Beskrifning om thet wid Kongl. Amiralitetet nu brukelige Bakningssätt. efter författadt Reglemente, som grundar sig på the af Herr General Majoren och Commendeuren af Kongl. Swerds Orden, von Lantingshausen anstälte nyttige Rön och Försök, samt hwad erfarenheten sedermera bestyrkt; warandes samma Reglemente af Hans Kongl. Maj:t under then 6 September 1751 til alla delar i nåder gilladt, samt til underdånigt följe theraf, utaf Theß och Riksens Amiralitets Collegio then 13 Februarii 1752 utfärdat.

1:mo, Then Råg, hwilken Kongl. Amiralitets-Collegium uphandlar, betingas hälst til then swåraste wigt man erhålla kan, jemte the flere nödige wilkor, hwaradf wid lefwereringen, af wißa tilförordnade Officerare och Betiente, Proftunnor upmätas och afwägas, efter hwilken upmät- och wägning Rågen betalas, så at tunnotalet allena icke utgiör fundamentet til betalningen och beräknandet.

2:do, Brödwigten blir altid större, alt som Miölet är godt til, så at thet Brödet, som bakas at thet aldratorraste Miöl, slår altid i wigten fördelaktigast ut: Härwid är ock at märka, at Miöl, som är et fierdedels eller et halft år gammalt, gifwer mera i Brödwigten, än nymalit Miöl.

3:tio, När nu förmalning sker, hwilken förrättas wid Lyckeby Krono-qwarnar, som ligga tre fierdeles Mil här ifrån Staden, och äro så belägna, at mälden föres siöledes, förhålles thermed på följande sätt: Först utsökes medelwigten af hwarje Säck, igenom 100 stycken eller flere af the tomma Säckars upwägning, som äro af enahanda sort Duk och swårlek, samt hwarje gång komma at brukas, och ej til annat böra nyttias.

Thernäst sker mätning af så många tunnor Råg, som hwarje gång för sig skola förmalas, och paßas så, at the skola utgiöra full last för enthera af Miölpråmarne, som ordinairt intaga 100 Tunnor hwarthera. Mätningen bör, under en Officerares och Amiralitets-Proviantmästarens eller thes Skrifwares upsikt, uti Skepparens närwaro, som mälden til förmalning föra skal, wärkställas, på sätt som Kongl. Förordningen then 29 Maji 1739 föreskrifwer, hwarefter Rågen äfwen är worden i Magazinet emottagen. Theße trenne Personer hålla öfwer Rågens sort och theß accurate mätning noga Annotationer, och böra the theßutan låta en Tunna af nya målet med sina Kappar i theras närwaro upwägas af hwarje Pråmlast, som skickas til Qwarnen, samt netto wigten theraf anteknas.

4:to, Sedan upwäges all thenna afmätte Rågen på thet sättet, at hwarje Säck, utom theß egen wigt, hwilken i anledning af förenemde profwägning af alla Säckarne, som på en transport nyttias, accurat uträknas til Skålpund och Lod, kommer at innehålla 10 Lispund 2 Marker Råg netto; men som thet til förmalning ärnade tunnetal icke altid kan paßa sig så, af äfwen then sidsta Säcken theraf får then förenämde lika wigt med the öfrige Säckarne, så mätes så många Kappar Råg til, som en sådan wigt äfwen för then sidsta Säcken upfyller, hwilket alt noga anteknas.

5:to, Både wid Bageriet och på Miölpråmarne brukas så duktigt manskap, at hwarje Karl med beqwämlighet up- och utföre trapporne kan bära 10 Lispund.

6:to, Likmätigt the således häldne Annotationer, både efter wigt- och tunnetal, hwilka wid tienstens förlust för Officerare och Proviantmästaren böra wara accurata, sker inlastningen uti Miölpråmarne, och tå Skepparen säckarnes riktiga antal theruti inbekommit, blifwa Lukkorne pålagde och läste, samt Nyklarne med et thertil förordnat Sigill, som förwares af then til upsikt wid Magazinet förordnade Officeraren förseglade, hwilka Skepparen som lasten afförer, sedan medgifwas; hwarjemte han undfår en Pollet af Officeraren och Proviantmästaren underskrifwen, som tydeligen wisar, af hwad sort Råg lasten består, med utsatt tunno- och säcke-tal, somt at i hwarje Säck är 10 Lisp. 2 Mark. Råg, utom Säckens egen wigt, jemwäl huru mycket hwarje Säcks medelwigt i Magazinet bestigit; hwarhos förmäles, at Pråmen är tilläst [sic], och Nyklarne til Låsarne Skepparen förseglade medgifne.

7:mo, Eljest har och händt, i synnerhet wid inrättningens början, och sedermera om Wintren, tå mälden blifwit förd öfwer Land, emellan Bageriet och Qwarnen, at hwarje Säck blifwit förseglad, thet man likwäl sedermera, så til besparing af Lack som tiden, instält, efter alt likafult befunnits äga sin riktighet; dock bör thetta äfwen framdeles åter widtagas, om emot förmodan någon oriktighet thertil gifwer anledning.

8:vo, Enär nu Skepparen med then således lastade och tilläste Miölpråmen til Qwarnen ankommit, samt aflefwererat then medhafde Polletten, och the förseglade Nyklar, til then therwarande Upsyningsmannen, efterser then senare, om förseglingen för Nyklarne är obruten, samt Låsarne oskadde, jemwäl at lasten med Polletten är öfwerensstämmande; och sedan altsammans är riktigt befunnit, samt Rågsäckarne blifwit Mölnaren i Qwarnen af Skepparen tillefwererade, hwarunder Upsyningsmannen bör wara i Pråmen, samt Skepparen följa manskapet til och från Qwarnen, förrättas malningen under Skepparens, som lasten thitfört, och Upsyningsmannens noga inseende.

