Den 21 Octobris hårdh blåst af en wäst nordwästen windh med starcht wäder; för middagen kommo 5 ā 6 köpmansskepp uthur Westersiön. Efter middagen kom Hans Grefl. Exc. H. Rijckz Ammiralen medh sitt comitat och pagages om bordh. Moot aftonen komme och wåre skep till flottan, som hade waret uthe och kreutzat j Kattegattet, hvilcke hade sedt den hollendske Örlogzflottan beståendes ohngefehr af 36 Öhrlogzskepp föruthan brandare och annat smått fahrtygh.
Den 22 Octobris war wachert wäder och wästen windh. Om morgonen kom Compagnie Phœnix uthur Wester-Siön och ifrån S:t Hijbers [1]. Hans Kongl. Maij:t kom ock så om bordh, men drog strax mot middagzmåhltijden till Landh igen.
Den 23 Octobris war een half storm af sydwästen windh och passerade samma dagh intet synnerligit.
Den 25 Octobris Samma windh och wäder, dock nogot mehra stilla. Efter middagen och klockan ohngefehr 2 Den 25 Octobris hela dagen öfwer een west sydwesten windh medh temmelig blåst. För middagen gick skeppet Jägaren till segels och på wackt, aflösandes skeppet Höken. Om samma tijdh kom Hans Kongl. Maij:t om bord på Victoria och uthi dess medhföllie H. Rickz Skattmestaren Grefve Magnus Gabriel de la Gardie, medh flere andre Herrar Rijckzens Rådh. Och reste widh pass efter een timmas förlopp åth Slottet Cronoborg igen. Om natten war een half storm af berörde windh.
Den 26 Octobris continuerade bemälte stormväder hela dagen och in emoot aftonen medh regn. Efter middagzmåltijden drog opå Kongl. Maij:tz nådige ordre Hans Exc. Rijkz-Ammiralen tillijka medh dee andre Herrar Ammiralerne till Cronoborgz Slot och kom Hans Exc:tie Herr Rijckz Ammiralen emoot aftonen då stormen sigh någorlunda hade lagdt om bordh igen. Winden war af een West till Suden.
Den 27 Octobris om morgonen een Suden och Sydwesten windh, om middagztijden heelt stilla; men efter middagen widh pass klockan 3. begijnte åther een Syd sydwästen windh blåsa. Ammiralen Gustaf Wrangell gick efter undfången ordre till segels medh sin sqvadron åth Kiöpenhambs redden. Boijorten Fortuna gick åth Landzcrona med een hoop siuka jembwäl och så månge friske, som kunde dädan ifrån hemptas och till Flottan föra den der warande brandaren. Hela dagen öfver war mest regnwäder om aftonen och natten sammaledes dock een nordwesten windh.
Den 28 Octobris ganska bittijda widh pass klockan 3. då winden war nordwäst, och så nordligare skötz åthskilige canoneskåt på Hollendske Flottan. Då Hanz Exel:s Herr Rickz Ammiralen strax all ting lät göre klar och hålla corum. Men efter Gudztienstens hållande och emoot dagningen gick winden åtherigen till een sydwest; någre af de Hollendske skeppen som hade warit alldraförst under segell satte sigh något närmare för inloppet af Sundet än dee tillförende låge. Ammiralen Wrangell kom medh sine underhafwande skepp ifrån Kiöpenhambn tillbaka och till Flottan igen. För middagen war wackert wäder, då och Hans Exel:s H. Rijckz Ammiralen reste åth Landet. Om middagen war det heelt stilla, att man icke kunde weta hwadan ifrån winden kom. Widh pass klockan 2. kom åther een liten küling af een nordwest windh medh regn, men blef straxt heelt stilla igen. Om aftonen vidh pass klockan 7. kom Hans Exc:tie H. Rijckz Ammiralen om bordh igen. Winden war west till norden och blef om natten nordligare.
