EN Capitaine til Siös anses och achtas, uppå det Skiepp han förer Commando, som en Gouverneur eller Commendant uti en befästad stad; Och den samma bör fram för alt wara en Gudfruchtig Man, och därhos en erfaren Siö-Man, god Soldat, af godt förstånd och mogen Resolution uti deß Commando; En sådan blir den, som länge practicerat Siö-wäsendet til Örlogs, och har genom Experiencer en grundelig kundskap om de mångfaldiga occasioner, som Siö-wäsendet med sig förer: Hwilket alt gemenligen och säkrast inhämptas, igenom uptienande från mindre til högre grad, hwarmedelst han winner så mycke grundeligare ärfarenhet i de stycken, som til utförande af deß Embete höra, hwilka wähl äro af den widlöftighet, at om en Siö-Man kan sägas, det han behöfwer i hela sin Lifstid sig deruti at öfwa. Honom åligger nu enkannerligen.
1:o Enär Flåttan ligger til ankars eller uti hamn om Lögerdags Morgon, efter Corum, at befråga, hwilka hafwa åstundan, at begå HERrans Högwärdige Nattward. De samma skola då angifwa sig hos Munsterskrifwaren, och sina namn antekna låta; hwilken förteckning af Capitainen underskrifwes, och skickas om Bord med en Lieutenant eller skickelig Under-Officerare til den Flaggman, under hwilken Escadron eller Division Skieppet sortera, och hämtar besked af Predikanten på bemälte Skiepp, om han Söndagen därpå dem i deras Christeliga förehafwande betiäna kan, samt hwad tid de dagen efter skola sig infinna; Hwaruppå förbemälte Manskap om Lögerdags afton efter Corum förmanas, at wähl och Christeligen bereda sig; kommandes de Söndags Morgonen, jemte så många andra af Besättningen, som kunna afkomma, at sättias om Bord til bemälte Flaggman, de förra, at efter sina Skriftermåhl och Absolution begå HERrans Högwärdiga Nattward, och de senare tillika med de förra, sedan at åhöra Predikan och bewista Gudstjensten til deß slut, hwarpå de samtelige fara åter om Bord på deras tilordnade Skiepp.
2:o Såsom sämja och kärlek är både Gudi och Menniskiom täck och behagelig; Altså måste Capitainen beflita sig om, at förelysa andra med goda Exempel, samt föra rent Commando, jemwäl ock söka at underhålla ett godt förtroende, så ibland Officerare, som gemena Man; Hwarigenom icke allenast Gudsfruchtan förökes, utan ock Kongl. Maj:ts och Riksens tienst så mycket bättre befordras, jämwäl länder honom sielf til heder och berömmelse.
3:o Så snart Capitainen blifwer commenderad, måste han ofördröjeligen förfoga sig om Bord uppå det Skiepp, som honom tilordnat är, och noga tilse, uti hwad stånd det samma befinnes, at däraf kunna dömma, til hwad tid det kan giöras segelfärdigt, hwilket han gifwer Kongel. Maj:ts och Rikens Ammiralitets Collegio, eller ock, där omständigheterne så tilsäija, Chefen af Flåttan wederbörligen tilkiänna; Men skulle det Skieppet, som han skal taga under anförande, wara på en annor ort ifrån Ammiralitetet liggiande, då måste Capitainen, sedan han med besättningen, och de flere, som til Skieppets förseende kunna wara honom tilordnade, kommit til samma ort, och tagit Skieppet under klargiörande, åtminstone en gång uti hwarje wecka, så länge det ligger under reparation och klargiörande med sielfwa skieppets förseende til deß Skråf, Master och Rudholt [sic], om det sådant betarfwar, så ock uptackling och Proviantering, notificera wederbörande förmån, hwad det lider så uti det ena, som andra af förberörde och flere tilhörige omständigheter, samt huru mycket manskap därwid arbetar; Åliggandes honom äfwen ock, at hafwa en noga tilsyn, hurulunda Barlasten, Tåg-rummet, Skafferierne, Krut-kistorne, Gryn-lårerne, Watten-liggarne, med hwad mehra, blifwa omlagade, rengiorde, samt stufwande uti deras behörige ställen. Uti alt detta kan en Capitaine wisa sig wara en god, flitig och drifwande huushållare för Kongl. Maj:ts tienst; Hwartil, såsom ingen ringa angelägenhet hörer, at han i alt soker [sic] tidens winnande, som ock Krutets och Proviantens noga och försichtiga förwarande; I lika måtto är han högst sorgfällig, om rötors förekommande på Skieppet, och at, så wida någonsin möjeligit är, kunna hafwa friskt lufft, til Folkets desto bättre conservation.
4:o Capitainen måste noga giöra sig underkunnig, huru Skieppet tilförende har kräft at ligga, då det seglat och styrt som bäst, samt huru förmastningen farit, så framt han ei tilförende farit där uppå; börandes, jemte Inventarie-Officerarne, efterse Rundhålten med deras tilhörigheter, det stående och löpande godset, Seglen, Anckarne, Anckar-tågen, Kablar, Flaggor, Compasser, Wacht- och Timmeglasen, Espingen, Slupar, Styckorne med deras tilbehör och andra Artillerie-Persedlar, at ärfara huru alt detta är conditionerat, samt huru det ena och andra uppå deras rätta ställen fara; Lika så eftersees Timmermans tilhörigheterne samt Kiöksredskapen, med hwad mera; Hwarefter Capitainen låter Inventarie-Officerarne hos Equipage- och Tygmästaren, om det är i Carlscrona, eller elliest hos dem, som wederbör, inlägga Requisition på det, som widare tarfwas kan; Hwilken Requisition Capitainen sielf underskrifwer, med den meningen, at de requirerande Persedlar til Skieppets behof äro högst nödige; Låtandes sig wara angelägit, at hafwa en noga tilsyn, så wähl at alt ricktigt föres til Skieppet om Bord, samt af Upbördsmännerne uti deras Annotations-Böcker införes, såsom ock, at intet gammalt i stället för nytt må om Bord bringas af sådane Requisiter, som nya blefwit bestådde, på det Kongel. Maj:ts och Riksens tienst igenom slika förbytningar och underslef icke må komma at lida.
Til den ändan är ibland annat nödigt, samt med Kongel. Instructionerne enligit, at någon Officerare ifrån Skieppet är tilstädes, både när Skiepparen, som ock Constaplen och Timmermannen hos wederbörande Upbördsmän, wid Skieps-Wärfwet och Artilleriet, uttaga hwad genom påskrift på förberörde Requisitioner blifwit bewiljat, då hwardera Upbördsmannen straxt med fulla Bokstäfwer skrifwer på den Requisitionen honom angår, huru mycket han låtit affölja, det under Inventarie-Personen skrifwer tätt intil; quitteras och sitt namn, och Officeraren sedan strax nedanföre det ordet: attesteras, med sitt namn; Men kan Inventarie-Personen ei sielf skrifwa quittencet, så attesterar Officeraren richtigheten både af lefwereringen och quittencet. Skulle hela Requisitionens innehåll icke på en gång affölja, så tilhålles Inventarie-Upbördsmännen, at utan ringaste försummelse affordra det öfriga, hwarmed hwarje gång i förberörde måtto förfares.
Och som Capitainen således sielf eller genom sina Officerare kan blifwa noga underrättad om alt hwad Skieppet tildelas, så låter han alt sådant richtigt och utan upskåf om Bord föra, samt har noga inseende, at Inventarie-Personen oförsummeligen det för samma dag, som Persedlarne uttages, i sin Journal med fulla bokstäfwer under Upbörden införer, som Capitainen sielf, eller den Officeraren han där til förordnar, i Journalen för hwar dag attesterar och underskrifwer.
5:o Detta är nu förmält om uttagningarne efter Requisitionerne; Men som det ligger mackt på, at ock intet blir förgätit, hwarpå Requisition inläggas bör; så måste Capitainen giöra sig så wähl igenom Inventarie-Personerne, som elliest, noga underrättad, hwad som til fyllnad af Skieppets tilbehör i en och annan måtto erfordras, derwid han har hielpreda, så af skieppets sista Inventario, som af Upbörds och afgångs-Journalen wid Skieppet, och där han äfwen nödigt behöfwer någon underrättelse af Wärfs- och Artillerie Inventarie-Skrifwarne, så lära de efter giörligheten honom bispringa; därjemte han eftersinner, hwad til utredning i anledning af Reglementet och de flere omständigheter ärfordras, öfwer hwilket alt han låter Inventarie-Personerne tidigit inlägga de förut beskrefne Requisitioner, jämwäl frambättre påminna om de dehlar däraf, som wäl ej blefwit afslagne; men dock straxt ei kunnat anordnas: Jämwähl åligger honom, som i 4. §. redan är föreskrifwit, med flit pådrifwa, at alt fullkomm[e]ligen och i tid kommer på Skieppet om Bord, på det, sedan Skieppet är utseglat, icke må giöras onödig bekostnad med eftersändande af sådane felande Persedlar, hwarigenom Kongel. Maj:ts och Riksens tienst torde komma at lida och lända Capitainen til answar.
6:o Af ofwan omtalte Inventarie-Personernes Journaler har Capitainen kundskap, hwad ifrån Wärfwet och Artilleriet kommit om Bord på Skieppet: Men skulle under påstående Siö-Expedition någon förut oförmodad nödwändighet af wissa flere Persedlar förefalla, så at Skieppet ligger i en annan hamn, och behöfwer flera Persedlar ifrån Carlscrona; Så må han af wederbörande fordra skrifteligit bewis öfwer deras Lefwerering, så til quanti-som qualitet, på det deröfwer så mycket säkrare annotation må kunna hållas, och Capitainen se och weta, hwad om Bord kommit är, samt hwad ännu må restera, besynnerligen om han i hast blefwo befalt, at gå til segels.
7:o Til at förekomma alt mißbruk och underslef af de Betiente, som med utredning eller Equipage, samt Ammunitions-Persedlars förande om Bord hafwa at beställa, måste Capitainen utom de förut omrörde annotationer, som Inventarie-Personerne åligga at införa i deras Upbörds och Afgångs-Journaler, hwad dageligen däraf inkommer, jemte afgången annotera låta, samt den om Bord warande Lieutenanten tilhålla deröfwer, at hafwa inseende och hwar afton gifwa Capitainen wid handen, alt hwad i så måtto passerar, på det Capitainen Inventarie-Personernes Afgångs-Journaler därefter må kunna examinera och verificera, och fölgachteligen så mycket bättre och richtigare uti all ting tilgå.
