TImmermannen uppå ett Örlogs-skiepp måste wara alfwarsam, flitig, achtsam, nyckter, waksam, och för alt en god erfaren Skiepps-Timmerman, som wet och förstår de ordinarie så wäl som extraordinarie förefallande arbeten, så uti stillaliggande uti Hamnar och på Redder, som i Siön uti storm samt wackert wäder, och under Action emot fienden, samt andra tilfällen: Han bör ock förstå något af mastmakerie och därtilhörige stycken. Elliest måste han wara försedd med ett godt wärckfat af allehanda wärcktyg; jämwäl tilkommer honom at hafwa under deß antwardning all förråds Järn-Redskap af Spik, Bultar, puttings-järn, krampor, skienor, skållar, böijlar, ringar, slutningar, yxor, måkare, Täxel, Bandhake, kilar, kran och Sticksåg, kulehand, betings bultar, Lås- och gångjern, med hwad mera, jämwäl allahanda Träwärke, såsom Rodermall, Båtskossar, Klysproppar, Sahlningar, Skottlappar, Skått-proppar, Krampor, Kihlar, Koffernaglar, Skålar, Windbommar, och annat dylikt, så ock Rulle-bly, Slag-lappar, Koppar-bussar, Gryn-säckar med goda stiertar och jemnskurne tunneband, Klys-säckar, Brook at hänga sig uti öfwer sidan, enär påtrånger [sic], Slipsten och hwad mehra; deßutan får han utredning af Bräder, Eke- och Furu-planckor, samt Spik af diverse sorter: Theßlikes Beck, Dref, Talg, Randgårdar, Bordwed, Wagen-skott, Naglar, Krampor, Knapar, Talgbållar/ Hår, med det mehra, efter den emillan Skieppare och Timmermän giorde fördehlningen af det, som til hwarderas upbörd hörer, hwaraf han för sin dehl wid tid och tilfälle kan sig betiena; för hwilket alt, nemligen det honom angår, han kommer at giöra redo och räkenskap och emedlertid det ena med det andra, behörigen sorterat, wäl förwara uti de tilordnade rum, at det kan wara på reda händer, enär så påtränger.
Om alt detta bör ock Under-Timmermannen äfwen wara kunnig, samt hielpa efterse, at ei något fördärfwas igenom råst, wäta och andra tilfällen. Af desse förenämde Persedlar kan Timmermannen ingalunda, utan swårt answar, med mindre han har Capitainens skriftelige ordres, utlåna det ena eller andra til någon, eho det wara må; Icke heller må han, utom Capitainens wettenskap, det ringaste förbruka, aldenstund Timmermannen åligger hwar afton, om giörligit är, låta annotera uti den medgifne förseglade afgångs Journalen all afgång, hwilken Capitainen med des underskrift verificerar, och sedan resan är fulländad, lefwererar Timmermannen all den då i behåld warande Upbörden ricktigt ifrån sig uti de tilförordnade Skieps rummen; och derpå aflägger han i rättan tid den redo och räckning, som wederbör, och hwarom särskilt förordnat är: Men hwad i synnerhet hans Upbörds och afgångs Journal angår, så ställer han sig samma Förordningar til noga efterlefnad, som wid Skiepparens Journal omrörde äro. Wid Skieppets utrustning påminner Timmermannen Capitainen om något på Skieppet skulle fehlas, angående Rodret, Skägget/ Rundholten, Pomparne, Inredan med Krut-durkarne och Slaggångarne med mera; Theßlikes anmäler han sig med attesterade Requisitioner uti wederbörande Contoir, angående bewillning eller anordning på utredningen, hwartil Capitainen ock sielf är honom beforderlig; kommandes sedan utredningen uti Lieutenantens närwaro at uttagas och quitteras, samt om Bord föras, däräst hwart och ett uppå deß tilhörige ort uti god ordning lägges och stufwas. Sedan Skieppet är utlagt, måste Timmermannen ständigt förblifwa om Bord, och låta sig angelägit wara, at alt kommer uti behörigt skick, som honom och deß bedrifsamhet angår: gåendes flitigt omkring i skieppet, at eftersee Läckor och Dråpp; Så bör han ock underhålla skieppet med drifwande och annan skiötzel, som tarfwas kan.