9:no, The 2 Marker Råg, som jemte the til Qwarnen i hwarje Säck afwägde 10 Lisp. dito, warit medgifne, godtgiöres Mölnaren i afgång och afdustning. Således måste Mölnaren för hwarje 10 Lisp. 2 Marker Råg præstera 10 Lisp. Miöl oafkortat, hwilka 10 Lispund åter wäges i hwarje Säck, utom Säckens egen wigt, som uti Polletten är förmält, tå sig wid sidsta Miölsäckens afwägning sluteligen wisar, om miöllastens förmalning med öfwerskått utfallit, eller och med någon liten brist, som dock intet kan hända, när all nödig försiktighet i akt tages, hwarom bemälte Upsyningsman för hwarje last skriftelig Rapport til Kongl. Collegium afgiwer, utan at likwäl Kronan, hwarken uti bristen eller öfwerskottet någon del tager, utan blifwer för Mölnarens egen räkning, och bör än widare härwid noga i akt tagas, at Miölet skickas tilbakars i samma Säckar, hwaruti Rågen kommit til Qwarnen.

10:mo, Miölets åter inlastning sker uti närwaro af förbemälte Upsyningsman och Skeppare, som tilbakarsförslen förrättar, hwilken förstnämde låter Luckorne för Miölpråmen wäl tillåsa, och Nycklarne förseglade, med et thertil särskilt giordt Sigill, som uti Upsyningsmannens förwar är, bemälte Skeppare åter tillefwerera, jemte then på Rågen medbrakte Poletten behörigen påskrifwen, at then quantitet Rågsäckar Poletten innehöll, til Qwarnen riktigt ankommit, à 10 Lisp. 2 Marker Råg netto i hwarje Säck, och at lika många Säckar tilbakas följa, à 10 Lisp. rent Miöl i hwarthera, utom Säckens egen wigt, med förmälan, at Miölfartyget är riktigt läst, och Nyklarne förseglade Skepparen återlefwererade.

11:mo, Efter Miölpråmens återkomst til Bageriet, efterser Proviantmästaren tillika med Officeraren, om then är riktigt läst, och förseglingen på the medbrakte Nycklarne oskadd, innan låßningen förrättas, efter innehållet af förberörda Pollet och theß påskrift. Proviantmästaren emottager tå hwarje Säck för 10 Lisp, rent Miöl.

12:mo, Sedan Miölet således i Bageriet inkommit, och af Proviantmästaren blifwit emottagit, warda Säckarne i Officerarens, Proviantmästarens och Bagarens närwaro öpnade, samt Miölet i hwarje Säck genomstött med et thertil tienligt träd, på thet Miölet från then warman thet wid förmalningen, i synnerhet om Sommaren, undfåt, må swalna til then följande Dagen, tå störtning sker i järn- eller träbands Fat, neml. trenne Säckar i twenne Fat, som med lika Nummer anmärkas, och utgiör en och en half Säck eller 15 Lispund på hwarje Fat, hwilka Fat sedan betäckas med sina botnar, så at inga Råttor eller Möß theraf något kunna förtära, hwarföre och ingen afgång bestås på thet miölet som i sådane Fat förwaras; therjemte på them, til undwikande af blandning, skrifwes af hwad sort Rågmiölet är, samt när thet blifwit malit, på thet förbakningen theraf må kunna ske efter omständigheterne; och som alt thetta Miöl förwaras uti Rum innom trenne Lås, hwartil Proviantmästaren har then ena, Officeraren wid Bageriet then andra, och Bagaren then tredie Nyckelen, så kommer ock utgiften theraf til bakning at ske utan ny omwägning, och at nedbäras i Säckar, efter the med förbeförde wigt uttömde Fatens antal, à 15 Lisp. på stycket; men om i brist af tilräcklige Fat, störtning af något Miölpartie måste ske, så komma 10 Lisp. Miöl i hwarje Säck at afwägas, och Bagaren tillefwereras.

13:tio, Proviantmästaren må wid tienstens förlust, ej hindra Bagaren med större upbörd på en gång, än högst för 4 dagars bakning kan behöfwas; äfwen som Bagaren ej bör befatta sig med någre återlefwerantser, eller giöra någre utlefwereringar på Proviantmästarens wägnar, widare än at han promt inlöser theß inwisningar på miukt bröd, utan at han eljest står uti någon dependance under Proviantmästaren.

14:to, The järn- eller träbands Fat, som til Miölets störtning brukas, warda, efter Proviantmästarens requisitioner, från Amiralitets Tunnoboden hämtade. Med theras handterande bör warsammeligen tilgå, och järnbanden wid Fatens sammantorkande påslås, at Miölets spilning i thy mål förekommes.

15:to, En gång hwarje Månad justeras Wigterne både i Qwarnen, Magazinet och Bageriet; och ehuru ingen omwägning af Rågen i Qwarnen, eller någon omwägning af Miölet i Bageriet tillåtes, på thet kostnad och tidspillan må undwikas, är dock Kongl. Amiralitets-Collegium obetagit, så ofta thet så nödigt finner, at på thet ena eller andra stället låta giöra profwägningar. Skulle tå någon skiljagtighet sig yppa med Rågen, stadnar thet på Officeraren och Proviantmästaren eller thes Skrifware, men är thet Miöl, så böra Upsyningsman, Skepparen och Mölnaren thet omgälla. Antingen then ena eller andra härutinnan sig förbryter, så förwärkar han sin tienst, jemte thet bristen dubbelt måste ärsättas.

