1:o
ÖFwer-Skiepparen på ett Örlogs-Skiepp tilkommer at hafwa alt Skiepps-redskap uti antwardning, wärjo-måhl eller under redogiörelse, i följe hwaraf han ock måste wara en alfwarsam, beskiedlig, drifwande, tilsynig, nyckter, waksam och för alt, en god förfaren Siöman; Han bör ock kunna skrifwa och räkna, jämwäl grundeligen förstå alt skiepps-arbete och därtilhörige syslor, så wäl det, som altid förefaller, som hwad elliest sällan och owanligen kan förefalla; Så bör han ock kunna sättia Bestick i Cort, giöra gißning om skieppets fart, jämwäl förstå Siö- och Paß-Corten, med mera; deßlikes bör han hålla sig om Bord, sedan skieppet är utlagt, til at i ackt taga, hwad som förefaller, hwilket alt icke så noga kan föreskrifwas, så wähl i anseende til wäderlekens obeständighet, hwarpå variables omständigheter bero, som til orternes, tidernes, samt tilfällens olika beskaffenhet. Imedlertid lämnas honom följande til hörsam efterrättelse, hwarwid han hafwer Under-Skiepparen, Högbåtsmannen och Båtsmannens Math med Qwartermästaren sig til hielp.
2:o. Så snart skieppet är commenderat, och med Timmermans arbeten försedt, får Skiepparen ordres af Equipage-mästaren, at hålla sig til den om Bord commenderande Officeraren, hos hwilken han sig anmäler, at undfå ordres samt handräckning til at taga om Bord all skiepps-redskap, (utom förrådet) af Material-Boderne efter Inventarii innehåld, hwilket han jämte Inventarie-skrifwaren annoterar, och när han fått den om Bord, stufwar och förlägger han alt ordenteligen uppå tilbörligit ställe, såsom Seglen uti Segel-Cammaren, hwilka böra renligen handteras; Ankartågen uti Tåg-rummet med rebbor under, hwilkas ena ända wid inskiutandet intet måste förglömmas at fastgiöras om Masten eller på något annat fast och tilförlåteligit ställe, seendes noga efter, at icke något kommer at skafwa mot tågen, som han ock bör laga, at ankrarne på deras tilhörige ställen blifwa fast giorde, och at tacklingen må läggas ordenteligen til hwar mast för sig sielf, at så mycket bättre winna tiden, när det skal brukas.
3:o. Enär skieppets redskap är om Bord kommen, gifwer Skiepparen Capitainen tilkiänna, hwad och huru mycket behöfwes til uptacklingen, såsom af Lijnor til Bentzlar; Såpa och Talg til Blåcken; Kiökenfett, Tiära, gammal Segelduk, Spinnegods til Tacklingen, Kimrök, Spik och Tunnoband til Råerne, Topparne, Wurstarne och Wuhlningarne, Preseningar til Hytt-täcken och Luckorne, Mammeringar til Spygatterne och Pomparne, theßlikes Roder- Mast- samt Pompkragarne och annat dylikt smått, som behöfwes til upptacklingen; jämte Kiöks-Redskapen, hwilken requisition Capitainen öfwerseer och med deß underskrift bestyrker wara högnödig (warandes detta til förstående, så framt skieppet tilförende icke fått desse och flere klargiörings Persedlar) derpå lefwereras samma Requisition uti Equipage-Contoiret, där Equipage-mästaren påskrifwer, hwad som finnes kunna bestås, och förhålles sedan med sielfwa uttagningen och det mehra, som här frammanföre under de omständigheter, som Capitainen angå, blifwit föreskrifwit; och hwad sådanne Resuisiter angår, som erfordras til Tacklingens förseende, men förut ei kunna requireras, så meddelar Wärfs-Contoiret förseglade Annotations-Böcker med öpne ordres, efter hwilka dylikt uttages, quitteras, attesteras och assigneras.
4:o. Innan skieppet uptacklas, måste Skiepparen påminna, at alla Stänger och Sahlningarne passas och jämkas sålunda, at, enär påtränger dag eller natt, uti hwad hälst förefallande tilfällen det wore, de måge kunna brukas utan befarande swårighet, hwar igenom stora olägenheter warda förkomne, hwarpå förfarenheten lämnat nog prof.
5:o. Enär skieppet skal uptacklas eller upklädas, måste Skiepparen wara öfwer alt til hands, låta förse Blåcken och stropparne samt klädningarne, jämwäl framtaga och namngifwa alt tilbehör, samt eftersee och påminna, at all ting kommer på deß rätta ställe, hwarigenom fåfänga arbeten och tidspillan förekommas.
