Cum Gratia & Privilegio S:æ R:æ Maj:tis
STOCKHOLM/
Uti det Kongl. Tryckerie/ hos JOH. HENR. WERNER, Hennes Kongl. Maj:tz/ så ock Upsal. Acad. Boktr. 1719.
SÅsom Kongl. Maj:t i nåder wil hafwa tillåtit des Undersåtare/ som derom ansökning giöra/ at Capra uppå dem/ som sig emot detta Reglemente förbryta/ så tager Kongl. Maj:t härmed alla dem/ som med Kongl. Maj:ts egne/ eller ock med des Ammiralitets Collegii Commissioner äro försedde/ i des Kongl. hägn och förswar. Och fördriste sig ingen utom en sådan Hennes Maj:ts eller des Ammiralitets-Collegii Commission at fara på Cap; Men sedan de sin Commission erhållit/ lemnas dem fritt/ at föra Swensk Wimpel och Konungens Giös/ men intet Konungens Flagg/ warande jemwäl altid förbundne/ at fäckta under Swensk Flagga.
FÖrr än Commiss-Fararen erhåller des Commission, bör han ställa borgen för en Summa af Sex tusend specie Riksdaler/ eller deß wärde/ til ersättning för den skada/ som igenom deß Caperi emot detta Reglementet någon kan tilfogas. Skulle skadan/ som det upbrachte Skieppet af Commiss-Fararen/ deß Officerare och Skiepsfolck händer/ öfwergå den Summan, så bör Commiss-Fararen med des Interessenter jemwäl sådant bestå/ och deßutan wara owärdig til widare slik bestälnings förrättande; Men der han och de/ skadan ej mächta fyllest betala/ bör Commiss-Fararen för bristen/ efter saksens beskaffenhet/ med behörigt Straff ansedd blifwa.
NÄr Commiss-Fararen utlöper/ och öfwerkommer något Skiepp eller Fahrtyg/ hwarpå han giör sin Signal eller jachtskått/ då åligger den Skepparen/ som han förföljer/ det behörigen at lyda och respectera. Derpå skickar Commiss-Fararen sit folck och Chaloup om bord til den injagade/ at igenom se alla deß Documenter, finner Commiss-Fararen deraf rättmätig orsak at hålla Skiepet mißtänkt/ och at antingen Skiepp och Godz aldeles/ eller och ladningen til en del bör för Prise förklaras/ så tager han Documenterne til sig/ och tillika med Skiepparen dem/ såsom och luckorne/ och all tilgång til Lasten/ med sitt och Skiepparens Sigill förseglar; doch lämnes så mycket til Skiepsfolcket/ som til deras nödtorftige underhåld pröfwes wara nödigt.
Finner och Commiss-Fararen af Documenterne, at Skiepp och Godz är fritt/ må han likwäl skiärskåda och ransaka/ om och intet underslef med Documenterne skiedt är; Finnes då ingen anledning til någon skiälig mißtancka/ och alt är riktigt/ så måste Skieppet uti sin kosa ej hindras/ utan straxt lösgifwas/ hafwandes Commiss-Fararen noga at tilse/ at intet wåld eller röfweri på Skiepp/ Godz eller folck må föröfwas; Och där sådant händer/ skal Commiss-Fararen derföre med deß lif och egendom/ efter Siö-Articlarne, answarig wara/ så framt han icke straxt den begångne oredan/ til den förolämpades fulla nöije och tilfredz-ställande/ genast rättar/ eller och den bråtzlige häktar/ och/ så snart han kommer i hamn/ för wederbörande Domstol angifwer/ emedan honom/ til handhafwande af en nödig Siö-disciplin, hör med gifwes samma myndighet öfwer sine Underhafwande/ som medelst Siö-Articlarne Kongl. Maj:ts egne Siö-Officerare öfwer deras folck lämnad är.
SKulle och det Skieppet/ åt hwilket Signalen eller Jacht-skåttet är giordt/ sådant intet behörigen lyda och respectera, utan lika fult söka sin undanflykt/ så förfares i sådan händelse efter Siö-Articlarne.
DEr och något Skiepp sig skulle understå at giöra Commiss-Fararen det ringaste motwärn/ när han det anträffar/ så är Skiepp och Godz aldeles förfallit/ fast än det elliest borde wara fritt.
Så snart et Skiepp blifwer uti någon Hamn upbracht/ måste Commiss-Fararen det straxt för behörig Domare angifwa/ och in för honom/ samt Protocollet, uti Skiepparens närwaro/ låta upbryta de tagne/ och ännu förseglade Documenter; Doch lämnas Skiepp och Godz så wäl under Commiss-fararens/ som Skiepparens lika wård. Men så snart Skieppet kommer i hamn/ bör den högsta Befälhafwaren eller wederbörande i Orten låta sig derom wårda/ at Besökare därpå sättias/ samt de redan af Caparen och Skiepparen förseglade luckor jemwäl med Tull-Contoirets Sigill förseglas.
