Påminnelser wid Herr Generalens och Commendeurens Ehrenswärds af Trycket utkomne Memorial.

Om framledne Kongl. Rådet och General-Amiralen Grefwe Wachtmeister är likwäl bekandt, at han biwistat Feldttåg förut, innan han flyttades til Flottan och blef Amiral-Lieutenant eller Schoutbynacht. Kan dock hända at han i deß yngre år tient wid Flottan, och sedan gådt til Arméen. Någre senare slike exempel gifwas äfwen, nemligen uti Amiralerne de Prou och von Uthfall samt framledne Landshöfdingen Groth i Österbottn.

En skillnad giöres eljest emellan gode Flagg-Män och gode Siömän, och lärer föra med sig, at de förra kunna wisa sin utöfning wid en superficiel kunskap i Siömanskapet, men at de senare brista i rätt kundskap om Flaggmanskapet; och på denna grund hafwa för[be]nämnde Herrar kunnat warit kiäcke Flagg-Män, men icke så Siö-Män. Lika skillnad lärer kunna tålas til Lands, nemligen at wara en stor General; men derföre kunna brista i kundskap af handgrep och evolutioner, samt mindre betydande delar. Äfwen som en General en Chef försedd med en erfaren General Adjutant, kan, på den senares påminnelser, ofta något hufwudsakeligit uträtta, så kan det ock träffa in med en Commenderande Chef-Amiral, at deß Flagg-Capitains påminnelser kunna bringa til wäga en lyckelig operation. Men der Falggmanskap och Siömanskap följas åt; så lyckas det aldrabäst. Hade icke framledne Schoutbynachten Baron Diedr. Ankarstierna haft til Flagg-Capitaine med sig en Raialin, som ägde kundskap i begge delarne, så torde år 1714 deß Skepp med Folk blifwit förloradt, som Schoutbynachten sig sielf förestälte. Hwarje Metié behöfwer sin Man serskilt; har ock sin åtskilgde utöfning, hwilken mycket beror på wettenskap och erfarenhet; och äfwen som Krig til Lands, fordrar til deß utförande en försökt General; så fordrar ej mindre Örlog en försökt Amiral; och lika så orådeligit det är, at förtro en Amiral som tilförene icke i Feldt, Commendo öfwer en Armée, lika orådeligit är det at förtro en General, som ej förstår Siöman- eller Flaggmanskap, at anföra en Flotta. Men General kan icke Admiralskap wara förent. En kiäck Siöman kan wäl blifwa en skickelig Flagg-Man, men aldrig skickelig General, och så twärt om. En Officerare i Arméen kan promittera blifwa en skickelig General, men aldrig Amiral. Låt wara at Chefsskapet öfwer en Galere Flotta ej fordrar så mycket Amiralskap; så är dock afgiordt, at Siömanskapet icke skall wara honom okunnigt, och för Anförarne af Galererne än mindre. Commenderingarne med dem, som mäst bestå i Infanterie Manskap, skola ju hafwa deras Chefs och Officerare, och uti dem får då Arméen anförare för dem i Feldt, utan at öka dem med halflärda Infanterister och Siömän. Helt erfarne i begge delarne blifwa de aldrig; ty oagtadt en del Siö-Officerare wid Hufwud-Flottan kommit til rätta med at exercera Amiralitets Volonteurerne, så i handgrepen som en del evolutioner, samt at marchera til och ifrån en Hufwudwagt; så gör det dem dock icke tienliga til Feldt-tjenst, och lika så lärer det gå med Siötjensten för Marine Officerarne. Ifrån Ungdomen måtte luften komma dertil; hwarföre ock början gerna skier i de yngre åren, och icke sedan man hunnit til 20 års ålder eller deröfwer. Det lyckas nästan sällan då med Theoriens inhämtande; hwarföre ock practiquen blir ofullkomlig.

