Bilagan Lit. C. Delen 1.

Amiral C.G. Wrangels Rapport til Drottning CHRISTINA om Combattens förlopp d. 13 Octob. 1664 (*) Dat. vid Christianspris.

STORMÄGTIGSTE FRÖKEN

ALLERNÅDISTE DROTTNING.

Eders Kongl. Majt låter jagh uti alsom största ödmjuk underdånighet till förnimma, huruledes sedan jagh skref Eders Kongl. Maijt uti underdånigheet till ifrån Callmar af d. 31 Sept. sistld: gick jagh d. 3 Octb. med flottan till Segels derifrån och söökte fienden först under Bornholm. När jagh nu d. 6 Dito dijt ankom, fan jagh honom icke der, kunde ej heller få någon kunskap hvarest han i sjön war at igenfinna derföre togh jagh min Cours åth Möön dijt jagh d. 7 Dito arriverade, män kunde derpå fahrwattnet honom icke andrabba, dock fick jagh där een lijten Juthe skuta lastad medh Erter, hvilken mig berättat som skulle fiendens flotta gå emellan Wismar och Femern, ty lyfte jagh om natten straxt ankar och gick medh ett nordanwäder åth den Cousten. d. 8 war jagh på det fahrwattnet och sökte fienden allestädes derom kringh, och efter jagh der i negden ej kunde få nogon underrättelse af honom, satte jagh medh flottan om aftonen på Redden för Wissmar, och fick om morgonen kl. 9 uth från Wissmar till migh Eders Kongl. Majts skepp som öfver Sommaren der legat hafver neml. Tre Cronor, Lambet och Phœnix, samt en brändare Delphin bed. Samma dag kom mine krytzære, (dem jagh på kunskap hade skickat i sjön) till migh, och brachte med en Lybsk man som kom ur Bält, och hade lastadt i Ahlborg i Jutland, och om aftonen tillförene warit ombord hoos Generalen på Patientia, berättandes at fiendens flotta lågh emellan Langeland och Laland. Men såsom Winden då war migh Contraire af Wäst och Wäst til Norden, måste jag blifva biliggande till d. 11. Då kastade sigh Wädret til Sydwäst, straxt gick jagh til Segells, och som jagh kom up under Femern, fick jagh fiendens flotta som hade satt under Femern uti sigte bestående af 16 Örlogs skepp, och en Galleort, hvilka äro desse efternämde: Patientia Generalskepp, Lind-Ormen Amiral-skepp, Tredje Leyonet och Åldenborgh bägge Vice Am- skepp, sådan Stormaren, Lambet, Markattan, Höyendahl, Fides, andra Leyonet, Nettelbladh, Cronfisken; Hafs-hästen, Pelican, Neptunus, Demenhorst och Galleorten. Och efter som dagen mäst war framleden, och begynte at upväxa en stark stårm, kunde jagh då icke grijpa honom den samma aftonen an, uthan måste föredenskuld sättia näst honom i mening honom andre dagen til at antasta, dock hade vij om natten altydh vår Brandvackt bredevid honom, som honom altydh hade i ögat. Men efter den andre dagen som war den 12 stårmen så hårdt Continuerade, at man den dagen hade nog giöra till at bärga Skeppen; ty måste jagh åther den samme dagen blifua stilla liggandes och sågo i medlertydh huar andra an. Om natten emot dagen som war d. 13 förleden Söndag gaf Gudh till lycka at wädret stillade utaf och blef oss favorable, så at man sig hantera kunde, straxt gaf jagh om morgonen bittida tecken öfuer flottan at the skulle lyfta anckar, och gick jagh så i Herrans nampn på fienden, och hölt jagh med Edres Kongl. Maijt skepp det högsta jagh kunde up under landet, straxt lyfte och fienden anckar, och gick han först i begynnelsen ifrån oss i mening till at få the skeppen som låge i lää ifrån honom til sigh, huilke