Effter thet Mann icke förmärcker någeen liknelsze dertil at Kongenn aff Danmarch sampt hanss Partij och ahnnhang schole ware tilsinnes, att affstå vdaff deres orättwijse hanndell och onde förehaffwende, emot S. Rijke, mykitt minder tilbiude någer medell theregönom thenne fegde, som the vthann all fhoge och förursaken begynnt haffwe, kunde komme till Een godh ändhe. Vthenn winnlägge sigh fast mhere thervm, huru the kunne komme thette Rijkett på allsomstörste fhall, schade och fördärff, Therföre så kann Kong:e M:tt till Swerige whår allernådigste Herre och Konung, icke annedt på Gudh och sitt Konng:e Embethes wägne, vthenn att Hanns Konng:e M:tt mothte theremoot tage till the lofflige midell, som till mootwären tiäne, medh hwilcke och fienderne (näst Gudz thenn alzmectigstes tilhiälp.) thenn störste schade och affbräck schee kann, både till watnn och lanndh, som mögeligitt motthe ware.
Förthennskuld achter Hanns Kong:e M:tt och nu afferdige til Sjöss, Enn sådanne wäll vthrustede Schipzflothe, som aldrigh tillförenne aff Swerige vthlopenn ähr, ther wälbe:te her Claes Christerszon ähr aff Hans Konng:e M:tt nådigst vmbetrod, att hann Öffwerste Amiraell före ware schall &c. Och allthennstund Högst:te Konng:e M:tt haffwer ther vpå medh så stoor flijt, gjordt Enn sådanne swår bekostnedt, till att komme thenne Stådelige Schipzflothe medh alle deeler och tilbehöringer tillwäge, Och fiendarne haffwe i thenne förledne tijdh, både til lannd och vattnn (thäss Gudh schee prijsz) lijditt schade, och äre nu merckeligen förswagede wordne, Szå åhr thet och wäll tillförmodendes (effter wij och på thenne sijde, haffwe Enn rättfärdigh saak påstå) att vm mann ville nu tage sakenn rätt och alffvarligenn före, och troligenn och fliteligenn fulkompne, hvad szom H.K. M:tt medh thenne Hans Konng:e M:tz Instruction warder biudendis och befhalanndis, dhå varder och Gudh förlänendes Enn godh framgångh emot fienderne, Szåsom H.K. M:tt sig och nåd:t förseer, att her Claes sampt the andre, som på Schipenn förordnede äre, görenndes warde, och sig rättenndes effther thenn Instructions innehåld, som Hans Konng:e M:tt vill honom nu härmedh föreställe lathe, Så frampt hann, och the andre, H. Konn:ge M:ttz ogunst vndvijke wele.
Först: Will Hanns Konng:e M:tt gerne, at H.K. M:ttz Örligzschip, som här liggenndes äre, motthe medh thet förste ijsenn affgår, begiffwe sig till siöss, till att förhindre, at the Lybsche och Dannsche Schip motthe icke komme tilsammans, och att Hanns Konng:e M:ttz Schip, som äre vdi Strålsund, motthe thädenn bliffwe förlossede, Therföre will H.K. M:tt at her Claes sigh thervm til thet fliteligste vinnlegge schall, och thet få förschaffe, att samme Schip her i Stockholm, medh alle nödtorffther, kunde innan thäss blifwe färdige och tillredhe. Och ähr thetta the partzeler vid nampnn, som till Schipzvthredningenn behöffwes, thervpå och hann fliteligenn fordra schall. Nämpligenn Schipzhöffevidzmänn, Knechter, Schippare, Styremänn, Bysseskyttere, Båtzmänn, Schipztimbermänn, Schipzschriffwere, Predicanter, Bardschärere, Öll, Brödh och allehande Fetalie, Anncker, tugh, Khabelgarnn, Dragg, Skytt, Kruth, Lodh, Fyrverck, som ähr små Sprinngekugler, både medh Släger och vthan släger, hvilcke mann kann kasta medh händerne aff Märssenn och eljest, Item Fyrpilar som aff heele och halffwe Slangar skjuthes kunne, Fyrpijlar som kunne schiutes med bogar, Fyrkrantzar medh släger, Fyrkrantzer medh Hullinger, Lanndtärner, Krysslods, Stännglods, Pijklodh, Harnesk, Wärijer, halffwe Spetzer, Ländzer, Bly, Blyscholler, Blyspijck, Schipznampnn, Siöteckenn, Bulsaner, Standere, Schipzartichler; och Siöbreff och Regninger på altt thett i Schippen ihnnkommer.
