Kongl. Mayestetz til Swerige/ wår Allernådigste vthkorade Drottning och Frökens
Tullordning/
För Inländske och Fremmande vthi Sjöstäderne.

STOCKHOLM.


Tryckt aff Henrich Keyser.
Åhr 1645.


WIj Christina medh Gudz Nåde/ Sweriges/ Göthes och Wendes uthkorade Drottning och Arffurstinna/ Storfurstinna til Finland/ Hertiginna vthi Estland och Carelen/ Fröken öfwer Ingermanland/ &c. Giöre witterligit/ at sedan Wij Oß hafwe föreläsa låtit och öfwerwäghat the Tullordningar som här til i Wårt Rijke hafwa warit giorde och öflige/ och them medh thenne Tijdz wilkor och förändringar collationerat; Tå hafwe Wij fuller befunnet Tullen i sin quantitet, mästedeels at wara anstält effter skääl och til Commerciernes befordring vthi Wårt Rijke och theß vnderliggiande Provincier, så at Wij Oß/ then störste deels låta behaga och wele hafwa continuerat: Men all then stund någre förändringar äre sedan vthi tijderne infalne/ som nu moste taghas i acht; Sedan/ så see Wij och märckia/ aff månge omständigheeter/ at hwad meent warit hafwer til Swenske Skeps förmering och navigationens förbättring/ är icke ther hän vthslaget/ som thet är intenderat, vthan wedh nödztijderne/ hafwe mäst alle dragit sig vndan/ och altså icke lijten præsumption aff flärd effter sigh lempnat; Hwarföre hafwe Wij alt thet som här kommer i betänkiande/ medh Wårt elskelige Rijkz Rådh wäl och flijteligen öfwerlagdt; Tullordningen öfwersedt och stadgat/ någhot här och ther förandrat och til Tijden beqwämat/ then pålagde Licent vphäfwit/ och all ting låtit föra vthi een Ordning/ effter som fölier och här effter bättre och liusligare står förklarat.

I.

Til thet Första/ wele och förordna Wij/ at så Vth- som Intullen för thet Godz som vth- och införes/ skal här effter gifwas och vthgöras på sine sedwanlige Tullplatzer widh wåre Stapelstäder/ och the Orter/ som ther tilförende förordnade äre. Och skole effter thenne Dagh/ icke then som sälier Godzet och Wahrurne/ vthan then som thet skeppar och föra låter/ så in som vth/ och vth som in/ vthgöra Tullen som här effter beskrifwen och stadgat är.

II.

Sedan hafwer fuller här til warit någre differentier i Tullen/ för thet Godz som inkommer/ hwilke månge åtskildnader emillan the Swenskes och fremmandes Wahrur hafwer mycken flärd och vnderstucket Wäsend förorsakat; Hwarföre sådant här effter at förekomma/ och alle otijdige Inquisitioner deste bättre at vndanböya; Ty hafwe Wij vphäfwit then åtskilnadt/ som är giord emillan Swenskes och Vthländskes Godz och Wahrur/ och then allenast låtit på Skeppen ankomma; Alt således/ at hwadh Godz och Wahrur/ the ware sigh aff hwadh Sort the kunne/ som föras in på Swenske munterade Skepp/ aff hwarie hundrade dalers Wärde/ skal gifwas i Tull twå Dukater/ thet höre Godzet til Inländske eller Vthländske; I lijka måtto/ skal aff hwarie hundrade dalers Wärde/ som föres in på andre Swenske/ i Wårt Rijke bygde och vthrustade Skepp och Fahrkoster/ som icke til Örligh/ vthan allenast til Lastdraghare och Öfwerförßel äre tiänlige twå och en halff Dukat/ thet wari sigh Swenskt eller Vthländskt Godz. Men aff alt thet Godz och Wahrur som föres in på fremmande Skepp och Fahrkoster/ aff theß hundrade Swenske dalers Wärde skal gifwas tree Dukater/ hwadh heller thet hörer In- eller Vthländske til. På samma sätt/ skal ock Godzet som vthföres aff Rijket/ förtullas effter Ordningen en treding högre på Fremmande än på Inländske munterade Skepp/ och en siette Deel högre än på omunterade Swenske Skepp och Fahrkoster/ och thet vtan åthskilnadt anten Godzet är Swenskt eller Fremmande.

III.

Och på thet Wåre Vndersåter sigh så mycket mehra måghe beflijta om gode och egne Skepp/ ock icke vnder skeen aff egne Skepp/ anten någre odugse sigh tilhandla/ eller medh stora och kostelige Fahrkoster göras them andre lijka/ som mindre omkostnadt fordra. Ty hafwe Wij öfwer the Skeppen som Frijheeten åtniuta skole/ thet så förordnat/ at alle the skepp som anten medh 14 Stycken eller ther öfwer äre munterade/ elle jw så förbygde och förtimbrade/ at the åt minsta 14 Stycken eller mehra til sin Defension föra kunne/ och äre här i Wårt Rijke bygde/ vpslagne och uthredde/ skole niuta en treding lindrigare Tull/ så i In- som Vthförßlen emoot fremmande Skepp. The andre Swenske Skepp som anten medh mindre Taal å Stycken eller Styckehol äre försedde/ Item/ alle andre Swenske Fahrkoster/ Flöyter/ Skepp/ Boyorter/ Kreyare/ Skutor/ som i Wårt Rijke aff Eek äre bygde/ vpslagne och vthredde/ skole niuta en siette deel lindrigare Tull än the Fremmande. Item/ skole ock the til Örligh tiänlige och otienlige Skepp och Fahrkoster/ som vtur Wårt Ammiralitet försålde äre eller warde til Wåre Vndersåtere/ jämpte them som elliest i Wåre Feigdetijder hafwe giordt Tienst och medh Wårt speciale Privilegio äre/ eller blifwa försedde/ niuta samma föreskreffne Frijheet. Doch skole thesse alle som förbem:te Frijheet wele åthniuta/ wara betiente och försedde medh Inrijkes boende Skeppare och Styrmän/ och the mäste Swenske Båtzmän som kunne kommas til wågha/ wäl förståendes/ at ther någre fremmande Hyrbåtzmän brukade blifwa/ sådane thenne Frijheet intet hindra skole.

IV.

Intullen skal här efter erläggias med gode wichtige Rijkzdaler à sex Marck Silfwermynt eller Dukater à ellefwa Marck: Och Vthtullen anten medh Rijksdaler eller Dukater in Specie, à samma Prijs eller medh Wårt Silfwermynt/ heela eller halfwa Daler och Marckstycken/ och then tijonde Penning smått Silfwermynt/ och thetta vthan något vpskoff eller borgande åth Tullnärerne erläggias.

Aff thet Godz som Skeppas på Swenske munterade skepp til defension i Rijket bygde aff Eek. Andre Swenske i Rijket bygde Fahrkoster aff Eek. Fremmande Skepp och Fahrkoster.
Mässing och Koppar. Rdal. öre Rdal. öre Rdal. öre
Messingz Arcer 1 skep.lb. 4 5 6
Gårkoppar 1 skep.lb. 4 5 6
Vngerske Plåtar 1 skep.lb. 4 5 6
Klockekoppar 1 skep.lb. 4 5 6
Ny Ketzlekoppar 1 skep.lb. 4 5 6
Gammal Dito 1 skep.lb. 4 5 6
Bränd Koppar 1 skep.lb. 4 5 6
Affklipt Koppar 1 skep.lb. 4 5 6
Plåtekoppar 1 skep.lb. 4 5 6
Bleckplåtar 1 skep.lb. 4 5 6
Mynteplåtar 1 skep.lb. 4 5 6
Allehanda arbetat koppar 1 skep.lb. 1 16 1 32 2
Koppar Trådh 1 skep.lb. 1 16 1 32 2
Koppar Stycke 1 skep.lb. 1 16 1 32 2
Klockor 1 skep.lb. 1 16 1 32 2
Messingz Retzlar och annat beredt Arbete 1 skep.lb. 1 16 1 32 2
Messingz Trådh 1 skep.lb. 1 16 1 32 2
Rulle Messing 1 skep.lb. 1 16 1 32 2
Järn och Ståhl
Stångiärn 1 skep.lb. 32 40 1
Knippeiärn 1 skep.lb. 32 40 1
Harneskplåtar 1 skep.lb. 44 1 6 1 18
Spiällplåtar 1 skep.lb. 1 16 1 32 2
Röhrplåtar 1 skep.lb. 1 6 1 20 1 34
Lodh 1 skep.lb. 28 35 42
Ankar 1 skep.lb. 1 16 1 32 2
Ankarfly 1 skep.lb. 32 40 1
Smidt Järn som är allehanda beredt Arbete 1 skep.lb. 32 40 1
Spijk 1 skep.lb. 32 40 1
Järnskytt 1 skep.lb. 32 40 1
Ståhl 1 skep.lb. 1 1 12 1 24
Järn och Ståhltrådh 1 skep.lb. 32 40 1
Spiäll 1 skep.lb. 2 3
Harnesk med Hatt 1 skep.lb. 1
Stormhatt 1 skep.lb. ¼ 3/8
Vnderwäria 1 skep.lb. 1
Mußqwet medh Bandeler och Gaffel 1 skep.lb. 1
Pistoler 1 skep.lb. 1
Alt annat smått och grant Arbete som här i Rijket göras kan aff Järn/ Ståhl/ Messing och Koppar/ skal gifwa i Tull/ en pro Cento aff Fremmande och Inländske Skepp.
Pälterij och Skinwarur.
Looskin 1 stycke 1 8 1 22 1 36
Dito gemeent 1 stycke 16 20 24
Hermelijn 1 timber 6 8 9
Mänker 1 timber 8 10 12
Gråwärck 1 timber 6 8 9
Wargeskinn 1 stycke 12 15 18
Biörneskinn 1 stycke 12 15 18
Swensk Rääff 1 stycke 6 8 9
Swart Rääff 1 stycke 1 8 1 22 1 36
Brand Rääff 1 stycke 28 35 42
Kors Rääff 1 stycke 12 15 18
Hwijt Rääff 1 stycke 2 3
Blå Rääff 1 stycke 6 8 9
Bäfwerskinn 1 stycke 32 40 1
Järffskinn 1 stycke 28 35 42
Otterskinn 1 stycke 6 8 9
Gråskins Foder 1 stycke 28 35 42
Hareskins Foder 1 stycke 8 10 12
Hareskinn 1 timber 2 3
Trädwärcke.
Masteträdh om 28 Palmer 1 stycke 16 32 25 33 16
Dito om 27 Palmer 1 stycke 13 16 20 26 32
Dito om 26 Palmer 1 stycke 11 32 17 24 23 16
Dito om 25 Palmer 1 stycke 10 15 20
Dito om 24 Palmer 1 stycke 8 16 12 24 16 32
Dito om 23 Palmer 1 stycke 6 9 12
Dito om 22 Palmer 1 stycke 6 9 12
Dito om 22 Palmer 1 stycke 6 9 12
Dito om 21 Palmer 1 stycke 5 7 24 10
Dito om 20 Palmer 1 stycke 5 7 24 10
Dito om 19 Palmer 1 stycke 4 6 8
Dito om 18 Palmer 1 stycke 4 6 8
Dito om 17 Palmer 1 stycke 3 4 24 6
Dito om 16 Palmer 1 stycke 3 4 24 6
Dito om 15 Palmer 1 stycke 2 3 4
Dito om 14 Palmer 1 stycke 2 3 4
Dito om 13 Palmer 1 stycke 2 3 4
Dito om 12 Palmer 1 stycke 2 3 4
Klapholt Cento 32 40 1
Pijpenholt stoort Cento 1 6 1 20 1 34
Dito smått Cento 43 1 6 1 16
Wagenskott Cento 2 42 3 28 4 14
Ekeplanker 1 stycke 7 10½
Ekebord 1 tolfft 8 10 12
Eketimber 1 stycke 11 13¾ 16½
Ekestolpe 1 stycke 8 10 12
Dito små 1 tollft 12 15 18
Ekebiälke 1 stycke 11 13¾ 16½
Furutimber 1 tolfft 8 10 12
Furuplanker 1 tolfft 1 1 12 1 24
Furubiälke 1 stycke 3
Furustolpe 1 stycke 3
Bräder in till 10 Alnar 1 tolfft 3
Bräder som längre äro effter advenant
Dähler 1 tusend 20 25 30
Grantimber 1 tolfft 8 10 12
Spijror om 10 Palmer 1 tolfft 1 24 1 42 2 12
Dito om 7 Palmer 1 tolfft 24 30 36
Dito som ringare äre 1 tolfft 12 15 18
Lächter 1 tusend 16 20 24
Gransparrar 1 tolfft 8 10 12
Furusparrar 1 tolfft 4 5 6
Bohmsparrar 1 tusend 4 5 6
Krumholt 1 tolfft 12 15 18
Granbord 1 tolfft 4 5 6
Bordewedh 1 tolfft 11 13¾ 16½
Humblestörar Cento 6 8 9
Bandstakar Cento 6 8 9
Tunnebottnar Cento 4 5 6
Tunnestaffrar 1 tusend 10 12½ 15
Brännewedh 1 fambn 4 5 6
Träkannor 1 dossin 3
Trätallrikar 1 skock 3
Träfaat 1 hundrat 10 12½ 15
Trogh 1 hundrat 10 12½ 15
Byttor 1 hundrat 20 25 30
Läder och Skinn.
Barkade Oxehuudar 1 decker 32 40 1
Dito Kohuudar 1 decker 16 20 24
Kalfweskinn 1 decker 2 3
Semskade Fåreskinn/ Bocke- Gete- och Rijsbijts Bockskinn eller Cardewan 1 decker 8 10 12
Siälskins Cardewan 1 decker 6 8 9
Beredd Hiortehuudh 1 stycke 6 8 9
Beredd Reenshuudh 1 stycke 6 8 9
Dito Elgshuudh 1 stycke 28 35 42
Dito Elgkalffzhuudh 1 stycke 11 13¾ 16½
Dito Hästehuudh 1 stycke 4 5 6
Råå Oxehuudar 1 decker 4 5 6
Dito Kohuudar 1 decker 2 2 24 3
Dito Bocke- och Rijsbijtskinn 1 decker 2 2 24 3
Dito Geteskinn 1 decker 1 1 12 1 24
Dito Kalfweskinn 1 decker 12 15 18
Dito brokade Kalffskinn 1 decker 8 10 12
Fåreskinn 1 decker 24 30 36
Lambskinn 1 decker 8 10 12
Siälskinn 1 decker 32 40 1
Hiortehuudh 1 stycke 32 40 1
Reenshuudh 1 stycke 32 40 1
Elgzhuudh 1 stycke 3 24 4 18 5 12
Elgkalffzhuudh 1 stycke 1 18 1 34 2 3
Lin och Hampa.
Lijn Swenskt 1 skep.pd. 36 45 1 6
Hampa Swensk 1 skep.pd. 24 30 36
Spannemåhl och Fröö.
Hwete 1 tunna 6⅔ 8⅓ 10
Rogh 1 tunna 5⅓ 6⅔ 8
Korn 1 tunna 5⅓ 6⅔ 8
Haffra 1 tunna 2⅔ 3⅓ 4
Malt 1 tunna 5⅓ 6⅔ 8
Ertter 1 tunna 6⅔ 8⅓ 10
Hwetemiöl 1 tunna 8 10 12
Roghmiöl 1 tunna 6 8 9
Lijnfrödh 1 tunna 14⅔ 22
Beek/ Tiära och Tråån.
Beek 1 läst 2 6 2 32 3 9
Tiära 1 läst 2 6 2 32 3 9
Tråhn 1 faat 44 1 7 1 18
Salt- och Torrfisk.
Torsk 1 tunna 8 10 12
Ströming 1 tunna 8 10 12
Lax 1 tunna 28 35 42
Negenöghon 1 tunna 28 35 42
Åhl 1 tunna 35 44 1 5
Sijk 1 tunna 8 10 12
Salte Gäddor 1 tunna 8 10 12
Torre Gäddor eller annan Fisk 1 skep.lb. 35 44 1 5
Åhl 1 Lißpund 2 3
Rökte Laxar 1 stycke 2 3
Färga och Victriol.
Victriol 1 skep.pd. 16 20 24
Alluhn 1 skep.pd. 28 35 42
Swensk rödh Färgha 1 skep.pd. 16 20 24
Swafwel 1 skep.pd. 28 35 42
Åthskillige Köpmans Wahrur.
Smör 1 tunna 44 1 6 1 18
Talgh skijrd 1 skep.pd. 1 1 12 1 24
Dito råå 1 skep.pd. 36 45 1 6
Talgh skijrd 1 tunna 44 1 6 1 18
Ost 1 skep.pd. 44 1 6 1 18
Siälspäck 1 tunna 28 35 42
Wax 1 skep.pd. 5 36 7 9 8 30
Kött 1 tunna 28 35 42
Oxetungor 1 tunna 42 1 1 15
Kökenfett 1 tunna 16 20 24
Trånberma 1 tunna 3
Oxe 1 stycke 28 35 42
Häst 1 stycke 24 30 36
Stodh 1 stycke 12 15 18
Haßlenötter 1 tunna 14 18 21
Twåhl 1 bottn 8 10 12
Aska 1 faat 8 10 12
Fiädrar 1 tunna 3
Ekzhåår 1 tunna 2 3
Wallmar 1 alen ½ 5/8 ¾
Säckiar 1 läst 8 10 12
Matta 1 stycke 2 3
Bäfwergäll 1 skål.lb. 14 18 21
Enebäär 1 tunna 8 10 12
Tååt 1 läst 8 10 12
Polerat Steen 100 alnar 32 40 1
Råå Steen 100 alnar 16 20 24
Lijk Steen 1 stycke 14 18 21
Disksteen 1 stycke 14 18 21
Qwarnsteenar 1 paar 22 28 33
Små Dito 1 paar 10 12 15
Handqwarnstenar 1 paar 6 8 9
Slijpesteenar 1 stycke 6⅔ 10
Dito små 1 stycke 2⅔ 3 4
Ryske Wahrur.
Lijn 1 skep.pd. 6 8 9
Hampa 1 skep.pd. 4 5 6
Blåhr 1 skep.pd. 3
Talgh 1 skep.pd. 6 8 9
Dwälk 100 alnar 4 5 6
Boraner 1 decker 4 5 6
Juffter 1 decker 10 12½ 15
Sablar fijna 1 timber 1 16 1 32 2
Dito medelmåttige 1 timber 1 1 12 1 24
Dito gemeene 1 timber 32 40 1
Mårdar 1 timber 10 12½ 15
Filtkappor 1 dossin 10 12½ 15
Handskar 100 paar 6 8 9
Twåhl fijn 1 bottn 2 3
Dito gemeen 1 bottn 1⅓ 1⅔ 2
Persianiske Täcken 1 stycke 2 3
Bänckedynor 1 dussin 12 15 18
Accijs af Fremmande drycker.
Vngerskt Wijn 1 åhm 3 3 36 4 24
Bastart 1 åhm 3 3 36 4 24
Alekant 1 åhm 3 3 36 4 24
Malwasehr 1 åhm 3 3 36 4 24
Muskateller 1 åhm 3 3 36 4 24
Renskt Wijn 1 åhm 3 3 36 4 24
Spanskt eller Carnarij Wijn 1 åhm 3 3 36 4 24
Franskt Wijn 1 åhm 3 3 36 4 24
Brännewijn 1 åhm 4 5 6
Aff alle andre slags Fustagier betales effter advenant och Åhmetalet som the hålla.
Finsk Miödh 1 tunna 2 2 24 3
Littousk Miödh 1 tunna 2 2 24 3
Lybesk Miödh 1 tunna 2 2 24 3
Wißmarsk Miödh 1 tunna 2 2 24 3
Sundsk Miödh 1 tunna 2 2 24 3
Stetinisk Miödh 1 tunna 2 2 24 3
Rigisk Miödh 1 tunna 2 2 24 3
Churisk Miödh 1 tunna 2 2 24 3
Rostocker Miödh 1 tunna 2 2 24 3
Dantziker Miödh 1 tunna 2 2 24 3
Pryssing 1 faat 1 24 1 42 2 12
Halff Pryssing 1 faat 1 24 1 42 2 12
Serbster Öhl 1 faat 2 2 24 3
Brunswichs Momma 1 faat 2 2 24 3
Allehanda slags Momma 1 faat 2 2 24 3
Lybeskt Öhl 1 faat 1 32 2 4 2 24
Wißmarskt Öhl 1 faat 1 32 2 4 2 24
Hamborger Öhl 1 tunna 1 16 1 32 2
Lybeskt Öhl 1 tunna 1 16 1 32 2
Stetiniskt Öhl 1 tunna 1 16 1 32 2
Rostocker Öhl 1 tunna 1 16 1 32 2
Gripzwaldz Öhl 1 tunna 1 16 1 32 2
Barskt Öhl 1 tunna 1 16 1 32 2
Wißmarskt Öhl 1 tunna 1 16 1 32 2
Sundskt Öhl 1 tunna 1 16 1 32 2
Collbergiskt Öhl 1 tunna 1 16 1 32 2
Dannemarskt Öhl 1 tunna 1 16 1 32 2

Til yttermehra wisso och bekräftelse/ hafwe wij thetta medh Wår egen Hand vnderskrifwit/ och witterligen låtit sättia Wårt Secret här vnder. Datum Stockholm/ den 8. Decembris Anno 1645.

CHRISTINA


Kongl. May:tz til Swerige/ PLACAT, Angående Convoyernes inrättande widh Götheborgh. Gifwit i Stockholm den 16. Augusti Anno 1653.
4to, 16× 10,5 cm, [16] s.


Transcribed by Lars Bruzelius.


The Maritime History Virtual Archives | Sveriges offentliga tryck | Search.

Copyright © 2007 Lars Bruzelius.