Ödmjukt Memorial.

Ibland de flera emot Secrete-Utskottets Betänkande angående Marine-Corpsen utgifne Memorialer, har min åtanka besynnerligen förekommit et af Herr Capitain-Lieutenanten Leyonancker underskrifwit och genom trycket i allmänhetens händer kommit Memorial.

Jag underställer, huru liten högaktning han å daga lagt för Ständers och kongl. Maj:ts Nådiga Förordning om Skrif- och Tryck-friheten, då han låtit sit Memorial utspridas och komma för hwars Mans ögon, förr än Ständers Höglofl. Plena woro samlade, eller deß eget Stånd gifwit honom dertil tilstånd.

Man må rysa för de Insimulationer, hwilka han uti hela Ingressen til sit Memorial sökt at i hårdaste Termer framlägga emot samteliga Secrete-Utskottets Herrar LedAmöter, och i synnerhet må man bäfwa wid följande brukade utlåtelse: Skall detta blifwa et bewis, huru liten säkerheten är, när makten ligger hos Ständer, m.m.

Beware GUD, at et uselt lif skulle stå på wågspel, då en Riddersman efter Riksdagsmanna rätt wågar oförskräckt anföra sina tankar; Men beware ock GUD, at et Riddarehus skulle låta påtruga sig några tankar af mindre eftertänksamma Exclamationer.

Äfwen så litet, som man får mig at befara det förra, kan jag af det sednare frånskrämas, at wälment för Lag och Billighet, fast med lindrigare ordasätt, än min motfäktare, yttra mina tankar.

Riksens Höglofl. Ständer hafwa redan wid 1756 års Riksdag bewiljat en Marine-Corps uprättande; deß upsättjande skedde af Ungdom, som wågat sig i Kriget, och som medelst bepröfwad Mandom och skickelighet å daga lagt långt mera än Trivial Examen.

Wid sednaste Riksdagen wart Marine-Corpsen, på sätt som bekant är, omskapad; men genom hwars bearbetande begär jag ej weta; Nog af, påfölgden widkännes både jag, Kamerater och Förmän, nog tryckande.

Af alla andra i Kriget inrättade Corpser äro icke en enda genom Ständers beslut bewiljade, likwäl wid deras Reduction placerade och fördelte med Tour uti Regementerne öfwer hela Arméen.

Är då Marine-Corpsens brott, at deß upsättning blifwit af Ständer bewiljad? och äro deße mindre Swenske Undersåtare, än de andre? Är icke Ammiralitetet en del af Rikets Defension, så wäl som indelte Regementerne, och berättigad til avancement enligit Tour och anciennetet som andre wid Militairen? Hwarföre eller af hwad exclusiva Privilegier äro deßa mera frikallade ifrån Expectanter, än andre Corpser, de där äfwen som Ammiralitets-Officerare äro med Lif och blod förbundne til Rikets förswar? Och månne en Ammiralitets-Cadett, Under-Officer eller Lieutenant, som bewärdigat sig insteg uti Marine-Corpsen, ifrån den dagen blifwit oskickelig, at åter ingå i den förra Corpsen, för det han på et annat ställe, i brist af tilfälle, wid det förra, welat wara en för Konung och Fädernesland, just under sjelfwa Kriget emot Rikets Fiender, redelig Stridsman.

Af detta föregående hoppas jag billigheten wid placeringen wara bestyrkt, jämte de Reglementer, som Tjenste-betänkandet och Kongl. Maj:ts Nådiga Förordningar angående befordringar i allmänhet utstaka; Och förmodar jag äfwen, at med det samma hafwa til fullo wederlagt alt hwad Herr Capitain-Lieutenanten Leyonancker framfört, at så eller så många genom den eller dens befordran skulle inom Ammiralitetet præjudiceras; Hwarföre ock på den sistnämdes ogrundade anförande lärer kunna hafwas föga afseende.

Detta mitt Ödmjukaste Memorial utbeder jag mig at få med the öfrige Respective Stånden Communicerat. Stockholm, den 13 December, 1769.

GUST. WILH. von UNGE.

STOCKHOLM,
Tryckt i Kongl. Finska Boktryckeriet,
hos JOHAN ARVID CARLBOHM 1769.

Gust. Wilh. von Unge: Ödmjukt Memorial.
Tryckt i Kongl. Finska Boktryckeriet, hos Johan Arvid Carlbohm, Stockholm, 1769. 4to, [4] s.

Transcribed by Lars Bruzelius.

The Maritime History Virtual Archives | Naval_History | Search.