Anteckningar rörande svenska flottans spisordningar till sjös.

Med förbigående af alla äldre spisningssätt, börja vi med det som under Konung Carl XI:s regering år 1676 fastställdes, eller ifrån den tidpunkt då denne store Konung, med biträde af den vidtfrejdade Amiral-Generalen Hans Wachtmeister, genom Flottans förläggande i Carlskrona gaf vapnet ny styrka, ny riktning. Denna spisordning var följande:

Denna spisordning egde länge bestånd, och ändrades först efter att vara begagnad ett tredjedels århundrade, ty i den tiden, kanske deri olik den senare, ville man hafva en mognad erfarenhet till stöd för ändringen. Den 1 Mars 1714 fastställde Kongl. Amiralitets-Collegium att en man skulle erhålla i månaden:

Hittills hade spisordningarne varit ställda på månad, men man fann olämpligheten deraf och den 6 Februari 1716 utgaf derföre Kongl. Amiralitets-Collegium en "Dag- och Spisordning" för 7 man i fatlaget, bestående af samma proviant-artiklar, som den föregående, dock åter med något minskade qvantiteter, och upptagande endast två mål om dagen, nemligen middag och afton. Till det förra spisades alla dagar i veckan ärter, 3 dagar med fläsk och 4 dagar med kött, hvartill om Söndagen ytterligare lades ½ portion kött, och till det senare erhölls 5 dagar gröt med smör och 2 dagar endast smör: bröd utdelades två lispund på fatlaget för fem dagar.

År 1741 den 6 Maj utgafs en "Dag- och Spisordning för Stockholmska Galej-eskadern på sju man i fatlaget, enligt Hans Kongl. Maj:ts nådiga förordnande under den 21 April och 4 Maj 1741" och 1742 den 10 April en "Dag och Spisningsordning för Stockholms Galere-eskader, på sju man i fatlaget, enligt Hans Kongl. Maj:ts nådiga förordnande."

Den spisordning, som af Kongl. Amiralitets-Collegium utfärdades den 18 Februari 1742, att gälla för samma års sjöexpedition, är endast i så måtto olik 1716 års, att den halfva portionen fläsk till Söndagsmiddagen indrogs, men är derigenom märkvärdig att den är den första som nämnde tobak: der stadgades nemligen att "när tobak och bränvin i stället för dricka kom att utgifvas, tilldelas hvarje fatlag af 7 man, om dagen ett fjerdedels skålpund tobak samt 1½ qvarter bränvin."

Redan den 15 April samma år utkom en förnyad spisordning, troligen afsedd för längre resor, hvilken så vida var den förra olik att gröt vankades alla dagar i veckan till aftonen: att när olja kunde erhållas, deraf skulle utdelas 2 dagar i veckan ¾ qvarter på fatlaget i stället för smör om aftonen: att ett halft qvarter Fransk vin till vattenblandning kunde gifvas i stället för dricka, m.m.

Under 1741 och 1742 årens expeditioner hade en stor afgång på Flottans manskap inträffat och man tillskref för en del födan skulden dertill. Att afböja sådant för framtiden utfärdade Kongl. Maj:t icke allenast under den 3 Mars 1743 en ny spisordning, utan ock under den 10 i samma månad ett Reglemente, hvarefter utspisningen skulle lämpas, och hvarigenom anbefalldes, dels att manskapet, när fartygen ligga i hamn, skulle erhålla förfriskning och dels att förknappning skulle iakttagas, så att sju man spisade på fem eller sex mans kost efter omständigheterna, emot kontant ersättning för hvad som besparades. Spisordningen var så vida olik den förra, att hvarje man erhöll en jungfru bränvin till frukost dagligen, "dervid han förtärer af sitt innehafvande bröd:" att ett halft skålpund tobak bestods på man i månaden, samt att, vid svårt arbete, manskapet kunde erhålla en portion bränvin till förfriskning emot det att frukostbränvinet för följande dagen indrogs. Särskilda spisordningar, grundade på detta nådiga Reglemente och den fastställda spisordningen, utfärdade Kongl. Amiralitets-Collegium den 9 April samma år att tjena till efterrättelse vid de tillfällen, då 7 man spisa på 6 mans skaffning och då 7 man spisa på 5 mans skaffning; och uträkningar till rättelse för utvägningen om bord utfärdades samma dag.

