fant sig föranlåten at attaquera i denna ställning, böra båda Linierna styra för det fiendteliga Centrum, och söka gjenom en viss attaque sätta det ur stånd Manouvrera. derigjenom kan den fiendteliga Flottan hvarken låta sin Tête vända ej heller med någon förmohn doublera; Skulle de åter efter en sådan attaque vara i stånd och drista vända på stället; Då skal den ena Linien som engagerar genast äfven vända; Den yttersta Linien engagerar uti passerandet, och vänder, då det kan, uti den andra Liniens Köhlvatten.
Förr skedde Retableringar med uppbrassning och afhollningar efter vissa Reglor: deremot efter nyare Tactquens kunskap; med mer och mindre forca segel efter Sjömans öga och omdömme, och efter distancerna som gjärna äro olika samt med bibehollandet af god slutning utan trängsel. När Retableringar skola ske under fiendens eld, ligger högsta magt derpå at Linien ej blir bruten eller det ena Skeppet skyndar framföre det andra; utan skola alla under afhollning holla sig tvärs ifrån hvarandra, så at de må kunna utgjöra en linia vid uplofning, och så at de ej blifva skutne långskepp. Denna Retablering sker då vinden skralnar; men då vinden rymmer, är det lättaste sätt at lofva up i Ledarens Köhlvatten, eller vända efter Chefens Signal, och sedermera retablera på andra bogen: Den Flottan, hvars Skepp under retableringen kunna bäst holla Linien, har en stor förmon öfver dess fiende; en illa Retablerande Linie kan lätteligen blifva slagen. Förnämsta ögonmärket blir siledes at komma kortaste vägen på nya Linien, och alla Skeppen skola hafva detta gemensamma föremål, utan at kryssa och genera de närmaste Skeppens Coursar; De som förfalla i lää hafva Manouvreradt mycket illa. Uplovningen på nya Bydevinds-Linien bör ske med mycken försicktighet, i Liniens Köhlvatten med tjenliga segel, och så at backning må undvikas, hvarigenom Skeppet försättas i Lää, så framt ej, de på Linien varande, Skepp, ligga upbrassade.
De Skepp, Fregatten eller andra Fartyg som äro beordrade at Repetera Chefens Signaler, gjöra det med fullständigaste attention, hvarvid inbegripes den: at nogsamt på samma gong som Chefen nedhala den eller de Signaler som han nedhalar Uracktlåtenhet häraf blifver en försummelse som til hela Flottans kundskap blir kungjord. Äfvenledes skola repetitörerna ej binda sig vid at sätta de Signaler som repeteras på samma ställe som Chefen, utan på det ställe hvarifrån det bäst kan urskiljas af Den eller Dem hvartil Signalen är stäld, antingen det vore til hela Flottan, någon af dess Corpser, eller enkelt Skepp.
Befälhafvarne af Kongl. Maj:ts Fartyg iagttaga, at så snart en ifrån Chef-Skeppet gifven Signal, til gemensam eller enkel värkställighet blifvit urskilgd, genast det tecken blifver hissat som utmärker, at de urskilgt och förståt Signalen; samt nedhalas på samma gong som Chefen nedhalar den Signal hvarpå svaret blifvit gifvit.
Chefens Signaler til Jagarne och andra Skepp, eller dessas til Chefen, på aftsånd eller nära och hvilka ej gjenast blifit sedde, skola, vid ansvar, af mellanliggande eller til hands liggande Fartyg repeteras, med iackttagande at nedhala de Signaler som blifvit besvarade och urskilgda.
Befälhafvarne af Kongl. Maj:ts Fartyg som natt eller dag blifva varse och finna sig nära en förut känd eller okänd uptäckt fara, gjöra derom gjenast Signal, til Chefen och Flottans efterrättelse och kundskap.
Då Flottan Naviguerar uti trånga farvatten, ich natt eller dag ligger emot land eller längs landet på nära håll, ålägges Skepps-Cheferna at ofta nyttja lodet, (om natten en gång i qvarttimman) hvarföre Styrmännerne inöfvas at ifrån röstet kunna med färdighet kasta handlod på 8 à 10 famnars djup; samt äfven nyttja djupa lodet under ordinair fart på djupare vatten.
