Tryckt i Stockholm hoos Henrich Keyser den 12. Augusti/ Åhr 1644.
SÅsom Gudh Alzmechtigh hafwer in til thenna dagh/ vthi margehanda fahrlige occasioner, så nådigt och vnderligen wälsignat och vppehållit H.K.M:tz Wapen emot Rijkses Fiender/ som så ovphörligen stämpla och trackta effter alles wår vndergång: Altså hafwe Wij at hugna Oß samptligh öfwer then Lycka Seger och Framgång/ som then nådefulle Gudh hafwer vti thenne nästförledne Julij Månat och sedermehra/ så til Siöös som til Landz/ mildeligen förlänt emoot wåre Fiender the Danske. Ty sedan Rijksens store SkepsFlotta är den 28. Junij/ nu förleden/ kommen vnder Femeren/ som är een Öö/ hart när Hollstein belägen/ på hwilken Kongen i Danmarck hafwer i thenne förleden Winter och Wåhr/ hafft sitt wärfwade Krijgzfolkz sambleplatz/ ifrån en och annan Orth kommande/ och giordt Hen. Kongl. May:tz nu warande Armee i Hollstein/ ther vthaff hwad affbräck och skada han hafwer kunnat/ tå är FeldtMarskalken Her Linnar Torstenson/ dagen effter/ Nembligen/ den 29. Junij gången medh någre Trouppar folck in på bemälte Öö/ som widh then tijdh war med mycket Danskt folck besatt/ så och Skantzar och reduieter försäkrat/ och henne samma dagh/ medh Hennes Kongl. May:tz ther vnder liggiande Flottes tilhielp/ sigh så wijda bemächtigat/ at han aff fiendens folck/ som ther tå til någre hundrade fans i Wapen/ mästedeels läät nederhugga/ och the öffrige til fånga tagha/ hwilke alle sigh sedan vnderstält hafwa. När thetta således passerat/ och thenne Victorien erhållen war/ är Konungen i Danmarck kommen den 1. Julij medh heela sin Flotta och Macht til Siöös/ i mening at endtsättia Femern/ gående åth Hennes Kongl. May:tz Flotta för een full Wind/ hwilken thetta seendes/ straxt lyffte Anckar/ och gick på fiendens ankommande Flotta/ beståendes vti 40. ÖrlogSkepp/ föruthan een hoop Boyortar/ Skutor och Skäärbåtar. Äre altså både Flottarne samma dagh/ in emot middagen/ komne medh hwar andre til Slagz och een häfftigh drabbning/ hwilket warde in til mörka Natten. I medler tijdh äre 4. åthskillige skarpa drabbningar emellan thesse begge Flottar förlupne/ och fienden i then fierde och sidste drabbningen så hårt blefwen förmedelst Hennes Kongl. May:tz Flottes skarpe och häfftige fächtande/ tilsatt och beängstigat/ at han entligen hafwer måst lempna Hennes Kongl. May:tz Flotta Platzen/ och medh sin heela Flotta taga Flychten/ icke vthan vndfången stoor skada på monge aff the bäste sine Skepp/ så och förlust aff monge hans förnemme Officerer/ så och någre hundrade gemeene/ som sedan både döde och quetzte äre förde til Kiöpenhambn på ett aff hans störste och mycket sönderskutne Skepp benembt Patientia/ ibland hwilke hafwer warit theres Rijks Admiral/ Her Jöran Wind/ som sendan den 15. Julij/ är aff sitt vndfångne skott/ dödh blefwen. På wår sijda hafwer Gudh bewijst then Nådh/ at allenast någre fåå Officerare och gemeene/ äre wordne aff fienden dödade och qwetzte bleffne. Och allthenstund mörckret och natten hafwer then gången/ betagit Hennes Kongl. May:tz Flotta all wijdare action, är hon then natten gången aff och an på Fahrwatnet til morgonen/ tå Admiralen lät löpa någre Skepp vth/ at recognoscera och förnimma hwar fienden war wägen tagen/ wändandes sielff medh Flottan tilbaka/ tijt/ ther slaget dagen tilförende skedde; Men effter ingen fiende/ hwarken ther eller annorstädes i Siön sigh tå mehra præsenterade/ och ingen kunde wetta hwart vth Kongen i Danmarck medh sin Flotta war luppen/ ty begaff sigh Hennes Kongl. May:tz Flotta vti Hampnen til Christianprijs/ at ther förbijda then frachtade Hollendske Flotta/ at sedan medh henne ytterligare angrijpa fienden/ effter som Admiralerne i fall at bemelte Hollendske Flotta så hastigt intet skulle ther ankomma/ wore icke theß minder resolverade/ at åter en dagh eller 4. ther effter vthlöpa/ och Fiendens Flotta wijdare sökia. Men så hafwer