Vm Fo[l]chet som på Schipen schole vare, motthe hann thet så förschaffe, att the som icke änn nu här tillstädes äre, kunde varde hijt kallede, medh thet förste och vteen försummelsse, han schall och förordne folchett på Schipen, ther the ware schole, så mykitt som på hvart Schip beschedde äre, at the kunde hjälpa til, och göre alle deeler klare och tilredhe, Item förmande Höffwidzmännerne och Scheperne, att the hvar vdi sinn städh lathe bygge, havd som i Schippenn aff nödhenne ähr, Szå ähr och ett Register stältt, hvad för Höffwidzmänn och huru månge Knechter och Båtzmänn på hvart Schep förordnede ähre. Therefter hann sig rätte schall, och ingenn förändring göre på Schipz-höffwidsmännerne vthenn Högst:te Konng:a M:ttz wettschap och willie.
Vm Schyttenn som på Schepenn komme schole, schall hann medh tilhiälpe och ther vpå fordre, att the motte medh thet förste rhede bliffwe, och ihnnsettes vdi Schippenn, haffwenndes och så upseende nhär the ihnnsettes huru the lagde varde, så att mann någett gagnn medh them framdeelis göre kundhe, när mann them emot fienderne bruke schall.
Szå schall hann och förordne Kruthet på hvart Schep, effter som thet behöffwes kann, och Schyttenn äre månge och stoore till, förmanendes Bysseschytterne, att the haffwe thermedh ett godt och flijtigdt vpseende, så att thet icke förspilles, icke heller wått wardher, Item: att Eldheen motthe icke oförseendes komme thervdi, när mann ähr för fienderne, och göre innennbordz schade, som tillförende scheedt ähr &c.
Vm Fetalien vdi allehande partzeler, schall hann thet så beställe, att hoon och nu medh thet förste hinnschepes, såå mykett som til tree måneders tjdh, til så mykitt folch, som på Schepeen förordnede äre, och effter thee ordinantz som ther opå giordh ähr, will aff nödenne ware.
Vpå thet att Örligzschepenn schole icke för fetalienn schuld bliffwe ladde öffwer theres rättha maneer, theraff the kunne miste Seglatzen, och effther Ölett pläger och så elliest förspilles mykitt, och fetalienn fördärffwes, när så mykitt på Een hoop instuffwedt warder. Förthennskuld schall Amiralenn lathe tillredhe göre någre andre små Schip, ther thenn fetalie kann ihnnskepes vpå, som sig påå Örligsschipenn icke våll berymmer. Thertill kunne the små Schip, som af Högst:te Konng:e M:tt tilföre bliffwe förordnede, på hwillke Amiralenn ett Register bekommitt haffwer. Och hvar the icke tillräckie, dhå måtthe någre Borgere-Schip hyres och tillflyes, som thertill tiännlige ware kunne. Szå schall och på samme fetalie-Schip blifwe någre Järnnskytt ihnnlagde, them the och effther lägennhetenn bruke kunne, och schole fetalie-Schip nv strax vthlöpa medh flåthenn.
Amiralenn schall och haffwe godt vpseende, och granneligen wethe, att hwart Schep må bekomme sinn fetalie tillfyllist, till så mykitt folch, som ther vpå förordnedt ähr, och ihnntil thenn bestämpde tijd som föresagd warder, förmanendes Schipzhöffwidzmännerne och Schiperne, att the hwar vdi sinn städh haffwe god aht medh fetallien, att honn icke förspilles eller onytteligen förtäres. Förty ingenn schall haffwe sig till förlathe, att hann någenn vndsättning medh fetalie aff the andre Schip bekomme schall, når hann haffwer i otijde och onytteligenn förtärt eller förspilltt, thenn fetalie som honom wardher medhgiffwenn, och som hann för sådanne mangell schull begiffwer sig iffrå hopeen och flåthenn, dhå schall han warde achtedt och straffett såsom thenn sinn Herre och Kongh samt menige Rigzsens vällfärdh otroligenn försumedt haffwer.
