Wij Christina medh Gudz Nåde/ Sweriges/ Göthes och Wändes Drottning/ Stoorfurstinna til Finland/ Hertiginna vthi Estland/ Carelen/ Brehmen/ Werden/ Stettin-Pomern/ Caßuben och Wänden/ Furstinna til Rügen/ Frw öfwer Ingermanland och Wißmar. Giöre witterligit/ att ändoch Wij esomofftast Wår Nådige omsorgh och åhåga Fädhernes Landzens och deß trogne Inbyggieres upkomst/ wälståndh och säkerheet till befordra/ vthi åthskillige motto/ hafwe påskijne låthit/ enkannerligen j dett Wij Wåre trogne Vndersåthere medh sådenne förmonner/ privilegier och frijheeter Nådeligen ansedt och försörgdt hafwe/ medh hwilke de vthi handel och wandel/ serdeles igenom Skiptimmeragiens alfwarlige och tijdige fortsättiande/ både vthi medhel af inrijkes beholne winst/ och vthi myckenheet på Skepp och Fahrkostar/ af vthrikes anstelte och idkade Seglationer, Dageligen sigh förkoffra/ och alla Nähringzmedhel dem vnder händerne tilwäxa kunne; Så äre: Wij ändå dervthöfwer för närwarande tilstånd skuldh och upkomne owässende j Siön/ hwilket märckeligen förrycker någre fremmande Nationers Skepsfahrt in på Wåre vnderhafwande Land och Rijken/ så myket mehra där till bewekte wordne/ som nu giörligare kan sees och förnimmas/ hwad Skadhe och afsaknad Wåre trogne Vndersåthare deraff taga/ att dett ringa tahl aff dem tillhörige Skepp/ ingalunda emoot så vthgående/ som inkommande Wahrurs myckenheet swarar/ och där emoot är proportionerat. Hwaruthaff de Wahrur/ hwilke vthi anseenligh ymnogheet åhrligen medh fremmande Fahrkoster/ vhr Rijket och derunderliggiande provincier, pläger vthskeppas/ blifwa nu till en godh deel i wanwyrdan liggiandes/ och däremoot de inkommande/ Rijket och des trogne inbyggiare till stoort beswär öfwermotton stegrade/ allenast för den osäkerheet och fahran skuldh/ hwilken ofwanbemte fremmande Skepp i Siön sin emällan vnderkastade äro. Hwarförre ock/ på dett sådhant i tijdh kunne förrekommas/ och genom här inrijkes falne och tilwärkade Wahrurs odrägelige afslagh/ och vthan effter hijt infördes skadhelige stägring/ Handelens fullige vndergångh hoos Oß icke förorsakas motte/ hafwe Wij för en nödhtorfft befunnit/ Wåre trogne Vndersåthare/ Sweriges Rijkes/ och alla derunderliggiande Provinciers inwåhnare närwarende tilståndet Nådeligen för ögon att ställa/ och dem til Skiptimmeragiens idkesamme fortsättiende/ och ägne Skepz befrachtande/ som widh så wulin lägenheet/ till Handelens conservation och vnderhollande endeste medelen wara synes/ alfwarligen att förmana; Hälst medan den goda wänskapen/ Nåboorlige förtroende och correspondence Wij medh Wåre grannar/ och alle andre Potentater och Republiquer nu hafwe och stadeligen sökie att vnderholla/ alla Wåra trafficquerande Vndersåthares ägne Skepp och Godz/ så i Siön/ som alla Hampnar/ för Fiendtligit anfall/ som andre måste befruchta/ effter alt skiähl/ och för detta giorde Friedzfördragh/ befrijer och försäkrar. Ehuruwäl nu detta aff sigh sielff noghsampt skulle förorsaka alle Wåre trogne Vndersåthare/ för sin ägen säkerheet och närings skuldh/ sådhan Wår wälmente förmahnigh att taga i acht; så hafwe Wij lijkwäl/ på dett Wåre