1:o
INventarie Constapelen uppå ett Örlogs-Skiepp tilkommer at hafwa alla Ammunitions sorter under sin antwardning och wård, samt derföre redo giöra; af en sådan fordras/ at han är en alfwarsam, beskiedelig, nyckter och behiertad man, och för alt en förfaren Siö Constapel, som wähl kan deß Artillerie så wähl til Theorien som Praxin, samt wähl förstår alt Artillerie-arbete och dertil hörige syslor, både ordinarie, såsom ock hwad utom deß uppå Skieppen, och i Land kan förefalla; börandes han ock hafwa kundskap om Navigationen, tacklingen och andra skieps-arbeten, så framt han täncker giöra framsteg til Öfwer-Officers Charger; och detta är en allmennelig angelägen påminnelse för all ungdom, som slår sig til Siö-staten, samt alla Under-Officerare, nemligen, at fast än de begynna tiena sig up wid endera af de 3:ne Under-Officers Classerne, de icke desto mindre böra både i ungdomen, förr än de komma i wärkelig tienst, såsom ock sedan, i all möjelig måtto äfwenwähl winlägga sig om förkofring i den kundskap, som elliest egenteligen fordras för en Under-Officerare i de andra twenne Classerne, aldenstund underlåtenhet här utinnan kan framdeles giöra, til exempel, en god Öfwerstyreman otienlig til Öfwer-Officers beställning, då kundskap i alt, som en Siö-Officerare tilhörer, är oumgängelig. Widare åligger Inventarie Constapelen, sedan det Skieppet, som han är förordnad på, är utlagt, och krutet om Bord fördt, där at förblifwa; Men skulle han hafwa något särdeles angelägit i Land eller annorstädes at förrätta, så måste han hafwa Capitainens, Capitaine Lieutenantens eller Lieutenantens tilstånd, at fara ifrån skieppet, dock underrättar först den närmaste Cammeraden om alt, som til tienstens bewakande imedlertid hörer, för de mångfaldiga händelser skull, som elliest under deß frånwaro sig oformodeligen tildraga kunna.
2:o. Under den tiden skieppet, efter Kongel. Ammiralitets Collegii förordnande och Tygmästarens föranstaltande, bestyckes, bör Constapelen noga eftersinna, samt hos den Artillerie Capitainen eller Lieutenanten, som har inseendet wid bestyckandet, tidigt och beskiedeligen erhindra om alt, som nödigt finnes, så at det ena med det andra må komma uti deras ordenteliga stånd och rätta ordning, jämwähl bör han efterse, huru Krut-durckarne, Archliet, med Blysorne, Krut-kistorne samt Krut-lårorne äro conditionerade, och huru de måge på torra och säkra ställen komma at stå, med hwad mera, som sielfwa omständigheterna då lära tilsäija.
3:o. När det kommer därtil, at alt, som hörer Artilleriet til, skal om Bord föras, så söker Constapelen de på skieppet commenderande Officerares assistence och bistånd, at han må kunna draga all behörig försorg för Artillerie Persedlarne, så wäl wid deras emottagande som om bord bringande; lagandes, at alt, hwad han emottager, blir noga annoterat, samt uppå tilordnade ställen lagt och förwarat; om något då däraf, under noga efterseende, skulle finnas sönderbrustit, förmurcknat, förråstat eller förståckat, med mehra dylikt, så gifwes det Capitainen eller Capitaine Lieutenanten utom uppehåld wid handen, på det sådant skyndesamt må kunna förbättras och lagas, eller Requisition på ärsättning giöras.