6:o. Enär seglen underslås, måste de älsta först brukas, och Skiepparen tilsee, det de renligen handteras; äfwenledes gifwes noga acktning om Segel-lijken, Sömmare, Märlandet, Skot-hornen, Lödrorne, Boglins-Sprutorne och Klädningarne begifwit sig, jämwäl huru wida alla Refseijsingarne med Refbäntzlarne äro insatte efter rätta längderne och Refwens diupleker, hwarigenom om nattetid och i stormwäder många olägenheter kunna förebyggas.
7:o. Skiepparen har hos Equipage Contoiret genom behörigen inrättade Requisitioner, at anhålla om utredningen til den förestående Siö-Expeditionen, hwarest han efter Kongel. Ammiralitets Collegii förordning undfår påskrefwen bewillning til Assignation derpå til wederbörande Uppbördsmänner; hafwandes Skiepparen uti Lieutenantens närwaro på sielfwa Assignationen at quittera och emottaga utredningen; hwarföre ock Skiepparen kommer at giöra redo; men har han Capitainens ordres, at intet röra denna utredning til upptackling eller annat behof, då måste Skiepparen wid om bord kommandet altsammans uti de tilförordnande Rummen under lås och nyckel wähl låta stufwa, upskiuta och upphänga, såsom seglen uti Segel-Cammaren wäl torra och renliga, samt behörigen nummererade, som ock, til en dehl, redan ofwan til föreskrifwit är; seendes noga efter, at de äro uti fullkomligit stånd med alt deras tilbehör, at brukas enär påtränger; Sammaledes förhålles med Tågwärket, Seijsingar, Rådbanden, Sarfwingar, Skieppmansgarn, Platting, Långor, Stråppar, Stoppare och annat dylikt, hwilka han behörigen sorterade och nummererade i Tåg-Cammaren förwarar; jämwähl böra Blåcken, stroppade och ostroppade Skifwor, Spitzhorn, Märlprimar och sådant mehr numereras och upphängas uti Tåg- och Blåck-Cammaren; på det alt måtte wara uppå reda händer, enär behöfwes: hwarom Skiepparen har at wähl underrätta Under-Skiepparen, Hög-Båtsmannen, Båtsmans Math, och i synnerhet Skieppsmännerne, huru och hwaräst alting äro sorterade och til finnandes, på det wid dödelige händelser af de egentelige Inventarie Personerne, hinder och oreda icke måtte förordsakas uti Kongel. Maj:ts tienst, hwarom erfarenheten nogsamt intygat.
8:o. Under det, at Besättnings-manskapet föres om bord, måste Skiepparen igenom Underskiepparen och Högbåtsmannen äfwen för sin dehl låta tilse, at manskapet intet med sig insmyga några med höö och strå fylde Säckar eller Underbäddar, då ock Skiepparen i anledning af de ordres, som han af Capitaine Lieutenanten eller elliest kan få, tildelar Under-Officerarne af Siö- och Landt-Militien, samt Volonteurerne, Båtsmännen och Soldaterne, Hängemattorne emot quittence af dem, som det gifwa kunna; hwilka han, jemte Munsterskrifwaren noga annoterar och, wid Expeditionens slut, återfordrar: I öfrigt förfar han med Hängemattornes ordenteliga upphängande och manskapets qwarterande, med mehra, alt som de honom gifne ordres likmätigt wara kan.
9:o. Skiepparen drager äfwen för sin dehl försorg, det rummet bifwer wähl och ordenteligen stufwat, samt giör sig underrättad, huru Skieppet har kräft tilförende at ligga, då det seglat bäst, hwarefter han lämpar stufningen af wattnliggarne, dricka samt annan proviant, dock så, at rum lämnas för Krut-kistorne; Slag-gångarne blifwa oberamlade [sic], och Förråds-Anckarne och annat dylikt hafwa deras rum obetagit.
10:o. Skiepparen måtte påminna och draga försorg, at alt stående godset blir wähl och ordenteligen ansatt, och masterne uti det stånd, som Skieppet kräfwer at segla bäst, jämwäl under wanten swifftade, Kryßholten och Nagel-bänckarne med Krampor och andra dylika tilhörigheter äro uti stånd, at alt Tågwärke rätt och ordenteligen far; Master och stänger äro skrapade och smorde: theßlikes Märßskoten med Underhalsarne samt Refskiäncklingarne försedde och smorde, de små Requisiter uti Märssarne af Sesingar, Råband, Kabbelgarn, Stoppare, Stiert-taljor, Kiökenfett, med mehra, äro til hands, jämwäl, at alt löst och onödigt skräp af däcken bortstufwas och förwaras.