Med den pag. 6. och 7. giorde jemnförelse emellan Örlogs och Galere-Flottan kan icke bestridas, at ju en Siö-Officerare kan winna snarare habilité at Commendera en Galere, än en Officerare ifrån Arméen. Säkerligen hade Amiralen Falckengren, som war nog positiv, afsagt sig Commando öfwer Galere-Flottan, om han icke kiändt sin kundskap deruti. Af densamma måtte ock ofelbart deß utlåtelse hafwa härrört, som anföres pag. 7. i 3:dje raden, nemligen at en Galere-Flottas evolutioner och Bataille-Ordningar, intet hafwa sammanhang med en Örlogs-Flottas.

Begge kiände han, såsom den der furit både til Örlogs och på Galerer. Deß utskickning at evertuera sig på de senare, lärer altså icke warit onödig. Men om kundskapen för en Commenderande på Galere-Flotta skal sträcka sig så widt, til känna sättet at ock föra Krig til Lands och det mera, som näst för sidsta meningen pag. 7. anföres; så blir en stor öfning nödig, både i operationer til Lands och med Galerer, förutan mycken kiännedom af Land och Skiärgård.

Här stadnar jag med önskan wid Generalens yttrande pag. 7. at det icke måtte i wärket annorlunda inträffa, nemligen at större delen kunna genom öfning winna den samma, men så wara födde dermed. Men som Cronan ej lärer mägta kosta på mycken öfning, som äfwen förut är sagt, och den föreslagne med Galere-Flottan fölgagtige Generals-person, samt deß adjungerade, lära komma, med deras råd at upfylla hwad som brister i den Commenderande Amiralens öfwer Galere-Flottan kundskap och kiännedom om Krig til Lands och det mera; så förblifwer ännu wid här förut yttrade tankar, hwarwid dock tillägger, at som för alla påkommande händelsers skull, man bör utom Chefs hafwa försökte Officerare, samt Armée och Flåttor i rörligit tilstånd, och til de förras inöfning icke rådrum kan gjes, samt til det senares erhållande med en Galere-Flotta, wid nu warande belägenhet, mycken kundskap torde felas; Så kune et snarligen upkommande Krig ju medföra et bistert utseende med en Galere-Flottas operation, i anseende til deß oerfarne anförare. Det är då icke hulpit dermed at Officerare äro tagne ur begge Corpserne, samt at hopp gifwes det ej mißtag skiedt, som pag. 9. är yttradt. Derest widare såsom afgiordt säjes: at Galererne behöfwa både Siömanskap och en grundelig kunskap om Kriget til Lands, samt at den frågan existerar: antingen det lättare kan skie af Siömän, som ej kiänna Land-Kriget, eller af Folk ur Arméen, som ännu ej känna Galerernes Siömanskap, och saken komma an derpå, hwilkendera delen snarast lärer den andras syßla. Med Menskelig försigtighet kommer det icke öfwerens at bygga på hopp som kan wara swikeligit, än mindre på tid och rådrum, utan den fordrar at altid wara i defensivt tilstånd; Och som Galererne, hwarom quæstion är, ej kunna föra och maniera sig sielfwe, så lärer frågan blifwa: huru de skola blifwa rätteligen anförde och