8:o Såsom tilförene är omrördt, hurulunda Capitainens skyldighet är, at tillaga och segelfärdigt giöra, det honom anförtrodde Skiepp, när all Provision, utredning, Krut och Ammunition är om Bord och alt wähl stufwad, samt utredning[e]n inventerad; så måste Capitainen sådant Kongl. Ammiralitets Collegio, eller där han ej wore i Carlscrona, den närmast commenderande Chefen wederbörligen tilkiänna gifwa: låtandes tillika weta, om af wederbörande Equipage- eller Artillerie- eller ock Magazins-Betiänte något skulle wara eftersatt. Til hwilken ända, såsom ock, at så mycket eftertryckeligare kunna bedrifwa Kongl. Maj:ts tienst, och allehanda i wägen löpande händelser försichteligen förekommas, Capitainen ständigt måste wara om Bord, eftersom ock Siö-Tractamentet ifrån den tiden skieppet är helt klargiordt, och Munstringen med Besättningen om Bord förrättad, bestås och tager sin begynnelse; Men för all ting får han intet någon natt wara ifrån Skieppet, utan förblifwa därpå, så länge Skieppet är uppå den Expeditionen stadd, intil deß det samma wid hemkomsten är i säkerhet, på deß ställe förlagt, samt Krut- och Feuerwärks-Persedlarne i Land förde; Men skulle Capitainen hafwa något särdeles wichtigt til Kongl. Maj:ts tienst i Land at förrätta, eller, efter höga wederbörandes befallning, kommer at fara i Land, då måste Capitainen, innan han går ifrån Skieppet, gifwa den, som commenderar Flåttan eller Esquadronen, sådant tilkiänna, jemwäl underrätta och befalla den Officeraren, som honom närmast på Skieppet är, at alt troget och flitigt emedlertid bewakas.
9:o Enär Provianten skal intagas, undfår Capitainen original uträkningen och anordningen därpå, hwaraf han gifwer yngsta Lieutenanten en Copia, innan Skieps-skrifwaren Originalet til Proviant-mästaren aflefwererar, warandes den yngste Lieutenantens egenteliga sysla, at wara wid Provianteringen och deß oaflåteliga plickt, at hwar afton gifwa Capitainen wid handen, huru därmed lider: och sedan åligger det Capitainen at anställa richtig Liquidation, emillan Proviant-mästaren eller där det wore Entreprenneurer, eller någon annor/ som Provianten lefwererat, samt Skieps-skrifwaren, hwarjemte efterses med hwad Fartyg det om Bord kommit och hwad tid, hwilket behörigen annoteras, och meddelas änteligen på befunnen richtig lefwerering behörigt quittence. I lika måtto drager Capitainen försorg, där det i nödfall och emot förmodan hända skulle, at något i hast utan quittence kommo at utlefwereras, at då öfwer utredningen emillan Inventarie-Personerne på Skieppet och Upbördemännerne likaledes liquideras, och alt sedan richtigt quitterat warder; Jemwäl at Inventarie-Personerne uti Wärfs och Artillerie-Contoiren deras Annotations-Böcker aflefwerera innan skieppet afseglar.
10:o Så snart reparation är giord öfwer Besättningen, måste Capitainen låta affordra besked från Siö-Militiæ Contoiret, huru mycket och hwad manskap Kongel. Maj:ts och Riksens Ammiralitets Collegium, eller på annor ort, andra höga wederbörande, hafwa förordnat til förestående Expedition på deß anförtrodde Skiepp, hwarefter han wid fördehlningen tilser, om han wid folckets dehlning finner någon sådan olikhet emot andra Skieps-Besättningar hafwa tildragit sig, at han tycker sig ei böra underlåta derom hos höga wederbörande giöra deß oförgripeliga ärhindran, på det icke, genom, til exempel: för stor andehl af obefarit folck, Kongel. Maj:ts honom anförtrodde Skiepp, när det gäller, at gå emot fienden, måtte wara i olika stånd med deß wederlikar, at giöra Cronans tienst, och wisa den braveure, som hans Embete tilkommer, hwarutinnan brist på manbart och befarit Folck, kan lända til stor afsaknad och skada; Men för all ting måste Capitainen hafwa Skieps-Officerarne samt Fartygen til hands, at emottaga Manskapet, så snart det honom tilmönstras, och föra det samma om Bord med deß enskylte Equipage, emedan sielfswåld wid sådanne händelser pläga ofta hafwa den påfölgden, at man sedan nödgas låta söka omkring efter manskapet uti Qwarteren, på Krogar och andra Wincklar, hwarigenom Kongl. Maj:ts tienst ett skadeligit hinder kan skie, hälst när de liderlige med det samma taga sig tilfälle, at rymma eller blifwa efter, som länder til förswagande af Besättningen.
11:o Capitainen måste efterse, at ingen öfwer den förordnade besättningen intages eller brukas, med mindre således af höga wederbörande är för godt funnit och beordrat, emedan det länder Kongel. Maj:t til last uti spisningen; dock där sådane händelser sig tildraga, at något bärgat Folck af skiepswrak eller förlossade Fångar och Öfwerlöpare til honom ankomma, och begiära på Skieppet uptagne blifwa, må han det giöra; dock at de wid första ankomst til Sweriges hamnar i Land sättas, på det folckets Provision ej må i förtid blifwa förtärd, eller annan onödig omkostnad förordsakas; kommandes på den händelsen Capitainen, at derföre stadna i answar.
12:o Capitainen måste wara betänckt, at af besättningen utse och wälja sådane Underbefählen, som kunna wisa och handleda de obefarne; hwarföre de dock ej niuta widare förmohner mot de andra, än at de sättias i fatlag för sig sielfwa, förskonas för swårt släp och orent arbete, samt commendera de andre, jemwäl ock, at de, efter fulländad resa, hafwa af Capitainen, uppå wist wähl-förhållande och skickelighet, at wänta godt låford och föreskrift til wederbörande, om widare ihugkommelse: Af desse utsees, efter hwars och ens böijelse, de som giöre Lärstyrmäns, Högbåtsmäns och Högbåtsmäns Maths, Archlie-mästare- Qwarter- och Rotemästares tienster, igenom hwilka Besättningen så mycket bättre kan blifwa tilöfwad och upmuntrad, samt Kongel. Maj:ts tienst med större eftertryck fortsättjas. Men meddelar Capitainen någon större bewis, än som deß Capacite och förhållande förtiänar, harigenom höga wederbörande kunna förledas, at promovera en sådan til Kongel. Maj:ts otienst, och dem wählförtientom til præjudice, så kommer Capitainen i så bekaffat måhl derföre at stå i swårt answar.
13:o Kongel. Ammiralitets Collegium har uti deß Instructioner för Skieps- och Munsterskrifwerne til Siös, omständeligen föreskrefwit alla deras plickter och giöremåhl: Öfwer hwilkas behörige efterlefwande Capitainen altså åligger, noga inseende hafwa, och, til den ändan/ at förse sig med nödige utdrag af samma Instructioner. Här blifwer dock i synnerhet påmint, at han bör hålla Munsterskrifwaren til deß skyldighets ofehlbara fullgiörande, hwad deß Instruction förmår, angående Munstrings och andra Rullor öfwer Besättningsmanskapet, samt ett tilförlåteligit och richtigt redogiörande så för sielfwa manskapet, som det mehra.
14:o När Capitainen blifwer antydt af wederbörande, at Besättningen kommer igenom någon af Kongl. Maj:ts och Riksens Ammiralitets Collegio tilförordnad Flaggman och Siö-Militiæ Commissarien, eller någre andre därtil utsedde, at mönstras; Så måste Mönsterskrifwaren tilsäijas, at hafwa behörige Mönster-Rullor, likmätigt deß Instruction, i beredskap, tillika med nödige Skrif-persedlar, jämbwähl Officerarne tilhållas, at hafwa hela besättningen uppå däcket til hands; Hwarwid Flagg och Giös uphissas, til betecknande däraf, at munstring om Bord skier, så ock at de frånwarande måge därigenom warskos, sig wid munstringen at infinna. Under-Officerarne ställas wid sådanna tilfällen främst och därnäst de gemena, alt Compagnie-wijs, som de på Rullorne stå efter hwar andra; Sammaledes inställa sig Officerarnes drängar, hwilka nödwändigt måtte wara tilstädes, och så wähl som de andre af Besättningen upropas, och swara Man från Man til deras namn, efter som Kongel. Maj:t sådane drängar består gemene Mans kåst/ för det at de wid ärfordrande tilfällen äro plichtige at giöra gemenda Mans Tienst. Fältskiäraren, som tilkommer at bewista munstringen, blifwer ståendes för Munsterbordet, at swara för de siuka, samt gifwer beskied om deras siukdom. Ingen man måtte gå ifrån däcket, innan Munstringen är sluten, på det de alla måge så höra om någon Kongl. Ammiralitets Collegii eller andra höga wederbörandes förordning komme at upläsas, och dem kunnig giöras. Omsider begiärar Capitainen af Munster-Herrarne, at besättningen må tilfrågad blifwa, om de öfwer något dem skiedt ofog hafwa at klaga, hwilket dock enkannerligen wid afmunstringar efter fulländad Expedition, förefaller at efterfråga: börandes des, som folcket swara, med en mening under Munster-Rullorne införas, och af Advocat-Fiscalen, hwilken in och afmunstringarne på Skieppen bewistar, til Kongel Maj:ts och Riksens Ammiralitets Collegium, eller annan närmast tilhörig, refereras, at därwid efter beskaffenheten widare må kunna förfaras.
15:o Capitainen åligger därom sorgfällig wara, at hela Besättningen, så wähl Officerare, som gemena, blifwa ordenteligen fördelta uti 2:ne jämnlika wackter, alt som det under warande til Siös sig skicka wil; äfwenledes uti Qwarter fördelte, när man ligger i hamn, som då skier til at lindra Besättningen wid deras wachthållning; berörde fördelningar i twenne wachter, när man är til Sjös, annnoteras uppå 2:ne Taflor, med Namn och Tilnamn af dem, som höra til hwardera wackten: och desse Taflor hängas gemenligen uti skantzen af Skieppet, på det alla kunna see, hurulunda och hwarest de på deras wissa ställen och påster äro fördelte, wid Seglens handterande och wändningar, samt anckrande, ankrarnes lyftande, så ock andre slika arbeten, hwarmedelst hwar och en således underrättad blifwer, hwad honom wid alla tilfällen tilkommer at giöra; tiendande detta äfwen til förekommande af oliud, oordning och sådane händelser, som någon skadelig påfölgd kunna med sig föra; Deßlikes måste Besättningen, för bättre ordning skull folcket emellan, uti wissa Rotar och Fatlag fördelas, och en god disciplin innom Skieps-Bord, äfwen i det måhlet, underhållas.