Den 29 Octobris. Moth dagningen skötz ett canoneskått oppå den hollendske flottan, hvilken ock vidh liusningen måste deels wara under segell medh een nordwästen windh, gåendes i sine gode ordning lappen förbij och hållandes sigh under Det Skånigske Landet, till dess dee inkommo emoth Chronborgzs och Helsingborgz fästningar, då dee således
passerade deras lopp i fahrwattnet att dhe icke måtte däraf incommoderas med Skiutande. Hans Hög Grefl. Ex:tie Herr Rijckz-Ammiralen Grefve Carl Gustaf Wrangell detta förnimmandes sammaledes genom ett Canoneskått lät gifva Tecken att hvar och een under sin Esqvadre och flagga, som han war förordnat skulle göra sigh färdigh och klar. Och när han war kommen under Segell medh flottan sökte han med lofwerande till att möta bem:te hollendske flotta under Helsingborgz sijdan, som hade avancerat ofvan bem:te Slott och fästningen förbij, hwarifrån blef skutet på hollenderne så wijda det kunde skee, och desse Canonerade åther starckt deremoth, men gjorde lijckligt ingen skade hwarken i Helsingborgz Stad eller på Batteriet på brohufvudet der sammanstädes, widh pass klåckan 8 för middagen och sedan Hans Hög Grefl. Ex:tie hade een gång lagt öfwer och åter wändt geck han recta lööst på deres General Ammiral Opdam, hwilken strax af Vice Ammiralen Witte Wittesson sampt nogre andre hollendske Capital Skepp blef Secunderat, så att Hans Hög Grefl. Ex:tie hafwandes intet af wåre skepp när sigh till adsistentz af dem wardt anzinglat [?] och altså Rijckz Ammiral skeppet Victoria uti ett hårdt fächtande i så måtto skamfährat och tillpijntadt att det hwarken fram, tillbakas, eller öfwer stag gå kunde, helst mädan des mesans-spröt mitt afskutet war; dock blefwe alle desse fiendtlige Skepp som det anfägtade genom ett tappert motwährn så mottagne, att dhe bemälte skepp Victoria icke utan deres skada mote qvittera och gå sina färde. Hans Hög Grefl. Ex:tie nödgades widh een sådan beskaffenhet ehuru ogerna det och skedde, och sedan han visserligen kunde sigh mehre företaga låta skeppet drifwa åth landet under Helsingörs sijdan och där fallandes anckar i ... heet reparera, seerdeles sitt sönderskutna mesansspröt, men för än det blef nogerlunda lakat war combatten alleredo ändat och öfwerstånden. Däropå och sedan fienden hade gått Rijckz-Ammiralskeppet förbij kom Hans Ex:tie Ammiralen Her Claes Bielkenstierna, warandes på Skeppet Draken strax tillhopa medh hollendske vice Ammiralen Witte Wittessen på Skeppet Brederode så att han honom öfwer 2 timmar låg om bordh och i medlertijdh sijntes af skiutande som hade bägge Skeppen stådt i brand. Om sijder kom och Skeppet Wissmar därtill lade sigh framför bogen däraf och blef altså det öfwermästrat sedan Vice Ammiralen medh tämmeligt mycket folck därope wore dels ihielskutne och dels qväste, flaggan däropå nedtagen och det endtligen gånget i sank under landet af Selandz Sijdan.