11:o. Innan Anckaret skal falla, föranstaltar Skiepparen, at tågen äro klara och utdragne til Betings med Stopparen och Swanhaltzar tilreds, til hwilka Skiepparen sig förfogar, sedan han förordnat Högbåtsmannen med manskap wid Pertur-Lijnan, Rust-Lijnan, samt Boije-repet; när Ankaret är fallit och Tåget utstuckit efter ordres och wäderlekens beskaffenhet, samt wattnets diuplek, låter Skiepparen förse Tågen med klädande, alt som omständigheterne det fordra; jämwäl efterseer han, at Seglen wähl och snygt beslås, samt alla Råerne rätt brassas och toppas, under Skoten, Halsarne samt Boglijnorne upfångas, och Tågwärket upskiutes, med mehra slikt.
12:o. Så snart befallning gifwes til ankrars lyftande, åligger Skiepparen, at giöra anstalt, det Cabellarium, Spelet med Bommarne och Bomtåget, Cabellarie Sesingar, Stråppar, Naijtågen med Drejarne äro tilreds, jämwähl, at Halsar, Skoten, Brassar, Boglijnor, Gigtågen och Gårdingar, med mera giöras klara, och enär skieppet kommer under ankaret, så när, at Boijan kan fiskas med Kastdraggen: i synnerhet Tunnboijor, måtte det intet försummas, innan skieppet faller utaf, på det de icke komma at kiöhlhållas och spricka; Sedan ankaret är för kranan och sarfwingarne af tågen tagne, då klaras och upskiutes alt Tågwärcket, de wåta Sarfwingarne upphänges, med det mehra.
13:o. Så snart Skieppet kommer under segel och utom grunden, måste Skiepparen påminna, at ankrarne uppkipas och fast surras, jämwäl ankartågen styft innom klysen innehållas, på det de intet skafwas, theslikes hafwa wakande öga uppå Espingen och Sclouparne [sic], at de intet stötas eller illa medfaras, enär skieppet går till segel, påminnandes, samt efterseendes, at de blifwa wähl och försichtigt insatte och fastsurrade, jämwäl i sådane tilfällen, enär de eftersläpas, måtte de försees med goda släpe-tåg samt giöra dem achterlastige, med hwad mehra.
14:o. Så snart besättningen är fördelt uti wackter och qwarter, tager Skiepparen Wackt-Rullorne och fördelar hwardera qwarter uti wissa mindre rotar och blandar manskapet, öfwer hwilka sättes en Qwartermästare til förman utom Rotemästaren, som altid följer med dem uti arbeten, underwisar och handleder dem, på det de så mycket bättre må kunna öfwas och wid alla tilfällen ordenteligen och skyndesammeligen tilgå.
15:o. När befallning gifwes til seglens refwande, måste Skiepparen förordna Högbåtsman och Båtsmans Math upp i Märsarne, och sielf efterse, at toppläntorne, brassar, gigtågen och reftaljorne äro uti deras rätta skick, styfwa och klara, därigenom at förekomma manspillan, jämwäl at seglen wähl och styft uthalas åt nåckarne, innan någon refsesing fastgiöres: theßlikest at seglet wähl för om råen drages, och refbäntzlarne under Råen, at således förekomma seglens skafwande, och at Råbanden eller sesingarne altid kastas för om Rån, på det de icke måtte komma uti gigtågs-blåcken, jämwäl enär refwen skola uttagas, efterseer Skiepparen, at ordenteligen tilgår med brassarne, toppläntorne, reftaljorne och gigtågen efter wäderlekens samt tilfällens beskaffenhet, på det fahra af folckspillan och annan olägenhet må afwärjas, theßlikes hafwer han noga uppsickt, at refsesingarne begynnas ifrån stången at giöras lösa, och så småningom efter hand ut åt nåckarne, at refbäntzlarne blifwa de sista, derigenom at förekomma seglens sprickande, och at refbäntzlarne med Reftaljorne uti Lofwart och Leé affiras tillika och sackta, hwarigenom ock ibland annan olägenhet förekommes, at råerne afbrytas, med det mera, som nöfwändigheten af Siöwäsendet kräfwer.