För transporten till Stralsund fastställde Kongl. Maj:t under den 19 Juli 1757 en särskild spisordning, (*) som innehöll flera nya proviant-artiklar: alla middagar spisades ärter, 3 dagar med kött och 2 dagar med fläsk, en dag med Holsteinsk ost och smör, samt en dag med stockfisk, smör starkpeppar: alla aftnar erhölls gröt: bröd gafs efter en och en tredjedels mark på man, och i ställe för dricka utdelades vanliga qvantiteter tobak och bränvin.

Under den 25 Februari 1758 utfärdade Kongl. Amiralitets Collegium tvenne särskilda "Dagspisordningar," den ena för Örlogsskepp och fartyg och den andra för lastdragare. Den förra var så vida olik de föregående att frukostmålet deri fanns utsatt och att 8 man indelades i backlaget, samt att den trakterade med ny rätter: i stället för de eviga ärterna, skulle nemligen Söndags middag ätas pudding af njurtalg samt hvetemjöl och stockfisk med senap, olja och ättika utdelades två dagar i veckan till middagen: frukosten omvexlade emellan sill och smör, men kunde äfven, när Chefen så fann nödigt, bestå af hafresoppa: aftonen gafs gröt nu som förr: brödportionen fastställdes till en mark och drickat till 1½ stop om dagen, tobak till en half mark på man i månaden och bränvin till ½ jungfru på man om dagen, som likväl endast fick utdelas när Chefen så nödigt pröfvade: då dricka tröt erhöll hvart backlag i stället nio lod tobak om dagen och derjemte till vattenblandning uti Juni, Juli och Augusti månader en hald jungfru vinättika på man och för de öfrige dagarne kontant för ättikan. -- Lastdragare-Spisordningen deremot hade ingen frukost, ingen stockfisk och ingen pudding, var indelad efter 7 man i backlaget på gamla viset, gaf alla dagar ärter till middag, dels med fläsk, dels med kött och dels med sill, gröt till fem aftnar i veckan och smör till två. I afseende på qvantiteten var den ock betydligt olik den förra, synnerligen hvad brödet beträffar, hvaraf bestod två lispund på fatlaget i 5 dagar, eller 1 1/3 mark på man om dagen.

För Officerarnes drängar fastställdes af Kongl. Amiralitets-Collegium den 17 Mars samma år en särskild Spisordning, hvari utstakades huru mycket som för en månad tillkom hvar och en af dem. Den innehöll endast de vanliga proviant-artiklarne, men hade det egna att den, under namn af differenspenningar bestod 28 öre silfvermynt i månaden.

För transporten till Stralsund utfärdade Kongl. Amiralitets-Collegium under den 3 April 1758 en ny Spisordning, hvilken endast i få fall var olik den förra af den 19 Juli 1757, nemligen att nu mera ej skulle utspisas Holsteinsk ost till Onsdag middag, utan i stället kött, samt att hvarje man erhöll fyrafemtedels kanna dricka om dagen, och då det tröt tobak och bränvin.

Uti det af General-Amiralen m.m. August Ehrensvärd den 20 Januari 1766 utgifna Reglemente för Kongl. Arméens Flotta förekommer en ganska enkel Spisordning, §. 620, bestående hafregröt till frukost och korngröt till aftonen hela veckan igenom, samt till middagen ena dagen pudding med sill och andra dagen ärter med kött; bränvin bestods en och en half jungfru och tobak tre fjerdedels lod på man om dagen.

För expeditionen åt Maroco fastställdes den 5 Augusti 1772, efter d.v. Majoren von Standens förslag, en särskild Spisordning efter 8 man i fatlaget: frukosten skulle omvexla emellan ost och smör, fem middagar spisades ärter, dels med fläsk, dels med sill eller stockfisk, samt 2 dagar salt kött med njurtalgs-pudding och alla aftnar åts gröt: dricka bestods trefjerdedels kanna och bröd en och en åttondels mark på man, och när dricka och bränvin icke kunde fås, skulle manskapet erhålla "till mans ett qvarter Spanskt vin om dagen, men af mindre starkt och dyrt vin ett och ett halft qvarter om dagen." Det stadgades derjemte att "på utrikes orter, der Citroner och sådane gröna skörbjuggsörter, som Fältskären anvisar, vanka, bör manskapet tillhållas att deraf så mycket som tjenligt finnes förtära."

