1890. NAUTISKA FÖRENINGENS HANDLINGAR. N:o 2.

Underdåning framställning af Styrelsen om ändring i gällande spisordning för besättningar å Svenska handelsfartyg, jemte förslag till sådan ändring.

Till konungen.

Bestämmelserna i Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse, angående faststäld spisordning för besättningar å svenska handelsfartyg den 3 Februari 1865, uti hvilka bestämmelser genom kongl. kungörelsen den 8 Mars 1889 icke vidtagits annan ändring, än att mått och vigtsatser reducerats till öfverensstämmelse med nu gällande metriska mått- och vigtsystem, hafva länge visat sig vara i flere afseenden olämpliga och derföre ej heller kunnat af fartygsbefälhafvarne efterlefvas synnerligen å aflägsnare farvatten. Då emellertid dessa missförhållanden vid åtskilliga tillfällen framkallat tvister emellan befälhafvarne och rederierna och ledt till rättegångar, hvilka om de ock merändels blifvit afgjorda till befälhafvarnes förmån, dock förorsakat obehag och onödiga kostnader, har behofvet af en revision af spisordningen blifvit allt mera kännbart. Undertecknade, ledamöter af styrelsen för Nautiska Föreningen i Göteborg, drista derföre i underdånighet anhålla, att Eders Maj:t täcktes i nåder föranstalta om åtgärd för afhjelpande af nämnda behof; och hafva vi, för att i vår ringa mån bidraga till en önskvärd lösning af frågan, med ledning af den erfarenhet, som stått oss til buds, uppgjort ett härhos bilagdt förslag till ny spisordning, hvilket förslag vi låtit åtföljas af de motiv, som vid förslagets upprättande varit för oss bestämmande.

Underdånigst:
(Underskrifter).

Göteborg den 10 April 1890.

Förslag till spisordning för besättningar å svenska handelsfartyg.

Hvarje man af besättningen å svenskt handelsfartyg skall i kost pr vecka erhålla:

Dessutom skall hvarje man dagligen undfå under tre, dock ej omedelbart på hvarandra följande dagar i veckan 640 gram salt kött och under de återstående fyra dagarne i veckan 320 gram salt fläsk. Uti kött- och fläskvigten inbegripes benen, dock bör kött och fläsk vara fritt från halsar, läggar och skankar.

På köttet och fläsket kokas ärter, bönor eller soppa med grönsaker, efter befälhafvarens godfinnande. Af ärter eller bönor erhåller hvarje man 33 cenlititer [!] och till soppan 10 centiliter gryn. Till soppan skall i tillräcklig mängd användas lök, rötter eller andra grönsaker, då sådana kunna erhållas färska; i annat fall användas torkade dylika.

Då fartyg ligger i hamn, hvarest färskt kött kan erhållas, skall af sådant, i stället för det salta, minst två gånger i veckan gifvas åt hvarje man 650 gram, benvigten inberäknad, hvaraf med grönsaker och gryn kokas soppa.

Då fartyg befinner sig på sådana platser, der färsk eller salt fisk kan erhållas, eller om salt fisk medförts ombord under resan, må befälhafvaren ega rättighet att högst två gånger i veckan, i stället för kött- eller fläskransonen, låta hvar man erhålla 425 gram fisk och 600 gram potatis, hvartill kokas sås.

De dagar, då besättningen bespisas med fisk, skall den äfven erhålla frukt- eller sötsoppa, kokt på korn,- hafre,- sago- eller risgryn.

Vill befälhafvaren gifva besättningen sill och potatis till frukost, eger han dertill rättighet, i hvilket fall hvar man bör erhålla minst ½ spickesill af vanlig storlek och 600 gram potatis, mot det att köttransonen minskas till 420 gram och fläskransonen till 210 gram, pr man, de dagar sill och potatis erhålles.