16:o. Innan mörckt blifwer om aftonen måste Skiepparen sielf, så wäl som igenom Högbåtsmannen tilsee, at all ting äro wähl försedde och fasta, så wäl upp uti wädret, som nedre, samt seglen och alt annat tilbehör uppå reda händer, så ock, at däcken äro obelamrade; de mindre fahrtygen wäl fastgiorde; Laternerne med lius förhanden, manskapet wähl påsterade, wid de angelägnaste tågen, i synnerhet skoten, gigtågen och märssefallen, äfwenledes at god utsicht af wissa tilförordnade Påster hållas, hwilka påster wid wackternes qwarterande aldraförst måtte tilsättias, at såmedelst förebygga stora olyckshändelser, ja ofta en ändtelig undergång; Theßlikes är rådeligit uti trånga fahrwatten under seglandet, at hafwa ett ankartåg altid til Betings emillan däcken, och en yxa därhos på backen, hwarest den påsthafwande Högbåtsmannen bör ständigt förblifwa, at hafwa yxan hos sig och det för allehanda igenom mörker och owäder timmande tilfällen, af grund, klippor och land, til den ändan, at han wid sådane tilfällen, när ordres gifwes til ankars skyndesamma sällande, med yxan genast må kunna afkappa rust- och Perturlinan, på det ankaret i en hast måtte falla i grunden, och den i så måtto förestående fahran, genom Guds nåd, undwikas; Deßutan måste skiepparen wara beredder, enär Märsseglen uti storm tilsättias eller intagas, at intet owuligt, utan med all försichtighet omgås med skoten, gigtågen, nåt [sic] och dämpgårdingarne, så at seglen icke må sönderslås, hwilket ock kan hielpas igenom Skieppets försicktiga styrande. Förutan alt detta, måtte Skiepparen wara omtänckter, at hafwa uti beredskap behörige Requisiter, som ärfordras wid Underseglens refwande, swiftande och intagande, såsom reflijnor, bäntzlar, sesingar, klädnings duk, Swiftsarwing, stååt-garn, stååt-taljor och hwad mera, hwilka här ei kunna upräknas; therföre lämpas alt efter orternes och tilfällens beskaffenhet, som ärfarenheten nogsamt wid handen gifwer.
17:o. Skiepparen måste ock för sin dehl behielpelig wara til manskapets öfwande uti Skiepps-arbeten, som är: at kiänna alt stående och löpande Tågwärket och betyda, hwartil det brukas och hwad tienst det giör: han underrättar dem, huru de skola bete sig uti wändningar, seglens brassande, refwande, lösgiörande, intagande/ beslående, Råernes tåppande och brassande, wid ankrarnes lyftande och til segels gående, med mera; jämwäl underwisar han dem, at spitza, knopa, reda garn, spinna Skieppmans-garn, slå Råband och Lijnor, lägga Sesingar, Platting, Sarfwingar, wäfwa mattor och reda dref, med andra dylika arbeten; altid så lagandes, at manskapet är uti rörelse, och icke få tilfällen, at häfwa sig uti wrår och wincklar, til at lättias och såfwa, i synnerhet med wåta kläder och i Sohlskinet, hwarigenom siukdommar gemenligen pläga sig inrita.
18:o. Hwar morgon/ så snart dag blifwer, måste, medan man är under segel, eller rider på en redd för ankar, Skiepparen oförsummeligen ordinera och upskicka en Underskieppare eller Högbåtsman uti hwardera märsen, at noga tilse/ om alt stående och löpande Tågwärke, med Segel-Råerne, Salningar och stänger äro i deras stånd oskadde, samt sielf eller genom andra pålitelige karlar efterse det nedre Tågwärket och det mera, om något wore skafwat eller begifwit sig: hwarom då straxt gifwes wid handen; på det deß botande och hielpande genast må under händer tagas: igenom sådan waksamhet kunna många olägenheter förekommas.
19:o. När därtil kommer, at Skieppet skal giöras klart til at gå emot fienden, måste Skiepparen med ett oförskräckt mod wisa sig hurtig och vigilant at efterse, samt genom Underskiepparen, Högbåtsmannen, Båtsmans Math och Qwartermästaren, med tysthet eftertryckeligen pådrifwa, at all ting kommer uti deß rätta stånd efter wäderlekens beskaffenhet, men i synnerhet, at hängemattorne och koi-kläderne uti fincke-näten upläggias, hwilka wähl öfwergiutas med watn, så ock, at stopparne äro upp märse-skoten, borgar på märse-råerne och under-råerne, ankrarne fångade och kiättade, stopparen uppå swåra tågen; alt skräp utur wägen rögdt, och skåtten, som kunna stå uti wägen, ifrån däcken borttagne och uti dricks-skafferiet samt håhlskieppet förlagde, krut-långningen och kistorne med slaggångerne oberamlade [sic], hindertåg långs skiär-ståckarne sträckte och presenningar til hands på understa däcket, at topparne wid stängerne äro sorrade; Stagen, Bardunerne under repen med Cardelerne fogade igenom stopparen, knäflar och Wormtågen; alla behörigheter uti märserne, såsom Märlprimar, Bäntzlar, Råband, Sesingar, Kiökenfett, Skieppmans-garn, Kabbel-garn, Stoppare, Stierttalja, och wähl watten uti Tunnorne, samt Watten-spruta och Swablar äro til hands och i godt förråd; Så ock at de i märsarne förordnade märß-krämmarne äro uppe, Espingen och Eschalouparne efter wäderlekens beskaffenhet försedde med folck och andra nödige behof, jämte det, at all ting uti Tåg-Blåck och Segel-Cammaren är uppå reda händer och Skiepp-männerne wähl inrättade, hwarest det ena med det andra är til fångs, enär påkallas kan, samt qwästlafwen klar giord med gamla segel uppå, och par stånd-sängar; theßlikes måste ock wara til hands, alt hwad wid reserven och kobryggan af Båtsmans-redskap är nödigt af hafwa til hands, at genast tilgå, såsom Bärlingar, Brand-yxor, Bommar och annat dylikt; deßutan måste wara godt förråd af toma tunnor med wattn fylde, och hand-swablar uti Gallion, Rösten, Gallerien, uppå backen, Hyttan, Skantzen och annorstädes uti alla wrår och wincklar, där de obehindrade stå kunna; warandes utom alt detta Skiepparens skyldighet, at påminna om något uti andras beställningar fela skulle, jämwähl beflita sig, efter wäderlekens beskaffenhet och den anstalt, som Capitainen eller de andra Öfwer-Officerare beordrat, alt förekommande uti god ordning med behörig sorgfällighet at beställa.