een continuerligh starck mootwind thetta så wijda hindrat/ at them omöyeligit hafwer warit medh Flottan vthur bemelte hambn så hastigt at vthkomma. I medler tijdh/ hafwer then Danske Flotta sigh recolligerat/ och lagt sigh vthan för mehrbemelte Hambn/ så länge hon sågh/ at Hennes Kongl. May:tz Flotta icke kunde/ för mootwäder skuld uthkomma. Fienden och eliest widh samma tijdh/ bracht tilsamman vthaff Laland och Fyen til 2000. Soldater/ och them in emot Christianprijs öfwersatt på Landet/ upkastandes ther Bröstwärn och Battarier/ och them medh grofwe Stycker besatt/ i mening Hen. Kongl. May:tz Flotta ther medh at beskiuta/ hwilket the och then 25. Julij effter middagen begynte ställa i wercket; Doch lijkwäl/ förmedelst sitt starcka skiutande/ icke then ringeste skada Hennes Kongl. May:tz Flotta eller ther på warande folck kunnat tilfogha/ wijdare än at ett förflugit Lodh som twenne gånger stutzade på watnet/ kommande vthur en halff Carthou/ hafwer treffat Admiralen Her Claas Flemming emedan han den 26. Jnlij [!] om Morgonen widh Klockan 6. stodh vthi Caijutan och twettade sigh/ och slagit honom hans högre Låår aff/ hwar aff han sedan effter twenne tijmars förlopp är saligen affsomnad/ hwilken olycksamme hendelse Hennes Kongl. Mayst. icke obilligt så mycket mehra hafwer til at beklaga/ som then S. Herren Hennes Kongl. May. och Rijket märckelige tienster giordt hafwer/ och icke vthan theß affsaknat nu affgången är. Hwilkens oförmodelige Dödh så wijda är ijfwrat och hämpnadt/ af FeldtMarskalken Her Linnar Torstenson hafwer straxt thetta skedt war/ Nemlig. den 28. Julij/ medh ett Partij Reuter och Dragoner/ öfwerfallit föreskreffne 2000. Danske Soldater/ och 1500 ther aff genast låtit nederhugga/ och the öffrige til fånga taga: Såsom och 4. halfwa Carthouer och twenne mindre Metall Stycken/ som fienden på then Orten hade planterat/ jämwäl och 4. faner/ och hwad annan ammunition ther hoos warit hafwer eröffrat och bortfördt/ :c. Omsijder när nu winden slogh om i Sudwäst/ och fogade Hennes Kongl. May:tz Flotta/ är hon den 28. Julij/ luppen vtur föreskreffne hambn/ och præsenterade sigh then Danske Flottan som ther vthan före lågh/ til wijdare action, Men så hafwer fienden/ oachtat winden war honom til fördeel/ intet welat ther an/ vthan blefwit liggiande och hållet sigh i sin fördeel. Och effter nu Admiralen Her Clas Flemming war medh Döden aff gången/ och Flottan sågh sigh på then Orten intet mehra kunna vträtta/ hälst och emedan FeldtMarskalken Her Linnar Torstenson tå war i wärcket/ at gå medh alt sitt vnderhafwande folck emot Keysarens Armee widh Sleßwijk vnder General Gallas/ hwilken tå allaredo vti Hellstein war ankommen; Så hafwa the andre Admiralerne resolverat at gå medh Hennes Kongl. May:tz Flotta hijt heem til Swerige igen/ at taga Ordre huru the sigh wijdare förhålla skulle. Äre altså medh heela Flottan den 1. Augusti medh en godh wind gångne til Segels/ och den 5. hujus vti Elffsnabben i Stockholms Skären lyckeligen och wäl behollen inkommen/ så at icke then ringaste Skuta eller Båth/ mindre någon större fahrkost eller Skepp/ är kommit fienden til deels/ eller eliest aff någon olycko blefwit borta. Allenast är Pappegoyan ett gammalt och lijtet Skepp/ afftacklat/ och vthi hambnen widh Christianprijs in salvo tilbaka lemnat/ för then orsak i synnerheet/ effter man theß tackell och tygh behöffde til ett annat skönt nytt Örlog-Skepps optacklande/ som fienden widh Kijhl i Hollstein är ifråntagit wordet/ fast bättre och nyttigare Skepp än Pappegoyan/ hwilket och i theß ställe medh Flottan hijt heem i Stockholms Skären är ankommit. Ther til medh/ så hafwer och Gudh nyligen wälsignat Hen. Kongl. May:tz Wapen på andre Orter emoot fienden/ hwilket sigh förmedelst ett sådant tilfälle hafwer tildragit/ at widh samma tijdh som Hennes Kongl. May:tz Flotta gick til Siöös heem åth/ är Rijkzens Drotzet/ Gref Per Brahe/ kommen til Götheborg i Wästergöthland/ medh någre Troupper til foot och häst/ medh hwilke General Majoren Her Lars Kagg är den 30. Julij/ gången in på Hisingen twert öfwer Elffsborg ther Kongen i Danmarcks General Hannibal Seestedt medh sitt vnderhafwande folck til häst och foot hade slagit läger och sigh förskantzat/ hwarest bemelte Her Kagg hafwer een deel aff samme folck nederhuggit/ deels och til fånga tagit/ och resten kiört på flychten/ in vnder Båhws Slått/ bemächtigat sigh widh samma occasion fiendens Skantzer ther på Hisingen/ så och någre theras Metall Stycken som ther i läge/ sampt någon ammunition och prowiant pertzedler. Dagen effter som war den 31. Julij/ är och then befrachtade Hollennske Flottan vnder Admiralen Marten Tijsen/ ankommen in i Götheborgz hambn/ och bracht medh sigh 2. Danske Örlog-Skepp medh Stycker besatte; Såsom och twå store Danske Kreijare och tree Skutor/ alle medh Spannemål/ Bergerfisk och Sill lastade. Den 5. Augusti ther effter är åter ett Partij aff Hennes Kongl. May:tz folck öfwergångit in på Hisingen vnder Commendantens i Götheborgs Nils Assersons Mannersköldz conduicte at opsökia fienden/ som tå lågh i Byarne kring Bohws/ hwilke straxt the förnumme the wåres ankompst/ togo the flychten til Båhws/ Allenast ett Compagnie aff fiendens Dragoner/ hafwa wåre ertappat/ och the måste aff them nederhuggit/ och således then gången rensat heela Hisingen. Nu såsom Gudh Alzmechtig hafwer i så måtto vthi thesse ofwanbemelte occasioner, icke allenast nådeligen bewarat Hennes Kongl. May:tz Skepzflotta (på hwilken Fäderneslandzens wärn och förswar/ näst Gudh förnemligest hänger) ifrån then skada och fahrligheet/ som fienden hafwer i förstonne giordt sigh så wist hopp om/ at skola kunna henne tilfoga/ som hade han tå allaredo hafft segren i händerne/ vtan och gifwit henne öfwerhanden emot fienden/ och wäl behollen heem i Rijket igen förhulpet: Såsom och medh sin nådh och wälsignelse bijwistat Hen. Kon. May:tz rättmätige Wapen/ och på alle Orter mildeligen betedt Oß sitt krafftige bijstånd emoot fienden/ hwar igenom hans högmodh förmodeligen til en deel är dämpat wordet: Altså är Hennes Kongl. Mayst. förorsakat worden/ icke allenast sielff at hembära Gudhi therföre een innerligh och ödmiuk tacksäijelse/ vthan och gifwa sådant sine trogne Vndersåtare tilkänna/ och them förmana och styrckia/ at och the/ så i theres eenskylte böner/ som eliest oppenbart vthi alla Församblingar tacka och lofwa Gudh för thenne sin bewijste store nådh/ wälsignelse och krafftige medwärkan/ aff hiertat bediandes/ at hans Gudommelige Allmacht wärdigas wille fullfölia medh thenne sin påbegynte nådh emoot Oß och Wårt käre Fädernerland/ ytterligare erholla och bewara Rijkzens Skeps-Flotta/ som nu åter skal vthlöpa til Siöös igen/ sampt och the andre Rijkzens Armeer til Landz/ för all olycko/ skada och farlige stemplingar/ förläna wijdare lycko och seger i alla theß krijgz actioner: Förwirra Fiendens illistige rådhslagh/ och hielpe saken effter sin Guddomlige wilja/ til en önskeligh vthgång och ände/ sitt H. Nampn til ewigh ähra/ och Wåre käre Fädernesland til wälfärd/ frijdh och roligheet. Siungandes O. Gudh wij lofwe tigh/ etc.
Kort RELATION
Öfwer Landt Femerns Intagande/ Så och thet Slagh och häfftige Drabning/ som emellan Hennes Kongl. May:tz och Rijkzens på then eena/ och then Danske Örligs-Flottan på then andre sijda/ den 1. Julij nästförleden/ förelupen är. Jämwäl och
Hwadh för segersamme Progresser Hennes Kongl. May:tz Krijgzfolck sedermehra widh Christiansprijs i Hollstein och Götheborg i Wästergöthland hafft hafwer.
Item om Rijkzens stoore Skeppsflottes lyckelige Hemkompst in i Stockholms Skären.
Tryckt i Stockholm hoos Henrich Keyser den 12. Augusti/ Åhr 1644. 4to, [8] s.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Naval history | Search.
Copyright © 2007 Lars Bruzelius.