4:o. Hwad förråds godset, ware sig klargiörning eller utredning, angår, så har Constapelen, uppå Capitains godtfinnande, at däröfwer författa Requisition, enligit Artillerie Utrednings-Reglementet, hwilken Requisition jämwäl, sedan den af Capitainen med den mening är udnerskrifwen, at det til skieppets behof är nödigt och oumgängeligit, ingifwes på Artillerie-Contoiret, hwarest Constapelen har at affordra samma Requisition med Tygmästarens påskrifft: til Assignation til Upbördsmännerne; warandes följande de angelägnaste Persedlarne, nämligen gewärs-kistor, allehanda lod och skrot, flintor, förladdning, spinnegods, lunta, papper, pergament, skinn och hårduk, söm-tråd, segelgarn, kruthorn, brandtrör, Laterne-horn, kokers, skått, speglar, remnålar, länsar, krita, kiökenfett, talg, kimrök, tiära, såpa, swafwel, sallpetter, 2:ne watten-laternor, kofötter, domkraft, handspikar, bräck- och surr-bommar, läder-ämbare, hand-swablar, watten-balljor, krutmått, wigter, wågskålar med balance, plunder-skrufwor, ladd-skiöflar, krut-trattar, tastare, hängelås, bår, försättare, kålfwar, wiskare, så wäl tåg, som stång, fårskin, musquetter, pistoler, hand-pikar, wärjor, änter-bilar, gehäng, Patron-taskor, krut-säckar, fylda hand-granater, brandtrör, med andra Feuerwärcks persedlar, tråssar, lijnor, hudar, hårtäcken, presänningar, walmar, segelduk/ rullebly, blyspik och annan spik, hammar, tång, märlprim, förråds-brokar, blåck, axlar, rullor, rickt-kilar, ställhult, förråds-lådor, hakar, kosar, slutningar, krampor, ringar, yxor, skiöflar, hakar och hwad mera.
5:o. Wid emottagandet och annoterandet af förråds-godset, samt deß om bord förande, hafwer han ett noga inseende, huru det ena och andra är conditionerat, jämwäl besörja deß förwarande på tilhörige ställen, hwarmed förhålles, som i föregående paragraphe Constapelen är föreskrefwit, hwilken därjämte granneligen har at laga, at alt blifwer tillika wähl sorterat, så at det må finnas på reda händer, enär påfordras, hwarom och de andre Constaplerne och Archlie-mästarne behöringen underrättar, så at de, wid timande dödsfall med Inventarie Constapelen och andra tilfälligheter, måge om det ena med det andra hafwa nödig kundskap, så at icke förmedelst deras obekantskap med Artillerie tilhörigheterne något hinder uti Kongel. Maj:ts tiensts förrättande sig tildraga må. Desse utrednings persedlar får Constapelen ingalunda utom Capitainens tilstånd tilgripa, mycket mindre må han, wid swårt answar, utom skriftelige ordres utlåna något til eho den wara må; deßlikes måste Constapelen hålla noga annotation uti den medgifne förseglade afgångs Journalen öfwer alt det som brukas eller på annat sätt kan afgå, hwarom Capitainen hwar afton, där omständigheterne det möijeligen kunna tilstädia, tilkiänna gifwes, efter han strax, eller så snart skie kan, alt sådant, medan det är i friskt minne, med sin underskrift bör bestyrka, såsom ock Capitainen omsider sielfwa afgångs räckningens richtighet på samma sätt kommer at bestyrka.
6:o. Enär skieppet är utlagt och alt kommit i det stånd, at krutet skal intagas, så erhindrar Constapelen uti Artillerie-Contoiret om Tygmästarens bewillning på den ingifne Requisition til Assignationen, så wähl därpå, som på feuerwärcks Persedlarne, hwilka samt med krutet emottagas til den quantitet, som Artillerie Utrednings-Reglementet eller något Ammiralitets Collegii enskylte förordnande för den för handen warande expeditionen kräfwer.
När krutet skal ifrån den anwiste orten afhämtas, följer Lieutenanten med på Espingen, då Constapelen hafwer ett godt förråd af hudar, hårtäcken och presenningar med sig; börandes Lieutenanten så wäl som Constapelen noga efterse, at krutet warsamt och med försichtighet inlastas/ och at det til quantitet och qualitet har sin richtighet. Innan Inventarie Constapelen derå meddelar deß quittence; så bör ock Constapelen granneligen ackta, at östen uti Espingen intet belamras, och til förekommande deraf, at krutet icke af inflytande watn måtte taga skada, ställes en man wid östen, som, om watnet ökes, det straxt utpompar; Elliest innan krutet på skieppet tages om bord, måste elden i Cabysan wähl utsläckas, samt wackt ställas öfwer alt, och andra Fartyg afhållas ifrån sidan af skieppet, på det alla owarsamme och fölgachteligen äfwentyrliga tilfällen så mycket bättre kunna utestängas eller förebyggas; deßlikes fodras wid krutets intagande också därutinnan mycken försichtighet, at behörig underbäddning skier med hudar, hårtäcken och presenningar, såsom ock at det med all granlagenhet uti krut-durken så stufwas, at tunnorne, sedan skieppet är til siös, icke måtte komma at röras af och til, igenom skieppets slingrande och stampande; men Feuerwärcks Perlednarne [sic] förwaras wähl uti Archliet och på andra forordnade ställen.