20:o. Öfwer-skiepparen måste wid slike tilfällen, besynnerligen, såsom ock eljest sig förhålla, såsom en trogen och behiertad Officer och Tienare wähl ägnar och anstår, så at han med all beskiedelighet utan buller äfwen för sin dehl muntrar folcket til at oförskräckt och med tapperhet under ett samhälligt wäsende, utan afseende därtil, at hwad som förekommer ei just deß egentelige plickt eller sysla, gå fienden emot och honom med ett vigoureust motstånd möta och angripa, intet försummades sig, at wara med wid Canonerne, så wähl som hand-gewähren och alt annat förefallande, och til den ändan har Öfwerskiepparen deß påst öfwer alt uppå öfwersta däcket, där han bör hafwa ögonen wähl omkring sig, at efterse, hwad som sönderskiutes och brister, samt det efter giörligheten strax låta laga och förbättra, jämte det han har ett wakande inseende uppå små Fahrtygen, och öfwer alt så wähl upp i wädret som neder omkring; theßlikes påminner och wid handen gifwer han alt hwad som af wigt och wärde kan hända och sig tildraga.
21:o. När skieppet ligger til ankars, är det Skiepparens skyldighet, at påminna, efter öfwerståndet regnwäder, om seglens torkande, jämwäl esomoftast om förråds och de flere segels wädrande, at förekomma fläckar, murcknande och förståckande; I lika måtto giör han påminnelse om anckar-tågens wattnande, stående godsets ansättiande, lappsalfwande och swiftande, stängers och masters skrapande och smörjande, med hwad mehra.
22:o. Skiepparen tilkommer, at tilhålla Under-skiepparen, Högbåtsmannen och Båtsmans Math, Qwartermästaren, Prophossen och Rotmästaren at efterse, det skieppet hålles rent och snygt, så wähl utom, som innom Bords, med skurande, sköljande, begiutande och swablande, jämwäl skrapande innom Bords/ uppå de åhrsens tider, som intet kan spolas, eftersom mycket skrapande skiämmer däcken och nåten; icke tilstädiandes, at watten lämnas stående bordwarts och i wincklar til at surna, utan bör det straxt upswablas, ty elliest förordsakar det elakt luft och påföljande siukdommar; theßlikes tilkommer honom, at hafwa god upsickt med kåckarne, besynnerligen huru de med elden, wed och färska wattnet omgås; huru spisningen handteras och kiöks-kärillen renhållas, med mehra, som han bör taga sig af, för den andehl, som på honom, såsom Under-Officerare, ankommer.
23:o. Skiepparen är skyldig, at icke allenast sielf hafwa noga omwårdnad, utan ock, at igenom sina underhafwande sig altid wårda låta om de mindre, skieppet tilhörige, fartygen, huru de medfaras, enär de ligga på sidan af skieppet, så at de icke måtte taga skada; til hwilken ända manskap ständigt måste wara uti samma Fahrtyg, til at afhålla för skafwande och stötande, och enär de ligga ackter ut, at de då med goda tåg så äre försedde, at de ei måtte komma ihop til at stöta eller skafwa hwarandra, jämwähl bör han wid deras uphalande warsammeligen omgås, ty elliest och utan en sådan acktning pläga gemenligen de små Fahrtygen fara illa, särdeles uti Siö-gång; låtandes Skiepparen deßutan wara sig angelägit, at han sielf, wid ut- och insättiandet af desse mindre Fahrtygen är tilstädes, at så mycket bättre kunna afwärja deras skada, med mera.