Alla Ankrings dispositioner skola i god tid göras, om bord på alla Kongl. Maj:ts Fartyg, så at Flottan med skyndsamhet och säkerhet kan Ankra, när omständigheterna så fordra; stoppare, svanhalsar, seysingar och knipare i stort förråd och på sina tjenliga ställen lagde, vist folk på hvars säkerhet (genom förvärfvad eller inöfvad kundskap) Skepps-Chefen litar, placerade vid påseysningar och knipare; katt och knipnings-anstalter uti bästa ordning, forma Bramgastar, som äro inöfvade at med skyndsamhet och påliylighet pålägga och aftaga Råtog och Borgar, på det at Stänger och Råer må vid ankringar uti lägervall hastigt kunna strykas, fort hissas och Skeppet hastigt uti segelfärdigt tilstånd. Vid ankringar på öpna Reddar eller kuster, bibehålles sjövakt natt och dag, och all ting uti det bästa tilstånd, at hastigt kunna få hem sina Ankrare och komma til segels.
Alla utom Linien varande Fregatter och lätta Fartyg ankra icke med Flottan, utom när den går i egen Hamn. När Flottan ankrar i sjön, bibehålla sig dessa Faryg på Flottans flyglar och i Lofvart at observera och uptäcka; få likvist ej gå ur Flottans sigte, så framt ej särskilte Ordres eller particuliert tilstånd sådant tillåter.
Tvänne Flaggor under den Stander, som kallas Order-Standert, och är nyttjad til Parollen och Lösens utgifvande med en Flagga under äro Signaler endast stälde til lätta Escadern, och repeteras icke af Flottans vanliga Repetiteurer.
Under segel hissar Chefen, när han för godt finner, om morgonen i dagbräckningen, den sist utgifne Parollen och Lösen, hvilken af alla Flottans Fartyg skall genast repeteras, och sålunda tjänar at igenkänna om uti Flottan finnes något främmande Fartyg; när Chefen nedhalar sin Parol och Lösen, nedhalar äfven alla Flottans Fartyg på samma gång, deras.
Då nogot af Flottans Fartyg om natten förmärker nogot annat, som styr olika cours eller contrairt emot Flottan, skall det Skepp, om et sådant blifver varse, genast recognoscera det och på anropnings-håll tilfråga det först: Hvarifrån det kommer? Är Fartyget af Flottan, skall det svara med den sist utgifne Parollen: sedermera frågas åter: Hvart skall Fartyget gå? Då den tiltalte, om han är af Flottan svarar med den sist gifne Lösen; fela dess svar, undersökes genast med Slup hvad Fartyg det kan vara, eller qvarhålles et sådant Fartyg tils dager blir; voro säkerhet at det är fienteligit, attaqueras det, men är det främsta Skeppet af fiendteliga Flottan, göres förut Signal om upptäckten, och efter omständigheterna attaqueras, eller återtager det recognoscerande Skeppet sin post.
Skepps-Chefer ansvara för at med deras eldar om nätterne handhafves, enligt hvad Reglementet och underrättelserna uti Signal-Brefvet därvid utstaka.
Befälhafvarne af Kongl. Maj:ts Skepp och Fregatter i Linien, få, vid högsta ansvar aldrig öfverlämna sin post, utom när elden vil taga öfverhand i Skeppet, eller ock at det voro färdigt at sjunka.
Svenska Sjömäns tapperhet låfvar deras Befälhavare det kraftigaste bistånd, et inbördes Kameradskap uti faran, och hedrar den Flagga, som endast genom mannamod och ståndaktighet vinner den rätta glansen; Högsta Befälhafvaren väntar i anledning häraf, at hjelpsamheten aldrig sviker ibland Kammerater; en som blifver illa tilpyntad eller redlös, skall af sina närmaste män skylas, så at han må vinna tillfälle at reparera eller undgå at falla i fiendens händer. Fregatterne utom Linien skola under en Action preparera Cablar akter ut, för at vid tilfälle kunna falla in i Linien och taga på släp et af Liniens Fartyg, som vore ur stånd at bibehålla sig, eller lopp fara at bli taget. Sådana Manliga gärningar äro den ojäfaktigaste stämpel af kunskap, ära och enighet; egenskaper, som altid skall vara Svenskt Folks föremål, och väcka glädjen hos Medborgare, Fäderneslandets ärkänsla, fruktan hos fienden, och denöfriga Verldens aktning.
CARL.
Transcribed by Lars Bruzelius
Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Naval History | Search.
Copyright © 2001 Lars Bruzelius.