16:o Såsom Kongel. Maj:ts och Riksens höga Tienst, så wähl, som Capitainens egen heder och Reputation beror uppå deß Tappra och försichtipa [sic] conduite och förhållande, när det gäller til Slags med fienden; Så är ock högst nödigt, til ärhållande af samma ändemåhl, at hela Besättningen blifwer efter den här följande ordning med all skickelighet fördelt: Capitainen sielf blifwer uppå Skantzen eller ackter upp, där han bäst kan se så wähl öfwer, som under och omkring sig, hwarmedelst han ock beqwämligast döma kan, hwad til ett vigoureust motstånd och tappert fächtande wil nödigt wara at företaga, och ställer då därefter sina ordres; Hwarwid merendels alt uppå hans goda Conduite ankommer; Capitaine Lieutenanten har deß Påst på understa däcket, jämwähl anförer han arborderingen och äntringar. Lieutenanten giör sin tjenst uppå öfra däcket; Landt-Officerarne hålla sig uppå Skantzen wid Stycken och Handt-Gewären, Skepparen uppå öfra däcket; Inventarie Constapelen uppå andra däcket; Andra Constaplen på öfra däcket; Öfwer-Styremannen hos Capitainen på Skantzen; Medel-styremannnen på Skantzen wid Stycken och Handt-gewären; Lärstyrmannen wid Rodret, Lodet och Handt-gewären; Högbåtzman öfwer alt wid masterne och reserven; Archlie-mästarne fördelas några uppå hwart Lag stycken och Handt-gewären; De som kallas Båtsmans Math, wid reserven och Masterne; Qwartermästaren wid Rodret, Lodet, reserven, Masterne och små Fartygen; Timmermännerne hålla sig i slaggångarne och rundt omkring Skieppet, at se efter grundskåtten och taga wahra uppå Pumparne, jämwähl uppå däcken och öfwer alt, hwad som brister; Prädikanten och Fältskiäraren på Qwästlafwen; Skrifwaren wid Krut-durkarne. Understundom ombytas och fördelas desse Officerare och Betiänte af Capitainen något annorlunda, alt som förberörde stationers eller ställens wigtighet och wederbörande Underhafwandes bekanta skickelighet tilstyrka.
17:o. Capitainen har äfwenwähl, at noga tilse, det hela den gemena Besättningen också wähl fördelt och inrättad blifwer, som i så måtto skie kan: At wid Styckerna förordnas blandat, eller mer än ett slags manskap, nemligen så många wid hwart Stycke, som efter deß swårlek erfordras.
Wid Handt-gewähren fördelas och utsees, jemte Soldaterne, sådane af Siö-stats folcket, som därtil skickeligast finnas, hwilka deßutom posteras på öfwersta Däcket, Skantzen och wid Reserven. Deßlikes utsees och förordnas så kallade Märse-krämare, som kunna omgås med Handt-granater, Feuerbåller, Märslänsor, Watten-sprutor, och annat dylikt.
Til hwar Krutkista eller rum måste tagas en beskiedelig och achtsam Karl, som har upsicht wid Krutets längande öfwer de andra, som långa Krutet fram, hwartil öfwer alt kunna brukas de, som äro af swaga krafter, hafwa benskador eller andra fehlachtigheter, så at de höra til mindre manbart manskap, äfwenledes kunna Ynglingarne brukas närmast wid luckorne. At det bästa och lättaste Siöfolcket utses och förordnas, jemte Qwartermästarne, någre wid hwar mast, til at observera timade brister uppå Tacklingen, och hwad som sönderskiutes, hwilka strax böra med deras Instrumenter wara tilreds, at sådant hielpa och förbättra med knopande, spißande, skrafwande och bändande, jämwähl at afwärja eldswåda, i synnerhet up i wädret och i Seglen, blifwandes de samma emedlertid altid uti Reserven qware.
Uti Reserven fördelas elliest, jemte Båtsmans-Math och Qwartermästaren, godt folck wid hwar mast, hwilka weta at handtera och regera Seglen under Actionen, hwaraf ock tages ärsättning, enär uppå någon angelägen påst manskap brister; och desse böra äfwen wara föst tilreds, at antingen giöra eller emottaga äntringar. För den orsaken, böra ock hos Reserven tilräckelige Handt-gewähr med Granater och andra därtil tienlige Tyg och Redskap wara at tilgå.
Vid Rodret och Lodet förordnas gemenligen Lärstyrmän och Qwartermästare.
Wid Archlie- och Tågrummet, Blåck- samt Segel- och Tåg-Cammaren komma Skiepparen och Constaplen til hielp at förordnas beskiedeliga Handtlangare, hwilka wid påfordran måste weta hwaräst all ting ligger på reda händer uti beredskap, samt allehanda påfordrande Requisiter framgifwa.
Wid Qwästlafwen fördelas Fältskiären til hielp en Handtlangare, som hielper at skiöta de sargade under Actionen.
Slup-Roddarne och Båtsgastarne fördehlas i Reserven och på öfwerste Däcket, sålunda, at de altid, enär påkallas, kunna wara til hands, antingen at rädda något, afwärja Brandare eller hwad andra slika tilfällen påfordra.
Alla desse fördehlningar måste, enligit hwad här frammanföre redan anfördt är, upteknas på wissa Taflor, jämwähl upskrifwas wid alla påster, så wähl öfwer Stycke-portarne, som annorstädes, där det sig giöra låter, på det hela besättningen, så mycket bättre kan se och weta deras påsteringar, och hwad de hafwa at giöra och för händer taga, enär befallning til det ena eller andra gifwes.
18:o Capitainen åligger, så snart Krutet om Bord kommer, at, igenom Lieutenanterne, låta ställa öfwer Krut-durkarne god wård, så ock wid Krutets in- och uttagande, Cardusers fyllande samt störtande låta tilse, at därmed på det wahrsammaste och försichtigaste omgås; under hwilka förrättningar elden ganska wähl förwaras, så wähl medelst deß utsläckiande, som wissa personers tilsättiande, hwilka gå ikring, så länge Krut-fyllningen samt störtningen påstår; intet tillåtandes emedlertid något Fartyg af- och tilfara. Detta arbete med Krutet kan beqwämligast skie om dagen, då folcket är muntrast och icke sömnige; då man jämwähl sig något betiäna kan af dagsliuset; lika försichtighet brukas wid Krutets wändande, samt af- och til-transporterande; börandes Constapelen tilhållas, at hwar afton, så snart Kåcken har upskaffat och twättat Mat-kiärilen, efterse, at elden wähl utsläckes: såsom det ock om nätterne, besynnerligen höst och wår, intet bör tillåtas, at Kåckarne gå uti Rummet eller Håhl-skieppet efter watten eller wed, med mindre den uppå skantzen wachthafwande Archelie-Mästaren följer dem med en wähl förwarad Laterna; Deßlikes, så snart Nattwackten är satter, går Archlie-Mästaren af berörde påst öfwer alt uti Skieppet och låter utsläckia elden, så framt icke andra ordres äro af Capitainen för ett eller annat ställe gifne. Om Betings Laternans och Nachterhusens samt andra slika ställens förwarande drager bemälte Archlie-mästare en behörig wård, at de icke utaf owäder utsläckes, til mehn och hinder wid förefallande wichtige ärender; Han måste beßutan i Siön eller Hamn en gång hwar timma gå utan lius emillan däcken och wid luckorne til Håhlskieppet, där at tilse, om någon skulle röka Toback, emot det uttryckeliga förbud, som i Sjö-Articlarne finnes utsatt, eller ock, at wid understa luckorne skulle förmärkas någon mißtänckelig röök, gifwandes, så ofta han kommer upp, behörig rapport, huru han det befunnit; Men enär Skieppet skal giöras klart, at gå emot fienden, måste det öfwer alt försees med Watn-tunnor och balljor, så wähl under Luckorne, där Krutet uplångas/ som Rösten, Gallerien, Märsarne, Gallion och emillan alla Styckenen, samt annorstädes uppå däcken; jämwäl böra nödige råhudar, som hållas i watn, samt elliest balljas med watten, brukas at öfwerhölja eldfängde Saker, som ligga upp uti Skieppet, besynnerligen uti Finkenätet och på Kobryggan, at hwilka ock en dehl, utan sådant öfwerhöljande, kunna med watten begiutas, såsom Kläder, Segel, Hängemattor och annat dylikt, som på ettdera sättet förwaras emot itändande, eller ock kan deß snarare dämpande därmedelst åstadkommas.
19:o Capitainen åligger, at alfwarligen förekomma, det ei något af Skieps-utredningen, af hwad Namn det wara må, i otid förbrukas eller elliest förminskas; Han bör ock ingalunda tåhla, at någon af sig sielf, utan behörigt förordnande, tilgriper, at afkappa eller afskiära något Tågwärke, nytt eller gammalt, af hwad sort det wara må, mindre sönderskiära eller förändra några Segel, ei heller gammal Segelduk, at dermed laga de andra Seglen, eller til annat behof förbruka, utan hwad Capitainen sielf med Lieutenanterne uti Skiepparens närwaro pröfwar nödwändigt wara, det bör skie och Skiepparen dertil ordres gifwas, detta förstås i lika måtto om inredan i Skieppet, såsom Rundholten, Seglen och Tacklingen, at den icke i någor måtto förändras, utan Kongel. Ammiralitets Collegii eller Chefens, där Flåttan är til Siös, gifne tilstånd; börandes likmätigt hwad elliest i gemen förordnat är, Capitainen med sin underskrift bestyrcka Skiepparens, Constapelens och Timmermannens Journaler och afgångs Räkningar.
20:o Capitainens skyldighet är widare, at uti de förseglade Journaler eller Annotations-Böcker, som wederbörande på Expeditionen medgifwit för Skiepparen, Constapelen och Timmermannen, hwar afton, om giörligit är, låta införa hwad Tågwärke, som inskiäres eller ombytes, så länge resan påstår, samt hwad utredning förbrukas, och til hwad tienst: Deßlikes bör noga annoteras, hwad af Segel, Segelduk, Ankrar, Draggar, Ankartåg, Kablar, Böijerep, Boijor, Artillerie-Persedlar, äfwenledes hwad af Timmermannens upbörd kan blifwa förbrukt, eller på något sätt förkommer, samt genom hwad tilfälle det skiedt, hwilket alt wid hemkomsten hos wederbörande upgifwes.
21:o Capitainen skal ock noga taga sig til wara, det han icke något af Skieppets utredning, det ware sig stort eller litet, ehwad det hörer antingen til Skiepparens, Constapelens eller Timmermannens upbörd, låter til andra Crone- eller private fahrtyg utlåna, utan wederbörandes ordres, med mindre wid sådant tilfälle, at han därmed kan rädda någon anträffad Siöfarande, särdeles af wår egen Nation, som är stadder i nöd och fahra, utan en sådan undsättning icke kan sig bärga; då Capitainen gifwer Inventarie Officerarne skriftelige ordres om utlåningen, som til deß quanti- och qualitet noga antecknas; dragandes han försorg, at hwad som utlånas med första giörlighet in natura måtte blifwa af Låntagaren återstält; Men kan sådant icke åstadkommas, gifwer Capitainen det wederbörligen tilkiänna, på det slikt wid inventeringen må kunna observeras, och behörige utwägar tagas til ärsättningens ärhållande.