24:o. I anledning af hwad Capitainen föreskrifwit är, bör Skiepparen låta sig angelägit wara, at hwar afton, om möijeligit är, all afgång, af hwad namn det wara må, antekna uti de ifrån Kongel. Ammiralitetet medgifne dag-böckerne eller Journalerne; hwilket Capitainen straxt med deß underskrift bestyrker, så at däraf tilförlåteligen må kunna sees, hwad som af utredningen förbrukat är, hwilket ock länder til Skiepparens egen säkerhet, besynnerligen wid dödsfall och andra tilfällen. För öfrigt finnes i 5. §. af Wärfs-Inventarie-Skrifwaren 1735. åhrs Instruction närmare föreskrifwit, hwad Skiepparen wid deß upbörds- och afgångs Journal åligger at i ackt taga; hwarom ock är förordnat i Kongel. Ammitalitets Collegii för Inventarie-Skiepparne och Timmermännen utfärdade underrättelse.
25:o. Skiepparen måste ganska mohn wara derom, at de älsta, doch brukbare Persedlar af Equipagen blifwa först förbrukade, på det han må hafwa i förråd, enär nöden tränger, påliteligit gods, så wähl af Segel som Tågwärke, mammeringar, Presenningar, Mast- och Pomp-kragar, Sarfwingar, Råband, Sesingar, Platting och Skieppmans-garn samt annat dylikt.
26:o. Skiepparen må intet understå sig, at, utom Capitains tilstånd och befallning, ombyta eller förwäxla några segel, Segelduk eller Tågwärke, mindre förwandla, sönderskiära, ändra eller afkappa, det ware sig nytt eller gammalt; blifwandes elliest här wid åberopat, hwad Capitainen i detta Reglementet, sådant angående, redan föreskrefwit är.
27:o. Skiepparen förbiudes ock alfwarligen, at intet utlåna eller lefwerera af de honom ombetrodde wid skieppet warande tilhörigheter, af hwad namn de wara måge, hwarken til Kongl. Maj:ts egne skiepp eller betiente, mycket mindre til Private eller främmande, så framt nemligen han icke har Capitainens eller andra höga wederbörandes skrifteliga ordres därtil: och samma ordres, hwaruti nämnas bör, hwarföre sådant skier, och til hwad bruk, bilägger Skiepparen sina räkningar.
28:o. Så snart Skiepparen får Capitainens ordres, at skieppet skal upläggas, måste han söka, at Inventeringen af deß upbörd må komma at gå för sig, hwarwid han tilser, at seglen wäl torra och renligen förwaras, at alt Tågwärke utskiäres uti tort wäder, samt snygt och wähl upskiutes och sammanbindes med påskrefne stickor, hwad det är för Sorter. Likaledes sorteras ordenteligen Blåcken med Rackarne, Stopparne, med Wårm-tågen, Mattor, skålar, grofwa Klädningar och Naijtågen; af stående godset och topparne, samt annorstädes aftages och förwaras alla Råerne, långs skieps stötande och fångande, Swiftningarne af wanten wedertages, jämwäl alla Talljerepen låssas något på emot winteren, alla Hänge-mattor, Styrmans- och Kocks-Redskapen, jämwäl Säckar och andra dylika Persedlar, måste af wederbörande betienter återlefwereras: och sedan Skieppet är på det af Equipage-mästaren utsedde stället uplagt och förtögt, bör Skiepparen låta giöra rent uti Hållskieppet emellan Däcken, Korsrummen, Contoiren, Cajutan och Hyttorne, jämwäl utstörtes watnet af Liggarne och Faten; Så snart ock Provianten är aflefwererat, låter Skiepparen giöra alla Skafferierne, samt Gryn- och Ärt-låror rena, och efter fulländat arbete försees öfwerste Trallen med goda Presenningar; men understa Luckorne med Wäder-traljor, blifwandes Espingen och Eschalouparne återlefwererade til Wärfwet under Holm-skiepparens wård.
29:o. Enär skieppet således är uplagt, måste Skiepparen ingalunda försumma hwad honom särskilt föreskrifwit är, angående deß afgångs Journals aflefwererande, med hwad mera, til behörig och tidig redogörelse, för hwad han under Expeditionen om händer haft, hörer.