Szå will och Konng:e M:tt att inthet schall aff thenn fetalie som opå Schipenn förordnedt ähr, förre ähnn the löpa til Siöss. Och i midlertijd the äre här i Schärenn, will H.K. M:tt lathe giffwe folchett som äre beschedde på Schepenn penninger, theraff the kunne kiöpe och schaffe sigh fetalie, och bespise sig siälfwe, therföre schall Amiralenn haffwe grann acht vpå hwad dag som hwart Schip bliffwer rhede och löper hädenn ifrå Boyenn, och ther schall hålles beschedelig Register opå, ther effther penninger kunne vthgiffwes, som folchitt bekommer, för så lånng tijdh the ligge i Schärenn och bespisa sig siälffwe.
Amiralenn schall och haffwe thermedh ett godt vpseende, och thet ähnndeligenn så lage, at att folch som ähr förordnedt på Schepenn, både Schipzhöffwidzmänn, Knechter, Schepere, Styremänn, Bysseskyttere, Båtzmänn och andere, motthe strax fölie vth medh Schepet, effther som hwart bliffwer rhede til, Ther hoos the och städes sedhenn bliffwe schole, och sig ingaledes therifrå begiffwe, ahntenn i Stocholms schär, eij heller vdi Calmare sundh eller annerstädes, effther som tillförende schee plägede, thervdaff kann schade oförseendes hännde, och Schepenn warde förwarlösedhe, vthenn så längge dhenne rheese warer, schole de bliffwe hwar på sitt Schip, effther som the äre förordnede till, hwilckenn thette försumer straffes vthenn alle nådher.
Når alle Schippenn som mann hädenn iffrå Byen afferdige achter äre kompne vdi Schärenn, schall Amiralenn medh alt Schipszfolchett ware wedherredhe och begiffwe sig til Sjöss, så snart Gudh täckes Enn tiänlig winndh fhoge, och ingeledis förligge eller försume börenn, widh H.K. ogunsth. Och när som hann elliest ähr wägfärdig och tillredhe, schall inthet förtöffwe effthenn Finnske Fläthenn, Mehnn vm the Örligzschip som nu äre i Calmare kunne thässförinnen komme tillstädes, schall hann them lathe bliffwe Flothenn följafftigh.
När hann nv begiffwer sigh til Siöss här aff Schärenn; schall hann settie kosenn inn åth Borrennholm, och vhm hann ther eller ihnnenn thäss hann till Borrenholm kommer, förnimmmer inthet aff fienderne, dhå schall hann begiffwe sig vnder them Pomersche sijdhe, til att förlosse Högste K. M:ttz Schip som nu vdi Winn, ther i Strålsundh legett haffwe, att the motthe oschadde medh them deel som the ihnnscheppet haffwe, hijtkomme, Mhenn ther som hann worde warfe någre aff fienderne, ahnnthen vnder Borrennholm eller annerstädz, eller hann hade visse kundschaper vdaff dhem, dhå schall hann dhem fiendtligenn ahngripe &c. Och på thett hann wethe må huru hann sigh ther medh förhålle schall, når hann kommer till mangels medh fienderne, Szå will Högz:te Konng:e M att nu först thervm lathe förstå, hwad Hanns Konng:e M:tz nådige villie ähr, och sedenn berätte huru rheesenn schall företages.