22:o Capitainen har at tilhålla Skiepparen, Constapelen, Timmermannen, samt Skieps och Munsterskrifwarne, at wid hwarje weckas slut ingifwa richtiga förslag uppå Consumtionen och det som ännu är i behåll, så wähl af utredning, Ammunition, Proviant och dricka, som watn, lius och wed, jämwäl i hwad stånd Besättningen sig befinner af friska och siuka, samt om några äro döde eller rymde, hwilka förslag Capitainen låter inrätta efter de medgifne formulair: Och sedan han dem med sin underskrift verificerat, sändas de under warande Siö-Expedition med Flåttan eller någon dehl däraf straxt om Bord til Chefen med en af Lieutenanterne. I öfrigt kommer wid Expeditionens eller resans slut Inventarie Officerarne at tilhållas, det de hafwa deras afgångs Räkningar klara til Capitainens underskrift, efter som i widrigt fall deras löner warda innehållne, til deß räkningarna blifwa å behörig ort inlefwererade och richtige befundne, hwaröfwer wederbörande sedan ofördröjeligen skola meddela dem behörigt bewijs.
23:o Capitainen bör hålla god Disciplin och ordning med Besättningen, så at hwar ock en giör deas skyldighet uti alt, hwad Kongel. Maj:ts Tienst tilhörer, i följe hwaraf han håller en alfwarsam hand däröfwer, at ingen går ifrån Skieppet utom deß tilstånd, eller at den samma uti deß frånwaro hafwer Lieutenantens lof därtil, hwarom, wid Capitainens återkomst om Bord, honom tilkiänna gifwes, på det all oordning och sielfswåld, så wähl i detta, som andra måhl, må förekommas.
24:o Capitainen får ock icke försumma ett alfwarsamt inseende därpå, at manskapet icke får med sig om Bord föra Koij-kläder, fylde med hö och strå, eller annat dylikt, som kan förordsaka eldswåda; Icke heller bör han tilstädja, at Kongel. Maj:ts Skiepp med många onödiga kistor och Tunnor belamras, dragandes därhos den försorg, at den manskapet blifwa försedde med Hängemattor, som sådant af Kongel. Maj:ts egit förråd tilkommer, och at rummen på wissa ställen emillan däcken blifwa fördelte til Hängemattornes upphängiande i beqwämlig ordning, tillåtandes icke Capitainen, at någon får hafwa deß lägerstad bland Tågwärket och Krutkistorne uti Hållskieppet.
25. Capitainen förekommer genom alfwarsamma ordres, at icke några Qwinfolck få följa med Skieppet på någon Expedition: Icke heller är tillåteligt, medan Skieppet ligger i hamn, at Qwinfolck må komma om Bord, undantagandes de Hustrur, hwilka, efter företedde bewis, hafwa där sina männer; dock at de icke få blifwa om Bord öfwer natten, med mindre mannen har deß afskilte rum.
26:o På ett, efter hwart och ett under Capitainens Commando lydande Embetes egenskap lämpat tienligit sätt, kan han endels under discourerande med deß närmaste subalterner, såsom Capitaine Lieutenanten och Lieutenanten, en dehls hwad Under-Officerarne angår, under examinerande och föreställningar om deras plickt, erhålla, at de samtelige om alt måge wara uti enahanda förstånd, så at den ena kan gå den andra inbördes troligen tilhanda uti alt det, som wid alla tilfällen länder til Kongl. Maj:ts tiensts befrämjande, utan afseende, at det icke just hörer til den ena eller andras Embete, enär därpå ankommer, och tiden så fordrar, at alla skola giöra ett, och detta är ingen ringa dehl af den goda Conduite, som en Capitaine bör äga.
27:o Näst detta åligger Capitainen, at draga en oaflåtelig försorg och åhåga om Besättningens tilöfwande uti hwarjehanda dem tilhörige stycken, så at de lära känna Compassen, stå til Rors kiänna alt stående och löpande Tågwärke, samt hwad tienst hwart och ett giör, at omgås med Seglen uti Lofwerande, i storm och wackert wäder, refwa och beslå seglen: Spitza och knopa, lägga Sarfwingar, Seijsingar, Platting, wäfwa Mattor, spinna Skiepmans-garn: slå Linor, Råband och Knyttels; exercera med Stycken och Handt-gewär, wähl at richta, ladda och skiuta med och utan förlikning: at försichteligen omgås med Krut, Feuerwärcks Persedlar och Handt-granater, samt huru de skola sig förhålla emot Brandare och wid äntringar, jämwäl med Skieppets klargiörande emot fienden; huru wid anckrande och ankrarnes lyftande omgås bör, utom hwad mera, som möjeligheien icke tillåter til alla dehlar upräkna, emedan de mångfaldiga af wädrets och wattnets krafter härrörande omwäxlingar sådant förbiuda.
Men innan sådanne exerceringar företagas, som förordsaka Buller och en märkelig rörelse i Skieppet, är nödigt, at Capitainen sig därom hos Chefen anmälar och inhämtar deß godtfinnande, huru wida det då må få gå för sig.
28:o Til en sådan exercering består Kongel. Maj:t första månaden af Expeditionen, under hwilken tid exerceringen med Stycken och til måhls skiutande med skarpt på utkastade Tunnor i Siön förnämligast under händer tages, på hwart 100:de Man, som Besättningen är starck
Och til Musquetterie med löst, på hwart 100:de Man
Sammaledes med skarpt, på 100:de Man
Men i de följande Månaderne af Expeditionen, hwar månad med Stycken skarpt, på hwart 100:de Man
Med Musquetterie skarpt dito
Dito med löst
Hwarwid Capitainens noga inseende behöfwes, at det intenderade ändemåhl med folckets exercerande erhålles, och icke något underslef til egen nytta härwid må blifwa föröfwat.
29:o Sedan Skieppet med alt behör är kant och klart at gå til Segels, och Capitainen anträder den honom anbefalte Expeditionen, biuder försichtigheten och den omsorg honom tilkommer, at draga så wähl för Kongel. Maj:ts Tiensts förswarliga uträttande, som för deß egen Reputations och Heders bibehållande, det han, på alt mensk- och möjeligit sätt, sätter sig i Stånd, at där han antingen blifwer af någon fiende angripen, eller storm och owäder infaller, at han i bäge Händelserne må behörigen kunna wärja och förwara sig; Til hwilken ända det, som puncte-wijs följer, kan tiena honom til observance och efterfölgd.
1:o At alt stående gods är wähl ansatt och swicktat, samt det löpande rätt och ordenteligen inskurit, jämwähl blocken ansade och Seglen med Refseysingar försedde, med det mera, därtil hörer.
2:o At Carduser, Patroner och Laddetygen äro färdige, Carduserne, Patronerne och Kruthornen behörigen fylte.
3:o At Krut-kistorne ordenteligen uppå deras tilbörliga Ställen blifwa fördehlte, där de för fuchtighet och eldsfara kunna wara wähl förwarade; jemwäl at sielfwa Krutet, så uti Kistorne, som på andra Ställen, lämpeligen fördelas efter Styckens swårlek och antahl; efterseendes Capitainen, huru Kistorne med Hudar och Hårtäcken äro behörigen öfwerdragne, jämwähl huru Styckenen med deras Lådor och tilhörigheter uti Portarne passa; huru Laddetygen äro försedde och i beredskap; deßlikes huru Stycke-kulorne, skråt och För-laddningarne äro fördelte, samt Stycke-brokarne ibände, Talljorne försedde, Luntor uppå Luntstakarne wefwade och ompoppade, så at luntorne behörigen äro tilredde, med hwad mehra föranstaltning nödig kan wara.
4:o At hela Besättningen, så wäl Officerare, som gemena, äro ordenteligen uppå deras wissa Påster fördehlte, som uti den 16. och 17. Articlen förmält är, jämwäl uti deras wackter och qwarter stälte, enligit den 16. Articlen ofwantil.
5:o At hela Besättningen blifwer underrättad och öfwad i det som hörer at giöra Skieppet klart, på det, enär Kongel. Maj:ts Tienst skal emot Fienden förrättas, de kunna weta, hwad som är at för händer taga, då Capitainen därom ordres gifwer, hwilket lämpas först efter wäderlekens beskaffenhet uti följande måtto: at uti största hast och tysthet tages Hängemattorne upp och lägges uti Finkenäten, Säckar, Kistor, samt annat dylikt skräp, lägges uti Hållskieppet och dricksskafferiet: dock så, at Krut-kistorne och Krut-långningen icke belamras; däcken giöras aldeles rena ifrån skräp, Watten slås i Watn-balljorna och Tunnorne med Swablar uti, Lunta anstickes, Krut-horn, Kokarß, Laddetygen, så wähl Stång som Tåg, Hand-spikar, Kofötter uptages, jemwäl, Hand-granater och Feurwärks Persedlarne, hwilka granneligen actas för eld; Understa Luckorne förwaras wäl med Hudar och Hår-täcken, ett gammalt swårt Tåg drages långs underskiärståckarne til Hindertåg; Så måste ock ett godt förråd af proppade Luntor wara för handen; Watn-balljor sättias i Hållskieppet under Luckorne, där Krutet uplångas; En rå Hud lägges uti hwardera Watn-balljan här och där, at dämpa elden med, enär påtränges; Qwästlafwen upstädes med därtil gifna gamla Segel &c. Imedlertid giöres upp uti Skieppet och i wädret likaledes med största hast och i tysthet klart; såsom at Under-Råerne, samt Anckrarne försees med Kiettingar, Wurstar och Bårgar, Stråppar sättes på Tågen, Stagen, Repen, Cardelen, Märseskoten, Bogstagen och Bardunor försees, samt Borgar sättes uppå Märse-Råen, med Watten-Tunnor, Läder-ämbaren, Sprutor, Hand-granater, lösa Stoppare, Stiert-Talljor, Seijsingar, Råband och Bäntslar. Uti Märsarne måste alt wara uti deß skick; Watten-Tunnor sättias uti Märsarne, fyllte med Watn och Swablar uti, jämwäl uti Rösten och annorstädes, så många Watten-Tunnor, som utan hinder stå kunna &c. &c. Enär således är bestält, måste Capitainen tilse, at Skiepparen, Constapelen och Timmermannen hafwa alt deras förråds gåds tilhands, uti god ordning wäl sorterat, numererat och uphängt, nemligen alt sådant, som uphängas kan, med mehra. Efter ett behörigt förrättande af alt föregående gifwer Capitainen ordres, at hwar man skal forfoga sig uppå sina påster, hwilket måste skie med största hast och tysthet: låtandes Capitainen manskapet exercera med Stycken och Handtgewär, samt efterseer, at de wähl öfwas til at richta och passa, jämwähl underwisas igenom förlikningar, hwad diffrence är at skiuta på lång eller kort distance, samt omgås med Gewär, Ladde-tygen och Krut, deßlikes, at med all warsamhet handtera elden, i synnerhet när större fara är å färde.