stormen dagen tillförne ifrån afsatt hade, män när han sågh at medh Ed. K. Maj:t Skepp Jagh honom kom något nära, lade Genr. med Patientia straxt om emot mig, huilken the andre skeppen straxt fölgde, och då begynte Vi med stycken huarandre hårdeligen Cannonera. I warande Combatten prijsade the stoore Skeppen winden så mycket som de kunde, och the smerste separerade sigh ifrån the stoore, i det the icke höllo drägen, och råkade altså under Holländarnes flotta, huilke straxt 4 af dem sigh impatrionerade neml. 3:dje Leyonet, 2:dra Leyonet, Hafs-hästen och Fides, och the andre togo flyckten in under Lalandh, huilke af Holländarne förfölgde voro, desse luppo in oppå stranden, och salverade sigh folket med sine Båtar in på landet, och togo Hålländarne altså desse 4 Skeppen ifrån stranden neml. Neptunus, Nettelbladet, Stormarn och Cronfisken, uthaf huilke Skeppsfolket Voro förlupne. Fransöske Capit. Banneau uppå Eder Kongl. Majt Brändare Delphin, fullfölge et fiendens skepp Delmenhorst til landet, och satte den samma strax på stranden i Brandh. Tre äro blefvne sittandes på stranden som Markatten, Höyendahl och Galleorten, huilke man intet kunde få i hast af grundet, därtill blefue och dhe ifrån landet defenderade med stycken och musquetter och besatte dhe ifrån landet och skeppen, at Vij intet medh båtar ehuruväll vij försöktet, kunde tända dem i brand, och kunde man för grundhetens skull medh skepp intet komma när til dem. I medlertidh med Ed. Kongl. Maj:t skepp engagerade jag migh med dhe trenne störste fiendens Skepp och ärnade jagh då borda med Patientia, men såsom mine Segel och Skiöten blefue sönderskutne at jagh intet kunde regera Skeppet, och til dess jagh fick botad, abborderade Capt. på Giötheborg Thies Corneliesson med Patientia samt Fransöske Majoren du Quesne. Jagh skickade straxt een min Brändare bend. Meerman till Lindormen som denne straxt stack i brand. Capit. på nya Fortuna Jacob de Bouir bordade och straxt efter med Åldenborgh, honom secunderade dhe andre Edres Kongl. Maj:t skepps Swanen och Leoparden, och blef straxt Generalen på Patientia Prossmund utij äntrandet medh een Musquett kula skuten till döds, och såsom wårt folck icke kunde känna denne ifrån dhe andre döda, wardt och han afklädder och kastadh i Siön. Vice Amiralen på 3d. Leyonet Corvits Ulfält blef skuten låret af, så att han 3:dje dagen efter dödde. Fångarne äro desse: Amiralen Jochim Grabou som war uppå Lindormen och när den sattes i brandh hölt han sig fast vid sprötet, hvarföre jagh lät bärga honom, och Vice Amiralen Stenkill Jassmundh oppå Åldenborgh, med en stor dehl Capitainer, Under-Officerare, och Gemena så at summa eller tahlet är fast till 1000 Man, och hafuer alle Eders Kongl. Maj:t i denne Occasionen Betjänte, så väll som och Holländerne fächtat som tappre krygsmän. Dhe fiendens som med Eders Kongl. Maj:t Skepp iagh äröfrat hafuer ähre: Patienta, Åldenborgh undantagande Lindormen, som blef satt i brandh, dem som Holländarne togo i flyckten och oppå sanden voro, 3:d. Leyonet, 2:d Leyonet, Haf-hästen, Fides, Neptunus, Nettelbladh, Stormaren och Cronfisken förutan Delmenhorst som och blef satt i brandh. Twå äro förlupne neml. Pelicanen och Lambet, huilke jagh hafuer låtit förfölga medh några Skepp af Majoren du Quesne såsom ähre: Regina, Jägaren, Gamla Fortuna och Katten, men om nattetijdh äre dhe kombne dem uhr sichtet och sluppit, at föra kundskap till Kiöpenhamn, iagh menar at deras bodskap ej skall vara mycket wällkombne. Efter fångarnas berättelse skole desse äröfrade Skeppen för Kongen i Dannemark undantagandes St. Sophia och Trefaldighet, wara de principalaste och bäste, efter som dhe mäst medh halfva Cartouer och 36 pundige stycker munderade äre; för huilken härlig Victoria Gudh alsmägtig högeligen ware prysadt och ähradh. Oppå wår sida ähr dess Gudi ske lof icke skedt nogon synnerlig skada till Eders Kongl. Maj:t eller Holändarnes skepp, allenast at nogot till master, segel och annat tackelwerke kan wara sönderskutit, uthaf Eders Kongl. Maijt Sjöfolk som döde och qväste, åhr tillika medh dem af Holländarne vedh pass öfver hufud 60 man, därunder någre Lieutenanter döde, och en Capit. Lieut. på mitt skepp som är qväst Vorden, dock är et af Holländare skeppen Swarte Örnen ben.d. skuten i sank ifrån 3:d Leyonet och derhoos nedersänkt, män folket ähre alle bärgade. Och efter Kongl. Maj:ts skepp någon skada i Combatten bekommit hafue, hafuer iagh warit förordsakad till at löpa med hela flottan hijt in för Christianspris, til at låta reparera igen det som sönderskutit ähr, och så snart iagh härmedh färdig blifuer, will jagh om Gud vill löpa till Wissmar, till at upläggia dhe äröfrade skeppen till Eders Kongl. Maj:ts allernådigste vidare befallning, efter iagh intet folk hafuer dem medh at bemanna. Och der Eders Kongl. Maij.t allernådigst behagade at låta dem än i höst gå hem åth Sverige, så måste fuller dertill een stor dehl skaffas vedh handen, eller och der dhe öfver Vintern skola der belliggande blifua, och oppå Wårdagen formeras deraf en flotta; förwäntar Eders Kongl. Maij:t nådigste disposition derom iagh underdånigst. Men de 2:ne stoore skep Patientia och Åldenborgh vill iagh see till at bringa till wäga så mycket folk, at iagh dem i höst kan låta löpa hem, huilka för ringa watten skuld intet kunna flyta in till Wissmar. Mädan och Eders Kongl. Maij:t allernådigst hafuer resolverat, at uprätta någre Skepp under Amiralens Mårthen Thiessons Direction i Wäster-sjön; altså till at mehra soulagera Eders Kongl. Maijt:ts omkostnad efter det blifuer Eders Kongl. Maij:t till nytta och tiänst, hafuer uppå Eders Kongl. Maij:t nådige behag, iagh bevilliat och efterlåtit honom Mårthen Thiesson ett skepp Neptunus ben:dt, som et lijtet skepp är, huilket af Kongen i Danmark förleden Sommar i Holland kiöpt, och intet hans nampn eller Vapn påstår; förhoppas at Eders Kongl. Maij:t allernådigst låter sigh det behaga; och ärnar han sig med det första genom Bält at begifua uti hemresan. Hvad öfrigt som iagh nu icke alt i pennan hafuer författat, lembner iagh til Capit. Lieut. Gustaf Wrangels underdånige vidare relation hos Eders Kongl. Maj:t efter som han Combatten bijvistat och ansedt hafuer.

Befallandes &c. &c.

C.G. WRANGEL.

H. Hinrichson.

(*) Man har bibehåller der gamla stafsättet, efter Amiral Wrangels Journal som finnes i Örlogs-Manna Sällskapets Boksamling.

Carl Gustaf Tornquist: Utkast till Swenska Flottans Sjö-tog.
A.J. Nordström, Stockholm, 1788.

Transcribed by Lars Bruzelius

Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Naval History.