brukade, samt när det derpå warande Infanterie Manskapet behöfwer göra tienst til Lands, huru med deras anföring förhållas skall, och icke den frågan, hwilkendera delen snarast lärer den andras sysla? Deröfwer lärer aldrig blifwa dediceradt swar, och må dermed gerna upskiutas; men på den förra frågan är här förut swarat, såsom ock om skilnaden af begge Flottorne, hwartil och Amiral Falckengren skall hafwa styrckt. Hwad på Kongl. Amiralitets Collegii räking eljest är skrifwit, gås här förbi. Då det blir hördt, som förmodeligen icke lärer förbigås, torde kan hända bewisligit giöras at deß idée äfwen warit, til låta afmäta den inre Finska Skärgården: Emedlertid bör Generalens försorg derom lända honom til beröm. Så mycket tar jag del i hwad som rörer Amiralitets Collegii åtgärd, angående Galere Byggnaderne, at här tilkiänna ges: Det Collegium aldrig föreskrifwit sättet så, och icke annorlunda. Uti en Byggmästare wid namn Falck, som bemelte Collegium befordrade til Stockholm, saknade wärket mycket genom deß snarliga afgång; Ty om han längre hade lefwat; så war hos honom mycken insigt. Nu då Skepps-Byggmästaren Chappman ersatt den förlusten, i det han förstådt bygga Galererne til bätre defension; så är det en lycka. Försigtigheten lärer likwäl fordra, at en och annan af de nya Galerer försökes, huruwida de äga den omskrefne Egenskap, och wisar sig profwen rigtiga; så är jemwäl Generalens omsorg i den delen priswärdig. Äfwen som det förtienar sin stora approbation om förwandlingen kan wisas ifrån wanlige Galerer til nytige Häst-Galerer, och dertil med, at kunna ligga i Bataille ordning. Hwad alstå Generalen pag. 11. näst för sidsta Meningen på sidan om Galere-Flottans nu warande egenskap berättat, bör wisserligen icke försummas, at med första låta komma under prof, serdeles som derpå mycket beror, om i wärket det skulle wisa sig annorlunda. Äfwen som en General besigtning lärer wara angelägen at gå för sig, öfwer hela Galere-Flottan, på det Riksens Ständer måge erfara i hwad tilstånd Galererne sig befinna, och den scrupulen förfalla, huruwida det warit nyttigt at sättia Galerer under Skiul, som förut flere år legat i wattn. Som jag hördt mot och med raisoneras derom, och mycket souteneras at ifrån nyo böra Galerer byggas under skiul, men aldrig dragas derunder, sedan de en tid legat i wattn, då de icke annars kunna än taga skada af gißnad, sprickor och hwad mera blifwit sagt, til och med, at updragningen kunnat förordsaka så kallad Kattryggoghet; så stryker fördenskull at tilråda en Besigtning, och dertil utom och innom wärket förordna Officerare och Byggmästare. En sådan Besigtning kan tranquilisera Konung och Ständer. Generalen har just icke del deruti, at de gamla Galerer blifwit dragne under Skiul, utan war det en författning för deß tilträde, nemligen med de bästa först och sedan med de sämre, om jag mins rätt.

