Cum gratia & privileg. Sac. Reg. Majest.
STOCKHOLM/
Hos JOH. H. WERNER, Kongl. Maj:tz och Upsal. Acad. Boktr.
SÅsom Kongl. Maj:t i nåder wil hafwa tillåtit icke allenast deß egne Swenske, och uti Tyska Provincier boende/ utan ock alla främmande Undersåtare/ at capra uppå dem/ som sig emot detta Reglementet förbryta; Så skal ock hwar och en som därom ansökning giör/ med Kongl. Maj:ts eller uti deß frånwaru med deß Befählhawares Commissioner blifwa försedd/ och dymedelst uti Kongl. Maj:ts speciale protection och hägn tagas/ men utom Kongl. Maj:t eller Deß Befälhafwares Commissioner, må ingen understå sig at fara på Cap.
När en Commiss-hafware utlöper och öfwerkommer något Skiepp eller Fahrtyg/ hwarpå han giör sin Signal eller Jacht-skott/ då åligger den Skiepparen/ som han förföllier/ det behörigen at lyda och respectera, på sådant sätt: at han antingen sielf kommer med alla de Documenter han kan framwisa/ eller ock sänder någon annan därmed om bord til Commiss-hafwaren; Finner Commiss-hafwaren Documenterne af den beskaffenhet/ at Skieppet eller Godset/ eller ock bägge böra wara Prise, så tager han Documenterne til sig/ dock låter dem först förseglas af den som de tilhöra/ sedan sänder Commiss-hafwaren om bord til det tagne Skieppet/ och med sitt samt den andre Skiepparens sigill låter försegla Luckorne/ at ingen ting kan uttagas.
Finner ock Commiss-hafwaren af Documenterne, at Skiepp och Gods är fritt/ bör ändoch Commiss-hafwaren sända någre om bord på Skieppet/ til at skiärskåda och ransaka/ om och intet underslef med Documenterne skiedt är; men finnes alt wara richtigt och sådant som intet bör confisceras, så måste Skieppet uti sin kosa intet hindras/ utan strax lösgifwas/ hafwandes Commiss-hafwaren wid detta alt noga at tilse/ at intet wåld eller röfweri på Skiepp/ Gods eller Folck måtte föröfwas/ hwilket honom så mycket lättare lärer falla/ som Kongl. Maj:t här med wil hafwa lemnat en Commiss-hafware frihet så wäl uti detta som alle andra tilfällen/ at bruka samma disciplin öfwer sitt Folck/ och straff för öfwerträdarena/ som medelst Siö-Articlarne Kongl. Maj:tz egne Officerare anbefallt är.
Skulle och det Skieppet/ åt hwilket Signalen eller Jacht-skottet är giordt/ sådant intet behörigen lyda och respectera, utan likafult sökia sin undanflycht/ så at Commiss-hafwaren nödgas bruka makt at twingat där til/ i sådan händelse är Coufardie-Mannen förbunden at gifwa åt Commiss-hafwaren förnöjelse efter Siö-Artiklarne.
Skulle något Skiepp understå sig at sig förswara emot Commiss-hafwaren/ så at det giör det ringaste motwärn när Commiss-hafwaren det anträffar/ då har sådant Skiepp mist sin frihet och räknas som god Prise, fast det elliest borde wara fritt.
Så snart ett Skiepp blifwer upbrakt/ måste Commiss-hafwaren det strax in för behörige Domare angifwa/ och in för honom samt Protocollet låta upbryta de tagne och ännu förseglade Documenter: Skulle Commiss-hafwaren påstå/ at Skepparen och Båtzfolcket på det upbrakte Skieppet skulle tagas därifrån/ så kan sådant tillåtas/ och Skieppet samt det däruti lastade godset under Commiss-hafwarens wård lemnas/ doch måste luckorne med bägges sigill sedan som förr blifwa förseglade/ och Commiss-hafwaren/ så framt Skiep och gods blifwer fri erkänt/ stå för alt det som åkommit/ medan det warit under hans wård.