Sedan Capitainen wid alla påster har eftersedt, hurulunda Officerarne och de gemena förhålla sig, och om alt ordenteligen giöres och är uti rätt skick, förmanar ock upmuntrar han manskapet til mandom, samt ett tappert och redeligit fächtande, med ansäijelse, at när sådane ordres gifwas om Skieppets klargiörande, antingen dag eller natt, måste hwar och en giöra största flit, och det i möijeligaste måtto utan buller, så at de kunna gifwa grann ackt på hwad, som befalles. Och på det folcket så mycket bättre wid alt det, som här til hörer, må kunna wänjas, så är ibland annat högst nödigt, det Capitainen ställer de ordres, at hwar gång, innan Besättningen begynner exercera, måste giöras klart skiepp; icke förgiätandes, at under exerceringen då och då underwisa, samt inrätta manskapet både til at äntra och emottaga äntring, jämwähl afwärja och emottaga Brandare; föreställandes manskapet under en tienlig förmaning, at wara muntra och icke försagda, underrättandes dem om de wigtigaste omständigheterne, som de hafwa at i ackt taga, på det hwad oförmodeligen i en fientelig Action kan tilstöta, icke måtte komma dem främmande före, och någon Consternation hos dem förordsaka. Icke mindre är särdeles angelägit/ at manskapet flitigt öfwas at handtera och omgås med Handt-granater, igenom Pappers-granaters kastande, likaledes fordras ett försichtigt omgående med Feuerwärks Persedlar och annat dylikt.
30:o Så snart Capitainen af höga wederbörande fått sin Instruction och ordres, skal han med möijeligaste skyndesamhet, wid fogande wind, gå til Siös, och där Flåttan redan woro utgången, så söker han henne straxt upp; Låtandes förut upropa så Officerarne, som de gemena af Besättningen, at således ärfara, om alla äro tilstädes, jämwähl efterseer, huru hwar och en sig skickar wid sine beställningar och påster.
31:o Til at undwika den fara stängerne på Skieppet med force Segels förande stå uti, måste Capitainen hafwa den försichtighet, at icke i oträngde måhl i hård blåst och by-wäder föra öfwerflödiga Segel, i synnerhet natte-tid; doch undantagandes om han är stadder i jagande efter fienden eller andre sådane påkommande tilfälligheter, som intet tåhla, at giöra något afseende, på hwad som med stängerne och annat dylikt hända kan. I öfrigt måste ett noga efterseende hafwas, om stående godset skulle räckia eller begifwa sig, särdeles när det är nytt och mera räckning underkastat, än elliest gammalt Tågwärke plägar wara.
32:o Capitainen måste observera i seglandet, om Skieppet är ranckt eller styft, huru det är manierat och will ligga lastat, samt wara förmastat, om det skal segla wähl; sökandes med högsta flit, at kunna förbättra Seglationen, och til den ändan at utfinna, hwaruti det består, at kunna bringa Skieppet til en rätt Seglation: I synnerhet åligger detta honom, när man har nya Skiepp, hwaröfwer wid hemkomsten i Kongel. Ammiralitets Collegio eller annan wederbörande Chef ingifwes en utförlig berättelse.
33:o Jemte all annan en Capitaine åliggande försichtighet, bör han intet ur acht lämna/ at hwar afton låta refwa Märß-Seglen, i synnerhet Höst och Wåhr, och efterse, at all ting är fast och wähl försedt, så Stycken, som alt annat, samt framhafwa Lieutenanterne och Styrmännen med deras bestick; och noga öfwerwäga alla omständigheter, som kunna infalla, såsom i synnerhet, at ackta sig för Lägerwall, grund och klippor, samt låta hafwa god utkijk så wähl för ofwannämbde fara, som fientelige Skiepp, eller at i mörkret råka andra fartyg om Bord eller förnära, låtandes säkerheten wara fiärran från alt deß wäsende, hwarföre han ock sielf bör som oftast gå omkring uti Skieppet, så wäl om natten, som om dagen, at efterse huru hwar ock en wid sina beställningar sig förhåller, och at Stycken, samt Handt-gewären äro altid färdige, i synnerhet öfra lagets Stycken; jämwähl hafwa god ackt, at intet understa Lagets Stycke-portar i oträngde måhl brukas öpne i seglande wid hård blåst; men kan det af wissa ordsaker icke undwikas, då låter han en beskiedelig karl wid hwar Leé-port-tallja stå klar, når [sic] påtränger, at i en hast låta falla Portarne.
34:o Capitainen har at hwar wecka öfwerse Besättningen, därest tiden och wäderleken sådant medgifwer, på det han så mycket bättre må weta, huru många friska, siuka och rymde befinnes, samt huru manskapet håller rent om sig, jämwäl ock hwad ändringar, som kunnat skie/ med hwad mera, hwarefter de förra fördelningarne af påsterne kunna rättas, som det sig bäst giöra låter.
En ricktig och behörig underskrefwen Rulla på Besättningen afgifwes wid hwarje månads slut til den som Commenderar en Chef, eller, om Capitainen är på Expedition allena, öfwersändes desse månads Rullor til Kongl. Maj:ts och Riksens Ammiralitet.
35:o Capitainen tager sig til wahra, at han intet onödigt wijs angriper de af Kongl. Ammiralitetet medgifne Hand-penningar, ej heller upphandlar på Kongel. Ammiralitets Räkning under deß anförtrodde Expedition, hwarken utredning, Proviant eller annat dylikt, med mindre högsta nödwändigheten, til at rädda Kongel. Maj:ts Skiepp och folck, sådant fordrar, heller ock, at Capitainen har höga wederbörandes ordres eller tilstånd til en slik uphandling.
36:o Så ofta Kongel. Maj:ts Skiepp kommer i någon hamn til at proviantera, taga watn, försees eller uppläggas, måste Capitainen hålla den goda ordning, at Officerarne, så wähl som gemena, blifwa ständigt om Bord, och förrätta hwad Kongel. Maj:ts tienst kräfwer, til deß Skieppet är aldeles förtögt eller uplagt; Hwarigenom stora olägenheter och irringar förekommas.
37:o Widare får Capitainen ei underlåta ett noga inseende därpå, at ett beskiedeligit Commando af de under deß lydna stående Öfwer- och Under-Officerare föres, så at manskapet icke blifwer med hugg och slag eller på annat otilbörligit sätt illa handterat; ei heller måste tålas, at oanständiga skiälsord och förargelig swordom hwarken af Officerarne på manskapet, eller wederlikar emillan må föröfwas, hwarigenom både lydna ock sämja gemenligen lida skada, jämwäl sinnens förbittring förordsakas; Elliest där någon oförrätt skulle den ena af den andra innom Skieps-bord hända, så bör den, som befinner sig befogad at klaga, gifwa det hos Capitainen an, hwilken tilkommer sådant på behörigt sätt at rätta; Men skulle den, som klagar, mena, at han af Captainen icke niutit Justice, eller blefwit i deß klagomåhl så hörd och tilfreds stäld, som wederbordt, så står honom fritt, at därom hos den, som Commenderar en Chef, sig angifwa, eller ock wända sig til Advocat Fiscalen. om han tycker at omständigheterne så medgifwa; warandes i öfrigit Under-Officerare och gemena Man obetagit, när afmunstring af Skieppet skier, at då, om de hafwa någre skiäliga klagomål, dem samma förebringa.
38:o Til nödige underwisning för manskapet, hwaruti deras plickt består, och hwad dem til i ackt tagande åligger, at kunna undwika de fehl och förbrytelser med det därå följande straff, låter Capitainen åtminsta 2:ne gånger om månaden, och wäl flere gånger, där tid och tilfälle så medgifwer, upläsa Siö-Articlarne stycke-wijs til så stor dehl, som angår Under-Officerarnes och de gemenas plickt under Commando, samt förbrytelser däremot: Äfwenledes alt, som stadgat är om brottmåhl i det allgemena Lefwernet.
39:o Ibland Capitainens omsorger, är ock den ganska angelägen, at han håller alfwarsam hand däröfwer, at manskapet så at Båtsfolck, som Landt-Milicen, undfå deras ricktighet i Mat, Dricka, Toback och Brännewin efter efter Spijs-ordningens innehåld: jämwähl drager han försorg, at Skieppet altid är försedt med godt friskt watn, och at ingen kåst, dricka eller watn af oachtsamhet må förspillas, eller genom förackt stickas ur wägen, eller öfwer Bord kastas, hwarföre den yngsta Lieutenanten bör jemte en Under-Officerare samt en gemen af de wärfde och en af Rote-Båtsmännen, jämwäl en af Land-Militien altid wara tilstädes wid utwägningen och utdehlningen af kåsten. Personerne, som detta bewista, Lieutenanten undantagande, kunna hwar dag alternera, på det all oreda, mißtanka och klagomåhl i möjeligaste måtton förekommas må; Til hwilken ända Spis-ordningen altid bör hängia i Skantzen, eller uppå sådant rum, hwaräst hela Besättningen kan see, hwad och huru mycket dem rätteligen tilkommer. Deßlikes måste Capitainen, enär Expedition är fulländad/ och Skieppet inlägges, samt manskapet warder afmunstrat och i land fört, låta försegla alla Skafferien, Gryn och Ärt-låror med deß och Skieps-skrifwarens Signeten; gifwandes sådant hos Kongel. Collegium och Militiæ Commissarien tilkiänna.
I lika måtto låter Capitainen försegla Medicaments-Kistan med deß och Fältskiärarens Pitzer, och låter sedan Ammiralitets Doctoren det weta.
40:o Enär Provianten under Expeditionen synes ei wilja räckia efter den spisning, som Spijs-ordningen innehåller, utan kommer i somlige Persedlar at brista, då måste Capitainen noga undersöka, hwarutaf det härflyter, om Kiärillen hafwa läckt, eller om något genom dråpp blifwit förskiämt, eller ock om Skieps-skrifwaren i någor måtto Proviant Persedlarne förwandlat, hwilket intet bör skie, utom wederbörandes tilstånd och uti trångmål; deßlikes om de ei äro ricktigt om Bord komne, utan Rest-sedlar i stället för Proviant tagne, eller om andra dylika orichtigheter och underslef äro til bristen skull; Hwilket Capitainen då, så framt han är wid Flaggan, straxt hos Chefen angifwer, och låter weta, huru han beskaffenheten därmed befunnit, på det Chefen må kunna afse, huru sådant kommer at rättas. Men elliest, nemligen, om han ei är wid Flaggan, notificerar han det genast under egen hand til Kongel. Ammiralitets Collegium. Wore Capitainen på wida aflägen ort ifrån Ammiralitetet commenderad, eller wore genom owäder hindrad, samt i twifwels-måhl om resans fortgång, eller wid andra sådane skiälige considerationer klarligen synes, at Provianten ei wil räcka ut; så bör Capitainen wid så beskaffade omständigheter, småningom innehålla af kåsten, och, efter Siömans manier, spisa med kort rançon, alt som det sig passa wil, på det Spisningen så mycket längre kan förslå: för hwilken indragning eller minskning Besättnings manskapet likwähl bör erhålla ersättning, så snart Proviant eller medel därtil kan ärhållas.