Nogre andre af wåre Capital-skepp som i förste drabbningen wore skadelöös skutne (efter fienden mäst sköth mästh öfwer effter master Segell tackell och tågh) nödgades att fälla anckar. Någre och när Combatten skulle begijnnas kommo på grundh under Skånigske Sijdan, men dee öfrige fölgde fienden alt efter under Ween, görandes deras flijt att incommodera honom efter möijeligheeten, hwarest dee lijkwist om sijder wände och medh lefwerande sökte till att komma till sine Ammiraler och Esquadroner igen, emädan fiendens flotta hade avantagen och een favorabel och genomstående windh skyndade sigh undan åth Köpenhambn, och elliest kommo under Segel medh lefwerande derifrån nogre af dee bäste Danske Skeppen honom till Succurs. Denne hårde och blodige Siö Combatten warade ohngefehr i 5 timmars tijdh, och oansedt platzen och reputationen på wår sijda omsijder blef genom Gudz bijstånden erhållen, så moste wij lijkwäl efter långt fäcktande sättia i stick först Skeppet Morgonstiernan, som war så genombohrat, att det på sistone måste gå i sank, och sedan Pilikanen och Delmenhorst (som af dhe danske tilförene vore eröfrade) så ock[]Rosen efter dee längst ifrån wår flåtta innemoth Ween stadde vore, och af wåre i hastigheet intet kunde Secunderas, utan blefve af fienden på sidstone kringwärfde och borttagne. Derhoos blef ett annat af wåre Skepp Leoparden ben:d i slaget så illa tillpyntat, att masterne wore skutne öfwer bordh och öfwerskeppet föll omsijder in i Skeppet; derföre blef det ock efter Combatten braght på grundh under Ween, emädan det intet stodh till att repareras och den andre dagen derefter af wåhre förbrändt, sedan Stycken och annat, som däraf bärgas kunde war Salverat därifrån; Föruthan dette blefwe ock åthskillige andre wåre skepp illa medhfarne både till sjelfwe skråfwen och jämwäl till master, tackell och tågh. Ohngefehr 500 döde och questzte (ibland hvilke den principaliste såssom Vice Ammiralen Henrik Geritsson war skuten genom axelen) fans på wår flotta, förutan dem som på dee ofwanber:de 3:ne af fienden eröfrade skeppen slagne och fångne wore och jämväll gingo i sank medh Morgonstiernan. På fiendens sijda hade dee icke heller stoor orsaak till att roosa och berömma sigh, Emädan dee miste twenne sine Vice Ammiraler nembl. Witte Wittesson och Florentz t. Item Ammirals Skeppet Brederode, som ofwanbemält är, medh een Galleot hvilcken skötz i sank. Fiendens General Ammirals-skepp Eendracht blef så tillpyntat och medfaret att det på sidstone hade låtit indraga sine stijcken och låg lijka som in agone, widh hwilcken beskaffenheet, och där General Ammiralen Opdam, intet annat kunde see, än att det skulle gå i sank, eller åthminstone råka i wåre händer Salvirade sigh till säkerheet därifrån på ett annat Skepp. Een Schaubijnacht Breda bem:d war allerredo i wåre händer, men sedan Elden kom löös deri, moste wåre qvittera samme Skepp och drager man tvifwelsmåle om fienden kunde det sedan bärga. Alle fiendens brändare till 5 ā 6 stijcken brändes up utan den ringaste skada på wår flotta. Att ock dessförutan ett och annat deres skepp, sedan dee wore åthskilde ifrån wår flotta emellan Ween och Köpenhambn äre gångne i grundh, hafwer man nogsampt haft kundskap om både af officerare i wår flotta, som sågo allenast blotta flaggestakarne deropå och jämwäl af dem, som för den tijden vidh Stranden på Seelandh stadde wore, och kunde det ögonskienligem märkia. Elliest hafver man af wisse inkombne relationer i sanning erfaret, att de 3. ia wäl 4. gånger wåre döde och qwetzte hafve haft på deras flotta än wij på wåhr, hwilcket och nogsampt är till troendes emädan dee i förstone mäst sköte öfver master, Segell, tackell och tågh och däremot de wåre aldramest sigtade rätt på sielfwa skråfwe och Skeppet. Hans Kongl. M:tt som sielf hade åskådat hele förlopper af dette slaget widh Stranden på Selandh, kom sedan det war öfwerståndet strax om bordh på Skeppet Victoria och blef om natten där qwarr, hållandes och i nåder befinnandes för gott och säkrast till att låta flottan gå in i Landz-Chrono hamn där att repareras.