ÖFwer de upbrachte Skiepp bör uti de städer/ der Kongl. Ammiralitets-Rätt är/ af den samma saken ransakas/ och ofördröjeligen afdömas; Men i de städer/ der ingen Ammiralitets-Rätt är/ ransakes och dömes af den i orten warande Magistraten. Skulle den lidande Parten per quærelam wilja gå til närmaste Ammiralitets-Rätt/ skal sådant wara efterlåtit/ äfwen som det och honom ej betagit blifwer/ der han förmenar sig med skiäl kunna gå widare/ at då gå til Kongl. Maj:t sielf; Men äro bägge parterne med Magistratens Dom nögde/ förblifwer det derwid; Doch åligger wid den händelsen Magistraten sådant wid Ammiralitets Rätten berätta; och under påstående Action, så länge saken genom laga utslag ej är fulkomligen afgiord/ måste icke wara tillåtit/ at bryta Ladningen/ eller något deraf at försälja/ så framt ej den samma genom långt liggande förderfwas/ och Skiepparen derom anhålla skulle/ på hwilken händelse lämnas til förberörde Domares bepröfwande antingen slika Wahror straxt böra förauctioneras, eller ock upläggas efter Wahrornes beskaffenhet. Skulle ock saken wara så mörck/ at nödigt wore til bättre underrättelse at låßa/ så bör jemwäl i sådant fall låßningen wara tillåten.
OCh emedan nödigt är/ at hwar och en må weta hwad Skiepp eller Godz bör för confiscabelt dömas; Altså/ och emedan efter all Lag och Krigs bruk/ alt det/ som kan af fienden eröfras/ för wälfången Egendom räknas; ty skola alle de Skiepp och Fahrtyg/ med deras innehafwande Ladning/ som fienden tilhöra/ för god Prise erkännas.
SAmmaledes böra för Confiscable anses de Fahrtyg med deras Ladning/ som hafwa tagit deras Commission til Caperi både af Kongl. May:tt til Swerige/ och af des fiender/ hwar på Commiss-Fararen/ samt de öfrige Officerare/ lika som andre Siö-Röfware/ böra afstraffas.
DEt skola och alle de Skiepp wara för confiscable förklarade/ som blifwit bygde på Fiendtlig Ohrt/ eller köpte af Fienderne/ och ej ännu warit på fri grund/ när de tages.
OCh som Kongl. Maj:t intet kan tillåta/ at någon handel idkas på de Finske/ Österbotniske/ Ingermanländske/ Estniske/ Liffländske Küster; så skola och alle Skiepp/ som derpå eller derifrån segla/ upbringas och för Confiscable anses.
HWad de Curiske Hamnar widkommer/ så ehuruwäl Kongl. Maj:t de samme för frie och sådane anser/ hwar på Kongl. Maj:ts Förbud intet bör förstås; doch som man förspörjer/ at denne friheten offta mißbrukas/ i det/ at under den förewändning at Segla til någon Curisk Hamn/ de främmande Skiepp hopetals til och ifrån de af fienden wid Öster Siön inkräcktade Hamnar/ serdeles til Riga och Ösell/ sig insmyga; Ty är Kongl. Maj:t föranlåten til Hämmande af et slikt mißbruk/ och på det i så måtto Kongl. Maj:ts Förordningar til des största skada ej måtte blifwa onyttige giorde/ här med at förordna/ at alla de främmande Skiepp/ som segla til de Curiske Hamnar/ utan sådane bewijs/ hwar igenom man säkert kan wara öfwertygad/ at de til ingen annan Ort sig ämnat/ skola med deras Ladning wara Confiscable.
INgen skal wara efterlåtit at tilföra Kongl. Maj:ts Fiender Contrbande eller sådane Waror/ som egenteligen til Krigs-Redskap äro tilwärkade och brukelige/ såsom allehanda slags Gewär/ såwäl de/ hwilka til Anfall/ som och til Wärns tiena/ särdeles Stycken/ Musqueter, Byßor samt Byße-Lås/ med annat/ som der til hörer/ Fyrwärck/ Krut/ Lunta/ Kuhlor/ Spiut/ Lantzer/ Piquer, Hällebarder/ Partisaner/ Fyrmyßare/ Petarder/ Granater/ Bomber/ Bandelerer/ Saltpetter/ Stålhattar/ Hielmar/ Harnisk/ Swärd/ Gehäng/ färdig giorda eller skurna Commiss-Kläder/ samt hwad til Hästars utrustning behöfwes/ jemwäl til Örlig utrustade Skiepp. Bör altså under namn af Contrabande inga andre Waror förstås/ än de som i denne Articulen finnes uprepade.