41:o Ingaledes måste Capitainen tilstädia någon, hwem det ock wara må, at hålla krögeri på Skieppet, besynnerlig af Brännewin, mycket mindre, at under liggiande i hamn, Krögerskor fara med sina små Fahrtyg om Bord, som undertiden skie plägar, hwarigenom många oskick, såsom oenighet, skiörlefnad och eldsfara kan yppas, samt gifwas tilfälle/ at practicera folk med sig i land, hwilka antingen kunna blifwa efter, eller ock aldeles rymma ifrån Kongel. Maj:ts Tienst.
42:o Capitainen tilkommer, at noga efterse, huru de siuka wäjl skiötas och ansas, samt förläggas uppå ett ställe, på det de så mycket bättre kunna wårdas och efterses; så sörjer han ock därföre, at när ordres af höga wederbörande gifwes, det de siuka skola med något annat Fahrtyg afsändas, eller til Siuk-huset afgifwas, deras kläder och saker då tillka med dem måge ricktigt komma at följa, jemte 3:ne Poletter, den ena af Kost- eller Skieps-skrifwaren uppå Spisningen, den andra af Munster-skrifwaren uppå deras kläder och saker, samt den tredie af Fältskiärarne öfwer Siukdommarne; hwilket alt bör annoteras, jämwäl öfwer folcket, med deß tilhörigheter, quittence affordas.
43:o Angående Seglens conservation och behöriga wårdande, ställer Capitainen sig til behörig efterfölgd, hwadom samma angelägenhet redan ofwantil ibland det, som för Chefen af Flåttan och de högre kall finnes anfördt wara.
44:o Enär någon Officerare, skickas ifrån Capitainen at preija några Coopvaerdie-Skiepp eller andra private Fartyg, bör samma Officerare bruka beskiedelighet, så at Folcket uppå slike Fahrtyg ei tilfogas något mehn eller oförrätt.
45:o Capitainen får ingalunda några Kiöpmans-wahror uti Kongl. Maj:ts Örlogs-Skiepp låta intaga, utom Höga wederbörandes ordres och tilstånd, ei heller någon Tull eller Licent-Platz förbi segla, utan bör Lieutenanten sändas förut til Contoiret, at gifwa tilkiänna hwad Skiepp det är, och at inge Private wahror innehafwas; Men om Skieppet innehafwer sådane waror, då måste Capitainen afwachta visitation och giöra redo äfwen som ett Kiöpmans Skiepp.
46:o Inventarie-Betienterne och Skieps-skrifwaren samt Fältskiärarne hafwa af Capitainen at undfå skriftelige Befallningar, enär wid hwarjehanda tilfällen något til Kongl. Maj:ts Tienst skal af den enas eller andras upbörd utlefwereras til något annat Skiepp eller elliest. Uti hwilka ordres utsättes, hwarföre sådant skier, och hwartil det brukas, och desse ordres böra ofwanberörde betiente wid deras räkningar, såsom verificationer, bifoga.
47:o När Skieppet är segelfärdigt, och wäntar allenast på winden, tilstäder ei Capitainen någon Officerare, mindre någon af det gemena manskapet, at gå i land, på det icke derigenom tilfälle må gifwas, i synnerhet för de gemena, at blifwa efter, eller aldeles rymma ifrån Kongel. Maj:ts tienst; Men skulle Capitainen hafwa wederbörandes befallning, antingen sielf at komma, eller at skicka någon Officerare i land, eller at han elliest har någon afskickning i Land, för Kongel. Maj:ts Tienst nödig, så bör det skie och efterkommas.
48:o Wid timande dödsfall, antingen af Officerare eller gemena, låter Capitainen den dödas qwarlåtenskap af Lieutenanten och Munsterskrifwaren ordenteligen inventeras och uptecknas; ock om det är efter en död Öfwer-Officerare, tager Capitainen qwarlåtenskapen med deß Inyentario [sic] under egen antwardning och giömmo; men är det Under-Officerare eller någon gemen, låter Capitainen Munsterskrifwaren taga den dödas tilhörigheter under deß antwardning, hwilken dock har Inventarium derpå behörigen underskrefwit af Lieutenanten, som warit wid Inventeringen, samt Munsterskrifwaren, at lefwerera til Capitainen. Skulle den döde hafwa warit Inventarie-Uppbördsman uppå Skieppet; Så har Capitainen sielf, at, tillika med deß närwarande Officerare, sådant alt någon annan skickelig Person ombetro och til Inventera, nemligen om Capitainen woro aflägen från Flaggan eller Ammiralitet; Men elliest måste, innan inventeringen företages, dödsfallet hos Ammiralitets Collegium anmälas, eller om Flåttan eller någon dehl däraf är til Siös, hos den en Chef Commenderande: börandes wid inventeringen noga efterses, at alt ricktigt tilgår, jämwäl alla räkningar, ordres och quittencer, samt andra angelägna skrifter efter den döda, uti Officerarnes närwaro, numereras och förseglas; hwilka wid hemkomsten, jemte det underskrefne Inventarium, til wederbörande lefwereras, förutom det/ at Capitainen wid hemkomsten sådant än yttermehra uti Kongel. Ammiralitets Collegio wid handen gifwer.
49:o Detta Reglemente, så wäl som andra af wederbörande gifne Instructioner och ordres, bör Capitainen flitigt betrackta, samt lika sorgfälligt Lieutenanterne och andra Officerare underrätta om alt det, som på dem ankommer, på det de så mycket bättre måge sig deras skyldighet kunna påminna.
50:o Där Capitainen anträffar sådane Fartyg, som efter Siö-Articlarne och andre om Caperier utgångne eller framdeles utkommande Förordningar äro til prise förfallne, så ställer Capitainen sig sådane Förordningar til behörig efterlefnad.
51:o Uti fientelige Actioner måste Capitainen fram för alt, winlägga sig, at wisa god conduite och bruka all möijelig försichtighet; ställandes sig til efterrättelse Kongl. Maj:ts Siö-Articlar, hwilka tydeligen utwisa, hwad honom åligger efter giörligheten at i ackt taga: warandes omöijeligit, at föreskrifwa tilräckelige reglor, til i ackt tagande wid slike förrättningar, som så många förut obegrundelige händelser, antingen til förmohn eller nachdehl, underkastade äro, hwilket dels af fiendens contenance, dels ock af wäder och wind med det mehra härrårer, så at det nödwändigt wil ankomma uppå Capitainens tappre och försichtige anställande, at så bemöta fienden, som Kongel. Maj:ts och Rikets Tienst fordrar, och hwarmed Capitainen ett berömmeligit Namn och därpå följande Kongel. Maj:ts besynnerliga Nåd, samt wählförtient befordran sig förwärfwa kan.
52:o Blifwer Capitainen skickad, at convoyera Kongel. Maj:ts Lastdragare, Transport eller Traffiquerande undersåtares Skiepp och Fahrtyg; så måste han äfwenwähl bruka all försicktighet, beflita sig om god kundskap, och intet sättja deß ombetrodde Skiepp, utan trängande nödfall, uti fahra; och när han anländer til den ort, däräst de under deß convoy stälte Skiepp och Fartyg wistas, låter han sammankalla dem, som samma Fartyg föra, till at annotera deras samt Fahrtygens namn, och hwad last de innehafwa, samt hwart de äro destinerade, jämwähl ock huru diupt de ligga eller flyta, med hwad mehra, som uppå aflägne convoy resor kommer at i ackt tagas; Hwarpå Capitainen meddelar dem til behörig efterrättelse Seine-Bref och Randevous: wore något sådant Coopvaerdie-Skiepp eller Fahrtyg, som icke lyder under Capitainens convoy, för handen, och begärade at äfwen få niuta deß convoy, eller det samma råkade honom i Siön, så får han icke undandraga sig/ at taga det under beskydd, det til godo se, samt i säkerhet bringa, där sådant, utan märkeligit hinder i Capitainens Expedition, sig giöra låter.
53:o Det åligger en Capitaine, som är anförtrodt, at convoyera Kongel. Maj:ts traffiquerande undersåtares Skiepp, förnämligast den omsorgen, huru som han dem med säkerhet, hwar och en til deß distinerade ort må kunna förhielpa; Rättandes sig derwid noga efter den Instruction, som honom af Kongel. Maj:t i nåder kan meddelt wara.
54:o Wid timande olyckeliga händelser i Siön, såsom: at hafwa warit på grund, eller förlorat Mast, Stång, Råer eller Segel, Ankar, Tåg, Boijerep, Kabbel eller annat slikt, äfwenledes wid dödsfall, besynnerligen med Officerare, är Capitainens skyldigheter, at sådant ofördröijeligen hos den commenderande Chefen, där Flåttan är til Siös, men elliest hos Kongel. Ammiralitets Collegium, tidigt genom Bref, eller annan lägenhet tilkiänna gifwa, med förmälan, huru det ena eller det andra sig har tildragit.
55:o Det wil ock högeligen af nöden wara, wid Tilfälle, at Capitainen blefwe nödsakad til at söka någon ifrån Ammiralitetet eller Chefen, där Flåttan wore til Siös, aflägen Hamn, antingen det då skier genom storm och owäder eller til at proviantera, taga watn eller reparera något, eller at draga sig undan för fientelig öfwermackt, med mehra, det han ofördröjeligen genom Bref därom berättar til Ammiralitetet, eller, där Flåttan är til Siös, til den commenderande Chefen; underlåtandes icke heller wid gifwen lägenhet i Siön, at genom Correspondence hos wederbörande aflägga berättelse om de flere händelser, som honom kunna möta, eller elliest huru deß tilstånd är.
56:o Men utom nödfall och besynnerliga drifwande orsaker, som näst berört är, förbiudes Capitainen alfwarligen/ at inlöpa uti någon annan hamn, än den han är destinerad til; Jämwäl warder honom strängeligen förbudit, at i någon hamn fördröija öfwer tiden, där icke wind och wäderleken förhindrar honom, at gå til Siös igen, utan bör han efter all möijelighet så arbeta på, at komma ut igen, som han det wid återkomsten täncker kunna förswara.
57:o Försichtigheten fordrar äfwen, at Capitainen ser sig wähl före, det han ei ytan trängande hösta nödfall seglar in på de platzer, som förspörjas wara af smittosamma siukdommar anstuckne, ei heller bör han därstädes, hwarken för sig sielf låta inkiöpa eller tillåta Besättningen sådane wahror för sig kiöpa, hwarmed siukdomen kan komma om Bord; sökandes at hålla alfwarsam hand däröfwer, at Besättningen icke sielfswåldigt wijs måge därsammastädes få löpa i Land, utan därifrån sig aldeles afhålla. Så är det ock Capitainens plickt, om han warder nödtwungen, at inlöpa uti någon besmittad platz at han då wid återkomsten til Flåttan, där den wore i Siön, eller elliest til sitt följe, genom Bref eller Bud hos Chefen eller andra wederbörande gifwer, hwad med honom förelupit, tilkiänna, och får ei fara om Bord uppå något annat Skiepp i Flåttan, innan honom sådant blifwer tillåtit; Så bör han icke heller komma i Land uti Sweriges Provinciers Hamnar, ehwar det ock wore, förr än han låtit wederbörande, som wid de platzer hafwa på Kongel. Maj:ts wägnar at befalla, weta, det han kommit ifrån obesmittade platzer, och af Kongel. Maj:ts Befallningshafwande på den orten får tilstånd at fara i Land.