7:o. Så snart krutet är instufwat, måste Inventarie Constapelen wara försedder med tilwärkade Carduser Patroner, på det, enär befallning gifwes til kruts fyllande til någon wiß quantitet uppå hwart stycke, efter Expeditionens beskaffenhet, alt må wara uti beredskap: och under den tiden krutet fylles, bör åter ingen någorstädes i skieppet tålas, och andra fahrtyg ifrån sidan borthalas, med hwad mehra, som til säkerhet kan finnas nödigt; och förutan det, at de andre Constaplerne samt Archlie-mästarne gå Inventarie Constapelen uti alt detta tilhanda, så betienar han sig ock af de skickeligaste volonteurerne därwid.
8:o. Sedan krutet är fylt uti Carduser och Patronerne, inhämtar Inventarie Constapelen Capitainens godtfinnande, hurulunda krutet med Carduserne, uppå deras wissa ställen efter Canonernes swårlek och orternes beskaffenhet, uti krutkistor och låror måge beqwämast fördehlas och förläggas, på det intet mißtagande och confusion wid något tilfälle må förelöpa.
9:o. Inventarie Constapelen försummar icke heller, at igenom sina underhafwande låta förse Laddetygen, såsom ansättarne och wiskarne, stång så wähl som tåg, och at wiskorne äro wäl med fårskin klädde och försedde; äfwenwäl, at godt förråd må wara af poppade luntor och luntståckarne försedde med lunta, jämwäl at en tilräckelig quantitet af brandtrör är äfwenledes för handen, krut-hornen fylde och remnåhlar därhos, kulorne, skrå-säckar och kapporne, jemte handspikarne försedde och sorterade; deßutan besörjer han, at godt förråd af förladdnings gods och kaskar, uti hwilka senare förladdningen sorteras, fördelas och förwaras, därigenom at winna tiden, enär det påtränger; därjämte åligger Constapelen, at efterse, hurulunda stycke-brokarne äro rätt sorterade och bände, likaledes talljorne fördelte, blåcken wähl försedde med bäntzlar, hwilka ock skrapas och rengiöras, jämwäl ock stycke-lådorne, samt axlarne smörjas och tiäras, stycke-propparne försees med band, samt fördelas och sättias wid styckorne, hwilka böra wara hwitlimmade, men styckemynningarne swärtade, alla port-banden med talljorne böra wara wäl försedde och klädde; likaledes måtte handt-gewären med alla deras tilhörigheter wäl handteras och förwaras, jämwäl ämbar-linorne och råbanden wäl försees; I lika måtto knyttels, skiepmans-garn, platting, tillika med godt förråd af hand-swablar, förfärdigas, läske-balljor med watn-tunnor klargiöras, med mehra.
10:o. Så snart besättningen är om bord kommen/ påminner Constapelen om manskapets fördehlning wid styckorne, handt-gewären, Krut-durkarne, kistorne och krutlångningen, hwilken fördehlning gemenligen skier efter besättningens styrka och Styckernes swårlek, i så måtto, at wid en 24. [#] Canon 7. a 8. man, wid en 18. [#] 6. a 7. man. Wid en 12. [#] 5. a 6. man, wid en 8. [#] 4. a 5. man, wid en 6. [#] 3. a 4. man, och så widare, då Constapelen utser de skickeligaste, jämwäl en til förman wid hwart styckelag, och den tages hälst af dem, som förr warit med; desse böra besynnerligen öfwas och inrättas uti alt hwad dem tilhörer at weta, på det de andra åter igenom dem måge kunna öfwas; Likaledes måste de, som wid krut-durkarne och kistorne, samt krutlångningen blifwa forordnade, wäl underwisas om alla försicktiga omständigheter, som dem åligger at i ackt taga: och denne fördehlning kommer på en tafla at annoteras och uptecknas, jämwäl wid alla styckorne och andra påsterne upslås, på det manskapet må kunna se och weta hwarest och huru de äro fördelte.