Wid en Besigtning, om den eljest blir rätteligen förrättad, bör förekomma alt, hwad som tarfwar bot, och äfwen om reparation lönar sig, samt hwilka Galerer som kunna anses wara i stånd och hwilka icke, hwaraf följer, at om de senare bör snarligen försorg dragas til deras i stånd sättiande. Wid Hufwud-Flottan skier årligen en General besigtning, som ock kommer öfwerens med Instructionerne. Hwad som om Pråmarnes orörlighet förmäles, förhåller sig aldeles så; Men frågan är dock, fast de i lungt wäder måtte släpas fort af Galerer, om de skola afskaffas, serdeles som de kunna giöra tjenst som Blockhus och Casteller och ruinera många Galerer på en gång? Aldraminst böra de afskaffas, om grannen skulle med dem wara försedd. Så wäl Galerer, som omrörde Pråmar, äro Menniskio-plågare, och wore önskeligit at de senare kunde undwikas.

En stor merite blir det för Generalen, om försöket med Galererne och besigtningen öfwer hela Flottan bestyrcka deß berättelse; då fölgden ingen annan kan blifwa än deß Persons bibehållande wid styrslen af Wärket. Men hwilka skola brukas dertil? eller utlåta sig om egenskaperne, då Generalen pag. 12 i första meningen icke medgier, at andra än Generaler och Armée, och ingen Amiral kan fälla omdömme; samt derföre giör liknelse, hwad en Fiskare, tn [sic] Lotz, en Amiral och General kan dömma om. Jag är intetdera; men wore jag Amiral med rätta Egenskaper; Så trodde mig, efter skiedde försök, kunna tilförlåteligen yttra mig om de skiedde Galere förändringars nytta eller intet, och äfwen wid en besigting, at utröna, hwad som är i stånd, eller bristfälligt, eller ock irreparabelt. Hos flere än Amiralerne i Flottan kan wäntas samma omdömme, och at gå längre derutinnan än någon General. Det hade fördenskull warit långt bättre af Generalen, om han ingen exception giordt, utan snarare underkastat sig i gemen alla kunnogas och erfarnas omdömmen. Har eljest Generalen brukat den försigtighet, at med Kongl. Maj:ts Nådige approbation låta wärkställa förändringen med Galererne; Så stadnar intet answar på honom, om profwet icke skulle komma öfwerens med upsåtet. Det som angående Galere Flottans Siö-Milice berättas pag. 12, utmärker äfwen Generalens sorgfällighet, och länder honom jemwäl til heder, serdeles om wärkställighet i alt kunnat gå för sig. Om ändringens nytta i Cameral wärket, hwilket eljest med Kongl. Instructioner för det förra wärket är försedt, lärer bäst kunna dömmas, när den låfwade tryckte berättelsen utkommer. Utan Kongl. Maj:ts Nådige tilstånd hade likwäl Generalen icke bordt skrida dertil.

Icke deß mindre, enär det skulle befinnas, at så mycket tilwäga bragt blifwit, som pag. 13 i första meningen omrrrt [sic] är, Så kan icke annars än förklaring af wälbehag och nöje öfwer alt följa; Men at likwäl hädanefter warder anmält, om alla hufwudändringar, och derå approbation afwagtad.

Angående de Stats-Summor, upgifne til medium af wiße är, som på Stockholms Amiralitets Stat kommit under Kongl. Amralitets Collegii Befäl, och, på 37 år, skola giöra per medium årligen 223893 Dal. Silf:mt; Så anmärckes först, at wid et generailt medii upgifwande, hade åren ifrån 1727 til och med 1736 bordt tagas in med; Men hwarföre det icke skiedt, lärer, kan hända, wara på den grund, at General Medii Summan då blifwit en god del mindre. Uti Kongl. Stats-Contoiret kan dock medium af alla åren, nemligen ifrån 1720 til och med 1756 calculeras, och lika så särskilt ifrån 1727 til och med 1736, til erfarande om mißtag skiedt i föreställningen om Generalens fattade grund. Men til at erhålla et rätt medium, som äfwen särskildt borde uträknas, så böra följande afdragningar skie förut, nemligen:

1:o, För alla bestådde Requisitioner ifrån 1720, härrörande så wäl af förra som sidsta Kriget, och inberäknadt Esquadrens i stånd sättjande med reparationer samt förnödenheter, hwarpå der, under Kriget, haft ansenlig afgång.

2:o, Dernäst så många Fregatter, Galerer och andre Byggnader, som öfwerskiuta det antal, hwilket bygdt i Generalens tid.

3:0, Widare alla Byggnader af Hus, til ock med på Castell-Holmen, samt Wärkstäder, Staplar, Bråbänkar, Baraquer, Inredningar til Inventariers rum, Logementer för Chef och flere, samt tilbygde Espingar och Eschalouper, med mera.

4:o, Alle extra Officerares och Betientes aflöningar, härrörande äfwen af Krigen.

5:o, Alla förnödenheter til Tackling, Artillerie och Ammunition, samt Drickskiäril, för dels af Kronan bygde och dels til Byggnad entreprenade Fregatter och Galerer.

7:o, Äfwenledes handräckningen, med mera, til Kongl. Maj:ts Jagt-Wärf.

8:o, Galere-Skiulen, som under Entreprenade blifwit bygde, och hwars kostnad lärer kommit at upföras på Stockholms Esquadrens Stat.