Har Skrifwaren i Proviantmästarens frånwaro warit tå tilstädes, när förbrytelse i thetta mål skedt, så blir han ärelös, och pliktar för öfrigit efter Lag; men til mera säkerhet emot oriktighet i theßa mål, så bör hwarje Säck med 10 Lisp. 2 Mark. Råg netto wigt ifrån Magazinet, samt 10 Lisp. Miöl netto wigt ifrån Qwarnen, wara wäl wägde.

16:to, Skepparen eller then som förer Miölpråmen undfår en månadtlig tilökning af 1 Dal. S:mt på theß Tractamente, tå han fullgiör sin skyldighet, samt thesutan 2 Dal. S:mt för wharje Resa, som han innom trenne dagar emellan Staden och Lyckeby med Rågs utförande, och thet theraf förmalne Miölets åter införande förrättar.

17:mo, Finnes åter på then ena eller andra sidan otrohet, straffas then hårdeligen och til lifwet; men om Skepparen, hwad honom beträffar, är wårdslös, så går han til Marstrand, och bör han ibland annat noga efterse, at alla hål och öpningar i Miölpråmen äro wäl igentäpte.

18:vo, Uti Amiralitets-Bageriet tilwärkas twenne sorter Bröd, neml. 1:o, miukt Bröd eller Ankarstockar, à 4 Marker stycket, som til dagelig consumtion i Land til Wakt- och Arbets-manskapet upgår, och 2:o, tort Bröd, dock intet Skorpebröd, som på flere sätt är mindre fördelaktigt för Kronan, utan Succarie-bröd, til så stort förråd som i thy mål redan är föreskrifwit, eller Kongl. Amiralitets Collegium efter omständigheterne nödigt finner; och på thet et sådant förråd altid må kunna wid makt hållas, utdelas thet äldsta Brödet dels til Arbetsfolket i Land, dels ock till Lastdragarefarten, i hwars ställe åter nytt Bröd tilwärkas.

19:no, Hwad nu thet miuka Brödet angår, så sker tilredningen af Degen, med hälften af Miölet eftermiddagen klockan 4 för Bakningsdagen, och insyres med warmt Watn uti så många Tråg, som nödigt är, på hwilka, så wäl som på sielfwa Borden, alla springor och öpningar, större och mindre böra wara wäl til-klistrade, til förekommande af all Miölspilning. Sker thet i 4 Tråg, så tages thertil 16 Lispund Surdeg, som tilredes af 10 Lispund Miöl, och deles sedan til en fierdedel på hwart Tråg, samt står i sur öfwer natten, tils om morgonen kl. 4, tå thet återstående Miölet, med tilsats af warmt Watn, inarbetas, så at i hwart Tråg blifwer 90 Lispund Miöl, och 2 Lispund lemnas wid hwart Tråg i behåll, at nyttias när Degen skal upslås; hwilket för alla fyra Trågen giör tilhopa 368 Lispund; och när thet med Rågens beskaffenhet instämmer, kan thetta quantum afgifwa 2560 ft. Ankarstockar, som i wigt utgiöra 512 Lisp. miukt bröd eller 5120 Mans portioner för en dag, och kunna uti the i Östra Bageriet warande 8 ft. Ugnar innom kl. 12 om middagen förbakas. Men eljest finnes här twenne Krono-Bagerihus, jemwäl och sådane utwägar, at i Krigstider, eller tå starka Siö-utrustningar i annan måtto förefalla, kunna Bröd-tilwärkningarne til ansenligit förökas, emot hwad innom lika tid blir förfärdigat, när ingen owanlig skyndesamhet är förhanden, och man således kan undwika at öka Arbetarne i Krono-Bagerierne, och the thermed förknippade större omkostningar, som emedlertid, och så länge intet nödfall är förhanden, besparas.

20:mo, Wid Profbakningarne i Augusti Månad År 1750, och the sedermera til then i Junii 1751 anstälte Försök, har Brödförwandlingen utfallit, som thenna § wid handen gifwer, räknat efter et så lindrigt medium, at Bagaren therwid haft avance.

Watnet bör til wigt och mått wara proportionerat efter hwarje slags Miöl som förbakas, på hwilken grund, i anledning af förberörde försök, härmed i Krono-Bageriet härstädes förhålles, som följer, nemligen:

Mot hwarje 200 Skålp. riat Rågmiöl, 21 Kannor Lyckeby Åwatn, hwaraf en Kanna wäger 6 Marker och 4 Lod. Thetta har minst, afgifwit 71½ ft. Ankarstockar, som swarar emot 14 Lisp. 6 1/8 Mark miukt Bröd. Til 200 Skålp. 1/3 oriat Rågmiöl, tages minst 20½ Kannor af förberörde sort Watn; har afgifwit 69 ft. Ankarstockar à 4 Marker ft., giör 13 Lisp. 16 Marker.

Till 200 Skålp. 3/10 riat och 7/10 oriat Rågmiöl, tages minst 20½ Kannor Watn, och har afgifwit 68 ¾ ft. Ankarstockar, som à 4 Marker giör 13 Lisp. 15 Marker.

Efter 200 Skålp. oriat Rågmiöl, med 19½ Kannor Watn, har kommít 68 ft. Bröd eller Ankarstockar, och giör 13 Lisp. 12 Marker miukt Bröd. Man har eljest här wid Amiralitetet haft oriad, men ungstorkad Råg, som af 10 Lisp. Miöl gifwit 14 Lisp. 16 Marker miukt Bröd samt theröfwer; dock som Miölet, efter Rågens olikhet, kan wara mer och mindre tort, eller ock af annan skiljaktig beskaffenhet, emedan äldre malit tål mera Watn än nymalit Miöl; så kommer ock Watnet til Degen therefter at lämpas, efter som thenne skilnad af äldre och nyare Miöl äfwen afgifwer mer och mindre Bröd.