11:o. Innan exerceringen företages, måste Constapelen wänja och inrätta manskapet, at giöra klart skiepp, på det de förut kunna weta, huru det ena och andra skal i hast wärckställas, särdeles när man oförmodeligen (som ofta med kryssarne plägar skie) råkar ihop med fienden; så snart befallning gifwes, at giöra klart skieppen, måste Constapelen uti största hast och tysthet sammankalla, efter fördehlningen, sine underhafwande, såsom Constaplarne, Archlie-mästare, Volonteurer samt förmän af Stycko-sällarne, och tildela dem hwad nödwändigheten kräfwer, jämwäl uti alt underrätta dem om deras skyldiga förhållande efter wäderlekens beskaffenhet och sine undfångne ordres; Imedlertid giöres styckorne klara uppå däcket, och sedan det skiedt, går Constapelen öfwer alt wid alla påsteringarne och efterseer, om däcken äro rena, krut kistorne och långningen obelamrade, läske-balljor til hands med watn, gamla Stycke-rullor och hand-swablar uti luntor antände, kuhleringarne med laddetygen mitt-skieps lagde, förladdnings kastarne med krut-hornen och kokars emillan Styckerna, hand-spikar och kofötter til hands, Stycke-axlarne skrapade och smorde, lådorne med reguliere ackter- och för-rullar, hand-gewären med Feuerwärcks persedlarne, jämte hand-granaterne uppå wissa påster; allenast acktas, at Feuerwärcks persedlarne förwaras wähl för eldswåda; theslikes måste understa luckorne jämte mast-fiskorne med hårtäcken och presenningar wara betäckte och förwarade; så seer ock Constapelen efter, om watn-balljorne, med råhudar och handswablar uti, stå under krut-durkarnes luckor, jämwäl ock at uppå däcken några rå hudar här och där uti läske-tunnorne äro förlagde, samt at hinder-tåget är utsträckt och watten-tunnorne äro fylde uti Märsarne, deßlikes om gewär, hand-granater och Märß-läntzor äro uti Märsarne, med hwad mehra.
12:o. Så ofta beordrat warder om besättnings manskapets exercerande med Stycken och hand-gewär, måste Constapelen först efterse, om all ting är uti beredskap och i rätt stånd, som uti föregående punct om klargiörande förmält är; sedan går han stycke frå stycke och underwisar folcket, huru de skola rickta och passa uppå när och långt håll, med och utan förlikningar, uti gående, kommande och uppå sidan liggandes, i Lofwart och Leé, uti blåst och wackert wäder; Sedan skier exerceringen öfwer alt, utan buller, och gifwes ackt uppå hwad som af Capitaine, Capitaine Lieutenanten och Lieutenanten befalles. I lika måtto inrättar Constapelen folcket, ei allenast, huru de med hand-gewären och hand-granaterne skola omgås, utan ock föreställer han dem/ hurulunda de uti äntringar och äntringars emottagande, samt brandares afwärjande, med hwad mera, hafwa sig at förhålla.
13:o. Constapelen måste påminna om Styckernes läskning, innan de ordenteligen laddas, och åligger det honom at efterse, det alla Styckerne, jämte fänghålen, wid läskningen rätteligen rensas och rengiöras, jämwähl at intet mehr krut gifwes, än som Kongel. Ammiralitets Collegii förordning tillåter, nemligen ¼ af laddningen på hwart skått wid läskningen.
14:o. Enär tid och tilfälle medgifwer, har Constapelen hos Capitainen, åtminstone hwar månad, at erhindra om krutets wårdande, under hwilket arbete elden granneligen utsläckes öfweralt, jämwäl ställas påster til at eftersee, det ei eld någorstädes hemligen må brukas, wid hwilket tilfälle inga andra fahrtyg få wara på sidorne af skieppet; hwarjemte Constapelen måste tilse, ei allenast huru med krut-tunnorne och Carduserne äro beskaffat, utan ock, at intet järn, sten eller sand kommer wid Carduserne eller tunnorne, hwarigenom elliest stor olycka kan tima; börandes til förekommande däraf underbäddas med presenningar, hudar och hår-täcken under den tiden Carduserne och tunnorne uttagas ifrån kistorne, lårorne och lafwen, med mehra, som sielfwa försichtigheten kan tilstyrckia.