Uti seglande hielper han til hwad han kan, när hans särskilte tienst det medgifwer, men uti Storm bör han wara wakande och flitig, at efterse i Pompsoten samt Pomparne, och gå omkring Portarne öfwer alt, at gifwa acktning, om något skulle begifwa sig eller felas, så wäl nedre uti Skieppet, som upp uti, hwilket på den händelsen han efter giörlighet söker at laga och förbättra. Wid skieppets klargiörande emot fienden, behöfs, det Timmermarnen är öfwer alt til hands, där hans hielp behöfwes, då han bör hafwa sina Instrumenter och Materialier uppå reda händer och til hands, samt för sin dehl besörja, at alt onödigt skräp kommer uti hållskieppet; dock Krut-långningen och Slaggångarne obelamrade, jemwäl at med elden uti hållskeppet ingalunda owåligt må omgås, med hwad mera, som han af skyldig trohet finner sig kunna uträtta, fast det intet egenteligen angår en Timmermans syßla. Under Actionen emot fienden går Timmermannen continuerligen af och til öfwer alt; men i synnerhet uti Slaggångarne samt Pompsoten rundt omkring, til at ärfara om någre grundskått träffat, hwarom han då Capitainen uti tysthet rapporterar, och med största flit söker igenom sina Materialier och Instrumenter at stoppa och täppa Läckorne, hwilket han bäst och mäst kommer at förrätta utom bords hängiande uti Broken med dragg imellan benen, i synnerhet uti Siö-gång; Utom deß ankommer uppå Timmermannen, när något upp i wädret på Rundhålten brister, och det kan hielpas, at han då är skickelig och tiltagsen med sine handtlangare, at bota sådant med fölljare, skålar, spikande och annat dylikt, så wida möijeligheten det wil tillåta. Jemte detta måste Timmermannen uti äntringar och Brandares emottagande wara förtänckt om portarne, undrsta Luckorne, Brandt-Bommars, Bärlingars, Wind-Bommars och yxors framskaffande, med hwad mera, som behöfwes. Efter fulländad resa och Expedition, sedan skieppet är inlagt och det samma, när Landtgången är färdig, kommer at aftacklas, måste Timmermannen löstaga samt numerera alt sådant, som kan förwaras under däcken, såsom: små skålar, trappor, nachterhuus, rökhattar, wakare, naglar, nagel-bänckar, kryßholt med annat dylikt, och sedan alt är förwarat, såsom och Provianten från Skieppet bortförd, äfwenledes dricka, toma fat samt behörige Inventarie och utrednings Persedlar, med mera; Så förser Timmermannen alla understa Luckorne med wädertralljor, och öpnar alla skafferien, durckar, wäder-portar och luft-hålen, jämwäl efterseer, at ingen orenlighet blifwer liggiandes uti Hållskieppet eller andra wincklar; Deßlikes förseer han Rundholten med nödig stötning och annan skiötzel; jemte detta måste Timmermannen hafwa ett wakande öga, sedan Skieppet är uplagt, på Portarne, Klysen, Mastkragarne, öfwersta Tralljen och Luckerne, at ingen röta må förordsakas igenom dropp, med det mera han, igenom deß försicktige omhugsande, afseer betarfwa at lagas; til hwilken ända han esomoftast måste wara om Bord, enär regnwäder är, och gifwa Equipage-mästaren och Skieps-bygmästaren wid handen, huru Skieppet är beskaffat, så med det ena, som andra, i anledning hwaraf han påminner om alt hwad som tarfwns [sic] och tienar til Skieppets Conservation.
[Rajalin, Thomas]: Om Inventarie timmermäns skyldighet.
[1741]. 4to, [4] s.
Ingår som del sex i Summarier af kongl. maij:ts siö-reglemente, daterat den 18. aprill 1741.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Personnel | Search.
Copyright © 2007 Lars Bruzelius.