Efter fyra veckors enbart njutande af salt proviant gifves 2 gånger i veckan 420 gram preserverat kött i stället för det salta; samtidigt lagas soppa på köttextrakt och grönsaker, så att hvarje man får tillräckligt deraf; eller ock kokas fruktsoppa, i stället för köttsoppa, på dessa dagar.

På längre resor, då rå potatis ej kan förvaras, erhåller hvarje man pr vecka 250 gram preserverad sådan, samt 125 gram torkade frukter till soppor.

Dessutom skall, då fartyget afgår från svensk hamn och resan beräknas öfverstiga 14 dagar, medtagas dricka intill 30 liter per man, — på kortare resor i proportion derefter.

Spirituosa eller dricka må dessutom gifvas till besättningen, då befälhafvaren finner det vara af behofvet påkalladt. I varma klimat undfår i maskinen tjenstgörande personal finsiktadt hafremjöl till en qvantitet, som befälhafvaren bestämmer, att uppblandas i vatten till dryck. Då svårare arbete t. ex. med läckande fartyg eller vid lossning och lastning nattetid förekommer, skall befälhafvaren föröka proviantportionerna.

Ättika, citronsaft, senap, salt och kryddor utspisas efter behof samt sirap, socker och smör till marlagning.

Till kokning och drickning erhåller hvarje man dagligen 5 liter färst vatten.

Sjöman är icke berättigad att för egen räkning bespara någon del af den bestämda födan. Återstår något deraf, utöfver hvad som åtgår till hans dagliga uppehälle, tillhör detta rederiet eller den, som iklädt sig skyldigheten att förse besättningen med proviant.

Fartygsbefälhafvaren är, vid straff, som för bristande omsorg vid fartygets proviantering, enligt sjölagen ansvarig derför, att ofvannämda proviantartiklar äro af god beskaffenhet och att tillräcklig mängd deraf, i förhållande till resans längd, medföres ombord i fartyget, samt att desamma uti behörig ordning komma besättningen till godo.

Dessutom åligger det befälhafvaren att vara försedd med medicinalier, för att användas vid förekommande sjukdomsfall eller kroppsskador till den mängd och af den beskaffenhet kongl. medicinalstyrelsen kan finna skäligt föreskrifva.

Såsom motiv för de ändringar i nu gällande spisordning för besättningar å svenska handelsfartyg den 8 Mars 1889, hvilka innehållas uti det af oss upprättade förslag till dylik spisordning, få vi anföra följande:

Som upprepade klagomål förekommit öfver brödransonernas otillräcklighet, har i förslaget upptagits 4,000 gram i stället för 3,500 gram bröd. Af samma orsak har ransonen af hvetemjöl ökats till 250 gram i stället för 210, och théransonen till 30 i stället för 25 gram.

Då vi föreslagit fisk och potatis 2 gånger i veckan, i stället för det salta köttet och fläsket, samt sill och potatis till frukost, med minskning af kött- och fläskransonerna på dessa dagar, har detta skett för att åstadkomma lämpligt ombyte på maten, hvarigenom dock icke uppstå större kostnader för rederierna.

För att på längre resor förekomma skörbjugg och andra sjukdomar bland besättningen, hvilka ofta förorsakat rederierna stora kostnader för sjukvård i utländska hamnar och hemförskaffning derifrån af sådant sjöfolk, hvilket måst efterlemnas, ha vi föreslagit, att besättningen måtte, efter enbart njutande af salt proviant i 4 veckor, komma i åtnjutande af färsk eller preserverad sådan, i stället för den salta, i synnerhet som det preserverade köttet icke är mycket dyrare än det salta. För samma ändamål hafva vi ansett, att besättningen bör förses med visst qvantum potatis och grönsaker, råa eller preserverade.