Med flere undantag, af lika beskaffenhet, som skillja sig ifrån förra Galere-Esquadrens rätta widmagthållande, tillika med Hus, Wärkstäder, Broar, Staplar och Bråbänkar. Kan hända at et medium för 8 af åren ifrån 1727, hwilka af Generalen blifwit uteslutne, kunna, sedan slike afdragningar skiedt, uplysa mycket wid calculerne pag. 13, och sättias i jemnföring emot de i sista meningen anförde 8 år, ifrån 1757 såsom lika antal, och af hwilka et medium skall blifwa årligen til 101020 Dal. Silf:mt. Den sig deremellan wisande skildnad, och icke heller den difference, som upkommer wid et medii tagande af alla förenämde årens Stater på sätt som påmint är, deciderar dock icke hwarken en bättre, eller sämre hushållning i förra tiden; Ty den bör annorlunda utfinnas, såsom til exempel: hwad en Galere kostat upbygd wid Wärfwet och deremot en annan, af lika rodd, genom Entreprenad. På hwilkadera skiedt mer eller mindre reparation, och hwilka längre conserverat sig; antingen de genom Entreprenad bygde, eller de för Cronans egen räkning. Och enteligen, hwad et och annat upbygt hus kostat. Som wid den äldre Hushållningen existeradt Galerernes årlige digtande och drifwande, samt deremellan Kiölhalningar, förutan större och mindre reparationer, men wid den nyare Oeconomien, sedan större delen af Galererne legat under Skiul, och förmodeligen förut fådt all nödig förbättring, slik omkostnad icke årligen behöft anwändas; så har derigenom stor besparing wunnits, som deraf kan dömmas, at allenast 2000 Dal. Silf:mt åtgådt til reparera 30 Galerer som under Skiul warit updragne före Generalens tid, se pag. 13. i sista perioden. Men at deremot 45163 Dal. S:mt af besparings medel blifwit på de andre i Siön liggande 14 Galerer anwände, hwartil lärer komma at läggas, hwad Staten under 100000 dal. Silf:mt förmodeligen särskilt bestådt til Galere Flottans wid magt hållande, gifwer fullkommeligit bewis om kostnaden på Galerer under det de ligga i wattn. Fölgagteligen har inrättningen med Galere Skiul den merite, at reparations kostnaderne och requisitionerne dertil stigit mindre, samt en derefter lämpad Stats summa blifwit bestådd. Och som samma Skiul, så wäl til Galerernes conservation, som til besparing för Cronan förut woro tilstyrkte; Så länder de förre Oeconomie Män til heder, at de derutinnan sedt på Cronans bästa och fördel.

Wid de Remarquer, som Capitaine Lejonstén speciailt gjordt, och Generalen beswarat, har han i somt förhastat sig. Hwarken tyckes kunna åtalas wärkställigheten med de omskrefne 7. st. på Djurgården updragne Galerer, eller at Generalen föreslagit 1500 Dal. S:mts belöning för Skepps-Byggmästaren. Han har fullkomligen giordt sig förtient dertil, och operationen, hwarom pag. 16 förmäles, som tilförene aldrig warit påtänckt, bör med beröm ihugkommas. Wid Galerernes Inventariers flyttning, på sätt som skiedt, nemligen, at hwar Galere skall nu hafwa sit behof tilsammans, så til klagöring som utredning, kan ej heller något wara til påminna, utan är wißerligen wäl giordt, men skulle Eldrummen för Betjeningen wara Inventarii Camrarne för nära, så har det nog äfwentyr med sig. At betieningen blifwit med wåningsrum försedd, är ock i sig sielf ganska wäl, men om dermed blifwit borttagne rum för flere Galerer, som framdeles kunna warda byggde; så saknas de ju för Galererne. Förra tiders önskan har Generalen sökt upfylla, och deß skjäl dertil bör winna bifall. Annan Sak är, om för mycken kostnad utan erhållit tilstånd blifwit anwänd, som dock icke kan slutas af berättelsen. Til Timmermans Statens indragning äro wäl pag. 18 goda skiäl anförde; men så står likawäl fast, at i Krigstid äro Timbermän swårligen at erhålla, och aldeles ingen räkning kan giöras på erforderligit antal deraf, hwarken ifrån Stockholms eller de Norrländska och Finska private Wärfwen, äfwen som ifrån Cronans Skepps-Wärf i CarlsCrona inga kunna aflåtas. Det nyttjas många Båtsmän af Indelnings Compagnierne til Timbermans arbete, som kallas Grofhuggare och i äldre tider fått ifrån Tolf öre Silf:mt och deröfwer, i dagspenning om dagen, alt som de kommit sig före, med sådant arbete.