15:o. Constapelens skyldighet är ibland annat, at beflita sig därom, det Archliet hålles snygt, renligit och altid i så måtto upstädat, at allting ligger ordenteligen på sina förordnade ställen uti beredskap, wid hwilka förrättningar han försichteligen tilser, hwad folck därwid må brukas, och huru de sig förhålla, i synnerhet med elden, så at ingen med bart lius där inkommer, mycket mindre at någon där rökar Toback; börandes på de tider, enär lius där behöfwes, liuset stå uti en wähl förwarad watn-laterna, som gemenligen upphänges öfwer en ren plan, i synnerhet, enär krut handteras, hwilket elliest, om möijeligit är, altid måste skie wid dagsliuset; börandes en förståndig och försichtig Constapel weta och finna alt öfrigit, som til en behörig säkerhet wid slika tilfällen kan tiena.
16:o. Constapelen försummar ei heller at wara försedd med bläck, pennor och papper, blyatz, rödkrita, circlar med och utan stifft, krumpassare, måtståck, Diagonal Scala, proportional Circel, watn-paß, quadrant, Cardus och Patron-ståckar, muskila, sax, knif, sömnålar, Schamplun, Raquett-ståck, metall-mortare med Stöt, små wigter med skålar, krut-profware, bår, godt eldtyg med nödigt förråd af swafwel-lappar, stöp-slef, kugel- och hagel-form, siö-kort, med andra små saker, som höra feuerwärkeriet til, samt det mehra, som en braf Constapel wet wara sig nödigt wid hwarjehanda tilfällen.
17:o. Constapelen tilkommer med en dehl af deß`underhafwande wid ankrarnes lyftande, at wara wid spelet och pådrifwa, samt efterse, at alt ordenteligen tilgår med Cabellarium och ankartågens inwindande, jämwähl wid ankrarnes fällande och tågens klädande hafwa tilsyn, huru där med tilgår, och uti seglande, i synnerhet lofwerande, har han upsickt wid kryße-godset, Mesans-hals talljan och toppläntorne; hållandes god wård om understa lagportarne och styckerna, at därmed ingen fara är. Elliest förblifwer han uppå skantzen, och hielper til wid seglens refwande, refwens uttagande, seglens tilsättiande, intagande och styrande, at efterse hwad därwid är at påminna och skiöta, oachtadt, at det elliest icke är deß egenteliga beställning, at därmed eller annat sådant skiepsarbete hafwa at beskaffa; dock detta til förstående, så wida deß rätta beställning sådant tillåter. Deßutan håller han Diarium eller Dag-Journal och beflitar sig at sätta bestick i kort, hwilket alt honom med tiden länder til förmohn, til at giöra widare framsteg och lycka.
18:o. Om aftnorne måste Constapelen och deß medhielpare gå rundt ikring wid alla Styckerne och proterne, samt efterse fäng-kruten och brandt-rören, huru de äro försedde och fastgiorde; Likaledes uti krut-durkarne, huru med krut-tunnornes stuage tilstår och hwad mera, som kan tiena til olägenhets och skadas föekommande. Elliest har Constapelen at altid lämpa sig efter wäderlekens, ortens och tidens beskaffenhet, så at han aldrig giör sig säker: Åliggandes honom altid, at hafwa handt-gewäret i beredskap, theßlikes, när så godset finnes, hålla öfwersta lagg-styckerna klara och osurrade, ibland hwilka ett par måtte wara laddade utan skarpt för hwarjehanda hastiga tilfällen; men uti storm, owäder och hållsiö är säkrast, at hafwa Styckerne långs skieps surrade, til lindring för skieppets sidor emot Styckornes tryckande, då Inventarie Constapelen måste hwar timma låta anse Styckerna och Portarne, samt sielf då och då gå omkring, i synnerhet uti krutdurcken, och hafwa tilreds sine Naijtåg, Krampor, Klåssar och Koins, med mehra, som kan tiena til säkerhet, at icke Styckonen raka lösa; deßutan är tienligit, at Stycke-mynningarne och fänghålen äro rotade, til förekommamde at wäta och annan olägenhet.