För Kongl. Arméens Flotta fastställdes en Spisordning den 12 Maj 1773.

Under den 25 Juli 1780 afgaf Kongl. Amiralitets-Collegium ett "underdånigt Projekt till Spisordning för 8 man i fatlaget att nyttjas på Kongl. Maj:ts Örlogsskepp och Fartyg. "Detta projekt, som under den 2 Augusti samma år af Kongl. Maj:t i nåder gillades för att under några sjöexpeditioner försökas, jemte Spisordningen för Arméens Flotta, skiljer sig från 1783 års Kungliga Spisordning hufvudsakligen deri att brödet inskränktes till en mark om dagen, att surkål, då den kunde erhållas, skulle spisas en dag och pudding en dag i veckan, att vinättika utdelades till vattenblandning, utom på lastdragarne, der middagsbränvin i stället vankades m.m. Under 1780 års expedition, då denna Spisordning första gången tillämpades jemte Arméens Flottas, måste några jemkningar i afseende på smör och bränvin i begge ske, och dessa jemte hvad General-Amiralen i ämnet sig i öfrigt yttrade, togos i öfvervägande vid upprättande af den Spisordning som 1782 utkom.

En Spisording för resor utom Sundet och i Medelhafvet, att nyttjas då proviantering i främmande hamnar sker, fastställdes på prof af General-Amiralen Trolle den 23 October samma år, så vida skiljaktig från de förra att den utsatte endast tre spisningssätt till middagen och omvexlade emellan ärter, bönor, lintsen och pudding, samt att frukosten bestod af bränvin med hvitlöks-essens och ost m.m.

Kongl. Maj:t fastställde i nåder den 24 Oktober 1782 en förnyad Spisordning, hvilken skulle tjena till efterrättelse så väl vid Örlogsflottan, som Arméens Flotta; som i anledning deraf utfärdade General-Amiralen Trolle den 2 December samma år en "Dagspisningsordning för 8 man i fatlaget, att efterlefvas på Örlogsskepp och Fartyg under sjöexpeditioner," hvilken till större delen var byggd på 1780 års projekt, men gaf rundligare qvantiteter, samt dessutom 2 dagar i veckan fläsk.

För transporten till Finland fastställde då varande Utrednings-Kommissionen den 2 Juni 1788 en Spisordning, som var ganska enkel, nemligen: till frukost bränvin, till middag ärter med kött, fläsk eller sill och till aftonen gröt; bröd bestods 1 1/3 mark på man och vinättika till vattenblandning.

Allmänna Spisordningen undergick sedermera den 6 Mars 1790 den förändring att tobaken, som om bord fick utdelas, skulle betalas efter inköpspris.

Den 18 April 1796 fastställde Kongl. Maj:t en ny Spisordning för Arméens Flotta efter 8 man i fatlaget: frukosten omvexlade emellan smör och sill, alla middagar åts ärter med fläsk, sill eller kött och om aftnarne gröt, en half jungfru bränvin på man bestods till hvarje mål, torrt bröd 1¼ mark för dagen, vinättika till vattenblandning ½ jungfru och af tobak lemnades två rullar af ungefär en half marks vigt hvardera, för 5 dagar åt hvarje fatlag, förfriskning af färskt kött eller fisk utdelades när tillgång derpå gafs. Denna Spisordning gällde i många år och tillämpningen underlättades genom en år 1809 från trycket utgifven proviant-uträkning på belöpande persedlar för 1 till 10,000 portioner.