At icke i Krigstid blifwa förlägen om så oumgängelige arbetare, hwarmed ock Galere Flottan wid påkommande Expedition bör wara försedd; lika som på Örlogs-Flottan Timbermän commenderas, at wara tilhands wid påkommande olyckelige händelser, som til botande fordra ofta deras skyndesamma åtgärd, och Mariner Compagnierne icke heller torde framdeles kunna fournera med Timbermän; så äro deße omständigheter fördenskull afrådande at blottställa wärket ifrån slika arbetare, hwilka man skulle förmoda, at af privates Wärf kunna få arbete, när det intet gies för Cronan, och at de då gerna taga permission dertil.

Det är sant; at icke Rangordning, utan arbete bör gie hwar och en sin lön; men den bör dock lämpas til hwad androm i Riket med drygt arbete, och de som kunna sättias i någorlunda jämnförelse med hwarandra, är tillagd.

Går jag til jemnförelse med Cameral-Betieningen wid Hufwud-Flottan i CarlsCrona och Galere-Flottan i Stockholm, så niuter Cammereraren på förra stället, 1350 Dal. Silf:mt wid et långt drygare arbete, än den senare någonsin kan hafwa. En Casseur Tygwagtare med alle de flere i sidsta meningen pag. 25. nemde beställningar hafwa äfwen långt mindre löner i CarlsCrona; men bestrida där ändock flere göromål, ju så mångfaldige at de icke kunna sättias i parallel med Syslorne wid Stockholms Galere Flotta. Instructionerne och Räkenskaps methoderne lära sådant kunna dedicera. Wid Kongl. Amiralitetet i CarlsCrona är nästan dubbel Controll, och hwarken tages emot eller casseras något, mindre företages någon reparation, huru ringa den ock wara må, utan föregången besigtning, hwartil Officerare, Handtwärkare och Civil Betiente förordnas. Då de förnyade Kongl. Instructioner 1735 utfärdades, som projecterades af en Kongl. Commission under framl. Hans Excellences Riks-Rådets Grefwe Sven Lagerbergs Præsidium, och af Kongl. Maj:t approberades, så wardt ock Stockholms Galere Esquadre dermed försedd, til i det närmaste lika inrättning med Cameral wärket i CarlsCrona. Betieningen wid Zifran blef på begge ställen tillökt, härrörande enkannerligen af mera Controll och warsamhet wid Räkenskaperne, samt deras säkra verificerande och ehuru Högbemälte Herre war för all sparsamhet, som notoairt är så kunde ändock, i anseende til widtagne Methoder och omgången med proberingar af uträkningar, samt Expeditionernes annoterande och öfwerseende på flere ställen, tillökning icke undwikas. Den år 1740 förordnade Förkortnings Commission tog sig wäl före, at bringa til wäga förkortning i göromålen och Räkenskaperne wid begge wärcken; men måtte dermed afbryta. Afl. Cammar-Rådet von Hauswolff medgaf wäl förkortning och inrättning på sätt som wid privates Wärf; men erindrade derwid likwäl, at förtroendet då icke skulle wara mindre, än som hos en privat principal för sin Wärfs betiening med Bokhållare och Skirfware. Genom 1735 års Inrättning lärer likwäl icke den skillnad emellan aflöningen för 25 Civil betiente wid Zifran och 12 Personer, som nu derwid brukas, wara åstadkommen, som til 2773 Dal. 16 öre Silf:mt pag. 26 upgifwes, utan torde wid närmare granskning finnas, at då den tilökning för 2:ne Contoirs Förmän, tillägges, som de allena kunnat wänta sig lika med Contoris Förmännen wid Kongl. Amiralitetet i Carlscrona, och icke hela Betieningen, om Esquadren förblifwit under Kongl. Amiralitets Collegii öfwerinseende, samma difference förswinner; serdeles som den extra aflöningen för 10 Skrifware på 1 år icke kan löpa in i jämnföringen för flere år. Åter ifrån år 1720 til och med 1735, innan den nya inrättningen för sig gick, lärer finnas et långt mindre antal personer wid Zifran brukade och med en aflönings summa, mycket under 6790 Dal. Silf:mt, som likwäl nu bestås, fast mindre göromål existera och kortare räknings method skall wara widtagen.