I lika måtto förklaras för cõfiscable de Skiepp/ som hafwa aldeles inge/ eller intet behörige Documenter om Bord/ til at wisa Skieppets samt Ladningens egenskap; fördenskull böra alla Skiepp och Far-Tyg wara försedde med sådane Paß och Siö-Bref samt Connoissementer, at man der af kan wara förwissat/ hwem Skiepp och Ladning tilhörer/ hwar ifrån de komma/ och hwart de sig ämna/ effter den art och det Formular/ som på hwart Ort är want och öfligit/ börandes intet Siö-Bref wara öfwer et år gammalt.
DEr antingen inga Documenter finnes/ eller Skieppet med andre Waror finnes Lastat/ än Connoissementerne innehålla/ bör i sådant mål antingen Ladningen/ eller och sielfwa Farkosten/ eller bägge delarne/ effter sakens beskaffenhet och Lurendrägeriets grofhet/ wara Confiscable.
SKulle något Skiepp finnas wara gångit utur den Kosan/ hwart des Documenter lyda uppå/ så at det kommit någon förbuden eller mißtänckt Ort närmare/ än det hade bordt/ utan at kunna igenom Journaler, eller Skiepparens och besättningens Edeliga intygande bewisa/ at det igenom storm eller andre laglige orsaker blifwit drifwit utur sin kosa/ så skal både Skiepp och Gods för Confiscabelt wara förklarat.
DE Neutrale Skiepp och Farkostar/ som antingen til en dehl/ eller helt och hållit/ med fiendens Undersåtares Godz och Effecter äro lastade/ eller och Contrabande Waror innehafwa/ måge Commiss-Fararne jemwäl hafwa tilstånd at upbringa; dock at hwarken sielfwa Farkosten/ eller hela des Ladning/ derfore bör Conficeras, utan allenast det fientlige eller Contrabande Godzet/ hwilket när det utlastat är/ gifwes Farkosten med den öfrige Ladningen fri. Men skulle det befinnas/ at någon dehl af Farkosten hörer fienden til/ så bör uppå den händelsen hela Farkosten Confiscabel wara/ men sielfwa Ladningen/ så wida den bewises wara neutrale puissancers undersåtares Egendomb/ lösgifwas.
DE Skiepp/ som ifrån Swenska Hamnar afgå/ böra icke af någon Commiss-Farare hindras eller uppehåldne blifwa/ utan så snart der öfwer äro framtedde richtige Siö-Tuls-Paß/ obehindrade få passera.
Så är och ingen Commiss-farare tillåtit/ at angripa eller borttaga något Skiepp eller Godz/ ehwem det kan tilhöra/ å neutrale Nationers Hamnar/ Reddar och Strömmar/ eller dem derstädes någon skada tilfoga; som dem och skal wara förbudit utur neutrale hamnar/ Reddar och Strömmar/ såsom utur deß ställe/ at utlöpa/ til at anfäkta någon nations Seglation. I lika måtto warder alle Commiss-Farare förbudit/ at upbringa och införa någon Prise i andra än Swenske/ eller de under Cronan Swerige hörande Provinciers Hamnar/ så framt han icke af storm/ owäder/ eller af en mäktigare fiende förfölgd/ der til blifwer twungen/ på hwilken händelse Commiss-fararen så snart winden foga wil/ och det möijeligit är/ sig åter der ifrån begifwa skal/ utan at bryta prise Farkostens Ladning; Men kan Commiss-fararen intet komma in/ hwarken uti någon Swensk ey heller uti någon neutral Hamn/ utan fara at förut mista prisen, må Commiss-fararen låta prisen Rançonera sig/ och til säkerhet behålla Skiepparen hos sig.
ALt hwad som upbringes/ och af Domaren för god prise förklares/ det tilfaller Commiss-Fararen/ sedan til Kongl. Maj:t och Cronan Tionde penningen samt Tullen/ och til Städerne deras rättighet/ erlagd är/ börandes och slike upbrachte waror richtigt i Tull-Journalerne införas; doch undantages ifrån denne Afgiften den efter reglementet Skiepparen och Skiepsfolcket på neutrale Skiepp bestådde Föringen; så bör och den på förberörde Skieppupbrachte besättningen bestås tarfweligit Underhåld/ samt nödige rese-penningar til deras hemwist/ och dem deras Kläder ey ifrån tagas. Det alle/ som wederbör/ hafwa sig hörsamligen at efterrätta. Datum ut supra.
Ulrica Eleonora.
Kongl. Maj:ts Nådigste Förordning/ hwar efter COMMISS-Farare hädan efter/ så länge detta Kriget påstår/ skola wara skyldige sig at rätta. Gifwen Stockholm den 25 Martii Anno 1719.
Joh. H. Werner, Stockholm, 1719. 4to, [15] s.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Naval History | Search.
Copyright © 2006 Lars Bruzelius.