58:o Capitainen är skyldig, at communicera sina om Bord warande Officerare deß af höga wederbörande undfångne ordres, til så stor dehl, som dem kan angå, eller för dem at weta, finnes tilständigt wara, på det de sig därefter måge kunna rätta och sina tienlige påminnelser giöra, där så nödigt pröfwas; deßlikes bör han sielf uti Befallningars utgifwande och rapporters emottagande, betänksamt omgå: acktandes därwid den ordning, at Capitaine Lieutenanten emottager Befallningen, och den samma til andra Lieutenanten utgifwer, på hwilket sätt widare fortfares uti nederstigande ordning, så framt elliest tiden och tilfälle sådant medgifwer: åter med rapporters gifwande förhålles i upstigande ordning, hwarigenom god enighet, och rent Commando bibehålles; warades dock härwid at i ackttaga, det den wackthafwande Officeraren emottager och meddelar, gifwer ordres, samt rapporter, som han ock swarar före, hwad uppå deß wackt förelöper.
59:o Capitainerne uppå Skieppen tillåtes ej, at sins emillan ombyta någon Öfwer- eller Under-Officerare, mindre någon Inventarie Officerare, utom Chefens skriftelige ordres, om Flåttan, eller någon dehl däraf, är til Siös; men elliest anmäles orsaken til något åstundat ombyte i Kongel. Ammiralitets Collegio, at deß tilstånd, så fram skiäl därtil är, först må ärhållas.
60:o Til Capitainens angelägne wårdnad hörer widare, at med all möijelig flit tilse, huru den på Skieppet warande ungdomen hålles uti ständig öfning, nembligen af Styrmännen uti Navigationen, af Skiepparen uti Tacklingen, och af Constapelen uti Artilleriet och alla de stycken, som til förenembde wettenskaper höra: Låtandes sig icke falla beswärligit, at wid hwarje weckas slut, antingen sielf, eller genom Lieutenanterne uti deß närwaro examinera ungdomen, til at därigenom ärfara deras förkofring och framsteg i de stycken, dem tilkommer at lära, på det Capitainen, wid förefallande vacancer under Expeditionen, hos Chefen, eller wid Expeditionens slut, hos Kongel. Ammiralitets Collegium måtte kunna gifwa ett tilförlåteligit Beskied och Berättelse om hwars och ens Böijelse och förwärfwade skickelighet, som kan giöra den samma til befordran wärdig.
61:o Capitainen har at förekomma, det Skieppet hwarken uti in- och utwarpande, eller uti in- och utseglande lägges androm i wägen uti Fahrwatnet af någon Hamn eller Redd, hwarigenom afböijes den irring, som elliest uti Kongel. Maj:ts Tienst på hwarjehanda sätt tima och hänstå kan.
62:o Capitainen bör ei underlåta, så wähl uti seglande, som til ankars liggande, at noga observera alla kommande och gående Seglare, jämwäl ställa goda ordres om Bord, at Officerarne wid slike tilfällen gifwa sådant tidgit tilkiänna, låtandes genom prajande förnimma, hwarifrån de äro, och hwart de sig ärna; hwilket til Chefen rapporteras, om Flåttan eller någon dehl däraf är til Siös.
63:o Capitainen har wid ankrande uppå Redder eller i Hamnar, at noga i ackt taga, det god anckar-grund må träffas; låtandes försöka, huru diup och af hwad egenskap grunden är, hwarken han afser, huru mycket Tåg, som skal utstickas; deßlikes låter han giöra goda peijlingar, så twärs som långs, där det sig giöra låter; jämwäl uppå obekante Redder, låter plickta ungefär Twå kablars längder rundt omkring sig, om wäderleken det tillåter; Hwilket alt annoteras uti Journalen; deßlikes drager han försorg, at ankartågen wähl försees med klädande uti klysen, i synnerhet uppå öpna Redder, där Skieppet genom swår dyning haijar [?]; för hwilken orsak Tåget då och då måste flyttas uti klysen, at därigenom förekomma Tågens skamfijlande.
64:o Wid timade af sådane tilfälligheter, under en fientelig Action, at Capitainen blifwer til döds skuten, antager den efter honom i ordningen närmaste Siö-Officeren Commandet och så successive efter hwarandra; Men skulle så olyckeligen hända, at alla Öfwer-Officerare blefwo undanskutne, då tilträder Öfwerstyrmannen Commandet, näst honom Öfwer-Skiepparen; näst honom Inventarie Constapelen och så gradatim efter hwarandra.
65:o Hwad här åfwanföre i första Capitlet, angående en Chefs tilhörige Stycken, ibland annat, angående Skieppens renhållande, förmäles, ställer Capitainen sig til behörig efterrättelse, så at han hwar dag låter spola in och utom Bords, där wäderleken sådant tillåter, och andra tilfälligheter ei infalla, som sådant hindra; och detta måste om hetaste Sommaren skie 2:ne gånger om dagen, nemligen Morgon och afton, då ock watnet wähl uptårkas utur alla wråer och wincklar, så at ingen ond luckt i Skieppet förordsakas, som elliest ske skulle.
66:o Enär folckets kläder igenom rägn eller owäder blifwa wåta, bör manskapet wid första tort wäder tilhållas, at dem uphängia och rengiöra, och intet tillåtas, at hafwa deras wåta kläder uti Hängemattor och Bordwarts, hwarigenom gemenligen ond luckt och siukdom samt ohyra plägar upkomma och sig inrita.
67:o Så snart efter fulländad Expedition Capitainen får höga wederbörandes befallning, at Skieppet skal upläggas, skickar han Constapelen i Lans til Tygmästaren, at begiära, Tunnobindare och Band om Bord til Krutstörtningen, samt taga beskied, hwaräst Krutet och Feuerwärcks Persedlarne, samt annat Artilleriet och Ammunitionen tilhörigt, som skal aflefwereras, kommer at upläggas: Anhållandes om ordres, det Tygwacktaren, eller den han i sitt ställe sätter, måtte wara tilstädes at emottaga alt sådant, enär det föres i Land, hwilket skier med all den acktsamhet, som om Krutets warsamma handterande här förut til efterrättelse förmält är, så at wid Krutets uttagande ur Skieppet, Elden utsläckes och wähl förwaras uti Watn-Laternorne, och at Krutet med Hudar och Hårtäcken wid af- och tilrullande underbäddas; At Tunnobindaren arbetar försicktigt, och at Krutet sedan uti Fahrtygen, som til afhämtningen utsedde äro, wäl stufwas och öfwertäckas med Hudar, Täcken och Presänningar, jämwähl efterses, at östen intet belamras, utan en man med ösekaret därwid förordnas, at observera om watnet begynner ökas.
68:o Enär Skieppet skal upläggas och aftacklas, måste Capitainen för all ting tilhålla Skiepparen, jämwähl, så wida giörligit är, sielf efterse, at seglen wäl torra förwaras uti ett tort rum, och där wäderleken icke strax tillåter, måste de efter hand wid första tilfälle widare torkas, innan de understufwas; Så bör ock det Tågwärke, som aftacklas, ordenteligen numereras; Mattor, Stråppar, Ståppare och mehra slikt neder- och aftagas: Och alt detta beställes innan besättningen går i Land, samt, där omständigheterne så medgifwa, uti Capitainens och de andre om Bord warande Officerares närwaro. Desse Skiepparen anförtrodde Inventarie-Persedlar, böra, sedan de omständeligen uti Inventario med alt tilbehör äro uptecknade, förwaras, efter wederbörandes godtfinnande, antingen uti Skieppet, eller uti den tilförordnade Skieps-Cammaren, efter som tid och tilfälle kunna medgifwa; likaledes förfaras med Constapelens och Timmermannens anförtrodde Inventarie Persedlar.
69:o Wid resans slut inlefwererar Capitainen uti Kongel. Ammiralitets Collegio deß Journal med egen underskrift, hwilken Journal hålles efter det Formulair och Methode, som Kongel. Ammiralitets Collegium redan föreskrifwit, eller här efter föreskrifwandes warder; jämwäl pådrifwer han, at Inventarie Personerne strax inlefwerera deras afgångs Journaler, såsom Skiepparen och Timmermannen uti Wärfs- och Equipage-Contoiret, Constapelen uti Artillerie-Contoiret, och Fältskiäraren til Ammiralitets Doctoren.
70:o Utom alt detta föreskrefne, tillåtes wähl Capitainen, til en god Oeconomies hållande innom Skiepsbord, munteligen eller Skrifteligen anbefalla deß underhafwande, hwad tid och tilfälle kan föranlåta honom at giöra eller låta; doch at intet däraf är stridande emot detta Reglemente, eller det samma i en eller annor måtto ändrar och byter.
71:o Sluteligen måste Capitainen hörsamligen efterkomma och wähl i ackt taga, hwad Kongel. Maj:ts Siö-Articlar föreskrifwa, samt efter yttersta förmågo, både i befallande och lydande, följa så wäl hwad här redan är eller blifwer föreskrifwit, och deß i ackt tagande angå kan, som alla andra ordres och Instructioner, hwilka af höga wederbörande, eller den som Commando förer, kunna utgifne warda.
1:o
EN Capitaine Lieutenant innom Skiepsbord bör achtas och ansees såsom nästa efterträdaren efter Capitainen; och fördenskull bör han äga de egenskaper, at han wid Capitainens dödeliga afgång eller uti deß frånwaro, kan wara capable at företräda Capitainens tienst/ och deßutan wara såsom en god huushållare uti Skieppet, som efterser, huru subalternerne förrätta deras beställningar, som inrättar och underwisar de okunnoge uti alt förefallande, samt tienligen rättar dem, uti hwad som de fehla, låtandes sig wara angelägit, at hålla en god tilsyn, huru all ting på Skieppet far, och uti deß rätta stånd hålles, samt hafwa ögat öfwer alt uti Skieppet, så wäl på det nedre, som det som up i wädret bör i ackt tagas; och i så måtto söker han, så i det ena som andra, at kunna lindra Capitainens börda, igenom tidiga påminnelser, flitige rapporter, waksamhet och oförtrutenhet uti befallningars efterlefwande, och en god ordnings underhållande om bord; ibland annat däruti, at hwar och en både bewisar och kommer at niuta den respect, som wederbör, med mehra, som honom åligga kan.