På Kongl. Maj:ts nådiga befallning projekterade Kommiterade för Örlogs-Flottans ärender tre nya Spisordningar, den ena på Nordiska farvatten, den andra i Spanska sjön och den tredje för de sjuke till sjös; hvilka spisordningar Kongl. Maj:t under den 4 Juni 1800 i nåder approberade till efterlefnad under då anbefalld expedition med Fregatten Thetis. Fartygs-Chefen, Öfverste-Löjtnanten och Riddaren Tornqvist anbefalldes att sätta dem i verket och efter expeditionens slut hos Kommitterade anmäla hvad han funnit att anmärka, hvarefter Kommitterade egde att med underdånigt yttrande i ämnet till Kongl. Maj:t inkomma. I afseende på den Nordiska Spisordningen kan anmärkas, att proviant-artiklarne voro de vanliga, att bränvin bestods blott till frukost, att brödportionen fastställdes till en och en åttondels mark, att skeppsgossarne erhöllo två tredjedels portion med fullt bröd, men utan bränvin, att tobak skulle medgifvas, för att till Under-officerare och gemenskap försäljas, samt att på lastdragare, manskap erhöll middagsbränvin, men ingen ättika till vattenblandning. Den andra Spisordningen innehöll de på aflägsnare farvatten vanliga proviantartiklar ost, njurtalg, bönor, lintsen, risgryn, olja och vin: stadganderne voro i öfrigt de nyssnämnda, med ett och annat tillägg.

Under den 23 Maj 1805 förklarade Kongl. Maj:t uti nådigt bref till Förvaltningen af Sjö-Ärendena att, ehuru spisordningarne vid Örlogsflottan voro tillräcklige och ej öfverklagade, måtte en för redogörelsen och revisionen tjenligare och enklare inrättning deraf i underdånighet föreslås, dock utan att medföra någon förlust för Kronan eller manskapet. I anledning häraf förordnade Befälhafvande Amiralen den 22 Juli samma år en Kommittée, under Kontre-Amiralen Lars Wollins ordförande, hvilken den 27 påföljde Augusti meddelade det yttrande att spisordningarne borde bibehållas sådane de voro, med någon förändring i Utspisnings-journalerne, hvilken åsigt af Befälhafvande Amiralen äfven understöddes, hvadan ock Förvaltningen af Sjö-Ärendena under den 1 April 1806 förklarade att de senast fastställde spisordningarne skulle tjena till efterrättelse intilldess annorlunda derom förordnades.

Erfarenheter hade visat att besättningarne på fartyg under sjöexpeditioner i vårt klimat, de hårdaste årstiderna till helsans bibehållande voro i behof af någon uppvarmande och styrkande dryck, som underhöll lifskrafterne under de långa fatiger navigeringen medförde; och då varande högste Befälhafvaren vid Örlogsflottan, sedermera Hans Exellens Grefve Johan Puke föreslog derföre den 2 Januari 1807 hos Kongl. Maj:t i underdånighet att besättningarne under månaderne Januari, Februari, Mars, November och December på expeditioner i Öster- och Nordsjön, måtte få en tillökning i spisordningen af en tredjedels kanna öl på man om dagen i sju dagar af hvarje månad, efter Fartygs-Chefens bepröfvande, och denna underdåniga hemställan bifölls af Konungen, som då vistades i Malmö, den 9 i samma månad, utan inskränkning till ett visst dagtal i månaden.

Uppå Sjö-Militie-Kontorets projekt fastställde Befälhafvande Amiralen den 6 Maj 1808 en Spisordning för transportmanskap af landttrupper för en man dagligen, i afseende på qvantiteterna något minskad emot de föregående.

Under den 12 Augusti 1808 utfärdade Förvaltningen af Sjöärendena en Spisordning till efterrättelse för Arméens flotta, då brist af en eller annan proviant-artikel kan inträffas, af den som likmätigt Kongl. Maj:ts den 18 April 1796 i nåder fastställde Spisordning bestås.