Den vid slutet af nu gällande spisordning förekommande bestämmelsen att "vin, bränvin eller andra spirituösa drycker icke tillkomma besättning å fartyg utan att särskild öfverenskommelse derom blifvit i förhyrningskontraktet träffade, samt att som ersättning för dessa varor, der de icke utfordras, hvarje man skall åtnjuta 1 krona 50 öre i månaden", har vunnit sin tillämpning sålunda, att fartygsbefälhafvaren blott i enstaka fall förbundit sig att förse besättningen med dessa drycker; och då sådant aftal icke blivit gjordt, har i regeln den stadgade ersättningen derför ingått i månadshyran.

Då såväl stadgandet i sin helhet som tillämpningen af detsamma medfört olägenheter, hvilka göra en genomgripande förändring önskvärd, hafva vi föreslagit de ändringar i berörda afseende, som förslaget innehåller.

Som oss veterligt något dylikt stadgande icke finnes hos andra sjöfartsidkande nationer och då en sträfvan att på lagstiftningens väg söka åstadkomma nykterhet inom arbetsklassen i vårt land länge gjort sig gällande, torde detta vara ett bevekande skäl för att bestämmelsen om en oftare utdelning af starka drycker bör ur spisordningen utgå, allra helst som denna bestämmelse kan föranleda dertill, att minderåriga bland besättningen, genom upprepadt bruk af spirituösa drycker kunna för desamma fatta begär. I följd häraf föreslås att, såsom ersättning för spirituosa, dricka tilldelas besättningarne och att, beträffande maskinpersonalen, dricksvattnet blandas med hafremjöl, och att utdelning af spirituösa drycker endast bör förekomma vid de tillfällen, som uti förslaget äro upptagne.

Då sjöfolk ofta kan få arbeta både natt och dag, för någon kortare tid, med lossning, lastning eller pumpning af läckande fartyg och dylikt, så tarfvas äfven föda under nattarbetet, och då de föreslagna ransonerna icke äro beräknade härför, så har det föreslagits åläggande för befälhafvaren att efter behof föröka provianten för besättningen, då dylika arbeten förrättas.

Då man i de varma klimaten icke kan beräkna, huru mycket ättika eller citronsaft som erfordas till dryck, hviket äfven är förhållandet beträffande senap, salt och andra kryddor, såväl som sirap, socker och smör till matlagning, ha vi ansett dessa böra få användas efter behof.

Då det qvantum vatten af 4 liter pr man, hvilket i nuvarande spisordning är bestämdt till kokning och drickning, har funnits vara otillräckligt, då endast ranson å vatten utdelas, ha vi föreslagit, att ranson å vatten bör utgå med 5 liter.

Med anledning af att ofta förekommit ombord å fartyg, att en del sjömän inbesparat den utvägda ransonen af socker, kaffe, thé med flere artiklar, för att i hamnen utbyta dessa mot spirituosa eller andra dylika varor, hafva vi föreslagit, på samma gång vi ökat och förbättrat matordningen, infört bestämmelse om att sjöman icke må för egen räkning göra besparingar af den erhållna födan, utan bör det, som icke åtgår, tillfalla rederiet eller den, som af rederiet fått i uppdrag att förse besättningen med kosthåll.

Då ett factum är, att medicinalier sällan eller aldrig finnas ombord på de svenska fartyg, som trafikera kortare farvatten, och då äfven der kan förekomma sjukdomsfall eller personer blifva skadade, hafva vi funnit det böra åläggas en befälhafvare att på rederiets bekostnad vara försedd med medicin, i synnerhet då detta åliggande icke finnes föreskrifvet hvarken i sjölagen eller någon sjöväsendet rörande författning.

STYRELSEN.

Underdåning framställning af Styrelsen om ändring i gällande spisordning för besättningar å Svenska handelsfartyg, jemte förslag till sådan ändring.
Göteborg. Göteborgs handelstidnings aktiebolags tryckeri, 1890. 20,5 cm, 6 s.
Nautiska Föreningens handlingar. N:o 2.

Transcribed by Lars Bruzelius.

The Maritime History Virtual Archives | Provisions | Search.

Copyright © 2007 Lars Bruzelius.