2:o Capitaine Lieutenanten tilkommer, jämte det han sielf hyser en sann Gudsfruchtan och förer ett skickeligit lefwerne, at tilhålla dem, som stå under deß lydno at giöra det samma likmätigt det, som förut, angående Chefen af Flåttan och en Capitaine är föreskrifwit; sökandes genom tienlige ärindringar hos Capitainen at befrämja, det Corums hållande morgon och afton icke blifwer försummat, hwarwid, så wäl som under Gudstiensten om Söndagarne, han tilser, at icke något oskick må föröfwas, utan alla wid Corum och Gudstiensten sig infinna, dem undantagandes, som wid några påster förordnade äro.
3:o Capitaine Lieutenanten föreställer sig flitigt Kongel. Maj:ts Siö-Articlar, detta Reglemente och Capitainens Instructioner, samt har hörsammeligen at afwackta och efterkomma alla de ordres, som af Capitainen eller andre höga wederbörande gifne warda; wisandes uti alt, som honom til Kongel. Maj:ts tienst anbefalles at förrätta, en behörig vigilance och drifsamhet.
4:o Capitaine Lieutenanten hafwer acktning på dem, som komma om Bord och fahra därifrån, hwarom Capitainen gifwes tidig rapport; tilseendes, at hwar och en blifwer bemött med den heder, som hwar och en tilkommer, likmätigt detta Reglemente och hwad därom här ofwanföre tydeligen föreskrifwes.
5:o Capitaine Lieutenanten tilkommer stor dehlachtighet uti ett noga inseende, at all Proviant och dricka uti goda Persedlar och kiäril, efter Kongel. Maj:ts och Riksens Ammiralitets Collegii förordning, jämte Skieppets utredning, ricktigt blifwa om Bord förde, utan någon förminskning eler förwandling, hwarjämte han drager behörig försorg, at alt wähl förwaras i rena och torra Skafferier eller Låror och det öfriga stufwas uppå deras tilhöriga ställen.
6:o Uppå Capitaine Lieutenanten ankommer äfwenwäl, at för sin dehl noga efterse, det Besättningen ordenteligen spisas; ställandes sig därwid til efterrättelse, hwad i dy måhl Capitainen här åfwan före redan föreskrifwit är; i synnerhet tilhåller han Kocken, at renligen koka och handtera maten, jämwäl at Kiöks-kiärillen hållas snygga; hwarförutan han håller behörigt inseende däröfwer, at, sedan skaffningen är förbi, Qwarter- och Rotemästarne under Profossens bedrifwande frambära Spiskiärillen, besynnerligen de siukas, at af Kockarne straxt rengiöras.
7:o Capitaine Lieutenanten har at förrätta sådane ärender, som Capitainen anseer för angelägna, at afsticka honom före med Chaloupen eller Båten; men i synnerhet åligger den yngsta Lieutenanten, at wid alla tilfällen wara redo och oförtruten, icke allenast i alla beskickningar, som Capitainen finner nödigt sig af honom at betiäna och omständeligare i Reglementet för Capitainen är omrördt, utan ock har Lieutenanten äfwen för sin dehl ett noga inseende öfwer folckets förhållande, så om Bord, som i Land, samt i alla andra tilfällen, hwilka här ei kunna utsättias, utan til deß conduite lämnas.
8:o Hwad Capitainen i det, som här ofwanföre förmäles, blifwit föreskrifwit om wackternes sättiande och fördelande på Skieppet, det ställer sig ock Capitaine Lieutenanten, i det, som på honom, såsom Capitaines närmaste Subaltern ankom[m]a kan, til behörig efterlefnad; hwar til jämwäl hörer, at tilhålla Officerarne så wäl som gemena, til at troligen och flitigt bewaka deras Påster och wackter; Til hwilken ända han måste hafwa ett waksamt öga därpå, jämwäl går sielf omkring i Skieppet då och då, så wäl under Leé, som eljest öfwer alt, samt låta uppropa Manskapet efter wackt taflan, där så behöfwes; då de försummeliga framhafwas och gifwes dem en skiälig näpst.
9:o Likmätigt hwad uti föregående Capitel, angående Capitains plichter, föreskrifwes om friskt wattens tidiga anskaffande och deß wårdsamma handterande innom Skiepps-Bord, så at det icke sielfswåldigt wijs försp[i]lles, har Capitaine Lieutenanten, at taga behörig dehl i samma nödige försorg.
10:o Om Eldens warsamma handterande och wårdande, så at, genom Guds Nåd, all eldswåda kan förekommas, drager Capitaine Lieutenanten all ömsint, försicktig och waksam försorg: alt likmätig det, som detta Reglemente därom för Capitainen förmår.
11:o För all ting fordras af Capitaine Lieutenanten, det han giör biträde wid tilsyner, at de siuka wäl skiötas, och af Fältskiären flitigt betiänas, samt igenom Prophosserne renhållas: Och på det den af Lieutenanterne, som är anförtrodt, at, jämte Fältskiäraren, hafwa en special omwårdnad om de siuka, må så mycket bättre kunna tilse huru de skiötas, så är nödigt, at de siuke på ett beqwämligit ställe i Skieppet warda förlagde; tilhållandes Capitaine Lieutenanten Prophossen, at så snart någon siuknar, sådant Fältskiären tilkiänna gifwa, hwarefter Fältskiäraren hwar morgon deß rapport til Capitaine Lieutenanten ingifwer om de siukas tilstånd och hwad siukdom de hafwa, med hwad mera därtil hörer, och hwarom uti Capitlet, angående Capitainen, widare förordnat finnes.
12:o Hwad til Besättnings manskapets flitiga excercerande hörer, wisar föregående Capitel, hwilken högwigtiga omständighet Capitaine Lieutenanten bör, under Capitainens förordnande, på alt möijeligit sätt hielpa til at befrämja til ändemåhlets önskeliga ärhållande, som är Manskapets ständiga förkofring uti de dem tilhörige stycken.
13:o Wid gående til segels och ankrande, samt wid wändningar, segels brassande efter winden, ökande och minskande, bör Capitain Lieutenanten, när Capitainen sielf commenderar på Skantzen, hålla sig på däcket, så nära, at han wäl kan höra huru Capitainen commenderar om förhållandet med Förseglen; ställandes icke allenast med behörig promtitude och geswindhet i wärket, hwad Capitainen befaller, utan ock medelst eftertryckeligit pådrifwande tilhåller han de andra Officerarne och gemena, at äfwenledes skyndesamt efterkomma, hwad som anbefallt blifwer; Men är Capitainen intet om Bord, så commenderar Capitaine Lieutenanten i deß ställe.
14:o Under fientelige Actioner wijsar sig Capitaine Lieutenanten såsom en behiertad och tapper Man, besynnerligen wid tilfälle af äntringar och Brandares emottagande, jämwäl ock då någon entrepris eller wist företagande med Båten eller Chaloupen kommer af honom at wärckställas; låtandes i alt förspörja ett sådant mannamod, samt oförskräckt förhållande, som kan tiena honom til beröm och framdeles befordan, likmätigt det, som här förut uti föregående Capitel, angående Capitainens förhållande i slika tillfällen, sagt är.
15:o Enär Pacharingar skie hos Chefen eller andra Flaggmän, far Capitaine Lieutenanten, efter Capitainens Befallning, om Bord på samma Flagg-Skepp, och af de ordres, som då skrifteligen gifne warda, giör han ett Extract, hwilket han wid deß skyndesamma återkomst, til sin Capitaine öfwerlefwererar, samt i öfrigt drager den försorg om wärckställigheten af samma ordres, som på honom ankommer, efter den dehlachtighet Capitainen honom däraf låter få.
16:o Capitaine Lieutenanten låter Timmermannen och Qwartermästaren esomoftast uti hwar wackt peyla uti Pomparne, til at ärfara huru mycket watten må befinnas uti Skieppet; i synnerhet måste detta noga i ackt tagas uti Stormwäder och jagande med Force-Segel och i Hållsiö, då det wäl oftare måste skie, än eljest, til förekommande af hwarjehanda fahra och olägenhet.
17:o Capitaine Lieutenanten, samt Lieutenanterne måste ständigt blifwa om Bord, och ei fara någorstädes utan Capitainens tilstånd; Eljest åberopas hwad föregående Capitel härom innehåller.
18:o När wackten är satter tager Capitaine Lieutenanten ordres af Capitainen, huru därmed förhållas skal, och hwad i en och annan måtto besynnerligen må wara at i ackt taga: Hwilka ordres han, när aflösningen skier, meddelar den närmaste Officeraren under honom, hwarpå til Capitainen om morgonen efter rapporteras om alt som passerat; Men förefaller något af wickt och wärde, hwarom Capitainen genast bör hafwa kundskap, så måste det straxt af den wackthafwande, antingen det är Capitaine Lieutenanten eller en Lieutenant, til Capitainen berättas; Iöfrigt bör Capitaine Lieutenanten under deß wackt, icke allenast sielf hafwa en noga acktning på det som up i wädret, omkring och uti Skieppet sig tildraga kan, utan ock efterseer han, samt ti håller så wäl Officerare som gemena, at de äro wakande och giöra hwad dem tilkommer.
19:o Capitaine Lieutenanten, mindre någon Lieutenant må fördrista sig, at låta förändra någon Cours eller gå öfwer Stag utom sin Capitains ordres, så framt icke ett så hastigt nödfall komma uppå, at han icke hade tid Capitainen därom at tilsäija; För alt måste Capitaine Lieutenanten, eller den Lieutenant, som har wackten, noga tilse, huru Styrmännen förhålla sig uti styrandet, loggandet, lodandet, afdrifts och variationens beräknande, med de flere förefallande omständigheter, som här alla ei kunna utsättias.
20:o Capitaine Lieutenanten eller den wackthafwande Lieutenanten måste altid i Nattetid och mörkt wäder wara beredder, at giöra Sein och wända, enär någon farlighet af land, grund och klippor förmärkes, til at därmedelst undwika skada; deßlikes bör han efter Seine-Brefwets innehåll giöra den Signal, som däri är utsatt, at warna de andra Skieppen för den i så måtto förestående fara.
21:o Capitaine Lieutenanten samt Lieutenanterne böra hielpas åt, at hålla richtig dagbok eller Journal ifrån det Skieppet lägges ut, och til deß det lägges in igen; hwaruti annoteras alt förelöpande uti den ordning, som Kongel. Maj:ts och Riksens Ammiralitets Collegium föreskrifwandes warder. Skulle Capitainen under resan fordra Journalen til sig, at se däruti, så bör den samma honom intet förwägras. I alt öfrigt hafwer Capitaine Lieutenanten och Lieutenanten at i ackt taga, hwad det föregående Capitel om Capitains Embetes plickt och sysla innehåller och förmär, så wida det i de flere måhl ännu här och där åberopadt blifwit, dem angår, nemligen, sådane, hwaruti de med Capitainen hafwa dehl.
[Rajalin, Thomas]:Underrättelse om en Siö-Capitains embets delar och plikter wid expeditioner til Siös.
[1741]. 4to, [44] s.
Ingår som del två i Summarier af kongl. maij:ts siö-reglemente, daterat den 18. aprill 1741.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Personnel | Search.
Copyright © 2007 Lars Bruzelius.