Genom nådiga Generalordres af den 1 December 1808 anbefalldes Amiralen af Puke att på Svenska låta öfversätta Engelska Sjö-Reglementet och begagna detsamma i den Kommittée som under den 21 i samma månad i nåder förordnades till utarbetande af underdånigt projekt huru instruktioner och öfrigt vid Örlogsflottan måtte, så vidt sig göra låter, kunna inrättas i likhet med hvad i England brukligt är, och hvilken Kommittée, bestående af nämnde Amiral, jemte Kontre-Amiralen m.m. Friherre Cederström, med flere, äfven fick sig uppdraget att föreslå en förbättrad matordning för flottorne, såsom hufvidsakligen bidragande att förekomma sådna sjukdomar, som detta år hade härjat. Redan den 11 Februari påföljande året inkom Kommittéen med sina underdåniga förslag, och uti nådigt bref af den 17 påföljde April förklarade Kongl. Maj:t hvad den projekterade nya Spisordningen beträffar, att som den i flera hänseenden kunde medföra väsendtlig nytta, tilläts att det afgifna projektet till en början på de samma år utgående Fregatter och smärre fartyg, fick försökas, så framt tillgångarne och anskaffningen af de dertill nödiga persedlar kunde medgifva fullkomliga försök m.m. Den sålunda tillkomna nya Spisordningen innefattade alldeles lika proviantartiklar som den gamla, men är med densamma i så måtto olik, att den består smör och bränvin till alla frukostar, samt sill endast till Lördag middag, köttet till Söndag middag, då pudding gafs inknappades, hvaremot hvetemjöls-qvantiteten förökades från 16 till 20 lod på man; och ökades äfven fläsk- och köttportionerne, den förra till trefjerdedels och den senare till en mark: en half jungfru ättika och 1 lod socker eller i brist af socker ett sjettedels lod senap på man bestods, att deri doppa köttet och fläsket: citronsaft och socker skulle nyttjas när skörbjugg hade visat sig: till vattenblandning bestods under 8 månader en och en half jungfru rhum och under de 4 vintermånaderne en tredjedels kanna öl och en jungfru rhum: när surkål kunde erhållas, skulle den med ärterna sammanblandas m.m.

I stället för rhum, som ej fanns, utdelades under 1809 års expedition bränvin och genom Kongl. brefvet den 3 Juli 1810 förordnades att denna utdelning för framtiden skulle fortfara till samma mått som rhumen. Någon annan förändring i Spisordningen afhördes icke, hvadan och då, enligt Förvaltningens af Sjöärendena förordnande, 1800 års Spisordning vidare skulle tjena till efterrättelse, den samma, med iakttagande af den sisnämnde ändringen, af trycket utgafs den 22 Februari 1811; men genom nådiga Generalordres den 26 Februari 1812 undergick den sådan ändring att på alla Kronans bevärade fartyg, utom det förut bestådda bränvinet, och till vattenblandning i stället för den förr gifna ättikan, skulle bestås en jungfru bränvin för hvarje karl och en half jungfru för hvarje Skeppsgosse; hvarförutan sedermera, enligt Kongl. brefvet den 15 September samma år, fyrafemtedels lod tobak tilldelades hvarje man om dagen utan ersättning, Skeppsgossar härifrån likväl undantagne, enligt Resolution den 20 Oktober nämnde år.

Transporttrupperne erhöllo under 1812 års expedition lika spisning som besättningarne, enligt nådiga Generalordres den 18 September samma år.

Genom Kongl. brefvet den 23 Mars 1813 förordnades sedemera att hvarje man om bord på bevärade fartyg dagligen skulle erhålla trefjerdedels jungfru bränvin och lika mycket till vattenblandning: att Skeppsgossarne blott skulle åtnjuta en half jungfru till vattenblandning, under tjenstgöring på bevärade fartyg: att på lastdragare ingen vattenblandning bestods, utan i stället en jungfru bränvin till frukost och en half dito till middagen, samt att med extra förplägning af öl och bränvin skulle förhållas uti redan stadgad ordning, men med iakttagande att bränvinet allenast skulle bestås till trefjerdedels jungfru på man.

I grund af alla dessa föreskrifter, hvilka under 1813 års expedition, enligt Förvaltningens af Sjöärendena föreskrift den 5 April samma år, redan tillämpats, stadfästade Befälhafvande Amiralen den 17 Mars 1814, efter Sjö-Militiæ-Kontorets förslag, en Spisordning för Nordiska farvatten, hvilken af trycket utkom och gällde till 1825 års slut. För expeditionen åt Vestindien fastställdes äfven af nämnde Amiral, efter Kontorests [sic] förslag, en särskild Spisordning, hufvudsakligen enlig med den år 1800 approberade och blott med iakttagande af sedermera skedda förändringar.