21:mo, Hwar Ankarstock bör wäga til ämnet uti Deg accurat 4 Skålp. 20 Lod, hwilka 20 Lod sedan under bakningen utdunsta, så at hwarje Ankarstock färdig bakad allenast wäger 4 Marker, och skulle några Lod mer än theße 20 Lod under bakningen på någon Ankarstock bortgå, måste Manskapet ändå wara thermed nögde, efter som en sådan Ankarstock til theß consistence äntå är lika med the andre, som ej blifwit så hårdt bakade; Men om befinnas skulle, thet Bagaren eller någon theß Befäll och Arbetare, til något Bröds ämne, mindre Deg använde, hwarpå the tilförordnade Officerare och Proviantmästaren et noga inseende böra hafwa, har Bagaren förwärkat Lifwet, och är han theßutan wid Tienstens förlust förbuden at taga Nyckelen ur Bageri-dören, tå miukt Bröd bakas, på thet wederbörande altid måge hafwa frit tilträde, at gå therin, och wägningen med mera bepröfwa; hwarföre Wåg och nödige Wikter altid böra wara til hands. Hwarje sådant Bröd, som ej får med Watn öfwerstrykas sedan thet är naggat, utan bör sådan öfwerstrykning ske förän thet naggas, swarar emot 2ne Dagars portion för en Gemen, och utgifwes til Manskapet utan at sedan widare wägas, när thet blifwit et Dygn gammalt, för 4 eller 6 Dagar i sänder, alt efter som Årstiden medgifwer, at thet sig ifrån förskämning kan conservera.

22:do, På thet ej mera miukt Bröd må förbakas, än til Manskapet i förberörde måtto bör utgifwas, lemnar Siö-Militiæ-Contoiret Proviantmästaren Förslag 3ne Dagar förr än Bröd-utgiften ske skal, öfwer thet Manskap som bör undfå Bröd; blifwandes både Siö-Militiæ-Commissarien och Proviantmästaren för ersättningen och skadeståndet answarige, om något Bröd förderfwas igenom then förras underlåtande, Förslaget i tid at afgifwa, eller om then senare thet ej affordrar.

23:tio, Som förbakningen, med alt hwad thertil hörer, förrättas i Kronans Bageri under noga upsikt, och rimligheten theßutan kan pröfwas, efter the i föregående 20 §. anförde, och flere sådane försök, hwaröfwer en Förtekning är författad, hwarpå äfwen the flere som förefalla, för hwarje gång anteknas, til nödig uplysning, huru Brödförwandlingarne af allahanda slags Råg är ifrån är utfallit; så låter Kongl. Collegium, efter hwarje Månads slut, wederbörande Contoir skärskåda, huruwida altsammans har sin riktighet, samt om therwid ej något är at påminna, tå, efter beskaffenheten, upgifwa huru Brödförwandlingen utfallit, hwarefter Kongl. Collegium för hwarje Månad genom utdrag af Protocollet föreskrifwer, huru beräknandet ske bör.

Inträffar thet tå at bakningen skedt af samma slags Rågmiöl, som tilförene blifwit förbakat, och inga nya omständigheter sig förete; så ändrar Kongl. Collegium ej hwad i thy mål förut blifwit resolverat. Och som Krono-Bagaren, så nära som thetta förewettandet innefattar, är förbunden til et wist beräknande på winst och förlust, på thet han med så mycket större slit, tilsyn och aktsamhet, må förrätta sin syßla; Så kan han icke heller undgå, at upfylla hawd som brister, emot thet som Kongl. Collegium i förberörde måtto föreskrifwit, hwilket determinerande likwäl sker på så lindrigt sätt, at en trogen och upmärksam Bagare löper ingen fara för brist, men kan nästan altid wara säker om något öfwerskått, thet han får til godo niuta, antingen in natura eller och skälig betalning therföre, som Proviantmästaren under särskilt Titul i räkenskapen uptager; Men på thet thenna winst för Bagaren äntå må hafwa någon närmare gränts, är förordnat, at icke allenast alt hwad som öfwerskiuter 15 Ankarstockars winst wid hwarje Tråg för hwarje bakning, skal såsom en extraordinarie winst tilfalla Kronan, utan ock at om samma winst för Bagaren innom en Månad, skulle sammanlagd öfwerstiga 72 Lispund miukt eller 48 Lispund Succarie-Bröd, kommo öfwerskåttet Kronan äfwen til godo.

24:to, Berörande thernäst Succarie-Brödet, så sker tilredningen på samma sätt, som angående miuka Brödet förmält blifwit, med then skilnad, at i baket tages allenast 320 Lisp. ritort Miöl för hwarje Deg, med lika surdeg och en tiondedel mindre Watn, än hwad til miuka Brödet bör upgå, så at om Miölet är wäl tort af riad Säd, emottager thet 605 Kannor Watn, ehuru thenne Degen bör wara en god del hårdare än then förra.

25:to, Enär nu Degen tilarbetad är, börjas med ämnens afdelning, som, efter tilredandet, inlägges i thertil giorde Trä-machiner, och ther med kafwel utarbetas til fyrkantige Kakor, hwarpå sedan lägges et therefter giordt påtrycknings-bräde, som utmärker huru många Succarie-tärningar af hwarje Kaka blifwa skola, hwartil äro 3ne sorter, neml. om 84, 77 och 60 Tärningar, som af hwarje Kaka blifwa kunna, hwilka sedan med Brödknifwen widare warda ifrån hwarannan noga skilde; på sådane Kakor är onödigt at strö Miöl, efter thet blefwe fruktlöst: Ock tå hela baket på thetta sättet är wärkstält, sättes på hwarje Brödbräde 6 sådane Kakor; räknar man sedan, förän insättningen i Bakugnarne skedt, Brödbräderne, så kan man med lätthet weta, huru många Brödtärningar baket afgifwit, som tå anteknas; Men som icke alt thet Bröd, hwilket efter förberörde quantitet Miöl upslagit warder, kan på en gång i Bakugnarne inkomma, så måste thet i 2ne omgångar ske, thet som först upslagit är och längst stådt i giäsning, insättes i första omgången, som tå Ugnen lagom warm är, bör allenast stå tre fierdedels eller högst en tima, tå thet uttages och lägges at swalna, therpå sker andra Bröd-insätningen i Ugnarne, som ungefär efter twenne timars förlopp, bör wara förbakat, tå thet uttages, och likaledes til swalning utbredes.