Och på det Commiss-hafwaren måtte weta/ hwilka uti sådant mål wäl äro laglige Domare/ så länder dem til efterrättelse/ at öfwer alla Priser/ som til Carlscrona och på den sidan om Sundet liggiande hamnar upbringas/ skole af behöriga därtil förordnade ransakas uti orten där de upbringas/ och sedan af Amiralitets-Rätten uti Carlscrona afdömas: öfwer de/ som blifwa til Giöteborg upbrakte eller uti de därom kring liggande hamnar/ ransakas på samma sätt/ och afdömes af Ammiralitets-Rätten i Göteborg: och öfwer de/ som upbringas til Stralsund och andra på Tyska sidan belägne hamnar/ ransakas äwenwäl på sådant sätt/ och dömas af den i Stralsund warande Amiralitets-Rätten. Williandes Kongl. Maj:t härmed allwarligen hafwa anbefallt alla wederbörande Domare/ at när några Pris-saker för deras Domstolar hända förekomma/ skola de dem starx och ofördröjeligen afgiöra/ och intet låta sig därigenom uppehålla/ at den upbrakte föregifwer sig willia ifrån annan ort anskaffa nya eller starckare documenter och bewis/ efter til undwikande af allehanda chicaner uti sådane saker inga andra documenter gifwas witzord/ än dem som warit om bord i Skieppet när det togs. Skulle och saken wara så mörk/ at nödigt wore til bättre underrättelse/ bryta laddningen/ så bör sådant ej försumas.
Och emedan nödigt är/ at hwar och en må weta/ hwad Skiepp eller gods bör för confiscabelt dömas; Altså och emedan efter Krigsbruk alt det som af fienden kan eröfras/ för wälfången ägendom räknas; ty skole alle de Skiepp och fartyg/ som fienderne eller deß undersåtare tilhöra/ utan åtskillnad til waran de föra och orten de gå til/ eller komma ifrån/ för god Prise erkiännas.
Och som Kongl. Maj:t intet kan tillåta/ at någon handel skal idkas på de af Ryssen ifrån Kongl. Maj:t inkräktade orter i Östersiön/ hwarunder förstås alla öjar och hamnar/ på Finska/ Ingermanländska/ Estniska/ Liefländske och Cuhrske kusterne/ i synnerhet medan bemälte orter med Kongl. Maj:ts Skiepps creutzande i blocquerande hållas/ så skole och alle neutrale Skiepp/ som där på eller från segla/ för confiscable anses.
Sammaledes warda alla Skiepp/ som blifwit bygde på fientlig ort eller kiöpte af fienderne/ och ej ännu warit på fri grund när de toges/ för confiscable förklarade.
I lika måtto förklaras för confiscable de Skiepp/ som hafwa aldeles inga eller intet behöriga documenter om bord/ til at wisa Skieppetz natur och egenskap: warandes fölliande documenter de som därtil nödwändigt erfordras/ näml. Bil-brefwet/ hwarutaf ses hwar det blifwit bygt: Köpe-brefwet/ hwarutaf ses på hwad sätt det kommit i dens händer/ som det ägde när det togs/ så framt han intet är den samma som det låtit bygga: Mål-brefwet/ som wisar storleken af Skieppet/ och om det är det samma/ som Bil- och Kiöpe-brefwet lyda på: och Siö-brefwet/ som wisar hwar det är hemma/ Skiepparens namn/ at Redarne intet äro fientlige/ och hwart det sig ämnat/ hwilket af Skiepparen och alla Redarne bör wara beswurit/ och hela laddningen bör wara specificerat i samma paß af hwad waror den består/ samt wara förnyat til hwar och en resa/ och sedan af de uti hwar ort wanlige Öfwerhetz personer teknad och underskrifwit efter gammal siö wana/ i föllie hwaraf intet witzord bör gifwas/ hwarken åt sådane Attester/ som Besökare och Tull-betiänte på någon tid skole hafwa gifwit om Skieppetz natur/ intet heller til sådane Siö-bref/ som Städernes Magistrater, antingen uti deras högre och rätta Öfwerhetz frånwaru eller af andra orsaker föranlåtne/ hafwa gifwit.
Alle Skiepp/ som hafwa dubbla och twärt emot hwar annan stridande documenter, så at i föllie af det ena delen däraf/ de böra wara confiscable, och i föllie af den andra frie/ warda jämwäl för confiscable förklarade.
Beträffande Warorne/ som uti Skieppen äro inlastade/ så komma alla/ hwilke fiendtliga undersåtar tilhöra/ eller för deras räkning äro skickade/ at anses som Prise, uti hwad Skiepp och fartyg de ock kunna finnas.
Alle Neutrale undersåtares Gods/ när det finnes uti fiendtligit fartyg wara inlastade/ blifwa confiscable efter gammalt siö maneer.
Äfwenledes skal alt Neutralt gods/ som kommer ifrån eller gå til de uti den 9:de puncten omrörde förbudne hamnar/ för confiscabelt erkiännas.