De Spisordningar, som fastställdes uti Kongl. Maj:ts nådiga Reglemente för hushållningen och redogörelsen under sjöexpeditioner den 29 Augusti 1825, voro endast i få fall olika de sist utgifna: på Nordiska farvatten skulle manskapet erhålla ¾ jungfru bränvin till frukost och ½ jungfru till middagen, utom den ¾ jungfru som bestods till vattenblandning, och oberäknadt extra förplägning: en åttondedels kanna varmt öl fick hvar och en vid emottagande af hund- och dagvakterne: ärterna skulle på stålqvarn om bord förmalas till mjöl två dagar i veckan: på längre bort belägna farvatten, der utrikes proviant utspisades, vankades ost, njurtalg, kalavanser, lintsen och bönor, men icke middagsbränvin, hvaremot då Citroner för godt pris kunde erhållas, punch skulle beredas af dem, bränvin och groft pudersocker.

Den af dessa Spisordningar som gällde för Nordiska farvatten befanns under tillämpningen icke uppfylla ändamålet och detta gaf Befälhafvande Amiralen anledning att den 17 November 1832, föreslå en enklare, inskränkt i afseende på qvantiteten bränvin, hvilken artikel till mer än behöfligt qvantum hittills beståtts, och med uteslutande af tobak, såsom för lifsuppehället ej oundgängligen nödvändig. Förvaltningen af Sjöärendena utarbetade äfven ett projekt och begge dessa öfverlemnade Hans Kongl. Höghet Stor-Amiralen med underdånigt utlåtande till Kongl. Maj:t, som under den 27 April 1833 nådigst fastställde en förnyad Spisordning för Flottan, innefattande allenast 2 spisningssätt, med hvilka skulle varieras. Två kokfödemål, nemligen frukost och middag, bestodos om dagen, bränvinet inskränktes till en jungfru om dagen, gröt åts alla frukostar, ärter, med kött eller fläsk alla middagar, och smör eller sill om aftnarne: bröd bestods en och en fjerdedels mark om dagen. Skeppsgossarne erhöllo lika portion som karlarne, dock att bränvinet för dem skulle innestå mot kontant ersättning, tobak, hvilken vanan ansågs hafva gjort till ett nödvändigt behof för karlen, bibehölls m.m.

Så väl under 1827 och 1828 som 1833 årens sjöexpeditioner anbefalldes försök att utspisa de så kallade Pochets potatesgryn, och under expeditionen sistnämnde år, utdelades de utan inknappning af den öfriga Spisordningen, endast som konservationsmedel mot skörbjugg, två gånger i veckan till fläsket, enligt Förvaltningens af Sjöärendena förreskift [sic] den 31 Maj samma år; men berättelserne härom efter expeditionernes slut, vitsordade att denna proviantartikel, såsom gifvande allt för svag föda, icke ansågs af nytta under sjöexpeditioner på Nordiska farvatten och icke eller af besättningarne gerna förtärdes; hvadan dess begagnande icke heller kunde tillstyrkas för framtiden.

Ett annat försök blef anbefalldt genom Förvaltningen af Sjöärendena den 14 Oktober samma år, nemligen att från kött och fläsk vid insaltning skilja benen; och det befanns vid undersökning att af 65 lispund på vanligt sätt insaltadt kött blef 41 lP 1 P benfritt kött, 22 lP 14 P ben och 1 lP 5 P förlust; samt af 65 lP på ett vanligt sätt insaltadt fläsk, 53 lP 17 P benfritt fläsk, 10 lP 5 P ben och 18 P förlust. Vid yttrandes meddelande öfver detta försök afstyrkte Befälhafvande Amiralen att kött och fläsk skulle blifva alldeles benfritt, men föreslog i stället att allt det kött som kom att upphandlas skulle vara rent, utan rygg och läggar, samt att skankarne skiljas ifrån fläsket, och detta förslag, ländande till manskapets båtnad, bifölls af Förvaltningen den 21 November 1833 samt har alltsedan iakttagits.