19:o. Ibland är nödigt, at Inventarie Constapelen esomoftast, när wäderleken och tilfällen medgifwa, låta wädra förråds godset, på det Persedlarne af fuchtighet, mahl och annan ohyra ei måge skiämmas eller förfaras, jämwäl efterser, huru laddningarne uti Styckerna förhålla sig, at han sådant genom en wakande försichtighet kan efter omständigheterne wid handen gifwa.
20:o. När det kommer til slags emot fienden, måste Inventarie Constapelen wisa sig wara en trogen, vigilant och behiertad Officerare och Konungens tienare wid alla de förefallande tillfälligheter, och då skier wäl äfwen, at han med ett oförskräckt mod och all beskiedelighet, utan buller, upmuntrar, förmanar och underwisar sine underhafwande af Besättningen til ett tappert och redeligit fäcktande för Konungen och Fädernes-Landet, intet anseendes uti det, som påkommer, hwars beställning det enkannerligen tilkommer, utan at de med samlad hand uti god enighet söka, at giöra fienden ett manneligit motstånd; I hwilket afseende Inventarie Constapelen ibland Under-Officerare har den angelägnaste posten uppå understa Laget, och andra Constapelen uppå andra Laget och så widare: desse, nemligen de af öfra Lagen, böra, på lika sätt som om Inventarie Constapelen sagt är, föregå manskapet med ett oförsagt mod, hurtiget och geswindhet, besynnerligen uti äntringar och brandarnes emottagande och afwärjande; och sedan de uti den 11. puncten omrörde præparatorierne til klargiörandet äro förut gångne, gifwer Inventarie Constapelen gran ackt på fienden/ och för all ting på hwad som af Capitainen sielf igenom Capitaine Lieutenanten eller Lieutenanterne befalles; för öfrigt beflitar han sig i högsta måtto, sedan befallning är gifwen, til at gå på fienden löst, det manskapet giöra wissa skått och intet förskiuta krut och kulor fåfängt, utan heldre hålla upp då och då när röken aldeles betager sichten, hwarwid han så wähl som i alt annat ställer sig efter de ordres, som uppifrån Capitainen kunna gifne blifwa; Men wid det at Brandare, sedan lagen äro gifne/ kunde skieppet ansättia, måste Incentarie Constapelen ställa manskap wid alla Port-Talljorne och med banden, uppå den sidan, som Brandaren ankommer, wara klare til at låta Portarne falla, så snart befallning därom gifwes: Skulle då Brandaren raka fast; så blifwer Inventarie Constapelen med någon manskap om Leé, til at först och främst wähl förwara alla durckarne och luckorne; då han förmanar och upmuntrar manskapet, i synnerhet de wid krutt-långningen [j]amt durkarne, at wara wid ett oförsagt mod och icke låta någon consternation sig betaga; låtandes updraga rikeligit watten uti de på däcket stående Läske-baljor och Tunnor, hwilka han tillika med de rå huderna ställer på den sidan, som faran är; gifwandes han icke mindre acktning på elden, än på de befallningar, som ifrån Capitainen, Capitaine Lieutenanten och Lieutenanterne honom meddelte warda; Likaledes tilkommer det Inventarie Constapelen, at förwara sig med portarnes fällande, enär äntringarne skie/ med hwad mehra, som då på deß försichtighet, efter wäderlekens och tilfällens beskaffenhet, ankomma wil och här omöijeligen til alla omständigheter föreställas kan.
21:o. Wid fulländad Expedition, så snart Inventarie Constapelen får weta af Capitainen at skieppet skal upläggas, har han at hämta ordres på Artillerie-Contoiret, hwarest krutet med Feuerwärcks persedlarnr [sic] ock annan utredning skola lefwereras, då han ock anhåller om Tunnbindare, som tager tunno-band med sig til krutstörtningen, hwarpå straxt wid deß om Bord kommande Styckorne, efter undfångne ordres, utplundras och begynnes at störta krutet, hwarwid, så wäl som wid deß i landförande, förhålles på lika sätt, som om fyllningen af krutet och deß om Bord förande här åfwan til är förmält; åliggandes honom, straxt at taga wederbörlige quittencer på det, som aflefwereras: i ackt tagandes därhos det mera, som kan tiena til säkerhet för honom.
22:o. Constapelen åligger uppå lika sätt aftaga och i Land föra, samt numerera Inventarie-Persedlarne, som han dem om Bord förde, samt städigt uplägga och förwara dem uti de tilförordnade rum och ställen, torra och rena, med hwad mera, som ett säkert Persedlarnes förwarande fordrar.