26:to, Thetta senare är ungefär kl. 11 förmiddagen wärkstält, och får therpå äfwen then andra insättningen afswalna til klockan et, tå alla Kakorne sönderbrytas til Tärningar. Therpå warder thetta Bröd efter sönderbrytningen åter i Bakugnarne inlagdt, som sker wid paß kl. 2 eftermiddagen, hwarest thet ligger en tima, om thet är allenast efter et tråg, men 2 à 3 efter flere, altsom quantiteten är stor til, tå thet åter uttages, och på Torkugnen upbäres samt ther utbredes, flitigt omröres och wändes, at thet en jämn och tilförlåtelig torka må undfå, som ej förr än Dagen efter winnes, hwarefter thet upbäres på et särskilt Rum, at aldeles swalna. Tå bör likwäl intet kalt Bröd finnas ther förut, efter thet eljest blifwer skämt af then färska hettan, som thet nys torkade Brödet har med sig, hwilket blifwer sedan provisionelt upwägit och inburit uti the thertil inrättade Loger, hwarest thet ligger 6 à 8 Dagar, tå thet å nyo upwäges uti Officerarens och fleras närwaro, efter hwilken wigt Proviantmästaren thetsamma ifrån Bagaren emottager och sig til upbörd beräknar. Sedan inlägges thet under trenne Lås och Nyklar.

27:mo, Här wid Kongl. Amiralitetet hade man År 1750 sådan slags Råg, at Brödet efter theßa Succarie-bakningar utföll som under förmäles: Efter 200 Skålp. riat Rågmiöl, 9 Lisp. 10 Marker. Efter 200 Skålp. 1/3 riat och 2/3 oriat Rågmiöl, 8 Lisp. 19 Marker. Efter 200 Skålp. 3/10 riat och 7/10 oriat Rågmiöl, 8 Lisp. 16¼ Mk. tort Bröd. Efter 200 Skålp. oriat Rågmiöl, 8 Lisp. 16 Marker Succarie-Bröd. Men förutan thet Rågen är af åtskillig beskaffenhet, så faller det betänkeligare at fastställa et wist beräknande på tort än miukt Bröd, efter här wid Amiralitetet för hwarje gång sker så stora förbakningar af Succarie-Bröd, at thet intet lätteligen kan aldeles jämt torkas, och en liten skilnad, hwad torkan angår, likwäl kan åstadkomma så stor åtskilnad i wigten, som äfwentyr wid Brödets conservation i längden; warandes wid et Amiralitet högstnödigt at sådant Bröd blifwer wäl och förswarligen torkat, på thet at thet äfwen, sedan thet blifwit 1, 2 à 3 År gammalt, äntå på Siön må kunna sig hålla; Således blifwer af Kongl. Amiralitets-Collegio, i anledning af hwarje Månads bakning, et wist beräknande faststält, på sätt, som i anseende til thet miuka Brödet, i föregående 22 Punct är förmält; och hwad winsterne och förlusterne på thet torra Brödet angår, så förhålles jämwäl thermed som berörde 22 § wid handen gifwer; dock måste Bagaren taga sin winst på Succarie-Brödet först af thet wid bakningen fallne Brödgruset.

28:vo, Förberörde twenne Bröd-sorter böra Officeraren i Bageriet och Proviantmästaren noga tilse, at the hwar i sin sort wäl och förswarligen bakas, med Bok- och Biörk, men icke Al-wed; och i öfrigit drifwes theße bakningar gemensamt, så om hwarandra, som the med Kronans bästa fördel, så i anseende til Wedens besparing wid the flere Ugnars upeldande, som thet mera närmast inträffa will.

29:no, Bakningen bestrides af 1 Mästare, 1 Gesäll, och 31 gemena Båtsmän, som thertil inöfwas, och, utom wanligit gemene mans underhåld, niuta en liten wedergällning, som dock icke stiger öfwer 10 Öre S:mt om dagen för 7 stycken the skickeligaste som giöra Gesällstienst, och the öfrige 4 Öre S:mt hwarthera; men när intet bakningen sker uti alla åtta Ugnarne, så afgå 4 Man för hwarje Ugn som intet nyttias: Blifwandes Mästaren och Gesällen ej på andra wilkor antagne, än at Collegium äger frihet them låta afgå, när omständigheterna thertil föranlåta.