Alt Gods/ om hwilketz natur och egenskap aldeles inge eller intet behörige documenter om bord finnes/ skal jämwäl för confiscabelt förklaras/ warandes fölliande documenter de som därtil nödwändigt erfordras/ näml. Certificat, hwilket af alla Frachtarne bör wara beswurit/ och af Magistraten uti orten/ där ladningen kommer ifrån/ underskrifwit och verificerat, wisandes det samma ut så wäl ladningen i gemen/ som hwad undersåtare den tilhörer/ och hwart den blifwit ämnat/ samt Connoissementerne, som gifwa en besynnerlig underrättelse om ladningen/ och utwisa för hwilkens räkning och risico den är. Äwen så bör Skiepparen på den delen af ladningen/ som Skiepparen sielf äger/ hafwa richtiga Certificat och Connoissementer, samt en fullkomlig riktig rulla med alla märken och behöriga tekn på alt gods som föres/ at alt med Connoissementerne kommer öfwerens. Och alla Connoissementer som intet fyllest äro beskrefne eller upfylte/ warda aldeles förbudne/ och således at om sådane finnes/giöra de Skieppet confiscabelt, så wäl som när Connoissementerne finnes wara på twåhanda sätt skrefne öfwer ett slags gods: Och ehuruwäl både uti denna och de 11:te puncten är förmält/ hwad documenter som nödwändigt erfordras til Skieppetz och warans justification, så skal doch därigenom intet wara betagit/ wederbörande at jämwäl fråga efter andra documenter, såsom Certepartier, Fractur-räkningar/ Correspondence-bref/ Tull-listor med hwad mera/ och af deras jämförande med ofwanbemälte skrifter döma/ antingen Skeppet och godset bör wara fritt eller ej.
I lika måtto skall alt det Godz/ om hwilketz natur finnes dubbla och twärt emot hwarannan stridande documenter, så at i föllie af den ena delen det bör wara fritt/ och i föllie af den andra ofritt/ blifwa för confiscabelt förklarat.
Jämwäl skole alla Contrabande waror med confiscation anses/ näml. allehanda slags Gewähr/ Stycken/ Hampa/ Togwerk/ Segel- och Flaggduk/ Mousqueter, Bössor samt Böße-lås/ med annat som därtil hörer/ Fyrwärk/ Krut/ Lunta/ Kulor/ Spiut/ Lantzar/ Pikar/ Hellebarder/ Bardisaner/ Fyrmörsare/ Petarder/ Granater/ Musquet-Gaflar/ Bandeler/ Patrontaskor/ Saltpetter/ Stålhattar/ Hielmar/ Harnisk/ Wärjor/ Bajonetter, Gehäng och annat slikt/ med hwad til Hästars rustning behöfwes/ och allehanda krigs redskap/ samt hwad til beklädning af krigs-folk kan tiena.
Alle de Skiepp/ som med någon ladning/ gående ifrån fiendtlig ort/ och til fiendtlig/ warda tagne/ skole med samt deras ladning/ utan anseende hwem de tilhöra/ för confiscable anses.
Skulle något Skiepp finnas wara gångit utur den kosan/ hwart Siö-brefwet och passet samt andra documenter wisa det hafwa warit ämnat/ så at det kommit någon mißtänckt ort närmare än det hade bordt/ utan at kunna behörigen bewisa/ at det genom storm eller andra laglige skiäl blifwit drifwit utur sin kosa/ så skal både Skiepp och gods för confiscabelt blifwa förklarat.
Och som om bord på hwart och ett Skiepp bör wara en rulla på hela besättningen/ underskrifwen af Magistraten i orten/ där Skieppet hör hemma/ hwar uti hwars och ens födelse-ort bland annat bör wara specificera, och Kongl. Maj:t på intet Skiepp will hafwa tillåtit/ at mera än Fierdedelen af besättningen får wara på fientlig ort född; så warder här med förklarat/ at alle de Skiepp hwars besättning öfwer fierdedelen består af fientliga infödingar eller undersåtare/ skole tillika med innehafwande ladning/ för Pris förklaras. Skulle ock aldeles ingen rulla wara om bord/ så skal Skiepp och gods som en lurendrägare confisceras.
Skulle allenast en del af något Skiepp wara ofritt/ och alle de andre delar frie/ så blifwa alle delarne af Skieppet för den ena delens skuld likafult confiscerade.
Alt hwad som upbringas/ och af Domaren för Prise förklaras/ det skal Commiss-hafwaren eller deß Redare tilfalla/ utan någon den ringaste afgift til Kongl. Maj:t eller Publicum, hwilket han skal få besittia och däröfwer disponera som öfwer all annan sin laga och wälfångne ägendom/ skolandes han utom deß niuta härwid de förmåner/ som tilförende stadgat är. Datum ut supra<(i>.
CAROLUS.
Kongl. Maj:ts Förordning/ huru med Caperierne warande detta Kriget med Dannemark och Ryszen förhållas skal. Gifwit Stralsund/ den 8/19 Febr. 1715.
Joh. H. Werner, Stockholm, 1715.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Naval History | Search.
Copyright © 2006 Lars Bruzelius.