Twifwelsutan så lärer, efter sista Kriget med Ryßland, många återstående Skepsskrifware-räkningar hafwa bidragit, til extraordinarie betientes antagning och aflönande til deras afslutande, och Revisorer fördenskull äfwen warit nödige, som lärer säkerligen blifwa en påfölgd efter alla infallande Krig, och intet efter Generalens utlåtelse pag. 26, afhjelpas allena med några Skrifware under warande Krig, som kan skrifwa rent. Den widtagne Methoden och inrättningen lärer efter all anledning gå ifrån 1735 års Instructioner; och om Generalen dertil utwärckat sig Kongl. Maj:ts approbation, så lärer derwid icke wara til påminna. All korthet och tillika redighet samt säkerhet, har sin merite med sig, och då Kongl. Cammar-Collegium, som på händelse af Generalens hos Hans Maj:t anmälte Projecter, ofelbart blifwit hördt, icke skulle haft derwid något at anföra; så lära ock methoderne få så mycket snarare bestånd. Uti skildnaden som Generalen beskrifwit, uti Slutmeningen pag. 26., lärer wid andra jämnföringars uprättande, efter här förut gifne anledningar, et helt annat Utslag blifwa, och allenast träffa in, hwad som gifwes tilkänna om förra Wärkets oafslutne Hufwudböcker. Eljest är det en afgiord sak, at arbete altid går fortare igenom mindre händer, än då många derwid skola lägga händren.

Men at Sakerne mindre dölja sig under en widlyftig omgång, är helt owist. Snarare kunna få personer än flera concertera, och just derföre torde 1735 års inrättning funnits oumgängelig. Riks-Rådet Grefwe Lagerberg war circumspect, och om han funnit det samma; så hade den framledne Herren, wid omförmälte Kongl. Commission, aldrig styrckt til omgång med sakerne.

Den tilökning som Esquadren i Finland fådt af Galerer, hwarom förmäles pag. 28, önskar jag at icke bestå uti Furu-Galerer, och sådane, som icke måtte wara ranckuga, hwartil anledning är at frugta, då de äro bygde til at kunna föra 20. 22. a 24 stycken 12. pundige Canoner. Deruti ligger et nytt Byggningssätt, och kommer mig intet annorlunda före, än at de snarare kunna äfwentyras, än en Fregatt, af den eller annan händelse som tildrog sig i Carlscrona år 1751. Aldrig lära de wara bygde til Rodd, utan endast til segla med, och då de kunna föra så månge Canoner som arföres [sic]; så måtte de ock ofelbart wara med swårare Timber försedde och diupare gående. Huruwida Rodd-Galerer med sådane, som endast genom Seglande bringas fort, kunna altid conjunctim operera, det ser jag för min del icke; men wist är det, at mägta olika nytta hafwer det nyare slaget med sig emot det förra, om förhållandet wid et säkert profs anställande inträffar med ändamålet. Huru liten Esquadren i Finland lärer blifwa, så afgår, wid påkommande Krig, likwäl Folk för Arméen, och när jag lägger til de nya Fästnings Garnizoner, så blir tilgången än mindre, och på slutet en mägta ringa Armée qwar, at få i Feldt, af Finska Regementer. Det lärer altså måtte tänkas på flera Wärfwade Regementer, och fölgagteligen nya Fonds dertil.

Rättelser: