Med Kran eller Sax, som äro de allmännaste sätten, annars kan det ock ske med en gammal Mast, eller med et annat Fartyg.
Skeppet förtöjes akter om Kranen med Cablar, så flottas Bogsprötet dit, antingen på Flotta eller uti Sjön, så nedrappas den svåra Ginan och slås an på något nedanföre midden, så at Toppen har någon öfverbalance, så nedrappas Topp-Taljan och slås an uti en af bultarne uti Violen, så häftas Mantågen ned 2:ne halfslag om Jösknäet, så lägges Sladdarne af Ginorne til Spels och vindas på båda, men mäst på Topp-Taljan.
När det flutit öfver Gallions-Relingen och med ändan visar midtför Kipen, så kortas Skeppet fram under det man halar på Mantågen; och folket uti Rummet ställer det jämt uti Dynan.
Så brukas det här vid Kran; men vid andra Kranar, där lätta Ginan sitter öfverst, nyttjas den i stället för Topp-Talja, och slås an nedanför Violen.
Skeppet förtöjes vid Kran med Cablar akter och för samt en Cabel tvärs, så at Stormastens spår kommer midtför Kranhufvudet, så flottas Masten dit och lägges emellan Kranen och Skeppet, så nedrappas svåra Ginan och slås ann på midden af Masten, dock så at foten har någon öfver-balance, så nedrappas den lätta Ginan, och slås ann et par fot nedanför den svåra, så nedrappas Topp-Taljan och slås ann under Salnings-knäen, så göres 2:ne stycken Gölings-Block fast på Toppen, och Gölingarne inskäras, så fastgöres et Löståg uti fören, som tjenar til Stopptåg; då Foten går öfver Relingen, så halas Mastflottan undan och Skeppet kortas, intil Kran, så vindas uti Ginorna, men mäst uti Topptaljan, tils Masten blir så rester at Foten visar öfver Fisken, då firas han ned, så sättes Skruftåg och Contra Skruftåg på Masten, och med dem skrufvas han så at Salnings-Knäen visa rätt förut, då firas Masten aldeles ned uti Spåret och Ginorna afslås.
Så brukas det vid denna Kranen, men vid andra där den lätta sitter öfverst, slås den svåra på midden, så at Toppen har någon öfver-balance, och den lätta ofvanföre samt Topp-Taljan vid Toppen, eller ock brukas ingen Topp-Talja, eller och brukas ingen Topp-Talja, utan den lätta slås på Under-Salnings-Knäen.
Fock- och Besans-Masterne tagas in på samma sätt, allenast at Fartyget förtöjes så vid Kranen, at Fiskarna visa midt under Kran Hufvudet, och at til Besans-Masten nyttjas intet mer än en Gina.
Sedan ställena äro utmärkte hvarest de skola sitta, så slås därstädes Knapar, som hindra at de ej få slira upåt; så slås Mast-Sardinen om eller och något Löståg, sedan formeras däraf en Sardin, som så smyges ann, at Sladden som Ginan kommer at sitta uti, kommer på den sidan af Masten, som visar åt Kranen, när Masten står rätt uti Spåret, och den kommer rätt på öfverkant af Bogsprötet.
Man tager 2:ne svåra Spiror om bord; som sker med Bockar och Taljor, och lägger dem uti kryss om hvarandra, så at krysset kommer at ligga på Halfdäcket, emedan det ansenligen bidrager til resningen, och surras tilhopa uti krysset, sedan tages en svår Cabel och göres fast med tvänne halfslag, et om hvardera hornet, så at den ena parten går för ut och den andra akter ut, denna tjenar til Topptåg, och bidrager ansenligen til resningen; så nayas Gölings-Blocket på hvardera hornet, och Gölingar inskäres, så lägges Plankor under fötterna, och Däcket stöttas där fötterna af Saxen kommer at stå, så sättes Taljor på fötterna både för- och akter ut, så smyges en Stropp på hvardera sidan, så högt up under krysset som möjeligit är, och däruti hakas svåra Taljor eller Takel med de andra Taljehakarne uti Stroppar smygde om Manshufvuden eller Pålare förut.
Om man har Spel på Backen, så kan man lägga främsta Toppåget til Spels eller ock sätta Taljor på detsamma, så taljas på dem och tillika på de Taljor som sitta på fötterna, och gå akter, under det man fir på aktersta parten af Topptåget, då Saxen skall resa sig, sedan Saxen är rester, så taljas på För- och Akter-Taljorna på Fötterna, tils Saxen kommer litet akter om Mastfisken, då fötterna knapas, surras och klossas.
Om det är en mycket svår Sax, så reses först en liten Sax, som tjenar at resa den svåra, så at man sätter en Gina eller Taljor på den svåra Saxen, och med de andra Talje-hakarne uti krysset på den lilla.
Sedan Saxen är rest, uphissas en Karl med Gölingen, så kommer Gin-Blåcket up tätt under krysset och surras med Löståg, äfven så Blåcket för Topp-Taljan, så inskäres Ginan och Topp-Taljan, så flottas Masten om bord til Skeppet, så nedrappas Ginan, och slås ann på midden af Masten, dock så at Toppen har någon öfverbalance, så nedrappas Topp-Taljan och slås an på Toppen, så nayas et par Gölings-Block på Toppen och Gölingen inskäres, så lägges Sladden af Ginan til Spels, och vindas både uti Ginan och Topp-Taljan; när han kan med foten flyta öfver Relingen, så hålles utaf med Löståg, som tages om foten och hvaraf Sladdarna gå antingen utom sidan eller in genom en Styckeport, eller ned på Flottan eller uti Båten, som lägges på sidan; at han icke får göra något slag, så hissas på Topp-Taljan, och vindas uti Ginan, så at Masten reser sig, då Foten visar öfver Fisken, så fires Masten ned uti Spåret, under det han med Skruftåg hålles rätt, så at Salnings-knäen visa rätt förut, så slås Ginorna utaf.
Fock- och Besans-Masterna tagas in på samma sätt, endast at vid den förra Saxen står på Backen, och vid den sednare på Halfdäcket.
Man reser en Sax på backen, som lutar så mycket at krysset visar midt öfver Stäfven, så nayas Gin-Blocken på Toppen och Ginan samt Topp-Taljan inskäres, så flottas Bogsprötet til Skeppet, så påslås Ginan något nedanför midden och Topp-Taljan hakas uti en bult uti Violen, så fastgöres Mantågen med 2:ne halfslag om Gösknäen, så vindas uti Ginan och Topp-Taljan, men mäst uti Topp-Taljan, då foten flutit öfver Gallions-Relingen, så hjelpes Foten med Spakar eller Taljor innom Gallionen, så styres med Topp-Taljan, så at Foten kommer innom Spåret, så halas på Mantågen, och om det ej skulle vilja gå neder, så hakas en Talja uti Violen och Stäfven, och med den tvingas det neder i Spåret eller Dynan.
NB, om man ej har mer än en svår Spira, så kan man ändå taga in et Bogspröt, om man lägger den långskepps, vid Fockmasten, och hissar up och pikar honom öfver Stäfven, surrar honom vid Masten och kilar surrningen, samt lägges åtskillige Borgar på honom, sedan kan man, om man har tilgång, göra en liten Sax, och resa honom uti Gallionen med krysset under denna Spiran och surra honom samt naya Ginblocken där och intaga Bogsprötet på vanligt sätt.
Bogsprötet påslås på samma sätt, då man tager in det med (Kran) Sax, som med Kran, men Master påslås så, at Ginan kommer i akterkant.
Som det är et ganska opåliteligit sätt, så lärer det väl aldrig brukas utan uti nödfall, och då sker det på följande sätt.
Man låter lägga på Vant och Stag om det ej ligger på förut, och sätta ann dem, så afsågas den gamla Masten tätt vid Däcket, och med Domkrafter stöttas den för eller akter om Spåret, så mycket som behöfs, under det man firar och halar på Vant och Stag, at de altid stå like styfva, så klåssas den och surras, och surrningen kilas, så sättes ann Vant och Stag, så hårdt som möjeligit är, så uttages den gamla Maststumpen och Ginblocken najas på Toppen, och förefares som eljest, och sedan som den nya Masten är insatt, så slås an Taklen, eller om det skulle behöfvas en Gina från Masttoppen på den gamla Masten, och så firas den ned, eller häfves utom Relingen uti Sjön, efter omständigheterna.
Man hugger några hugg på Masten emellan Däck och sätter en Domkraft på hvardera sidan och lyfter up Masten några fot, så huggs något på Masten öfver Däck, och därom smyges en Sardin af Löståg, hvaruti hakas et Tackel eller en Talja och med den lyftes hon ut. På samma sätt tager man honom ut när man kapar sina Master och kommer uti Hamn, där man kan få ny Takling, edast at man då nyttjar en Sax at därmed taga honom ut, och kan då tör hända slippa at nyttja Domkrafter.
Man stryker Stor-Råen litet och pikar henne, läggandes Borg på densamma, sedan göres en fyllning utanpå Berghultet, så at man kan sätta Spiror på densamma, så reses et par Spiror, hvars fötter stå på denna fyllning, så at Råen kommer at ligga uti detta kryss, så nayas de uppe vid med Löståg och klåssas, så knapas och surras fötterna och så nyttjas detta til Kran.
Om Taklingen är ny, så bör den först tilkapas och tilvärkas, samt sedermera påtaklas.
Först delas det uti 5 lika delar, på 1/3 nedifrån kommer Stroppen för Fockstag, och hvaruti Dotkoppen för Fockstag sitter.
1:o, Näst Fockstag-Stroppen kommer:
2:o, Indra Vaterstag-Stroppen.
3:o, Bogstag-Stroppen.
4:o, Borgstag-Stroppen.
5:o, Yttra Vaterstag-Stroppen.
6:o, Blindrå-Stroppen.
7:o, Fockbolins-Blocken.
8:o, Tätt under Violen kommer Magermans-Blocken, så Jungfrurna för Vaterstagen, på Fockstag-Stroppen sitter Blocken för Förstängstag-Taljan, nti [sic] Violen äro 3:ne Ögle-bultar, uti den främsta är Jungfrun för Förstäng Borgstag, som bändes in, sedan kommer Blocket för Förstång-Staget, som antingen inbändes eller är det inrättadt med haka, och uti den aktersta Bulten är Förstång Stagsegels-Leydare fast, ytterst på ändan kommer Böjelen för Klyfer-bommen och emellan den och Violen kommer Blocket för Uthalare-Taljan, tätt under Gös-Esselhufvudet äro Blocken för Blinne Topplänter och dess ändar fastgöres med Skotstek, så tages et Lod och och en Lina, som hålles på Bogsprötet, så at det visar midtför akterkant af hålet uti Skägget, och därefter slås Knaparne på Bogsprötet för Vulningarne, Kammen spikas fast midt öfver Förstäfven.
Sker det vid en Brobänk, så har man en Gina från Bogsprötets ända vid Broen, annars hänges en Båt eller någon annan Tyngd där under, så fastgöres en halfsliten Cabel om Bogsprötet, sedan tages Sladden genom hålet öfver Bogsprötet, så lägges den om en Knappståndare, som antingen står på Brobänken eller på en Flotta som ligger för bogen af Skeppet, så sättes stötter under Skäggknäen, på Flottan, så vindas Sladden väl styf, så sejsas up och slås en Kil uti hålet, at intet Sladden får slira, så tages et stag til igenom hålet omkring Bogsprötet, och därmed fortfares tils man fått så många slag som får rum, sist kryssas den, som sker med Taljor på Sladdarne.
Först mätes omkring Dotkoppen och sedan omkring Bogsprötet, därtil lägges så mycket som bändningen fordrar därefter kapas Stroppen af, tränsas uti Tirorna, klädes aldeles och bändes 3:ne Bäntslar, en midtpå och en på hvardera sidam, så at öpningen kommer under Bogsprötet, och det sker inne vid, sedan inskäres en Sladd genom et Block på Bogsprötet, så halas den ut til sit ställe, så göres en ställning af Bräder för folket at stå på, så lägges Dotkoppen dit och Bäntselen pålägges af försvarligt Tågvirke och drages åt så hårdt som möjeligt är.
Man sticker en Sladd up igenom hålet på Däcket om Styrbord til Bagbords sidan, sedan akter om Fockmasten och omkring Dotkoppen, så igenom hålet på Däcket om Bagbord, sedan omkring Stäfven den andra Sladden til mötes, och lägges så mycket til, som bändningen fordrar, så afkapas Trossen efter detta märke, tränsas med Lina uti Tirorne och kläs helt och hållen, så stickes han up och tages omkring lika som märket, och bändes ihop med 3:ne Bäntslar, en midtpå och en på hvardera Sladden, så kläs han med Läder där han går igenom hålen, omkring Stäfven och Fockmasten, så lägges Dotkoppen uti Stroppen och smyges en Stropp om, hvaruti Stor-Taklen hakas, sedan halas styft up, Bentselen pålägges och dräjas hårdt åt.
Han blir lång, som omkring Stormasten, där den kommer at sitta och Dotkoppen, för öfrigt tilvärkas han kika som Fockstags-Stroppen.
Man mäter 2:ne gånger från Jungfrun på Bogsprötet til hålet på Skägget, och tar högst 2:ne famnar mindre, så stickes des in genom hålen uti Skägget och lägges en Bentsel före, så spitsas Sladdarne med kort spitsning, och inbändes en Jungfru, så at spitsningen kommer på öfverkant af Jungfrun, så inskäres Talje-Repet.
N.B. Vaterstagen klädes aldeles.
1:o kommer Lång-Salningarna på hvilka Kalfvarne äro fastspikade.
NB. Kalfvarne kunna ej fastspikas innan Lång-Salningarne först äro fastbultade,
2:o, Aktersta Tvär-Salningen.
3:o, Vursten.
4:o, Takel-Hangrarne.
5.o, Vanten uti sin ordning, först Styrbords främsta Spant, så Bagbords främsta Spant, och så vidare.
6:o Stag och Borgstag.
7:o, Blocket för Storstångstaget.
8:o, Jungfrun för Storstång Borgstag.
9:o, Främsta Tvär-Salningen.
Gölingen slås med halfslag vid den aktersta infallningen för Tvär-Salningarne och lämnas en bukt, sedan nayar man det vid den främsta infallningen, och den lämnade buckten nayas på sjelfva Gölingen, så hissas den up, så at han kommer at ligga på Kinbacken, så bultas han fast och Gölingen slås af.
Gölingen slås midtpå Salningen och najas åt ena ändan sedan hissas den up, och då najningen kommer före, tages den loss.
NB. då Salningen stjelper, sedan passas och bultas den uti Lång-Salningen och spikas.
Man mäter omkring Toppen och därefter afkapas en Tråss lika svår med Vanten, och Sladdarne taglas, sedan hissas den up, lägges omkring Toppen och spikas så at öpningen kommer på förkant.
En Karl hissas up, med en Märklina och tager omkring Toppen och til midt på Kalfven och gör fast Sladden där med et Cabelgarn, så afmätes distancen til öfverkant af främsta Jungfrun, och däruti sättes et märke med en Pinne, så skrufvas ögat litet akter ut, at det kommer uti linie med den nästa Jungfrun, så mätes distancen til andra Jungfrun, och där sättes äfven et märke med en Pinne, och så continueras tils distancen til alla Jungfrurne äro afsatte på Märklinan, då kastar Karlen ned Sladden, så slås Spitsknop uti en Brobänk eller något annat jämt ställe eller plan, om honom kastas ögat på Märklinan, så lägges en Fotkäpp tvärs öfver alla märken och drages linier, så tages 1/3 af främsta Spantets längd, och där sättes äfven et märke samt drages en linia, så tages Vant-Tråssen, som förut är sträkt, och lägges ifrån första linien til andra och sedan tilbakars om Spetsknopen och til första, och kapas af, som då blifver de främsta Spanten, så lägges Vant-Trossen från 3:dje Linien omkring Splitsknopen til 4:de linien, och samma väg tilbakars igen, som kapas af, och der blifver andra Spantets längd, och därmed continueras til dess alla Vanten äro afkapade, så tages Tråssen och lägges från märket, som utvisar 1/3 omkring Splitsknopen til samma märhe [sic] igen, så afkapas det, och det blir Hangrarnes längd, så drages på andra sidan om Spletsknopen en kritad linea öfver alla Spanter, så tages ögat på Märklinan och lägges dubbelt utsträkt från Spletsknopen utåt innersta Parten och sättes et märke, sedan lägges ögat på samma sätt från Spletsknopen utåt eftersta Parten, och där sättes et märke, så drages öfver alla Spanten en linea igenom dessa märken, och äfvenså göres på andra sidan, då dessa linier utmärka ställena för ögonens inbändning, som sker så at Vanterna kläs tils detta märke med Smärting, sedan lägges en Bentsel på, som kryssas, sedan afmätes 3 fot på Vanten för Jungfrurnas inbändning, Vanten kläs på 1/3, tränsas med Lina uti Tirorna; men det främsta Spantet kläs aldeles, och til Besans-Vantet det aktersta, så bändas Causer uti Hangrarne, och de klädas aldeles, så göras en ½ knop och 2:ne Bentslar med Smärting inunder, så at det blir lika med de andra ögonen; skulle det blifva Udda eller Kryss Spant, så lägges Tråssen ifrån märket för det Spantet omkring Spletsknopen, och til samma märke, och lägges så mycket til som halfva Knopen drar ut, så kläs det på 1/3, så göres en half Knop och lägges 2:ne Bentslar på med Smärting under.
NB. vid Bentslarnas påläggande observeras, at de börjas lika långt ifrån midden af Spantet och lägges på inåt.
En Toppstega hissas up och nayas på den aktersta Tvär-Salningen, så förfares Gölnings Blocken från Toppen på Långsalningarne; så slås Gölingarne på neder vid Causen och nayas uppe vid ögonen med et Råband, då nayningen kommit före, tagas de loss, och Karlen, som är på Toppen, håller uti Råbandet, så krängas de öfver Toppen, observerandes at krysset på den ena kommer på Styrbords- och den andra på Bagbords-sidan.
På samma sätt som Tåget lägges til Betings, Styrbords med Solen och Bagbords emot Solen, så bändas de med en Bentsel tätt intil Jungfrun och en längre ut emot Sladden, sist lägges Hufva på Sladden.
På Styrbords främsta är en Knop med Hysing på midden uti Ögat, på Bagbords främsta 2 Knopar, på Styrbords andra 3 Knopar, på Bagbords andra 4 Knopar, och så vidare.
Gölingarna slås på ungefärligen 1/3 af Styrbords främsta Spant och nayas vid ögat med et Råband, så hissas det up, och under detsamma slås Bagbords främsta på, när det kommit up, tages nayningen loss, och Karlen, som sitter på Toppen, håller uti Råbandet, så krängas de på uti sin ordning.
Gölingarne förfares ifrån Lång-Salningarne och nayes på Mast-Toppen, sedan slås Gölningarne på vid kuntan och nayas längs ögat med åtskilliga Bentslar, så slås en Afhålls-Göling på Ögat, och med et Råband göres fast vid Ögat, så hissas det up, och då första bentselen kommer före, tages den loss och hissas på Gölingen, då den andra kommer före, så fires den och hissas litet under det Karlen på Toppen tager uti Råbandet, som är fast uti ögat och kränger det öfver Toppen, sedan pålägges Borgstaget endast med en Göling, men annars på samma sätt.
Lika som den aktersta.
Lång-Salningarne fastbultas, Kalfvarne fastspikas och kläs med Läder, sedan aktersta Tvär-Salningen, så Vursten, så Takel-Hangrarna, sedan Vanten uti sin ordning, så Stag och Borgstag, och et stycke uppå Råtten på akterkant kommer först Junfrun för Kryss-Stång-Stag, och en Junfru för Kryss-Stångs Borgstag, så främsta Tvär-Salningen.
Lång-Salningarne fastbultas, Kalfvarna fastspikas och kläs med Läder, sedan aktersta Tvär Salningen, så Vursten, så Takel-Hangrarne, som endast blir et par, hvars kryss sitta på akterkant. Så Vanten uti sin ordning, sedan Stag och Borgstaf, så Blocket för Mesans Cardel; uppå Råtten sitter 2:ne Bultar hvaruti hakas et änkelt Block för indra Dirken, uti andra Bulten fastbändes ändan af Dirken.
Stor- och Kryss-Märssarne läggas på förkant til påslagning, men Förmärssen på akterkant; vore det nu Förmärssen som skulle påläggas, så firas först Toppstegan ned, så rappas Gölingarna ned från Förtoppen på ena sidan af Storstaget, och tages in under Märssen, som förut är lagd tilrätta, up igenom Björnhålet, och göres fast på akterkant med halfslag och 2:ne rundslag, samt nayas med åtskillige Bentslar längs underkant af Märssen, så nedrappas Afhålls-Gölingarna från Stortoppen, och slås an, den ena på förkant och den andra på akterkant af Märssen, de slås an med halfslag och rundslag; så hissas från Förtoppen på Gölingarna och hålles af med de från Stortoppen, tils Märssen kommit fri för Salningarna, då första nayningarna affiras; sedan hissas tils den andra kommer, då fires på den öfversta Afhålls Gölingen, och vid najningen vid Björnhålet af Märssen, då Märssen stjelper sig öfver Toppen, alla Gölingarna affiras och slås af, då Märssen sist baxas tilrätta och häftas med Bultar.
Det sker på samma sätt med de andra Märssarne, endast at Afhålls-Gölingarne för Stormärssen, äro de som sitta på Förtoppen, och Afhålls-Gölingarna för Kryssmärssen äro de som sitta på Stortoppen.
NB. Om Masten är af de nya, så tages Storen up på akterkant.
Stormärssen pålägges på samma sätt ifrån aktern som Förmärssen, då Mesan-Gölingar nyttjas til Afhålds-Gölingar.
Krysmärssen pålägges och uptages på förkant med dels förkant på aktern, Mesan-Gölingar anslås och nayas som vid För-Märssen är anmärkt, Store Gölingar blir Afhålls Gölingar, och när den flutit öfver Toppen, nedfiras han på Salningarna, Gölingar och Naytåg losstagas, Gölingarna förfaras och anslås på det sättet at Märssen under hissningen skrufvas til rätta, då Gölingarne afstickas, Märssen bultas och sprintas.
Äldre tiders Märssar, hvars för- och akterkant äga nästan jämnvigt, kan så väl påläggas ifrån fören som ifrån aktern, i synnerhet Kryssmärssen, den senare tidens hela Märssar, hvilka hafva sin minsta bredd på förkant, äro beqvämast at pålägga ifrån aktern, som med För- och Stor-Märssarne är ganska lätt, men Kryssmärssen något svårare, i synnerhet om det blåser, emedan Afhålls-Gölingarna ej kunna resas högre än på Flaggspelets knä.
At stjelpa Kryssmärssens akterkant öfver Toppen, är mindre försiktigt, hälst undra najningarne då måste läggas mycket nära dess förkant, at den minsta väderpust, i anseende til akterkantens större bredd, kunde stjelpa den för öfver då de öfra najningarna aftagas. Skulle det med nog farhåga låta sig göra, tar likväl Märssens akterkant, då den släpper Toppen, så hårdt slag emot Kång-Salningarnas aktra ändar, at de uti inbröstningen kunna bräckas.
Först lägges Styrbords del af Märssen i ordning på Däck och Styrbords sida, med sin förkant åt fören, Fock-Gölingarnes aktra ändar samt Store Gölingarnes främsta ändar nedtrappas på Styrbords sidan om Storstag, Bagbords Fock-Göling anslås i midskeps-hörnet af Märssens akterkant, stäckes så directe til midskeps-hörnan på förkant och nayas så nära hörnan som möjeligit, med smärt men godt Najtåg och rediga slag; Styrbords Göling anslås äfven ock på Märssens akterkant midt emellan midskeps och yttra Rundhörnan, sträckes därifrån til en tredjedel af Rutan och najas vidare til förkanten och nayas tätt intil Bagbords Göling, sedan anslås 2:ne Hanfötter, en på Märssens förkant, den andra på dess akterkant; uti dessa Hanfötter antickes Store Gölingar til afhålls på det sätt, at Styrbords blifver den främsta, men lämnas utaf Hanfotens bugt 2/3 åt midskepps och 1/3 bordvars, uti den aktre Hanfoten anstickes Bagbords store Göling, och lämnas af Hanfotens bugt 2/3 bordvars och 1/3 åt midskepps.
Gölingarna halas styfva och hissas, då Märssen börjar resa sig och hunnit öfver Kobryggan och Storstaget, halas vackert på den aktra eller Bagbords Afhålls-Göling, men den främsta eller Styrbords däremot, bör alt jämt hålla Märssen i tvång, så at den ej stjelper på kant; då Märssen hunnit öfver Salningarna, fires Afhålls-Gölingarna til dess at Märssens främsta Midskepps-hörna kommer 6 tum nära Rotten, då Styrbords Fock- och båda Afhålls-Gölingarna stoppas, najningan på Bagbords Fock-Göling i Midskepps-hörnan losstages och Gölingen genomhalas, som nu visar til aktra midskepps-hörnan; nu hissas Bagbords Fock-Göling, Styrbords Fock- och Store Gölingar stoppas, och Bagbords Store Gölingar firas vackert efter rop; när Märssen således är skrufvad, at den hvilar på Salningarna, och dels främsta midskepps-hörna står vid Rottens Styrbords sidan står man i hissningen och lossar främsta najningen på Styrbords Göling, som igenomhalad stannar vid najningen i Rutan, i detsamma hissas Styrbords Fock och Bagbords Store Gölingar, Styrbords Store Göling fires, Bagbords Fock-Göling sträckes, då folket på Toppen under detsamma tvingar Märssen bordvars, Gölingar och Hanfötter afstickes och nedrappas; Märssen lägges tilrätta och bultas.
Den andra eller Bagbords del lägges på sin sida tilrätta och anslås på lika sätt, dock med den skildnad at Styrbords Fock-Göling anslås och nayas i Märssens hörner och Bagbords midt emellan midskepps- och yttra Rundhörnen, nayas i Rutan och utanför Styrbords på förkant, äfven tages Afhålls-Gölingar och Hanfötter contra.
Stormärssens båda halfdelar läggas på hvar sin sida för om Stormasten, med akterkant åt aktern; Store Gölingar och Fock Gölingar, som nyttjas til Afhålls, anslås på lika sätt som förr är nämnt, med den skilnad, at Gölingarna anslås på Märssens förkant och nayas vid dess aktersta kant, som går först up.
De uphissas och läggas hvar på sin Tvär-Salning, bultas och sprintas, de böra äfven förses med en najning i krysset af Tvär- och Lång-Salningen, samt en längre ut på ändan, och dessa najningar kilas.
Deras längd blir lika med Råttens längd, äfven så långt sitter Vursten från Rangården, de afkapas dubbelt så långa som detta märke, af hälften så svår Tråss som Stångvanten, och som förut är sträkt, sedan inrättas de antingen med hakar eller stickas de genom Puttings-Järnen, så at de blifva dubbla, sist läggas de med et halfslag om Vursten och lägges Bentslar på dem.
Vanten ansättas, så nayas Berlingar öfver dem, för Folket at stå på, så äro Veflingarne inrättade med Ögon, och fastgjorde vid främsta Spantet med Bentslar, så fastgöres den med 2:ne halfslag om hvart Spant, och på det sista lägges en Bentsel på Sladden.
Då observeras om foten af Stången ligger för eller akter ut; ligger den för ut, sker det sålunda:
Trenne Stroppar smyges om Stången, en uti Sluthults-Gattet, en ungefär på 1/3 och en något nedanför Toppen, uti den i Sluthults-Gattet hakas främsta Förtaklet och i uti den nästa Stroppen hakas den aktersta Förtaklet, och uti den tredje Stroppen Stor-Taklet, så hissas och Stången drifves förut så mycket man kan, sedan förslås Taklen på det sättet, at uti den medlersta Stroppen hakas främsta Förtaklet, uti den aktersta Stroppen hakas det aktersta Förtaklet, så hissas så länge til dess han flutit öfver Bröstvärnet med Fören, så tagas Gölingarna ned från Toppen igenom Stånggattet och påslås med halfslag och rundslag något nedanföre midden och vid Toppen nayas den med Bentslar, sedan uthakas alla Taklen, så hakas de båda främsta Förtaklen i Stroppen uti Sluthults-Gattet, så hissas up Gölingarne och fires på Taklen tils Stången kommer at stå up och ned, då hissas öfver alt, under detsamma sättes et Stopptåg under Stångfoten, som tages under Kranbalken eller något annat tjenligt ställe, at förhindra den ifrån slag; när Stången kommit up igenom Stånggattet, tages najningen utaf, och då den kommit något högre, slås Gölingarne af Stången, sedan flyttas de ifrån Masttoppen til Stångtoppen, och sist påläggas Fottåg och Råttåg.
Skulle åter Stången ligga med Toppen förut, så påslås Gölingarna straxt och smyges en Stropp uti Sluthults-Gattet, och däruti hakas et Akter-Takel, så hissas på Gölingarna och fires på Taklet tils Stången kommer at stå med Toppen uti Stånggattet, så hakas de främsta Förtaklen i Stroppen uti Gattet, Akter-Taklen hakas ut, och hissas Stången up med Taklen, så högt at Gölingarna kunna slås utaf, då flyttas äfven Gölingarna på Stångtoppen, så hissas Taklen Block om Block och lägges en Kyhl emellan, sist pålägges Fot- och Råttåg.
Gölingar rappas ned från Toppen, genom Gattet, och slås ann med halfslag och rundslag, nedanför midden, och nayas sedan vid Toppen, så smyges en Stropp uti Gattet, däruti hakas et Förtakel, som tjenar til afhåll, at Stången under hisningen ej får slira, när Stången kommer up och ned, hakas båda Stortaklen uti Stroppen i Sluthults Gattet och Förtaklet hakas ut, så blifver Stången, när hon kommit så högt at Toppen visar igenom Stång-Gattet, så lossas Najningen, Gölingarne slås af och Gölings-Blocken förflyttas til Stångtoppen, sedan hissas på Stången, Block om Block, sedan sättes en Kila emellan Mast-Toppen och Stången, sist påläggas Rått- och Fot-Tåg.
Dessa äro af 2:ne slag, Holländska och Svenska; det lägges på Däcket akter om Masten, Gölingar nedrappas på akterkant om Märssen, samt tages hålen på Esselhufvudet och Öglebultarne på underkant, och fastgöres med 2:ne halfslag, sedan tages med et Löståg, och rides båda Gölingarna tilhopa, och därom slås Afhålls-Gölingen, så hissas det up, under det man håller af med Afhålls-Gölingen, sedan fires det ned och passas på Toppen, sedan långas Gölingarne ned på förkant om Märssen och slås på midtpå Kalfven, och med den följer Bultarna up; så hissas den up, bultarna sättas in och Splintar sättas före.
NB. de Engelska följa med Stången.
Sedan de först äro uphissade och lagde i Märssen på någondera sidan och Stången äntrat i Salningarna, afstickes Gölingarna och anslås på Esselhufvudet; den Göling på hvars sida Esselhufvudet ligger, anstickes på aktra ändan och den ifrån andra sidan, manas för om Rotten och slås på främsta ändan, hvarpå hissas i båda, under det Esselhufvudet drifves tvärskepps för om Rotten öfver Vantståndet tils Stång-Gadt visar öfver Stång-Gadt, då göres Gölingarna fast och Taklen på Stången hissas, Stången styres och skjutes igenom Esselhufvudet, hvilket nayas uti 3:ne stolpar, en ifrån aktern och en ifrån hvarje sida, så at Esselhufvudet hänger horizontelt, åter hissas Taklen tils Esselhufvudet visar öfver Toppen, Stången drejas medelst et Skruftåg och Spak i Märssen, et Kihrtåg ifrån hvar sida på foten tils Esselhufvudet visar rätt öfver Toppen, då Taklen firas, Esselhufvudet ramas styft med Måkare, Stången strykes och najningen aftages, och då Esselhufvudet til afsats eller full kant är sackat, sättes Stöttan under dess förkant innan vidare tryckning sker, Gölingarna afstickas och nedrappas.
Sedan Esselhufvudet är pålagdt, skäres Stångvindrarna in.
Stången fires så lång ned, at man kan med beqvämlighet kläda på henne, sedan långas Hand-Gölingen ned, och Stångvindare-Blocken halas up, som hakas uti Stångvindare-Bultarna uti Esselhufvudet, sedan tages Stångvindare-Repet up igenom Björnhålet akter om Masten och skäres in på akterkant genom det ena Blocket, ned genom Stånggattet och under skifvan uti Stånggattet, och tages up på förkant om Masten genom Stånggattet, och genom det andra Blocket från fören til aktern, så skäres det ned genom Björnhålet, så bändas Ögon på Sladdarna af Ginorna, och dessa häftas med Tärsar in uti Stängvindare-Repen.
Salningarna, med Kalfvarna, som äro klädda med Lädar, så Vursten, så Takel-Hangrarna, så Stroppen för Lof-Bardunerne, så Topplänts- och Ref-Talje-Blocken, sedan Blocket för Storbramstag, så Vanten uti sin ordning, sedan Barduner-Stag och Borgstag, så sys Märsfall-Blocken dit om Styrbord; så högt som möjeligt är kommer et Block för Klyfverts Fall och et för Förstång Stagsegel-Fall.
Gölingarna tages från Stångtoppen och sedan inskäres en Göling genom skifvan nti [sic] Stången, så påslås den på förkant och nayas på akterkant, så hissas den up, och då najningen kommer före, så fires den af, då han sjelf stjelper sig öfver Toppen.
Han lägges som en Krants af samma diameter som Stångvanten.
På samma sätt som Under-vanten, endast at de alla blifva lika långa, med distancen ifrån Toppen til underkant af Sluthults-Gattet.
Gölings-Blocken nayas på Stång-Salningarna, så slås de ann på midden och nayas up åt Ögonen, så hissas de up och krängas på uti sin ordning.
Man märker kring Stångtoppen och på halfva Kalfven, så göres et öga däraf, sedan mätes distancen til underkant af Sluthultet, och så distancen från Märssen til underkant af Jungfrurna uti Röstet och tilkapas därefter, samt förfärdigas lika som Vanten, och skulle de blifva udda, tilvärkas det sista som et Kryss-Spant, de påläggas lika som Stängvanten.
På Blocken äro 2:ne Kipar och Skänklingar, som äro så bända, at den ena är 1/3 längre än den andra, så tages den längsta Sladden för om medlersta Tvär-Salningen och omkring Toppen, på Stångtoppen och den kortaste akter om medlersta Tvärsalningen, och så sys de tilhopa och läggas bentslar på.
Då sättes Stången up, så högt at man kan taga Märsråen uti Märssen, och så påläggas Fot- och Rott-Tåg.
Man smyger 4 Stroppar om Råen, den ena ungefärligen på främsta fjerdedelen, den andra på midden, den tredje på aktersta 4:delen samt den fjerde på aktra nåcken; uti den främsta hakas et Förtakel, uti den på midden det aktersta Förtaklet, uti den tredje Stagtaklet och uti den fjerde et Stortakel, så hissas och Råen drifves för ut så mycket möjeligit är; då främsta Förtaklet kommer up och ned, förfares Taklen, så at uti den främsta Stroppen kommer det främsta Förtaklet om Styrbord för om Masten, uti den andra kommer främsta Förtaklet om Bagbord, uti den tredje Stagtaklet om Bagbord, och de andra Taklen hakas ut, så hakas en Talja uti nti [sic] aktersta Stroppen, och med andra Talje-Haken uti en Stropp, som smyges om Bogsprötet, eller ock om Manshufvudet, så hissas så mycket at främsta Nocken flyter öfver Bröstvärnet, så taljas på Taljan, at aktersta Nocken flyter förbi, då fires så smått på Taljan, då han slår sig til Masten, sedan hänges han til påklädning uti de främsta Taklen.
NB. Et godt Stopptåg bör vara från Bogsprötet til främsta Nocken.
Hon delas uti midd och åttondelar, vid midden fastbändas Cardels-Blocken, hvaruppå indre Bukgårdings-Blocken äro fastbände, näst Cardels-Blocket på underkant fastbändas Qvarters-Blocken, på 1/8 yttra Gigtågs-Blocket, emellan yttra Gigtågs Blocket och Cardels-Blocken fastbändes det indra Gigtågs-Blocket, midt emellan bägge Gigtågs-Blocken fastbändas de yttra Bukgårdings-Blocken, ifrån Gigtågs-Blocket, och Nocken delas uti 3:ne lika delar, hvarest Nockgårdings-Blocken fastbändas, på Nocken näst Knapen påklädes först Pärten, så Nocktalje-Skänklingen, så Brass-Blocket, så Skot- och Topplänts-Block.
Så inskäres Cardeler, Cacadorer, Toppläntor och Brassar, Gigtåg och Gårdingar, Taklen urhakas och Råen lyftes litet uti Cardelerne, sedan påklädes Märsråen och upsättes.
Råhangare-Blocken äro med dubbel Kip och så stroppade med 2:ne Stjertar, hvaraf den ena är 1/3 kortare än den andra, så rappas Gölingen ned på förkant om Tvärsalningen igenom Björnhålet, och slås på Hangare-Blocken och nayas långs den längsta Sladden eller Stjerten, så hissas de up så högt som möjeligt är, så tages den långa Sladden genom hålet på Esselhufvudet, up öfver detsamma och neder på akterkant, den korta tages up och möter den långa, så sys de tilhopa.
Hon lyftes med et För- och et Akter-Takel från Kobryggan och lägges på 2:ne Bockar, så delas hon uti midd- och åttondelar, på midden kommer Fall-Blocken och på förkant af dem Buk- och Nockgårdings-Blocken, på 1/8 af Råen kommer yttra Gigtågs-Blocket och midt emellan det och Fall-Blocket kommer indra Gigtågs-Blocket på Nocken kommer först Pärten, så Brassblocket, så Skot- och Topplänts-Blocken, och emellan det och Ref-Talje Gattet kommer Läsegels-Blocket, sist Nockpärten.
Til de svåra Skepps-Märs-Råer äro 2:ne Gölingar nödige på hvardera, de uplångas akter om Märssen, inskäras uti Drejreps Blocket på Toppen ifrån aktern til fören, nedrappas för om Märssen på den sidan om Under-Staget som Råen är liggande, inskäres uti Blocken på Råen och ändarna halas åter up med en Hand Göling för om Märssen up til Stångtoppen och fastgöres, aktra ändarne halas styfva och inskäres uti Märsfall-Knektarna, Toppläntornas ändar anstickas på Handgölingen ifrån Märssen och uphalas på Salningen, Märs-Boglinor, inskurne i sina Block, anslås om Råen hvar på sin sida utom Gölings-Blocket, til Afhålls-Gölingar. Ligger Råen mera förligt eller akterligt än at Gölingen visar rätt ned, då måste den med Takel och Stopptåg därtil förhjelpas, under det at Gölingarne igenomhalas, och så snart Råen är i den prdning at Gölingarna visa rätt up och ned, anslås Taklen, Råen hissas långskepps innom Under-Vanten och styres med Brassarne til Repblocket på Råen hunnit öfver Under-Staget, då kayas Råen med den aktra Brassen och Nocken ledes förut innom Vanten förbi det främsta Spannet, Boglinorna genomhalas och den främsta Brassen manas öfver Under-Staget, då Råen i detsamma slås i fyrkant, Gölingarne hissas tils Råen kommit 2 fot öfver Esselhufvudet, då göres fast och Topplinorne, hvilka under hissningen böra inskäras, halas under detsamma, Råen brassas och toppas rätt och rackas, Gölingarna lossas och utrappas, Drejrep och Fall inskjäras och fastbändas.
Om hon ligger med bagbords Nocken förut, så smyges 4 Stroppar på henne, lika som på Fock-Råen, och samma Takel hakas uti dem, därmed arbetas den så mycket förut, at hon flyter fri för Storvanten om Styrbord, så hakas Bagbords Stortakel uti Stroppen om Bagbords Nocken, och så arbetas Råen uti kryss.
Skulle hon ligga med Styrbords Nocken förut, så arbetas hon på samma sätt tils Bagbords Nocken kan flyta fri för Bagbords Storvant, så hakas et Förtakel om Bagbords Nocken och så arbetas Råen uti kryss, påklädningen på Råerne akter är densamma fom förr, äfven ock sättes Märsråen up på samma sätt.
Storstången påklädes på samma sätt som Förstången, endast at ej något Block för Bramstag kommer om Styrbord, utan et Block up på Rotten, för Mellan-Stagsegels-Fall om Bagbord, et för Standerten, samt et för Storstång Stagsegels-Fall.
Tvänne fasta eller sådane som nyttjas til Märs- eller Bram-Råers rackande, och lös Rack, som nyttjas til Under-Råets rackande.
Tvänne med en eller 3:ne Taljor.
Slädar och Klot trädes up i proportion af Stång och Rå, på 2:ne Trossar eller Rackbälten, sedan inrättas Rackbälterne således, at om det öfversta har sit öga om Bagbord och Sladden om Styrbord, så har det medlersta sit öga om Styrbord och Sladden om Bagbord, så lägges Racken in til Stången, så tages den Sladden som är om Styrbord, under Råen genom Ögat om Bagbord, och så under Råen om Bagbord omkring Racken, öfver Råen om Styrbord, under Råen om Styrbord, omkring Racken, under Råen om Bagbord, därmed continueras så länge Sladden räcker, sist göres den fast med en Bentsel, så tages Sladden, som är om Bagbord öfver Råen igenom Ögat om Styrbord, öfver Råen om Styrbord, kring Racken under Råen om Bagbord, omkring Racken öfver Råen om Styrbord, och därmed continueras så länge Sladden räcker, så göres den fast med en Bentsel, så tränsas Racken emellan Slädarne och Kloten med halfslag.
NB. man lägger en Kila emellan Stången och Råen under det man rackar.
Man träder up Slädar och Klot på 3:ne Krantsar, så at Bugten af den middersta sitter om Styrbord, så kränges den bugten af Bifoten kring Racken om Styrbord, och Sladdarne trädas igenom Dotkoppen, som sitter om Bagbord under Råen, så bändas de tilhopa med et Engelskt Steek, och däruti hakas en Talja, som kallas Bi-Taljan, sedan lägges det aktersta Rackbältet så, at det är en bugt på hvardera sidan af Masten, och at Sladdarne tagas tilbakars och mötas på akterkant af Racken, samt fastgöres med 3:ne Bentslar, bugterna läggas öfvar Råen på förkant, sedan man förut bändt uti dem Causer, och däruti hakas Racktaljor.
Med en Talja sker det lika som är omtalt om Bifoten, och då brukas endast 2:ne Rackbälten, och skulle det vara til Besans-spritet, så sitter Taljan längs Spritet, annars sker det ock på samma sätt.
Hon lyftes med båda Förtaklen och Stag-Taklet från Kobryggan på Backen, sedan påklädes hon så, at på midden kommer Stroppen och Blocket för Uthalare-Taljan, på 1/8 af Råen kommer Gigtågs Blocket, midt emellan det och Nocken kommer Gajblocket, på Nocken kommer först Parten, så Triss-Blocket, sedan Topplänts-Blocket och sist Sladden af Gajen, som fastgöres med Timmerstek på Nocken.
Trissen och Toppläntan inskäres om Bagbord, sedan tages Styrbords Trissen och Toppläntan under Bogsprötet, och kränges på Styrbords Nocken, så taljas han ut med Uthalare-Taljan, och med Trissorna samt Toppläntorna halas han rätt up under Bogsprötet, så lägges Stroppen på.
Han ligger med bugten om Råen, så ligger där en Bentsel utanför bugten, och den ena Sladden är helt kort och den andra lång, så tages den långa Sladden öfver Bogsprötet på förkant om Blinne-Råen, sedan up på akterkant af densamma öfver Bogsprötet, tils han möter den korta, som tages straxt upåt Bogsprötet, så sys de tilhopa med bentsel på öfverkant af Bogsprötet.
En à två Gölingar rappas ned, alt som han är svår til, från Besans-Toppen igenom Stånggattet, och stickes igenom foten på Stången och göres dubbel Bondeknop före, så nayas de uppe vid Toppen med bentslar, så hissas, och då najningen kommer före tages den loss, när han kommer up öfver Esselhufvudet, så påklädes han.
Esselhufvudet är antingen pålagdt med handkraft eller med en à 2:ne Gölingar, som nayas på Stången, och då kan man lägga det på akterkant, och taga afhåll ifrån Hackebrädet, eller ock gå up ifrån förkant uti Märssen och arbeta det på akterkant, så at utkipningen för Stången griper om Masttoppen och lyftes det utan Afhållsgöling.
Observeras om Stångtoppen ligger för eller akter ut; ligger den med Toppen för ut sker det sålunda:
Stången manas ifrån Kobryggan med Takel, och då foten kommit för om Mesan-Masten låter man den hvila på däck medan en Stropp smyges i Sluthults-Gattet, uti hvilken hakas båda Mesan-Taklen, Gölingarna anslås på toppen under åttkanten och nayas; om Sundäck, Skantz-Canoner eller Cajute-Skottet ej hindrar, drifves foten akter ut och Gölingarna hissas, under det at med et Stopptåg Toppen styres til Mesan-Masten, då halas Foten förut och Gölingarne firas tils Toppen sackat under stagögat, då åter Gölingar och Takel hissas, Stången ledes under detsamma til Gadts, då Gölingar och Takel äro anslagne; om det befinnes at något hindrar til Stångens resande på förenämde sätt, då lyftes Foten genast öfver Relingen och drifves ut, Taklen firas, Gölingarna hissas, och när Stången sackat så mycket at Toppen går uti Mesan Stagöga, hissas Takel och Gölingar tils Stången är äntrad; ligger Toppen akter ut, så lyftes Stången af Kobryggan med Stagtakel och Stagtaljen hakade i omsmygde Stroppar, et Mesan Takel hakas uti Stagtakel-Stroppen och hissas, under det Stagtaljan och Takel fires efter behof; när Stagtaglet börjar sträfva emot, affires och uthakas det och manas til foten, Taljan uthakas och Stagtaklet i samma Stropp ihakas och hissas tils Toppen rest öfver Hytta eller Sundäck, då det andra Mesan Taklet afrappas och hakas uti Stag-Talje-Stroppen vid Foten, som hissas tils Foten är öfver Bröstvärn och Toppen så långt akter som behöfs, sedanan [sic] slås båda Mesan Gölingarne på sätt som förenämt är, båda Taklen hakas på foten, Stången styres igenom Stagögat.
Det kapas af lika långt med Stången, om det är hög Topp, annars blir det lika med Rottens längd tillagd, så taglas det på undra ändan och inbändes en Jungfru, och på den öfra splitsas et Öga, så stort at det går öfver Toppen; Vanten och Bardunerne tilkapas på samma sätt som de andra Bardunerne.
Om det äro Salningar, så komma de först, sedan Vursten, så et Block på akterkant för yttra Dirken, så Topplänts- och Reftalje-Blocken, så Vanten uti sin ordning, sedan Barduner, så Stag- och Borgstag, och om ingen skifva är uti Stången, så fastnajas et Block på Toppen för Kryssfall.
Hon påklädes och upsättes lika som en Märs-Rå, undantagandes at hon icke har mer än et Fallblock och et Bukgårdings-Block.
Rån lyftes med Takel från Kobryggan akter ut och lägges så mycket tvärskepps som man kan, så sys et Block på midden, hvarigenom Stroppen inskäres, eller ock rum för Stroppen; tätt intil detta kommer Qvarters-Blocket; på Nocken kommer först Pärten, i fall där är någon, så Brassblocket, så Skot- och Topplänts-Blocken, så inskäres Brassar, Toppläntor och Märss Skot, så smyges en Stropp om Långsalningen och en midtpå Råen, däruti hakas en Talja eller ock nedrappas en Göling från Besans-Toppen och slås ann midtpå Råen, och med den lyftes Råen så högt up som möjeligit är, så pålägges Stroppen sålunda, at på ena Parten är et Öga, så tages up en på hvardera sidan om Stagögat akter om Kinbacken emellan Staget och bändes tilhopa med et dubbelt Skotstek, och samsas så at Steket kommer på akterkant af Rotten.
Det slås på lika som en Stor-Rå och arbetas så långt förut, at det kan styra öfver Halfmånen, så tages et Besans-Takel och båda Stortaklen, och hakas uti Stropparne på Spriet, och med dem bringas det så mycket akter ut som behöfs, och så påklädes det.
Spriet delas uti 7 lika delar på 1/7 från Aktern sitter Cardels-Blocket, och på för- och underkant et enkelt Block för Drängen, och på akter- och underkant sitter et Tvåskifve eller två änkla Block för Broken, sedan delas distancen emellan Cardels-Blocket och yttra Nocken uti 3:ne delar, där Gigtågs-Blocken fastbändas, och emellan dem Sladdarne af indra Dirkskänklingen, på aktersta Nocken kommer först Gardskänklingarna, så Blocken för Uphalaren för Broken, sedan dubbla Blocket, sedan dubbla Blocket för Sein-Linorna, och sist Blocket för yttra Dirken, så kränges Bugten af Rackbältet om Spriet, och på för- och underkant om Cardels-Blocket kommer en Dotkopp för Rackbältets Slädar; på främsta Nocken är et hål hvarigenom en Stropp sitter, uti hvilken Mesans-Brassar med dels Block inbändas, och aldrasist smyges en Stropp för Rack-Taljan, sedan det är påklädt inskäres Cardeler, Garderne och alt löpande Tågvärke på Spriet, sedan lyftes det up och rackas.
Sedan Staget är i bänd satt och Kuntans ställe är utmärkt, stickes 3 á 4 Linstumpar, alt som Staget är 3 eller 4 strängt under Tränsningen, och sedan om Parterna uti Staget, så redes Sladdarna up och knopas så, at den som är på öfverkant knopas med dess emotsvarande på underkant, då är Hjertadt färdigt, så lägges hälften af Sladdarna up åt och hälften neder åt, så fylles med gammal lårding, til dess man får honom så lång som han bör vara, som blir 1½ gång Stagets peripherie, så förbytes Sladdarna, och man fyller honom så at största diametern, som bör vara neder åt Staget, blir 3 gånger Stagets peripherie, och skapnaden göres efter en Mall, som utsökes efter längden och högden, under det at man ständigt förbyter Sladdarna; senda man fådt honom til sin rätta skapnad, lägges så många stumpar af Lina eller Lårding neder vid Kuntans smalaste ända, som får rum på Staget, och äro dubbelt så långa som Kuntan och en gång Stagets peripherie, och så mycket tillagdt, som väfningen kan dra ut, och fästes med 3:ne Rundslag af Lårding, så tages en af de öfra Sladdarne och vulas omkring värpen och lägges nedes åt, så lägges 2 slag lårdings emellan, och man lägger af de öfra Sladdarne, som äro näst intil den förra, vulas om värpen och lägger ned på Staget med Bentsel på, så förbytes Sladdarne och man lägger 2 slag med Lårding, så continueras och observeras så snart några öpningar blifva, man då öker uti en eller 2;ne Sladdar, och när det blifver för tätt, at man då kapar af 2 och 2 uti sender, och at varpen altid går ut, emellan de nästa Sladdarne som han gått förra gången, då tränsas så högt up på Stagögat, som en gång Stagets peripherie, och Sladdarna stickas under klädningen på Stagögat, sist klädes han med Läder på halfva Kuntan, och så långt som han är väfd på Stagögat.
Andra bruka göra honom 1/3 smalare än 3 gånger Stagets peripherie och 1 1/3 af Stagets peripherie långt.
När Stagkuntans ställe är utmärkt, tilkapas Hjertbentslarne, som instickas igenom sjelfva Staget och Bentselens ena ända möter den andra öfver parten cch [sic] knopas, sedan knopas Bentslarnas contra-ändar, därnäst delas ändarna til Valknopen, som kastas up och ned åt, sist formeras Rundknopen, ändarne upredas.
Först kapas det af til sin längd lika med Mastens längd, til Stor- och Besans-Masterne; men til Fockmasten blifver det 1/6 kortare, så sättes i bänd antingen med Spel eller Taljor, så tränsas det uti Tirorna med lina och drages ut, så afmätes från ändan 2 gånger Toppens längd, och en gång Tvärsalningens, då det blir Kuntans ställe, så knopas eller bändes det lilla Ögat, sedan göres Kuntan, så klädes hela det stora Ögat med Smärting och väfs med Lina, så stickes ena Sladden igenom lilla Ögat och samsas genom tils Kuntan tager emot, sist inbändes Dotkoppen, så är det färdigt.
Man mäter af på Staget 3½ gång, dess peripherie och något litet til, och lägges Bentsel på, så redes det up, at alla garnen blifva åtskilde, så knopas de om en Tärs, til så stor diameter som man vil hafva det, och så at Knoparne komma helt olika och icke midtför hvarandra, så tages Tärssen loss och väfves med Lårding, eller Lina liksom Kuntan, observerandes at man börjar midtpå och väfver nedåt och et stycke på Staget, så stickes Sladdarne under klädningen på Ögat, då det tärssas ut, så at Staget går villigt igenom, och sist klädes med Läder.
Lika som Jungfrurna uti Under-Vanten, allenast med flere Bentslar; somliga bruka allmänt för alla Stag, at måte från Vantståndet på den Mast eller Stång som Staget skall vara til, midtför Blocket eller stället det skall vara fast uti, och distancen dem emellan lägges til eller drages ifrån, alt efter omständigheterna.
Det kapas af efter Reglementet til ¼ af Stången, så sättes det i bänd, tränsas i Tirorna; Kuntan och Lilla Ögat tilvärkas på samma sätt som på andra Stag, den andra Sladden taglas och stickes genom det Lilla Ögat, så lägges det på så, at man rappar ned en Göling från Stångtoppen och slår ann vid Kuntan, så hissas det och tränges med handkraft öfver Toppen, emellan den främsta samt medlersta Tvärsalningen, så inskäres den andra Sladden igenom Blocket på Fockmasten eller Bogsprötet, samt et Viol- eller Tvåskifve-Block inbändes på ändan och Stag-Taljan inskäres; Borgstaget tilvärkas lika så, endast at det kränges öfver den främsta Tvär-Salningen, och at uti andra ändan inbändes en Jungfru.
De kapas til Stor-Brammen lika med 1½ gång Stor-Råen, och til För-Brammen liak med 1½ gång Fock-Råen, så spletsas et Öga på ena ändan, så stort, at det går öfver Toppen, och taglas på den andra, så lägges det på lika som Kryss-Stång-Staget och skäres igenom Blocket på Förstången och För-Bramstaget på Klyfver-Bommen, och göres fast uti Förmärssen eller om Gösknäet eller Fockstag-Stroppen.
Man inskär en Göling genom något Block på Bogsprötet, ju längre förut, ju ju [sic] häldre, och göres fast om indra ändan af Klyfverbommen med rundslag och halfslag, och najas et stycke från yttra Nocken, så halas på Gölingen tils Nocken kommit uti Böjelen, och då najningen kommer före, tages den loss och Bommen påklädes.
Först kränges Bögelen på, så påstickes In- och Uthalaren, på Nocken kommer först Gajskänklingen, sedan inskäres Uthalaren, så kommer Blocket för Bramstag och Boliner, så halas han ut och surras med en Stjert, som går igenom hålet på Bommen, med Knop före och rundslag om Bogsprötet samt bugt om Bommen, och sist kryssas.
NB. Inne på Bogsprötet sitter en halfmåne, på hvilken foten hvilar, och tätt ut med den lägges Surrningen på.
Til Göling tages Förstång Stagsegels-Fall där för och akter mellan Stagsegels-Fall, så rappas det ned, stickes genom hålet af Foten och göres en Bondeknop före, så nayas den uppe vid Toppen och hissas up, då najningen kommer före tages den loss, och då Stången kommit up öfver Esselhufvudet, så klädes han på.
Först kommer Vursten, så Topplänts-Blocken, sedan Vanten uti sin ordning, så Barduner och Stag; är det skifva uti Stången, skäres Dräjrepet in, annars nayas et Block på Toppen, hvarigenom det inskäres, så hissas Stången aldeles up, Sluthultet insättes och Vant och Stag halas igenom.
Råen delas uti midd- och åttondelar, på midden kommer Fallet, på åttondelen Gigtågs-Blocket, på Nocken kommer först Pärten, så Brassblocket, så Toppläntan, om den är enkel, annars Topplänts-Blocket.
Om Dräjrepet är inrättadt med 2:ne löpande Parter, göres det fast om Stången, den ena löpande Parten rappas ned på förkant af Salningen och Märssen; men om de icke äro så inrättade, så får man naya en Göling på Toppen och rappa ned den på förkant af Salningen och Märssen, sedan sättes han up som en Märss Rå, och då han är stjelpt på Salningen, inskäres Brassar och Toppläntor, samt Drejrepet påstickes med et riktigt och et afvigt halfslag samt en Bentsel, så lyftes Råen up öfver Esselhufvudet och rackas med fast Rack.
På samma sätt som Stång-Vanten, at man mäter från Vantståndet til underkant af Sluthuls-Gattet [sic] och alla Spanten blifva lika långa, de hissas up med Handgöling och krängas på uti sin ordning.
De blifva efter Reglementet til För-Brammen 1¼ gång Förstångens längd, och til Storbrammen 1½ gång Storstångens längd, så kapas de til och tilvärkas som Udda Stång-Barduner eller Kryss-Spant, och uti nedra ändan inbändes et Block och et sys på Stång-Bardunen, och därigenom inskäres en Talja, de hissas up med Handgöling och krängas med handkraft öfver Toppen.
På 2:ne sätt, antingen med Löståg eller Jungfrur och Talje-Rep; med Löståg vide Manoeuvres.
En Jungfru, som är med 2:ne Stjertar, nayas med endera Stjerten om hvart Spant, undantagande de främsta, så nayas Spakar eller Betings-Bultar vid Vant-Vursten och om hvart Spant hakas 2:ne Taljor på dem, med hvilka Vant svigtas in så mycket som möjeligt är, så inskäres Talje-Repet och ansättes, så ridas de 2:ne aktersta, äfven de 2:ne främsta Talje Repen ihop och vulas rundt omkring med Löståg, och så lägges emellan Balkarne, som formera rutan, sist tages Taljorne och Spakarne undan.
På de gamla Skeppen får man lof at lägga ut et par Spiror igenom fönstren uti undra Cajutan öfver Luckan uti Hvalfvet, och om dem smyges Sardiner, hvaruti hakas Taljor; men på de nya undvikes det, ty där äro uppe vid Däcket 2:ne Bultar, hvaruti Taljorna kunna hakas, så flottas Rodret til Skeppet, så göres en Cabel fast om Hufvudet med halfslag och Sladdarne tagas in igenom hålet på Däcket som är uti Hvalfvet, och med dem lyftes det litet up, så stickes en Stropp igenom hålet på Rodret som är för Sorklinan, och däruti hakas Taljor, så lyftes det up med dem, med tilhjelp af Cabelen tils Rodret kommer med Hakarne tätt öfver Fingerlingarna; skulle det intet vilja gå intil Stäfven, så tages et Löståg med bugten om Rodret och Sladdarna igenom et par Portar på sidan, och med dem halas det intil Stäfven, då nu Hakarna visa midt öfver Fingerlingarna, så fires det ned, Rorpinnan lyftes in, Sorklinan inskäres och Not-Taljorna hakas uti Kättingarna på Rodret, sist sättes Rorlåsen på.
Det sker med handkraft uppå Hvalfvet och med Spakar hjelpes han in uti Rorhufvudet eller Rorhålet, så rammas på andra ändan tils han kommer igenom, så sättes en Bult före, sedan sättes Rorhanden på, samt Kniparna som tvingar honom up uti Vandringen, sist inskäres Drilltåget.
Förråds- och Pliktankrane, som ligga på Relingen, tagas på det sätt om bord, at de föras til Skeppet på Flottar, och en Stropp smyges om Röringen och fångas långs Stocken, vid öfra ändan, så smyges an om Läggen neder vid, och nayas långs indra Flyet, så tages främsta Förtaklet ut igenom Vantet och hakas uti Stroppen, som är nayad om Stocken, så tages aktersta Förtaklet akter om Vantet och hakas uti uti [sic] Stropen om Läggen, dit hakas ock Stagtaklet och uti Stroppen, som är nayad långs Flyet, hakas Focke Nock-Taljan; skulle man icke vilja lita därpå, så smyges en Sardin om något Spant och en Stropp om läggen neder vid Flyet och uti dessa Stroppar hakas en Talja, så lyftes Ankaret up och med Nocktaljan hålles det från Relingen, så fires det ned på Relingen, stöttas och surras.
Dageliga- och Tög-Ankaret tages så om bord, at när det kommer til Skeppet på Flotta, så hakas Katthaken uti Röringen, så kattas det, Pärtlinan inskäres och sedan kipas.
Det Förråds-Ankaret, som står uti rummet, tages in på det sättet, at när det kommer om bord på Flottan, så lägges det så at Röringen kommer förut, så smyges en Stropp om Röringen, en Stropp smyges om Läggen neder vid Flyet, tages under armen och nayas vid indra Flyet, så smyges 2:ne Stroppar nedre vid Flyen om Läggen, så hakas Förtaklet uti Stroppen om Röringen, och Focke Nock-Talja uti Stroppen om Läggen vid Röringen, så hakas Store Nock-Taljan uti den Stroppen som nayas länges indra Flyet, och uti de andra Stropparne hakas båda Stortaklen och Stagtakler, så hissas öfver alt, och med Nocktaljorne styres så at Ankaret ej får taga emot Berghultet eller Relingen, så fires på Nocktaljorne och Ankaret arbetas så mycket akter ut, at det kommer at ligga tätt ut med Storluckan, med det Flyet om hvilket ingen Stropp sitter, då hissas på Store Nocktaljan, och då går det Flyet ned uti Luckan, så hakas Nocktaljorna och Stagtaklet ut, och det ena Stortaklet hakas uti Stroppen om Läggen vid Röringen och hissas på dem, då Ankaret reser sig, så fires det ned uti Rummet; men om Luckan på Mellandäck icke är så stor, at det kan gå ned, så arbetas det med en Talja så långt för ut, at ena Flyet först kan komma, och sedan det andra är nedkommit, hissas uti Taklen, som äro påslagne vid Röringen, så går det aldeles ned, äfven föres det ned genom Luckan på Trossbottnen, så fires det ända ned til Barlasten, så at Flyen kommer at stå tvärskepps, sist surras det omkring Läggen, och en Stötta som står midt öfver Kölen och vid akterkant af Storluckan.
NB. Härvid Värfvet sättes detta Ankaret gemenligen in med Kran.
Om Skeppet ej är aftaklat, så göres det, och om Vant och Stag icke äro påklädde, så sker det och sättes styft ann, så transporteras Upbörden i land och Skeppet förtöjes vid Brobänken, alla tyngder, som äro ännu uti Skeppet, läggas på Brobänken och Barlasten lägges uti Kistorna; men om Skeppet är mycket kitsligt, så kan något af Barlasten däruti lämnas, som lägges förut, för at hjelpa styrlastigheten, samt muras väl, så tilkapas Skråstöttor, som blifva utkipade för Masten och tagas om bord, de blifva antingen 2 eller 4 til Stor- och Fock-Masterne, men altid 2 til Besans-Masten, så hissas de up och fångas längs Vanten, så kläs Masten med Smärting, så nedfiras de til Masten och man lagar at de komma at stå på en Däck-Balk och på en underlagd Planka, så surras de vid Masten och Surrningen kläs, så klossas Fötterna, Masten kläs med Smärting där hon är svagast och förses med Stötter och Surrning, som lägges emellan Masterna och Skråfstöttorna, så nayas de nödiga Ginblocken på Toppen, som antingen äro 3 eller 4, alt efter Lofbommarnas antal, så at om där äro 2 Lofbommar, så blir det 2:ne Block för kullkrängningen, och et för Lofginan, så sättes Lofbommarne ut, hvilkas antal rättar sig efter Skråfstöttorna, så at om där äro 4 Skråfstöttor, blir det 2 Lofbommar, annars endast en, och surras med indra ändarne vid Masten eller någon Ringbult uti Däcket och med yttra ändarna uti Ringbultar, slagne uti vattengången, på ändan af dem är nayat et Ginblock för Lofginan, så skäres Lofginan in och sättes rätt styf, så lägges Grundtågen och Contra Grundtågen ut, de förra göras fast om Fock- och Besans-Masterne och gå ut från den sidan som är från Brobänken, de sednare göras ock fast om Fock- och Besans-Masterne, och tagas ut på den sidan som är åt Brobänken under Kölen samt göras fast om några Dictablar eller andra tjenlige ställen; observeras at om Skeppet skall brännas, så blir det Kättingar; under det Skepparen gör alt detta, så har Timmermannen slutit til och knapat Portarna på öfra Däck, och där inga Portar äro, huggit igen Porten eller hålet, täpt Spygatt och Klys, stöttat Cabysan, bygt förhögning om så behöfves, drifvit och beckat hela sidan utom bords, stöttadt öfver alt uti Skeppet med lodrätta och horizontela Stötter, mäst där som Skråfstöttorna stå, sedan det äro gjordt, skäres in Kölhalnings-Ginorna, Spiror läggas under Låringen och Skeppet vindas om kull.
Man smyger en Stropp om Bommen, och uti den hakas den ena Talje-Haken af en Talja, och den andra uti den medlersta af Bultarna uti vattengången, och taljas sp styft som möjeligit är, så lägges Surrningen af Löståg under de båda andra Bultarna och omkring Bommen, så styft som möjeligit är, så tages Taljan bort och man lägger på en Surring igenom den medlersta Bulten och omkring Bommen.
Det taklas utaf, alla tyngder som äro uti Skeppet, tagas ut, så at det blifver aldeles tomt, om sedan något af Värket öfver vattnet är utskämt, så hugges det bort på det Skeppet må blifva så mycket lättare, så förlägges det til bädden, så klossas på akterkant af Stäfven med svåra Timmer, på det Broken ej må göra skada, så lägges Långbroken om och fångas up med Ridare igenom Styckportarne, så förfärdigas Slädarne efter Skeppets ritning, eller om icke man har den, får man kränga up Skeppet och formera den efter Skeppets skapnad, något för om halfva längden, så sättas Slädarne únder, så at de komma något för om sina ställen, så fästes Ginblocket uti land på tjenligt ställe och Ginblocket uti Broken, så inskäres Ginan, och et par Balkar läggas et stycke up uti Rännorne för Slädorne, som kallas Spännare, så lägges en Tvärbult tvärs för dessa, som kallas Låsen, så lagas at Kölen kommer midtför sin Ränna och Slädarne midtför sin, så vindas ock med en lång Stång eller spira, som skjutes ned under Skeppet och hindrar at ej Slädarne få skrufva sig, til dess de kommit uti sina Rännor och taga emot Spännarna, då åker Skeppet uti Slädarne, tils de passa tätt intil sidan, så tages Låsen af Spännarne bort, sedan vindas tils det kommit så långt up som man vil hafva det, så klossas uti Rännorne, som äro smorde med Såpa, Kökenfett och Talg för Kölen, och Skeppet stöttas med Stöttor akter och långs hela sidan, utskäres Ginorna och Brokarne tagas bort.
NB. Til Broken tages et Ankartåg, eller cm om [sic] man tviflar at det icke håller, så tages två och lägges det ena på det andra samt fångas de 2 tilhopa med Råband där och hvar, de tagas om fyllningen på akterkant, så at Sladdarna mötas vid Stäfven, där bändas de ihop med 3:ne Bentslar, och om Sladdarne äro så långa, så tagas de in igenom Bogportarne och kastas til Betings, så nayas 3 à 4 Ginblock, efter Skeppets svårlek vid Förstäfven.
På ena ändan af Ridrarne äro spletsade Ögon, så at de kunna smygas om Broken, sedan tagas de in genom Portarne och göras fast innom bords på tjenlige ställen och fires af under vindningen at Broken altid ligger horizontelt efter Bädden.
Sladden är fast uti det nedra Blocket, går sedan genom den innersta skifvan af det öfra Blocket, så genom innersta Skifvan af det nedra Blocket, så genom yttersta Skifvan af det öfra och så genom medlersta Skifvan af det nedra.
Sladden är fast uti nedra Blocket, går genom yttersta Skifvan af 3-Skifve-Blocket, så genom den ena af 2-Skifve-Blocket, så igenom den andra yttra af 3-Skifve-Blocket, så igenom den a[n]dra af 2-skifve-Blocket och sist igenom det medlersta 3-skifve-Blocket.
Trenne, Ordinaria, Socker- och Mantel-Takel.
Sladden är fast uti det nedra Blocket, så går han genom den nedra Skifvan af Viol-Blocket, så genom det nedra Blocket, så genom den öfra Skifvan på Viol-Blocket och så uti Däck.
Sladden af Mantelen är fast uti en à part Hake, så går han genom den öfra Blocket, så är han fast uti et Viol-Block, och uti detsamma nedra Blocket inskäres en Löpare, lika som uti et annat Takel.
Sladden är fast uti det ena lösa Blocket, som ej tyngden kommer at bånda på, så går han genom det Blocket som sitter högst up på Topprepet, så genom det som sitter nederst på Topprepet, så genom det lösa, som tygden hänger vid, så genom det andra lösa Blocket och så uti Däck; så tages Bugten emellan båda Blocken på Topprepet och knäfvras in uti Öglan på det lösa Blocket, som ty[n]gden hänges vid.
NB. Man observerar på det lösa, at den Bugten blifver tilräckelig, at blocket som tyngden hänger vid, räcker utom Relingen ned uti Sjön.
Tvänne, dubbla och enkla.
Sladden är fast uti det ena Blocket, så går han genom det andra Blocket och sedan genom det förra.
Om det är et enkelt och et dubbelt Viol-Block, så inskäres det som et ordnairt Takel, men om det är et enkelt och et dubbelt, så är Sladden fast uti det enkla, så går han igenom den ena Skifvan på Tvåskifve Blocket, så genom enkla Blocket, så genom andra skifvan af Tvåskifve-Blocket.
Om det är et Tre- och et Tvåskifve-Block, inskäres den som en Handgina; men är där 2 Tvåskifve-Block, så skäres den således in, at Sladden är fast uti det öfra, så går han genom indra Skifvan af det nedra Blocket, så genom indra af det öfra, så genom yttra af det nedra, så genom yttra af det öfra och så uti Däck. Skulle det vara til smärra Fartyg, så at det endast är et Treskifve-Block på Råen och et Tvåskifve-Block uti Rå-Hangrarne, så är Sladden fast uti Treskifve-Blocket, så går han genom indra Skifvan af Tvåskifve-Blocket om Bagbord, så genom indra Skifvan af Treskifve-Blocket om Råen, så genom indra Skifvan af Tvåskifve-Blocket om Styrbord, så genom det yttra af Rå-Hangare-Blocket om Bagbord, så genom medlersta af Treskifve-Blocket på Råen, genom yttersta Råhangare-Blocket på Råen, genom det yttersta Råhangare-Blocket om Styrbord i Däck.
Märsgfallen inskäres på samma sätt som Cardelerna; skulle de vara med Drejrep, så är det beskaffat äfven som med Bramfallen; med är det med Rep och uti Sladdarne Hakar, så går det Repet som et enkelt Stångvindare-Rep, och uti Sladdarne hakas två dubbla Taljor med dubbla Blocket upåt och med 2:ne Taljehakar uti en Bult på hvardera sidan.
Är det med Drejrep, så inskäres det genom Hummeren eller Blocket på Toppen, den ena Sladden stickes på Råen och uti den andra fästes et Block, som kallas Lekare, så är det inrättadt at Drejrepet kan vrida sig på alla sätt, utan at det kommer slag uti Löparen, som inskäres genom detta och et Block på Märssen eller Stångsalningen, som en enkel Talja.
Är det med Standert, så inskäres Sladden genom Hummeren uti Stången eller genom Blocket på Toppen, ena Sladden göres fast på Råen och uti den andra inbändes et Block, hvarigenom Löparen inskäres, hvaraf ana [sic] Sladden är fast på Relingen och den andra går ned på andra sidan och tjena at hissa med; är det enkelt Fall, så inskäres Sladden genom Hummeren eller Blocket på Toppen, ena Sladden stickes på Råen och den andra går ned i Däck.
Sladden stickes utifrån in igenom det aktersta hålet af öfra Jungfrun, och halas Knopen dikt före, så inskäres den genom aktersta hålet af nedra Jungfrun in ifrån utåt, genom främsta hålet af öfra utifrån in, genom främsta på nedra in ifrån ut och så igenom medlersta hålet af nedra Jungfrun in ifrån utåt.
Det delas midt i tu, så tages 5 slag om Drillen, Sladdarne stickas ned genom hålen på Däck, så genom Blocken som sitta bordvarts nedre uti Archeliet, och göras fast om Rorpinnen, så ställes Rodret midskepps och så slås en Spik med en Läderlapp igenom medlersta Parten af de 5 slagen som ligga om Drillen.
Sladden skäres genom hålet på Kranbalken, så skäres han in genom Blocket och Kranbalken på samma sätt som en Cardel med Tvåskifve-Block.
Den kapas af til 8 gånger Rottens längd och så svår Tross som Reglementet utvisar, så sträckes den, Sladdarne spletsas tilhopa med kort spletsning, så klädes han aldeles, så tages Blocket, som är med dubbel kip, och bändes uti så at den ena Sladden blir längre än den andra.
Det afkapas af lika så svår Tross som Reglementet utvisar, som är lika med Vantens svårhet, 2 gånger Mastens längd från Däck til och med Toppen, på ena ändan spletsas et Öga och på den andra pyntas den.
Om det är en Tre- och et Tvåskifve-Block, så blir han 6; men är det två Tvåskifve-Block, så blir 5 gånger Mastens längd från Däck til Salningen, så taglas den ena ändan.
Den faste blir ¼ af Råen och den lösa 1/3 längre, de kapas på en gång, på ändrane spletsas 2:ne Ögon, så stora at de gå på Rånocken, han kläs så långt som kommer at ligga åt Blocket, och båda Ögonen klädas jämväl.
Andra bruka kapa af dem båda särskildt, på den ena ändan göres en Stoppare-Knop och på den andra spletsas Ögon, så stora at de kunna gå på Rånocken och kläs, så sticker Stoppare-Knopen in contrairt emot hvarabdra uti Ögat, på et därtil stroppat Block, och lägges Bentsel på.
Han blir lika med Klyfverbommen, på ena ändan spletsas et Öga så stort at det går på Bomnocken, och klädes, uti den andra bändes et Tvåskifve-Block.
Han blifver lika med halfva Råen, på ena ändan taglas han och på den andra inbändes et Block, sedan kläs Skänklingen aldeles.
Han blir lika med ¼ af Råen, på ena ändan spletsas et Öga, så stort at det går på Råen, som klädes, och uti den andra inbändes en Caus.
De kapas båda tillika, af lika längd med den delen af Spriet, som är emellan Cardels-Blocket och aktersta Nocken, och således på Spriet med 2:ne halfslag och Sladdarna inbändas uti Causer.
Han blir lika med ¼ af Råen, uti Bugten inbändes et Block och på båda Sladdarne göres Stoppare-Knopar, som stickas in uti Skothornet och lägges Bentsel på.
Han blir afkapad något längre än distancen emellan båda Gigtågs-Blocken, förutan Sladdarne, som göras fast om Spriet, så stickes Sladden in genom Suggan och Sladdarna göres fast om Nocken med Timmerstek om Råen.
Det kapas af til två gånger Skeppets längd, så spletsas et Öga på hvardera ändan, Kuntorna göras på en famns distance från hvardera, således, at man tager 4 stycken stumpar af Platting eller Lina, som stickas in genom Parterna uti Cabellarium och knopas lika som Hjertadt uti en Stagkunta, så lägges hälften af Sladdarne upåt och hälften neder åt, fylles emellan med gammal Lårding tils man får honom til den längd som behagas, så förbytas Sladdarne och man fyller emellan med gammal Lårding, continuerandes därmed tils man får honom til den den [sic] skapnad som behagas, så vulas han rundt omkring med 5 garns Platting, och man sticker in genom medlersta slaget af Plattingen, en Plattings-sladd dubbelt så stor som Kuntan, så mycket tillagt som väfningen kan draga ut, så stickes den öfversta Sladden under nästa slag af Plattingen, och den andra tages öfverst, så continueras tils man gådt igenom alla slagen, en sådan rygg göres på 3:ne ställen, sist sys båda Sladdarne tilhopa, så är det färdigt; Cabellarie-Kuntan kan ock göras så, at man har 4 stycken Plattings- Lårdings- eller Lin-stumpar tilräckeligt långa, som stickas in genom Parterne uti Cabellarium, och knopas den första om sin Part och sedan 2 och 2 som ligga om Parterna, så lägges hälften af Sladdarne up åt och hälften neder åt, och fylles emellan med gammal Lårding, til den längd man vil hafva honom, så förbytes Sladdarne och man fyller med Lårding, intet fylles så långt ut som det förra slaget, därmed continueras tils Sladdarne mötas åt, på midden lägges på hvardera sidan och mäst emellan med Platting.
Han tilkapas til längd och tjocklek efter Reglementet, på ena ändan taglas han och bändes fast uti en Ringbult, och på andra ändan göres en Stoppare-Knop, så tilkapas Stjerten efter längd och svårlek, som Reglementet utvisar, och på ena ändan spetsas et Öga, så smyges han om på Stopparen.
Han kapas til längd och svårlek efter Reglementet, på ena ändan göres en Stoppare-Knop och uti den andra inbändes en Hake, så tilvärkas Stjerten och smyges på.
Han afkapas til längd och svårlek efter Reglementet, på ena ändan göres en Stoppare-Knop eller inbändes en Hake och den andra taglas.
Den afkapas til längd och svårlek efter Reglementet eller 2 2/3 gång den distancen, som är emellan Kranbalken och vattnet, på ena ändan göres en Kryssknop och på den andra pyntas han.
Han afkapas til längd och svårlek efter Reglementet, uti ena ändan inbändes en Hake och den andra reses up et stycke och lägges surrning om och taglas.
Hon afkapas lika med distancen från Bulten uti sidan där han är fast, til vattnet, han kläs aldeles och taglas på båda Sladdarne, sist bändes han fast uti Bulten i sidan.
Det afkapas gemenligen til 25 famnars längd, så göres en Stoppare-Knop på ena ändan och på den andra taglas det, det påstickes så, at man lägger Knopen up åt Läggen, och lägger en Bentsel på, så göres et halfslag om hvardera armen, sist stickes andra Sladden på Bojen med Skotstek.
Tages märke rundt omkring Bojen på tredjedelarne, och därefter afkapas 4 stycken Sladdar af Löståg, som spletsas tilhopa med kort spletsning på Bojen, och tilkapas 4 ft. Stroppar 3 gånger så långa som emellan båda hufvuden på Bojen, så tages 2 af på hvardera och stickes under Ringen där, samt spletsas med Ögon omkring de andra, sist bändes Ögon af vardera Bugterna och klädes.
Man afkapar en hop Löståg 3 gånger så långa som Ringens diameter, och lägger ned omkring Röringen, som förut är tjärad, den ena utmed den andra tils de fylla aldeles up, så läggas en Bentsel på ena ändan af Sladdarne och med en Stropp eller Drejare fylles efter liksom slagen och drejas åt så hårdt som möjeligit är, när man kommit et stycke up, så lägges en Bensel på, så continueras med drejningen tils man kommit lika så långt på andra sidan om midden, som man lade denna Bentsel, och där lägges en til, så drejas til Sladdarne tryta, där fästas de med den 4:de Bentselen.
Båda Sladdarne tagas up på Däck, så afmätes hälften, så många fot som tåget innehåller tumtal på hvardera Sladen, där läggas Bentslar på, så redas Tåget up til Bentslarna uti små Parter, så läggas Parterna igenom hvarandra, smyges Sardiner om Tåget och spännas Taljor på, och taljas så hårdt tilhopa som möjeligt är, så båras igenom Parterna med Spitshorn uti Tåget och jagas in med Måkare, tils man får så stor öpning at Tärssen kan gå in, så smörjes Tärssen, Tåget tages af Spetshornet och lägges på Tärssen, så rammas med Måkare på Tåget tils man får så stort hål at Parten kan gå in, så tages Tärssen ut, Parten stickes in och taljas styft igenom, så gås igenom på alla 3 sidorne, med alla Parterna 2 gånger, sedan kapas den ena Sladden af, så gås igenom med de andra 3 Parterna en gång, och den ena kapas af, så gås en gång igenom med den öfriga Parten, den lägges uti Tjära och Garn lägges på Sladden; på andra sidan gås först en gång igenom med alla de mindre Parterna, och den ena kapas af, så gås en gång igenom med den öfriga Parten, och lägges uti Tjära med Garn på Sladden, sist smörjes och bultas hela Spetsningen, och Bentslarne, som uti början lades på, tagas af, så är det färdigt.
Hon afkapas til längd och svårlek efter Reglementet, på ena ändan göres en Stoppare-Knop och stickes igenom Rodret, at Knopen kommer om Styrbord, och den andra taglas och fastbändes uti en Bult om Bagbord.
Mätes ifrån Naglen på det stora Blocket kring Blocket til Nagelen på andra sidan, och efter detta märke afkapas Stroppen, så träs Haken på Sladdarna, som spetsas tilhopa med kort spetsning och sträckes öfver et par Handspakar, så kläs han aldeles, sedan sättes Stroppen uti Takelbänken och räckes ut, så lägges Blocket uti Bugten och Halsen lägges på och kryssas, sist lägges den andra Bentselen emellan båda skifvorna på Blocket.
Mätes från Nagelen rundt omkring Blocket och til Nagelen igen därefter afkapas stroppen, och om han skall vara til Takel eller Talja, så trädes Haken på, så spetsas de tilhopa med kort spetsning och sträckes emellan et par Handspakar samt klädes aldeles, så sättes han uti Takelbänken och sträckes ut, Blocket lägges uti Bugten och Halsen pålägges.
Han afkapas dubbelt så lång som en annan Blockstropp, förutan det som skall vara om Råen, så spletsas Sladdarne tilhopa med kort Spletsning, sträckes och kläs, så sträckes han uti Takelbänken och Blocket lägges in, så at den ena Parten blir dubblet så lång som den andra, så lägges Bentsel på, och när han skall nayas, lägges båda Ögonen om Råen och sys tilsammans, äfven så tilvärkas Märsfall-Blocken, utom det at man tillägger dubbelt så mycket som distancen från förkant af medlersta Tvärsalningen kring om Toppen och til akterkant af medlersta Tvärsalningen.
Tvänne slag, Cabelslagit och Tross-slagit.
At det består af Garntåtar och Par.
Mot Solen, ty när det slås til Garn, sker det med Solen, til Tåtar, mot Solen, til Parter med Solen och til Tågvärke mot Solen, därföre bör det upskjutas mot Solen, annars slår det sig uti krängar.
Alt det består af Garn och Tåtar.
Med Solen, ty til Garn slås det med Solen, til Tåtar mot Solen, til Tågvärke med Solen, bör därföre skjutas med Solen annars slår det sig i krängar.
Det grofva Tågvirket, som blir casserat såsom odugeligit til dess förra bruk.
Däraf förfärdigas Platting, Sarving, Cabellarie-Sejsingar, Rå- och Ref-Sejsingar, Beslags samt Råband etc. etc.
Til Mattor och at kläda med.
Man kapar af så mycket af Spinnegods som kan gå til, så redes det up under det en Karl håller uti hvardera Sladden och slås några gånger uti däck at alla Garnen blifva för sig sjelfva, sedan delas Garnen så, at de innersta och bästa komma uti en hög, de medelmåttige på en samt de yttersta och sämsta på en, så tages af bästa sorten garn så många som man vil hafva Platting svår til, och delas uti 3:ne delar, och fästes så at Garnen komma at ligga parallela, och at ej alla blifva påökte på et ställe.
Fem slag, Skotmattor, Klysmattor, Qvarters-mattor, Rangärds-mattor och Golf-mattor.
Först ritas ut på däck så stor fyrkant som man vil hafva Mattan stor til, så spikas en Sladd af en Plattings Bugt med 2 Spik uti hörnet af den smalaste sidan, under denna instickes så många Sladdar af Platting, som rymmes utmed hvardera, dubbelt så långa som Mattan skall blifva, och så mycket tillagt som väfningen kan dra ut, så tagas de undra Sladdarne upåt, och de öfra emellan de andra, nedåt, så lägges et Slag emellan den Sladden som man först började med, så förbytes Sladdarne igen, och man lägger et slag med samma Sladd emellan, därmed continueras tils man fått Mattan til sin längd, så taglas 2 och 2 af Sladdarna tilhopa, och uti de sista tagas värpen, sist spännes han med en gammal Plattings. eller Löstågsstump, som stickes under, och hvaremellan värpen resas up.
Klysmattor göras på samma sätt, allenast at de icke spännas.
Den vävs antingen med Spjäll af Skeppsmansgarn, eller ock lägges den, och det kan ske på åtskillige sätt, man kan lägga 2:ne på en gång, och då sker det således: man sträcker så många Skeppsmansgarn utmed hvarandra emellan 2:ne Spakar, som man vil hafva Mattan bred til, så börjar man på midden och tager den ena bugten kring den andra, samt med drägare eller något annat, förer det slaget åt hvardera ändan, så förfaras med Tagling, eller ock kan man låta den sitta ihop och tagla utaf 2 och 2 Sladdar på midden, men då blir det icke rätt tätt utan öpningar; men til at undvika dem, så kan börjas på ena ändan och arbetas så nedåt den andra, då den blir lika tät öfver alt.
Man tager af båda sorten Garn, tafsar dem på ändarne och knopar ihopa dem, och sticker in Sladdarna, samt sedan nystar up dem på Dräjare, sedan spinnes 2, 3 eller 4 tilsammans på Voyten, alt som de skola blifva svåra til.
Ty man gör Råband af Skeppsmansgarn, och man behöfver olika Råband til et Under-Segel och et Bramsegel.
Sladden af Skeppsmans-Garnet göres fast om något tjenligt ställe, så afmärkes längden af Råbandet, så lägger man tilbaka til stället där Sladden är fast, och så lägger man Sladden ned åt uti linea, så fäster man sladden på nytt igen och skär ej utaf, förr än man fådt en Bentsel eller 12 stycken Råband.
Man tager hälften så många af de bästa Garn som Beslags-bandet skall vara svårt til, och lägger dem olika at intet Sladdarne ligga midtför hvarandra, så delas Garnen i tu och röres endast de yttersta Garnen, därmed continueras tils man lagt så långt som Ögat skall vara, så lägger man tilhopa båda Sladdarne, delar Garnen åter midt i tu och lägger liksom förr, rörandes endast de yttersta Garnen, tils det blir til sin rätta längd och man observerar at det blir aftagande åt ändan.
Man tager af bästa sorten Garn, så många som han skall vara svår til, och lägger den lika som Beslags-Sejsingen så han blir tjockast midtpå, och aftagande åt båfa ändarne.
Han lägges af medelsorten Garn, lika som den förra.
Man tager af sämsta sorten Garn, så många som han skall vara svår til, och delar uti 3:ne delar, hvar Part flätas och vrides helt hårt tilsammans, så sträckes och bultas den.
Til Under-Råerne tilvärkas han således: han blir lika lång med Råen, och så mycket tillagt som ögat drar ut, så kapas han midt i tu, på hvardera ändan spletsas et Öga, så stort at det går på Nocken, och klädes med Skeppsmansgarn, och inbändes en Jungfru uti hvardera Sladden, därigenom inskäres et Taljerep, och rides up med Löståg midt under Råen.
Til Märsråerna tilkapas den lika med hela Rån och så mycket tillagt som Ögonen draga ut, Ögonen spletsas tilhopa så stora, at det gå på Nocken och kläs med Skeppmansgarn, sedan upträdes 2:ne Causer på hvardera Sladden, och samsas til på tredjedelarne, så göres et qvarter på hvardera sidan om Causen en Kunta, som en Cabellarie-Kunta, så göres en Sladd af Platting fast om hvardera Causen, så at den ena Parten blir dubbelt så stor som den andra, denna tjenar til at göra fast om Råen för at länga och korta Parten, så kränges igenom på Nockarna, så at Sladdarna fastgöras midtpå Råen.
Til Bramråen tilkapas han ock lika lång med hela Råen, förutan det som går til ögonen, så kapas han midt i tu, Ögonen spletsas så stora at de kunna gå på Nockarna, med Skeppmansgarn och krängas på, och Sladdarne göras fast midtpå Råen.
Det afkapas til längd och svårlek efter Reglementet, observerandes at det gemenligen blir fyrsträngt cabelslagit, och så mycket aftagande åt ena ändan, at det blir en half gång mindre, så göres en Kryssknop på den tjockaste ändan, eller en dubbel Bondeknop, på den andra ändan taglas det, så kläs det 3 à 4 famnar från tjockaste ändan eller Knopen.
Den afkapas til längd och svårlek efter Reglementet, af samma slags Tågvärke som Märsseskoten; på den tjockaste ändan göres en Kryssknop och den andra taglas, så kläs han 1 à 2 famnar från Knopen; men om det vore Fockehalls och han skulle fara genom Skägget, så klädes han något längre.
Den afkapas til längd och svårlek efter Reglementet, på ena ändan spetsas et Öga, så stort at det kan gå på Nocken, och Klädes, på andra ändan göres en Stoppareknop, och så smyges Stjerten.
Man tager en tross lika svår med Vantet och afkapar honom lika lång med ¼:dels gånger Mastens peripherie eller något mer, så spletsas Sladdarne tilhopa med kort spetsning, uti Bugten inbändes 2:ne stora Causer, så fylles han med gammalt Spinnegods, tjokast midtpå och aftagande åt ändarne, och väfs med Platting.
Man afkapar til Spinnegods lagliga Sladdar, så spikas ena Sladden fast på Råen, så lägges den andra så många gånger rundt om som man kan, och häftas med Spik; dessa Vurstar hindrar at intet Märsseskoten få äta af Råbanden under Segling.
Han afkapas efter Reglementet, så göres en Stoppare-Knop på hvardera ändan, han lägges på således: man tager up Stag-Stopparen och lägger honom långs åt fasta Staget med liten bugt emellan Knoparne, så tager man up en annan Stagstoppare och lägger på Bogsprötet på samma sätt som den förra, så ridas båda Sladdarne tilhopa med den 5:te Bentselen; på samma sätt lägges den andra på.
Stor-Staget lika med hela Mastens längd.
Focke-Staget 5/6:delar af Mastens längd.
Mesans-Staget hela Mastens längd.
Storstång-Staget en gång Mastens längd, til Salningen och halfva Stångens längd.
Storbram-Staget halfva Mastens längd, hela Stångens och halfva Bramstångens längd tilhopa,
För-Stång-Staget halfva Mastens längd och hela Stångens.
För-Bram-Staget hela Mastens, Stångens och Bramstångens längder tilhopa.
Kryss-Stång-Staget 1½ Stångens längd.
| Cabellarium 7/13 af Plikt-Tåget. | ||
| Boyrepet ¼ af Tågets längd | ü | |
| Betings-Tåget 4 Strängt | ý | 1/7 af circumferencen. |
| Betings-Stoppare | þ | |
| Pert-Linan lika med Boyrepet, 4 Strängt. | ||
| Rust-Linan litet tunnare. | ||
| Stoppare på Kranbalken 1/7 af Betings-Tåget. | ||
| Rå-Hangrarne öfver Hesselhufvudet, 4 Strängt. | ||
| Stångvindare-Repen, dito. | ||
| Rått-Stropp | ü | Lika med Vanten. |
| Sork-Linor | ý | |
| Halsar | þ | |
| Mantlarne til Taklen tagas 6/7 af Vantens diameter. | ||
| Borgar til Råerne | ) | Lika tjocka med Mantlarne. |
| Topp-Rep | ) | |
| Skoten ¾ af Halsarnes tjocklek. | ||
| Besans-Skot lika med Talje-Repen på Stor-masten. | ||
| Talje-Repen blifva ½ part af Vantens tjocklek. | ||
| Drill-Tåget 4 Strängt 3/5 af Vanten. | ||
| Rack-Tråssar | ü | Lika med Toppläntorne. |
| Nock-talje-Skänklingar | ý | |
| Brass-Skänklingar | þ | |
| Bolins-Sprutor och Nocktalje-Löpare lika med Gigtågen. | ||
| Nock-Gårdingar | ) | 7/8 af Gigtågens tjocklek. |
| Buk-Gårdingar | ) | |
| Storstång-Stagsegels-Fall | ) | Dito Dito. |
| Besans Stagsegels dito | ) | |
| Barduner | ) | 5/6 af Stagens tjock. |
| Repen 4 Strengt | ) | |
| Borg til Märs-Råerne lika med Vanten. | ||
| Märsfallen ¼ af Vantens tjocklek. | ||
| Klyfverts-Fall lika med Förmärsse-Fall. | ||
| Puttings-Vanten med dubbel Bugt | ü | 2/3 af Vantens tjocklek. |
| ý | ||
| Fallrep til Stång-Vanten | þ | |
| Boliner | ü | Lika med Talje-Repen. |
| Dämp-Gårdingar | ý | |
| Reftalje-Skänklingar | | | |
| Pärter och Nocktaljor | þ | |
| Blinne Toppläntor | ) | Lika med Förmärsse-Boglinor. |
| Brassar och Skot | ) | |
| Toppläntorne 4/7 af Vantens tjocklek. | ||
| Gigtåg och Brassar lika med Toppläntorne. | ||
| Boline-Sprutor, dito dito. | ||
| Blinne Gigtåg | ü | Lika med Toppläntorne. |
| Dito Buk-Gårdingar | ý | |
| Lä-Segels-Fallen | þ | |
| Ref-Talorne 5/8 af Skänklingarne. | ||
| Nock-Gårdingar | ü | Lika med Reftaljorne. |
| Förehalaren | ý | |
| Stagsegelen | þ | |
| Märsse-Skoten lika med Stångstagen, | ||
| Skotstoppare 1/7 af Skotens tjocklek. | ||
| Rå-Hangrarne äro 8 gånger Toppens längd. | ||
Cardels-Blocks Stropparne blifva 2½ gång Blockets och ¼ af Råens diameter, den spletsas med båda ändarne tilhopa, och då den pålägges, lägges Bentslar emellan Blocket och Råen.
Et Märs-Segel blir så djupt som distancen från underkant af Hummeren til ändan af Stången, samt öfra bredden, som distancen emellan båda Knaparne på Märs-Råen, nedra bredden blir den distancen, som är emellan Skothorns-Blocken på Stor-Råen.
Storseglet djupt som distancen ifrån Svigtningen ned til Galljen, och bredt som distancen emellan Knaparne på Råen.
Focken djup som distancen från Svigtningen, ned til Knegtarna på Backen som Märs-Skoten fara igenom, och bredden lika med distancen emellan Nock-Knaparne på Råen.
Transcribed by Lars Bruzelius
Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Rigging | Search.
Copyright © 1998 Lars Bruzelius.