Till thett Förste, Will ware aff nödenne, att när som Mann kommer till möthes medh fienderne, dhå måtthe H.K. M:tz Örligzschip ware rätt skickede, och få förordinerede, att the kunde göre fienderne thenn mästhe schade, som mögeligitt ware kann, Theslikes komme hwar annen till vndsättning når vhmtränngde, Therföre haffwer Hanns K. M:tt giordt thervpå Een Ordinantz, och latidt thenn på Enn Zedell förteckne, som Amiralenn öffweranntwardett ähr, huru altidh trij Schip tillijke schole tillsammens förornede bliffwe, szå att Ett schall gå framfhöre, och Thv fölie någett effther, på dett de kunne thäss bätter komme hwar annen till vndsättningh, hwar så behöffdes, thesliges tillfhoge fienderne schade, ther vm hwar och Enn i sin stadh sigh till thet flitigste och häfftigste winnlägge schall, Szå äre the små Schip förtheenskuld skickede vdi hopenn medh ibland the stoore, att när som någre aff fienderne hade bekommitt schade aff wåre store Schip, ahnntenn på Mast, Segell, Roer, dhå schole the små strax förfhoge sigh thärhädenn, och thett samme som få förhindret wore eröffre och ihnntage, Mehnn the andre schole lägge sigh all winn vhm, at tillfhoge fienderne ythermere schade, på the andre fienderness Schip, och icke för plunderij schuldh eller elliest fhalle till thet Schip, som schade liditt hade, och ther medh försumme någenn godh lägenheet, hwillkenn thz gör schall warde straffet vthenn alle nådher.
Szå schall och ingen lathe någett stycke affgå, för ähnn hann ähr fienderne så när, att hann honom wäll drabbe kann. Och thenn som schiuter förr, och förspiller kruth och lodh förgäffwes och fåfängdt bort, hann schall ware förplichtedt thez igenn bettalle, och uprätthe schadenn.
Sammeledz will och ware förnödhenn, att alle Höffwidzmänn, Schepere, Styremänn och Bysseskyttere schole tage sigh thertill ware fhöre, att the icke göre hwar annenn schade ihnnbyrdes, ahnntenn på Schip eller folch, när the äre till mangels medh fienderne, effther som tillförenne scheedt ähr, Förthennskuldh schole the granneligenn achte på the Siötekenn och Krune-Fänicker som Konn:ge M:tz Örligzschip fhöre, och sig thereffther rätthe, hvilkenn thet försumer, och gör Högz:te Konng:e M:tt någon schade theregenom, ahnntenn på folch eller elliest, schall bliffwe straffet som Enn otrogenn tiäner ägner och bör.
Videre: Vm fienderne legge till någett aff Konng:e M:ttz Schip, och wele bordhe, dhå schall thenn, som fiendenn ahnnfalle will, lathe först altt Schyttett affgå på honom, som borde achter. Och besynnerligenn lage thet så, att hann kunde bliffwe drabbett medh Stånnge, Krytz eller Pikelodh i watugångenn, när man ähr fiendenn såå när, att mann wiss drabning på honom haffwe kann, kunde mann och bruke wällige och starcke twärbommer till att holle fienderne ifrå sig medh. Och hwar thet icke kann hiälpe, så att hann thermedh hann hålle honom ifrå sigh, schall hann dhå bruke fyrwerkedt, Först med Fyrpiler, att skiuthe aff hele och halffwe Slannger, Thessliges och bruke Fyrpiler aff starke Bogar, både aff Järnn- och handboger, Och vhm fienderne komme så när, att mann them wäll nåå kunde medh kastennde, dhå schall mann bruke Fyrkugler, både gemene hanndkugler, och hanndkugler medh Släger, och kasthe then medh henderne på fienderne, både vdaff Märssen, så och neder vdaff Schipenn.
Szå schall mann och bruke Fyrkranntzer och före them ihnn påå fienderne, medh Släger och vthenn Släger, och Spetzer. Mhenn hwar thz iche kunde hiälpe, såå att mann thermedh kann hålle fienderne ifrå sigh, vthenn att the komme vhm bordh medh någett aff Hanns Konn:ge M:tz Schip, dhå schall mann bruke the Ståållsåger, som H.K. M:tt thertill haffwer latidt beställe, och lägge sigh winn vhm atr såge draggerne vdaff, och ther medh skilie sigh ifrå fienderne, medh mindre mann haffwer thäste bätter rådh och lägenheet till, att göre fiennderne schade och affbräck, och att H.K. M:ttz Schip wore öff:rlegne, Szå schall mann och lathe alle Schipzhaker och Röer affgå, som mann haffwer ihnnen bordz. Theslig:t gripe heele och halffwe Spedtzer, till att wärije sig medh.