30:mo, Then Under-Officeraren, som har upgift i Krono Bageriet, afgifwer hwarje Afton en skriftelig raport til en af Kongl. Collegii Ledamöter, huru Bakningen för samma Dag utfallit, hwilken igenomses, och sedan aflemnas til Amiralitets-Oeconomie Contoiret, som then närmare bepröfwar, och uti et sammandrag dageligen införer; men utom theß blifwa twenne likalydande Journaler öfwer förwandlingen och bakningen håldne, then ena af Proviantmästaren, och then andra å Bagarens sida, af en utaf Officerarne som i Bageriet förordnade äro, uti hwilke hwarje gång promt och riktigt debiteras Miölet som Bagaren til förbakning emottager, men crediteras för Brödet, ware sig miukt eller tort, som han åter lefwererar: Börandes inskrifningen i theße Journaler ej ske med blotta Ziffror, utan med Ziffror och Bokstäfwer tillika, samt icke heller then enas Journal lemnas i then andras händer, utan måste theße Journaler åtminstone hwar Lördag, och theßutan sidsta Dagen i Månaden collationeras, hwarefter Proviantmästaren får sine Inwisningar tilbaka, och bägge Journalerne underskrifwas; hwarjemte Bagaren en enskylt Annotation äfwen hålla bör, som han emot förenämde Journaler kan til riktighetens befästande å sin sida noga jemföra, samt eljest ej släppa något Document, hwarföre han utgifwer Bröd, utur sina händer, innan han therföre i förberörde Journaler warder crediterad.

Straxt efter Månadens utgång, bör Oeconomie-Contoiret i anledning af förberörde Dage-raporter och Sammandrag, öfwerslå hwad Bröd-beräknande, i anledning af samma Raporter, och the flere tilhörige omständigheter, för then förflutne Månaden tyckes böra föreskrifwas, hwilket i Kongl. Collegio anmäles, som theröfwer resolverar til alla wederbörandes efterrättelse; hwarefter Proviantmästarens Månads-Journal och Liquidation in duplo med Krono-Bagarens, bör i Amiralitets-Cammar-Contoiret inlefwereras innom fiortonde Dagen i följande Månaden, wid 24 Öre S:mts wite för hwar Dag som öfwerskrides, och jemföres thensamma emot then å Bagarens sida håldne Journalen, hwilken wid hwarje Månads slut i bemelte Contoir inlefwereras, hwilket äfwen månatligen med Berättelse öfwer thet ena och andra til Kongl. Collegium inkommer, som, om altsammans riktigt befinnes, therå theß approbation meddelar, at thermed bestyrka Amiralitets-Proviantmästarens Årsräkning. I öfrigit åligger Amiralitets-Cammar-Contoiret, at fyra Dagar för hwarje Månads ingång tilställa både Proviantmästaren och Bagaren, igenomdragne med Kongl. Collegie Sigill behörigen förseglade Journaler, och fortfares sedan med altsammans på sätt som anfördt är. Sluteligen

31:o, Ehuruwäl föregående 20, 23, och 27 §.§. gifwa wid handen, af hwad orsaker intet något wist Bröd-beränande efter Tunnan af hwarje sort Råg kan til oföränderlig efterfölgd för närwarande och then följande tiden fastställas, så innehåller dock bilagde Utdrag N:o 1. många Exempel, huru Brödbakningarne här wid Kongl. Amiralitetet af tio slags Råg och Råg-blandningar utfallit, icke efter små profbakningar, utan wid stora quantiteters tilwärkande, icke en eller 2ne gånger, utan under ständige Brödbakningar för Åren 1751, 1752, 1753, 1754 och början af thetta År; intet på thet nogaste uträknat, utan så lindrigt och inskränkt, at icke allenast Krono-Bagaren haft therwid avance, utan ock Kronan särskilt winst, hwarom föregående 23 §. närmare förmäler, och thet utom then märkeliga winsten, at thet Brödet som Kronan, enligt berörde N:o 1. fådt 1751, och the senare Åren efter 10 Lisp. 2 Marker Råg, stigit til mera, än hwad Kronan, likmätigt N:o 2, har År 1750 och the förra Åren tilflutit, hwarjemte berörde N:o 2. gifwer wid handen, at Kronan tilförene intet undfådt 10 Lisp. Miöl af 10 Lisp. 2 Marker Råg, utan efter et ungefärligt Medium förlorat 3 1/6 Marker Miöl på hwarje 10 Lisp. 2 Marker Råg netto wigt, men i synnerhet intygar N:o 3, at Kronan 1751 och the senare Åren, wid jemnföring emot hwad N:o 2 för förra Åren utwisar, har wunnit som följer:

1:o, På Bakning af 1/3 riat och 2/3 oriat Rågmiöl, har Kronan wid Amiralitets-Brödbakningarne härstädes the sednare Åren ärhållit tort Succarie-Bröd 11 och 2/5 pro Cent, och på miukt Bröd 21 ½ pro Cent mer än förr.

2:o, På hälften ritorr och hälften oriat Rågmiöl öfwer 4 pro Cent af Succarie-Bröd, och öfwer 10½ pro Cent på thet miuka Brödet.

3:o, Af 3/10 riat och 7/10 oriat Rågmiöl, har Kronan the sednare Åren sådt mer än the förra Åren 10 1/5 pro Cent Succarie-Bröd, och öfwer 21½ pro Cent miukt Bröd.

4:o, Af rökt och Bastugu-torkad Skånsk Sand-Råg, samt Ugns-torkad Gottlands Råg har Kronan 1751 undfådt, som N:o 1 wid handen gifwer, efter 10 Lisp. 2 Marker Råg, 9 Lisp. 12¼ Mark Succarie-Bröd, samt efter lika quantum Råg 14 Lisp. 16 Marker miukt Bröd, och något under, eller efter et medium 9 Lisp. 1 1/6 Mark Succarie-bröd, och 14 Lisp. 10¼ Mark miukt bröd; sammaledes wisar N:o 1, at af hälften Ugns- och Badstugu-torkad och hälften oriad Råg har under tiden fallit 9 Lisp. 12¼ Mark tort Bröd efter 10 Lispund 2 Marker Råg, samt efter et lika quantum Råg 14 Lisp. 16 Marker miukt Bröd, och wid andre tilfällen mindre, eller efter et medium öfwer 9 Lisp. 4 Marker tort Bröd, och 14 Lisp. 3 Marker miukt Bröd.