23:o. Så snart Skieppet är uplagt, måste Inventarie Constapelen nödwändigt straxt wara förtänckt på, at aflägga behörig redo och räkning för det han under resan om händer haft, til den tid och på det sätt, som särskilt därom förordnat och föreskrifwit är.
SOm han är den närmaste under Constapelen, så bör han ock äga de egenskaper, at han wid den förras dödeliga afgång eller uti deß frånwaro, kan wara skickelig at företräda Constapels tiensten; skolandes han i öfrigt gå Constapelen uti alla förefallande måhl troligen tilhanda med en behörig tilsyn, huru det ena med det andra, som hörer til Artilleriet och deß redskap om skiepp-bord, far och hålles uti deß rätta skick, samt hurulunda arbeten förrättas, jämwäl underwisa de okunnige wid sådane arbetens förrättande, i synnerhet när exercering är å färde, gewären skola giöras rena, samt när Canonernes laddande och utplundrande, Cardusers, Patroners, förladdningarns och skråts förfärdigande förefaller, eller när krut skal fyllas, störtas och transporteras; det samma låter han sig wara angelägit, nemligen lära och förmana manskapet wid eldens och Feuerwärcks-persedlarnes handterande, Styckernes fastsorrande och visiterande, med mehra, samt sielf, så långt han förmår, sträcka sin åhåga til alt, ei allenast enkannerligen hwad Artillerie, utan ock skieps-arbete angår; Beflitandes sig, at så taga dehl uti Constapelens giöremåhl, igenom tidige påminnelser, flitige raporter och annan waksamhet, at denne däraf må hafwa behörig lisa och understöd, hwartil äfwen hörer, at han är willig och allard uti befallningars efterkommande. Deßutan är deß påst under seglande och til ankars liggande (enär Archlie-arbeten ei hindra) öfwer alt uppå äfwersta däcket, skantzen och hwaräst elliest deß hielp behöfwes, så uti seglens refwande, tilsättiande, brassande och intagande, med hwad mehra, som hans förmågo kan stå at åstadkomma. Deßlikes bör han wid ankrarnes lyftande wara wid Spelet, och wid anckrande anse Styckerne och sättia dem samt protarne regulairt, ömsa watten uti Läske-balljorna esomoftast, hålla Stycke-Taljorne wähl upskutne och uphängde, samt Stycke-lådorne och Kugel-ringarne rena: in summa, han bör wara öfwer alt hwar som behöfwes, och uti Siön, enär owäder är, afton och morgon visitera wid alla Styckerna, jämwäl om nätterne då och då gå om Leé och efterse, om Toback rökes, eller annat förehafwes, hwaraf eldsfara kunde tima, eller redan å färde woro. Deßlikes följer han Kåckarne uti rummet med wäl förwarade Laternor at låta uptaga wed och watten, samt efterser, huru Kockarne omgås med elden, och den om aftonen i Cabysan och annorstädes utsläcka; men förnämbligast åligger honom, wid skieppets klargiörande emot fienden, efterse i hwad stånd det ena med det andra då befinnes. Och som under Actioner med fienden Archlie-mästare äro fördelte wid de angelägnaste posterne, så wäl wid Styckerne, som hand-gewären; Så bör en Archlie-mästare då, icke mindre, än alla andra, wisa sig wara en obehindrad och oförskräckt Soldat, som därhos wet med beskiedelighet, utan owäsende, upmuntra, förmana och underwisa manskapet til tro och tapperhet, uti hwilket upsåt han ei får anse, om det eller det icke just hörer til deß enkannerliga tienstgiöring, emedan troheten i sådane fall drifwer hwar ock en til, at ei skona sig i något, där han någon hielp giöra kan. För öfrigt ställer han sig, uti alt det, som på honom kan ankomma, til efterrättelse, hwad redan här ofwan til Inventarie Constapelen sielf föreskrifwit är.
[Rajalin, Thomas]: Underrättelse om en Inventarie constapels giöremål och plikter under påstående Siö-resor.
[1741]. 4to, [16] s.
Ingår som del fem i Summarier af kongl. maij:ts siö-reglemente, daterat den 18. aprill 1741.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Personnel | Search.
Copyright © 2007 Lars Bruzelius.