1:o
DEn samme är innom Skieps-bord at anse såsom nästa efterträdaren til Öfwer-skieppare, fördenskull bör han wara af den Capacitet, at han, wid Öfwer-skiepparens dödeliga afgång eller i deß frånwaro, kan deß ställe nöijachteligen förträda, och emedlertid giöra Öfwer-skiepparen alt bistånd, såsom deß högra hand, at hielpa honom til at efterse, huru all ting far och hålles uti deß rätta skick, samt huru Skieppare-arbeten förrättas, jämwäl inrättar han och underwisar de okunnige wid alla förefallande tilfällen; hwarförutan honom åligger, at hafwa ögat uppå all ting, så neder uti skieppet, som upp i wädret, deßlikes uppå de mindre Fahrtygen wid skieppet, beflitandes sig således på alt sätt at kunna lindra och bispringa Öfwer-skiepparen uti deß syslor igenom tidiga påminnelser, flitiga raporter och waksamhet, samt oförtrutenhet uti befallningars efterkommande; Til hwilken ända han alt hwad om Öfwer-skiepparens plickter föreskrifwit är, bör sig til efterrättelse antaga. Elliest är deß påst mäst upp backen, at befordra befallningar wid ankrarnes fällande och upsättiande för kranen samt fast sorrande; Äfwenledes wid seglens brassande och öfwer stags gående, har han at efterse seglens tilsättiande, refwande, refwens uttagande, seglens beslående, råernes toppande och brassande; han har afton och morgon noga upseende öfwer det, som up i wädret bör skie. Wid skieppets klargiörande emot fienden, låter han sig angelägit wara, huru råerne och ankrarne fångas och kiättas; Theßlikes huru all ting försees med stoppare, skiärlijnor, Wårmtåg, wurstar och annat sådant. Under Actionen ställer han sig wid styckonen, handt-gewäret eller ehwar det fordras, så at alla med enig håg och frimodighet måge giöra fienden ett tappert motstånd; stickandes och anhållandes sig i allt, som en braf Officerare och trogen Tienare tilbör, utan at anse, om intet just alt egenteligen hörer til deß beställning.
1:o
HÖgbåtsmans tiensten uppå ett Örlogs skiepp är en trägen och nyttig tienst, efter som han wid alt skieps-arbete bör wara den förste til och sista ifrån; Honom tilhörer således wara en god Siöman, starck til kroppen, hurtig, behiertad, oförtruten, hafwa högt måhlföre och tiltagen uti alt skiepps-arbete; deßlikes ärfaren och wähl öfwad til at kunna splitza, knopa, kläda, bända Blåck, tackla, märla Segel, refwa och uttaga refwen, wuhla, lappsalfwa, wäfwa mattor, slå Lijnor och Råband, giöra Sarfwingar, Sesingar, Platting, Knyttels, Swablar, Dweijlar, spinna Skieppmans-garn, skiöta Pomptygen, och hwad mehra; Deßutan bör Högbåtsmannen kunna något utaf Segelmakeriet; i fall ingen Segelsömmare är om Bord, så at han då uti siön wid nödfall kan hielpa och lappa seglen, samt elliest hwad som brister och skafwes förbättra; Hwarföre Skiepparen måste förse sig, at hafwa uti förråd, Segel- och lik-nålar, jämwäl hanske- och segelgarn, samt lappduk och hwad mehra, hwarigenom ofta stor skada och olägenhet kan förekommas; Föregående alt bör Högbåtsmannen wetta och förstå, samt kunna läggia handen därwid, på det han icke allenast må wähl kunna observera om Båtsmans Math, Qwartermästaren och de gemena Båtsmän sine arbeten rätt och med behörig skick förrätta, utan ock wisa, samt lära dem wid dagelige förefallande Skiepps-arbeten.
2:o Högbåtsmannen hafwer om händer all Espings-redskapen med släptåg och uphalaren, efter han med Espingen far af och til, såsom efter färskt watn, wed, Proviant, dricka, barlast, krut, Amunition och alt annat behof; men är hans tienst nödwändigare om Bord; Så tilkommer Lärstyrmannen, Högbåtsmans Math, eller den skickeligaste af Qwartermästarne i sådant fall fara medh Espingen. Deßutan har Högbåtsmannen uti sitt förwar Espings-taljorne, länger och brokar til Eschaloupen, Naij- och surtåg, så til Espingen och Eschaloupen, som Kobryggan, jämwähl Kast-tågen til Fahrtygen, Tunnelänger, Stroppar och Kastdragarne med mera.
3:o Han bör hafwa flitigt och wakande inseende uppå tacklingen samt Seglen och Rundholten; sökandes at straxt bota, hwad här eller där kan finnas brista; hwarjemte han beflitar sig så laga, at alt far wäl, hwart och ett på deß rätta ställe. Således får han intet lida at Tågwärket eller löpande godset liggia oredigt på däcken och wräkas under fötterne i orenlighet, utan at sådant under liggande til ankars, wähl och nätt upskiutas och upphängas; theßlikes måste han wara uti märsarne, enär stängerne strykas eller upsättias, såsom ock wid Märseglens refwande, och refwens uttagande, jämwäl hafwa noga inseende wid Kast-tågen, och emotttaga om Bord kommande Fahrtyg, och därwid laga, at det ena Fahrtyget firas utur wägen för det andra, på det Falle-repen kunna wara obelamrade, och Fahrtygen conserveras för sönderstötande i synnerhet uti Siö-gång.