Den Spisordning som förekommer i det af dertill utsedde Kommitterade år 1834 utarbetade nya Reglemente för Kongl. Maj:ts Flotta för tjenstgöringen samt hushållningen under sjöexpeditioner, är endast i få fall olika den förra under den 27 April 1833 stadfästade, nemligen deri att i denna senare är stadgat att Skeppsgossar ej få tobak, hvaremot den förra innehåller att tobaken för dem innestår emot ersättning lika som om bränvinet sagdt är; hvarjemte den af år 1834 har tvenne tillägg: a) att i händelse, enligt särskild befallning, frukost och aftonspisning skulle med hvarandra ombytas, sådant icke verkade ändring i de bestådda qvantiteterna, och b) huru de på utrikes ort erhållande proviantpersedlar, i afseende på qvantiteterne, svarande emot de i Spisordningen upptagne.

Till begagnande på försök under expeditionen 1834 var uppgjord en ny Spisordning, hvilken bestod till frukost smör och dubbelt öl med socker, eller thée med socker; till middag, ena dagen ärter med fläsk och den andra soppa af korngryn, sveskon, socker och vinättika jemte kött, samt till aftonen alla dagar gröt; så väl brödportionen som bränvins- och tobaksransonen blefvo minskade. För jemförelse mellan fördelarne af denna och Flottans vanliga Spisordning, begagnades den förra på en del fartyg och den sednare på de öfrige. Resultatet blef nästan intet, ty på de fartyg der nya Spisordningen följdes, ansågs den vara af besättningen omtycket och på de öfrige röstade man för den gamla; de anmärkningar man emot Projektet emedlertid framställde, voro att thée i kallare luftstrek ej ansågs nog födande, att bränvinet till middagsmålet ansågs kunna borttagas, att köttportionen borde minskas till hvad den förut varit eller trefjerdedels mark, att färsk fisk när den kunde erhållas, i ställe för kött, borde utdelas, att brödet icke borde minskas, att på aflägsnare farvatten Cacao kunde begagnas i stället för öl m.m.

Fråga uppstod äfven om brödets bakande af sammanblandad hafre och råg, i hvilket afseende försök gjordes, af kvilka [sic] resultatet blef att hafren måste sigtas, men att den icke utan förutgången stark torkning kunde malas och sigtas, samt att det bröd, som vid profbakningarne erhållits, ehuru dyrare än det vanliga, i kraft och godhet icke kunde jemföras med knallarne af enbart råg.

Hvilken är den hälsosammaste Spisordning till sjös är en fråga, hvars besvarande ofta utgjort ämne för öfverläggningar och undersökningar; och hvarom mycket är skrifvet, ännu mera taladt. Fullständigt är detta ämne utveckladt af Amiralitets-Medikus Doktor Arvid Faxe i dess "Afhandling om hushållningen till sjös, i afseende på hälsans bevarande ." Carlskrona 1782, och Öfverfältläkaren Doktor Zetherman i dess "Svar på Kongl. Krigs-Vetenskaps-Akademiens fråga: Uppgift på den med Nationens vana, klimatet och tillgångarne enligaste och lämpligaste Spisordning, klädsel och sjukvård för besättningarne på Svenska örlogsfartyg"; införd i Kongl. Akademeins Handlingar för år 1817. Begge desse skicklige Läkare öfverensstämma deri att den Spisordning är nyttigast, som består af artiklar, hvilka äro afpassade efter sjöfolkets vana i land och med största lätthet kunna bevaras från förskämning; samt att förfriskning af färskt kött bör utgifvas så ofta sådant ske kan. De hafva likväl hvar för sig någon artikel, för hvilken de hysa förkärlek: Faxe är surkåls-patron och Zetherman, som äfven gynnar surkålen, rekommenderar buljons-skorpor och benmjöl. Den förres Spisordning tyckes dock vara enklare än den senares: den har alla dagar korngrynsgröt till frukost och utom en enda, då surkål skulla ges, ärter till middag, med fläsk, kött, pudding eller sill: aftonvard ansågs ej nödig. Zetherman deremot vill gifva tre mål om dagen: till frukost omvexlande sill och smör, till middag vexelvis kött eller fläsk med ärter, surkål, soppa (af buljonsskorpor eller benmjöl med vegetabilier) eller ock pudding, samt till aftnarne gröt, ena dagen af mjöl och andra dagen af korngryn.

G.

Transcribed by Lars Bruzelius

Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Provisions.

Copyright © 1997 Lars Bruzelius.