När någett vdaff H.K. M:tz Schip bliffwe vdi szå måtthe medh bordende aff fienderne ahnnfhallidt, dhå schole the annder tv Schip som thertill äre förordnede, komme honom som nödstält ähr, till vndsättninngh och vdi lijke måtthe hake tillsammens medh thet Schip, som haffwer draggett medh K. M:tz Schip. Och vm flere vdaff fienderness Schip, warde åther the Tv ahnngripendes, och wele borde, då schole åther dubbeltt så månge vdaff Konng:e M:ttz Schip fhalle them ahnn och dragge medh fienderne, så att altijd ther Konng:e M:tz Schip motthe ware vhm Ett aff fiendernez Schip, och när så scheer, dhå hoppes H.M:tt att thet schall wäll lyckes, och fienderne bliffwe nederlagde, effther H.K. M:tz Schip äre flere ähnn fienderness Schip.
Hwar och så hännde, att någre Högz:te K. M:tz Schip, Ett eller flere (thz Gudh wärdes nådeligenn affwännde:) ledhe schade, och bleffwe eröffredt eller i sank skutidt, dhå schole the anndre förthennskuld icke wijke vdaff och lathe drage på fluchtenn, vthenn heller thess mehre och häfftigere beflijthe sigh, att the sådanne schade på fienderne hämpne och wedhergöre motthe, så lennge ett aff them widh macht och öffwer wore, Och schall ingenn denn andre förlathe i nödenn, Vthenn troligenn och mannligenn bijstå, som ährligitt Krijgzfolch ägner och bör, thenn anners gör schall bliffwe straffett vthenn all nådhe, szåsom Enn förrädere och Ehreförgäthere.
Ther Gudh förbiude, att Amiralenn någett wedherkomme, såå att honom schedde någenn schade till liffwett, eller och hann vdaff någonn annann lägenheet bliffwer förhindret, såå att hann icke hade tillfhälle att sökie fienndenn, såsom thz sigh bör, Dhå schall Vnnder-Amiralenn göre sinn bädtzte flijt, och alffwarligenn begiffwe sigh till fienderne, Och nhär hann haffwer skothz sinn lösen, schole dhå alle Höffwidzmänn ware förplichtede, att honom fölie effther, och göre honom Ett trogett bistånndh, widh thez straff som näst förberördt ähr.
Hwar och Vnder-Amiralenn bleffwe fhör förberörde orsaker schuldh förhindredt, Dhå schall dhenn som på Hector ähr, göre thez bädzte, Vdi lijke måtthe schole the andre förnämpste K. M:tthz Schip, Enngelenn, Swanenn, Böseleijanenn, S. Christoffer, Hercules och andre flere, effther som Amiralen them förodrne kann, förhålle sigh, Vhm någre aff the andre som för:ne äre, inthz till sakeen göre kundhe, och förthenskuld icke affwijke, att någer schade på dhe andre skedd whore.
Mhänn ther som fienderne worde sigh på flychtenn begiffwendes, ahnntenn the hade waridt till mangels, eller och elliest icke fördriste sigh til att bijdhe, Dhå schall Amiralenn medh the andre H.K. M:tz Örligzschep fullfölie them i hampnn och håål till thz ytherste, och thermedh icke åtherwenndhe, förre ähnn the äre alle nederlagde eller Eröffrede, hwar thz elliest någerledz kann sthå tilgörendes.
Hwar och någre aff fienderne wele wällwilligenn giffwe sigh, Thå må mann thage them till fånnge, och icke slå ihiäl eller hugge uth för bordh, såsom med the andre schee schall, som mann medh macht eröffrendes warder.
Transcribed by Lars Bruzelius
Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Naval History.
Copyright © 1999 Lars Bruzelius.