4:o Högbåtsmannen måste altid uppå Backen hafwa följande redskap klara och i beredskap, både wid ankrarnes fällande och lyftande, jämwähl ock under seglande; och det för hwarjehanda olyckelige tilfällen skull, som hända kunna, i synnerhet uti in- och utseglandet utur någon hamn, nemligen Pertur- och Rust-ljnor, Penterhakar, Bojor, Bojerepen, Kastdrag, yxa och mera sådant; han bör ock efterse, at Pomptygen äro altid uti stånd och Pomparne wid mackt, samt Pompsotet och wåghålen wäl rena håldne, så at watnet kan obehindrat flyta til Pomparne, med mera.
5:o Hans skyldighet fordrar, at esomoftast, i synnerhet under seglande uti Siön, gå upp uti Märsen, at se til om något är oklart, slitit, skafwat eller bräckt, antingen på master, råer ellet stänger, stående eller löpande Tågwärke eller på seglen och annat slikt, hwarom han gifwer Skiepparen en fullkomlig Raport, hwar gång han nederkommer och pådrifwer, at det, som felas, måtte skyndesammast förbättras och hielpas.
6:o Wid skieppets klargiörande mot fienden, måste Högbåtsmannen med Båtsmans Math och Qwartermästaren, uti största tysthet pådrifwa, at all ting kommer uti den ordningen efter wäderlekens beskaffenhet, som af Capitainen, Capitaine Lieutenanten eller Lieutenanten är förordnat; men i synnerhet åligger honom wara uppe, at låta wursta masterne, kiätta och fånga råerne, sättia knäflar och stoppare på underrepen, Cadelerne, Bardunerne, Stagen, samt stopparne uppå Märseskoten och de swåra tågen, såsom ock ankrarne och andra dylika Persedlar, jämwäl har han at efterse, det alla behörigheter komma uti Märsarne wid reserven och annorstädes.
7:o Under Action mot fienden wisar sig Högbåtsmannen oförfärad, drifsam och flitig. Han bör wara til hands uppå öfra däcket, jämwäl löpa upp uti tacklen, at öfwer alt noga kunna efterse, hwad som brister och sönderskiutes utaf tamp och tyg, hwilket han oförsummeligen med sine handtlangare, jämte Märsekrämare, söker at bota och hielpa; til hwilken ända han måste hafwa til hands kabbelgarn, råband, bäntzlar, märlprimar, skieppmans-garn och en god knif. Uti äntringens emottagande och äntrande måste han wara oförskräckt; gåendes de gemena med upmuntrande och egit exempel före, til at giöra det, som dem tilkommer. Elliest ställer han sig och understundom wid styckerne, äfwenledes där Feuer-Bållar och hand-granater skola brukas, at, ehwar han kan, giöra all möjelig hielp.
8:o Wid Seglens tillsättiande uti lofwerande och andra wändningar, ställer altid Högbåtsmannen sig för hand och siunger upp, på det manskapet må kunna draga enhälligt, såsom wid Märseskoten, fallen under halsarne, skoten och boglijnorne, med mera; hwilka han försicktigt och händigt belägger. Jämwäl måste han altid afwärja buller och sorl bland folcket under arbetet, på det han så mycket bättre må kunna höra hwad som ackter ifrån af Capitainen, Capitaine Lieutenanten och Lieutenanterne eller ock af Styrmannen commenderas och ropas: hwilket han med hurtighet och wighet efterkommer och förrättar, til at såmedelst wisa deß braveur och skickelighet.
9:o Högbåtsmannen åligger ock, at hafwa wakande öga derpå, at Råerne, under liggande til ankars, äro rätt brassade och toppade, jämwähl är hans skyldighet, at wid skieppets rengiörande, spolande, skrapande, skubbande, skurande, swablande, krängande och lappsalfwande, hafwa noga inseende, at alt wähl och i deß behörige skick tilgår; han bör altså wara wid alt, som om skieps-bord förefaller, och på det högsta ombeflita sig, at befrämja Kongl. Maj:ts tienst, då han ock tillika märkeligen kan lisa Skiepparen uti deß omsorger, nemligen dehls sielf och dels genom deß medhielpare, som äro Båtsmans Math, Qwartermästaren samt Rotemästaren.
[Rajalin, Thomas]: Underrättelse om en Inventarie Öfwer-Skieppares och Inventarie Under-Skieppares samt Högbåtsmannens giöremål och plikter under påstående Siö-resor.
[1741]. 4to, [20] s.
Ingår som del fyra i Summarier af kongl. maij:ts siö-reglemente, daterat den 18. aprill 1741.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Personnel | Search.
Copyright © 2007 Lars Bruzelius.