Nu wisa intet förra årens Räkenskaper sådane Råg-sorter, utan hwad som icke warit riad Råg, har blifwit ansedd såsom oriad, och som thetta likwäl öfwerstiger hwad riad Spanmål gifwer, så skulle winsten för Kronan wisa sig ansenligare, om thensamma i theße mål jemfördes och uträknades emot förra årens Bröd-beräknande af oriad Råg.

Emedlertid flyter häraf äfwen then särskilta anmärkning, at förutan hwad som angår Rågens olika egenskaper, så winnes mera Bröd, särdeles hwad miukt beträffar, när Rågen blifwer Ugns- eller Badstufwu- och Rök-torkad.

5:o, N.o 7 innehåller, at förbakning skedt för Garnizons-manskapet här i Staden, och at Kronan af 10 Lisp. Miöl, som fallit efter 10 Lisp. 2 Marker Spannemål, neml. 2/3 oriad Råg, och 1/3 Korn utur Blekingska Landt-Magazinet, erhåller här wid Amiralitetet 13 Lisp. 9 5/9 Marker miukt Bröd, eller wid paß 34 pro Cent mera än Kronan af en Tunna Spanmål, neml 2/3 Råg och 1/3 Korn, förr sådt innan Kongl. Collegium åtagit sig, at jemwäl för Garnizons-manskapet låta förrätta bakning.

6:o, Thet faller så mycket mindre twifwelaktigt, at Kronan i alla Tider kan och bör efter thetta til godo niuta thet förr omrörde nyare fördelaktiga Bröd-beräknande, som Brödbakningarne här i Amiralitets-Bageriet hafwa wärkeligen fördelagtigare utslagit, hwarföre ock then avance som Krono-Bagaren har oberäknat på sin Lön, såsom et öfwerskott, utom hwad Kronan genom N:o 1 och 3 blifwit tillagdt, fådt enskylt behålla, bestiger likmätigt N:o 4, för sidsta halfwa året 1751 samt för 1752, 1753 och 1754, tilhopa öfwer 1121 Lisp. miukt Bröd, och 303 Lisp. tort.

Och som föregående 23 Punct wisar at en wiß gränts är satt för Bagarens winst, så at Kronan behåller öfwerskottet, när Brödbakningarne under tiden öfwer all wanlighet wäl utslå; Så förmäler förenämde N:o 4, at thylika Kronans extraordinarie winster stigit öf- [sic] 376 Lisp. miukt Bröd, och 252 Lisp. tort dito för ofwannemde tilhopa, hwilket öker Kronans ständiga winster under N:o 3.

7:o, Wißa Calculationer blefwo under then 6 Julii 1751 författade öfwer Brödförwandlingarne här wid Amiralitetet ifrån then 26 Septemb. 1750 til then 13 Junii 1751, hwaraf finnes:

1. At Kronan wid Rågens förmalning til Miöl, på then förut bestådde afdustningen, allenast under samma Tid bespart 197 Lisp. 10 Marker Miöl.
2. The i föregående 16 Punct omtalte små upmuntringar för Skepparne som föra Miölpråmarne, hafwa under berörde Tid stigit til 27 Dal. S:mt, men Kronan har theremot icke allenast bespardt 76 Dal. 6 öre S:mt i utgiften, utan ock wunnit mycket mera i Tiden genom mera skyndesamhet, och therhos.
3. undgådt en förlust af ungefärligen 90 Lisp. Miöl under transporten ifrån Lyckeby Qwarn af the berörde Tid förmalne quantiteter, hwilken förlust the förra åren icke allenast proportionaliter stigit så högt, utan ock under Tiden til långt mera, thesutan
4. har Kronans öfrige avance under sielfwa förbakningen oftanämde Tid belupit til 1672 Dal. 7 öre S:mt, enär alla omkostningarne blifwit afdragne. Än widare
5. anmärkes, at ehuruwäl 2 Lisp. tort Bröd och 3 Lisp. miukt Bröd, efter wanligheten lika anses, och för 1750 intet mera miukt Bröd emot thet torra blifwit beräknat, så har dock Kronan allenast emellan then 6 April och 19 Junii 1751 wunnit 581 Lisp. 16 Marker miukt Bröd, therigenom at thet miuka Brödet efter thet nu beskrefne baknings-sättet, stigit så högt öfwer then omrörde förra proportion, och kommit Kronan wärkeligen til godo, fastän allenast 3 Lisp. miukt Bröd nu som förr, utgifwas i stället för 2 Lisp. tort Bröd, dock äro intet the här under a, b, c, och e, omtalte winster, som äfwen för then följande Tiden continueras, och än äga bestånd, i akt tagne under jemnföringen N:o 3, efter andra angelägna syßlor ej lemna thertil tid, och theßutan wisar N:o 3 endast winsten på förwandlingen från Miöl til Bröd.
6. Therföre har man icke heller här omtalt hwad Kronan bespar i Miöl genom then i föregående 12 §. omrörde anstalten, at Miölet förwaras i Fat, så at Kronan ingen ting kan förlora genom Råtfrat och annan sådan afgång. Än widare

8:o, Har en Calculation blifwit bilagd wid Collegii underdåniga skrifwelse til Hans Kongl. Maj:t af then 27 Maii 1752, som wisat, at tå man å ena sidan anser then förra Bageri-inrätningen ifrån 1733 och til then 1 October 1750, samt å then andra ifrån sidstnämde dato och til 1751 års slut, så har Kronan genom then nu beskrefne nya Bageri-inrätningen allenast för then sednare korta Tiden tilflutit en avance af 8439 Dal. S:mt. För öfrigt