Den 30 Octobr. om morgonen heelt bijttijda då winden war nordan och wackert wäder, geck opå Hans Kongl. Maijt:tz allernådigste ordre Hans Ex:tie Herr Rijckz Ammiralen fuller till Segels medh flottan, ärnandes sig därmedh åth Landz Chrona, där att företaga och fortsätta reparationen af flottan som på sine master, stänger och råår, sampt Segell tackell och tågh hade fådt tämmeligh skada; men efter det strax belf stilla, nödgades man fälla anckar igen emellan Helsingöör och Ween. Efter middagen reste Hans Kongl. M:t ifrån Skeppet åth Chronoborgz Slott igen; Nogot lijtet därefter drog Hans Ex:tie Hrr Rijckz Ammiralen till det under Selandh nedersjunkne hollendske Skeppet Brederode, och kom om aftonen widh pass klockan 7. om bordh igen; Då flottan medh buxerande och warpande och jämväl medh een omsijder på kommande lijten kuhlingh af een wästen windh, sigh mästedels hade framhulpet och avan[c]erat in moth bem:te Landz Chrona hvarest den fuller uth på redden hade fäldt anckar. Men efter Hans Ex:tie Herr Rijckz-Ammiralen, strax då han kom om bord skickade budh till hwart och ett skepp, att dhe skulle göra sitt bästa med warpande och buxerande, emädan det war helt stilla klart och månliust wäder att komma så när det dee fölliande morgon widh liusningen kunde gå efter hwar annan in j hambnen, för den skuldh blef sådant och wederbörligen stäldt i wärcket.
Den 31 Octobr. om morgonen widh samma wäder och windh ginge skeppen efter hwarandra uthi hambnen; och då fienden på redden för Köpenhambn sådant förmärckte, ginge först emoth middagztijden 9. danske och strax därefter een dehl andre hollendske Skeppen till Segels, sättiande deres rätte Cours åth Landz Chrona. Så snart Hans Ex:tie Herr Rijckz Ammiralen det feck see, skickade han uth sin jacht Morianen emoth dhe ännu därute warande wåre skepp, med sådan order, att så frampt dee förnummo att fienden skulle gå emoth dem och dee dessförinnan icke kunde komma in i hambnen, dee då sig till försäkring under Chronoborgz Slott retirera skulle. Och efter såssom widh bem:te fiendtlige skeppens hastiga annalkande ännu 5 af wåre skepp (föruthan Compagnie Samson, som war mijcket sönderskutet och låg i Wijken under Landz Chrono Slott) wore utan för hambnen, kom på halsen, så att dee omöijeligen kunde komma därin, satte dee sine Segell bij och ginge efter undfången order undan ock tillbakas åth Sundet igen, dijthåth ock fiendens skepp dem ett gott stycke eftersatte och medh canonerande förfölgde. Men ett af dem, nembl. Skeppet Amerante, hvilcket Majoren Speck commenderade wände sigh och uthstodh een tämmeligh starck canonade af fienden, men in emot aftonen, då det sigh retirerade så när under Landet af Skånigska sijdan, som det kunde gå, nödgades dee fiendtlige skeppen det qvittera. Hans Ex:tie Herr Rijckz Ammiralen drog efter middagzmåltijden åth Staden, och nogot därefter hände den olijckan att Skeppet Swärdet i det samma att det fälte sitt anckar alt för när in på grundet, råkade däropå och däraf oförmodeligen geck omkull och i sank. Folcket däraf belf mästedels bärgat, undantagandes dee siuke och qwetzte, som under i hohlskeppet låge. Soldaterne på Victoria blefwe förde i landh till att uti omträngande måhl secundera det där i wijken liggiande Skeppet Amerante. Om aftonen kom Hans Ex:tie om bordh igen, winden och wäderleken war som före är ihågkommet. Om natten efter det war heelt stilla och klart wäder buxerade sigh skeppen Amerante och Compagnie Samson in i Landz Chrono hambn.
Den 1 Novembr. samma wind och wäderleek sampt wackert wäder. Hans Ex:tie herr Rijckz Ammiralen . . . förmiddagen Skeppet ock lät alle sine pagager och saker föra i land; den Danske och Hollendske flottan lofwerade och geck af och an emellan Helsingöör och Ween. Om aftonen sammaledes stilla och wackert wäder med ber:de windh.
Den 2 Novem. war winden wästlig medh regn. Skeppen Amerante och Comp. Samson som sigh oom nattetijden med buxerande och warpande hade hulpet fram komme in utj hambnen.
1) S:t Ybes.
2) Lappegrundet.
Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives |
Naval_History |
Search.
Copyright © 2001 Lars Bruzelius.
Tidskrift i Sjöväsendet Årg. 63 (1900), pp 115-122.