9:o, Wisar Calculationen N:o 5 i hwad måtto Kronan efter then nya inrättningen ungefärligen avancerar på en Tunna Råg, när then förbakas til Succarie-bröd, et Lisp. 10 Marker dito Bröd; men när then förbakas til miukt Bröd, winner Kronan wid paß 3 Lisp. 17 Marker; jemwäl inhämtas ther än widare, huruledes, när man tillika anser, hwad Kronan under Tiden förr betalt til privat Folk, tå the bakat Succarie- och miukt Bröd, så winner Kronan på hwarje Tunna som nu förbakas i Krono-Bageriet til Succarie-bröd, 1 Dal. 13 öre S:mt; men allenast i Dal. 10¾ öre S:mt, när en Tunna Råg förbakas til miukt bröd, emot hwad privat Folk therföre tilförene undfådt, hwilka dock icke præsterat så mycket Bröd efter Tunnan Råg, som berörde N:o 5 utwisar, så at Kronans winst för thenne delen stiger högre i thet mått som the præsterat mindre Bröd.

Kostnaden på transporten til Lyckeby Krono-Qwarn har likwäl icke blifwit inräknad, som kan belöpa til 10 öre S:mt Tunnan; dock är intet någon privat bunden wid Lyckeby Qwarnar; och hwad Kronan angår, så höra samma Qwarnar Kronan til, och får Kronan ther fast ansenligare inkomst, förutan thet theße Qwarnar hwad heldre är finnas för Kongl. Örlogs-Flottan wara omistelige.

Nu är wäl Rågen både til beskaffenhet, wigt och pris föränderlig, men then fördel för Kronan som N:o 5 utwisar, och förut icke blifwit omtalt, är likwäl i sig sielf så mycket större, som then nya Krono-Bageri-inrättningen tillika medförer the utwägar, at Kronan kan innom nog kort Tid i thes härwarande egna Bagerier låta, enär så omtränger, tilwärka ansenlige quantiteter Bröd, och således undgå at härefter för dryg tilökning i utgiften tillita Bagare-Embetet eller andra private personer, hwilket likwäl tilförene har måst ske; så at Kronan också i thetta målet bespar mycket i längden, och jemwäl undwiker the förluster som Kronan på utlefwererad Råg til privat Folk at förbakas, har under Tiden måst widkiännas, sedan igenom långsam lagsökning och utmätnings twång igen ting kunnat winnas.

10:o, Merberörde N:o 5 wisar wäl, at tilwärkningen af miukt bröd, efter then nya inrättningen, utom then förr omtalte transport-omkostnaden til Qwarnen, stiger ungefärligen til 30¾ öre S:mt för miukt Bröd, men af Succarie-Bröd 1 Dal. 1 öre S:mt för hwarje Tunna Råg, men förutan thet Calculationen N:o 6 å daga lägger, at Kronan äntå winner twå 1/12 S:mt mera på hwarie 3 Lispund miukt Bröd, som til Brödkorn utgifwes i stället för Succarie-Bröd, eller på 1 Tunna Råg til sådan wigt och pris, som N:o 6 utmärker, 12 1/3 öre S:mt, efter som Miöl gifwer miukt Bröd öfwer then wanlige proportionen af 2 Lisp. tort, emot 3 Lisp. miukt Bröd; så har Kronan flere fördelar af thet miuka Brödet, medelst besparing af Packhus-hyror, och at Brödförluster undwikas, jemte thet mycken tidspillan, beswär och hielp af Arbets-manskap undgås, som eljest skulle behöfwas til tort Bröds upwägande, transporterande och utlefwererande, med mera. Wid alt thetta är likwäl änteligen

11:o, At i akt taga, at ehuru af ritorr och ritorr Råg kan falla nog olika mycket Bröd, och bägge delarne äntå Finnes af förswarlig godhet, utan synnerlig skilnad på wigten, så gifwer then dock åtminstone så mycket bröd, som sidsta Reglementet och thet här bilagde Utdraget N:o 1 innehålla, hälst Amiralitets-Bagaren utomdeß haft så wacker winst som N:o 4 utwisar, hwaraf jemwäl finnes at Kronan under Tiden haft tilökning af extraordinarie winst; Sak samma med andra sorter Råg, hwarpå berörde N:o 1 wisar nog samma exempel; dock lärer skattas rådligast at bibehålla bewakningen; ty om man endast wille hålla sig wid thet Medium som N:o 3 utsätter, så skulle Kronan komma nog at lida, i anseende til sådan Råg, som gifwer mycket mera Bröd: Således äro wißa här wid Kongl. Amiralitetet tilförordnade, som dageligen hafwa noga upsikt öfwer alt hwad förmalningen och förbakningen angår, på sätt som här förut finnes beskrifwit, och then wedergiälning som therföre bestås, förtienar ej at nämnas, emot the fördelar som Kronan theremot winner, hwilka äro så ansenliga, at the intet tåla thet minsta äfwentyr genom samma upsikts förminskande, och fast mindre uphäfwande, utan fara af en så stor som obotelig förlust i längden, hälst thenna högst nödige och nyttige inrättningen ej utan otrolig flit och möda kunnat bringas i thet skick och til then stadga, som thensamma omsider wunnit.

Carlskrona then 4 Junii 1755.

N:o 1.

Utdrag af et författadt Sammandrag öfwer Brödberäknandet wid Kongl. Amiralitetet i Carlscrona, efter thet förnyade Bageri-Reglementet af then 13 Februarii 1752, jemlikt hwilket Kronan för hwarje 10 Lisp. 2 Marker Råg, oafkortat undfår 10 Lisp. Miöl.

Carlscrona af Amiralitets-Cammar-Contoiret then 30 Apr. 1755.

Per Kreuger.

Transcribed by Lars Bruzelius

Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Provisions | Search.

Copyright © 2000 Lars Bruzelius.