Vndersåthares ägne Skepp deste förre och bättre motte tilräckia emoot deras Warurs ymnogheet/ til öfwerflödh och att vpweckia hwar och en deste mera til ägne Farkostars sigh förskaffande/ Wåre för detta gifne och förlänte privilegier och förmonner på dee Skepp som här inrijkes j Swerige bygde blifwa/ jämwäl vthwidgha welat in på alle sådenne Skepp och farkoster/ som j Wåra vnderhafwende Provincier nu äre/ eller framdeles bygde och timbrade warda; Såsom Wij ock hermedh/ i krafft af detta wårt öpne Placat, alle förrige Privilegier af Gunst och Nådhe förnyija/ vthwidga och förbättra/ således: att alle Wåre Vndersåtheres Skepp/ som anten medh fiorton Stycken åth minstonne/ eller deruthöfwer äre munterade, eller ju så bygde och timbrade/ att dee til dett ringaste 14. Stycken eller mehra til sin defension föra kunne/ och äre anten här i Wårt Rijke/ eller derunderliggiande Provincier, Est- Lief- och Ingermanland/ jämwäl ock Hertighdömen Bremen/ Pommern och Wißmar/ sampt alle andre Hampner eller Orther/ som vnder Wårt Rijke lydha/ af Eek byghde/ upslagne/ och vthredde/ skole/ kommandes här inrijkes i Swerige eller Finland/ vthi alla tillåteliga Hampner niuta en tridingh lindrigare Tull/ så i in- som uthfördzlen/ emoot fremmande Skepp. De andre Swenske eller vthi Provincierne bygde Skepp/ som anten medh mindre thaal å Stycken eller Styckehol äre försedde: Jtem alle andre Swänske Fahrkoster/ Flöijter vthan Stycken/ Skepp/ Boijorter/ Kräijare/ Skutor/ som i Wårt Rijke/ och där tillydande Provincier aff Eek äre bygde/ upslagne och vthredde/ när de/ som ofwanbemelt är/ i Swerige eller Finland på tillåtelige Orther lossa eller ladha/ skole niuta en siettedeel lindrigare Tull än de främmande. Deßlijkes skole ock de til Örligh tienlige och otienlige Skepp och Farkoster/ som vthur Wårt Ammiralitet försålde äre/ eller warde til Wåre Vndersåthare/ jempte dem som elliest i wåre Feighde tijdher hafwe giordt tienst/ och medh wårt speciali Privilegio äre/ eller elliest blifwa försedde/ niuta samma frijheet och på samma sätt. Wij hafwe ock aff serdeles betänckiande/ och synnerligh benägenheet til Siöfartens befordringh bland alle wåre trogne Vndersåthare/ än widare ofwanbe.te Privilegium Nådigst vthsträckia welat in på alle de Skepp/ som aff Eek vthrijkes bygde/ och all Wåre Vndersåthere här i Landet/ sampt i Provincierne, Est- Lief- och Ingermanland/ så ock Hertighdömen Bremen/ Pommern/ Wißmar och alle andre Oß tilhörige Land och Städher boendes ägendomligen/ anten allaredokiöpte äre/ eller ju til dett längsta innan ett Åhr hereffter/ Nämbligen/ innan den 1. Decemb. An. 1653. kiöpte blifwa/ och aff Wåre Vndersåthare allena ägas/ så att de häreffter skole niutha lijka frijheet och förmon medh de andre af samma Sort och art inrijkes aff Eek bygde Skeppen och Farkosterne/ effter samma proportion och lägenheet. Men på dett ingen fremmande/ som anten nu icke är/ eller innan försagdan thijd Wår Vndersåthare tilbörligen blifwer/ må twert emoot Wårt upsåt och Nådige meeningh/ jempte andre Rijkzens inwåhnare/ vthi bemelte kiöpte Skepp participera, skole alla Redhare för Magistraten af wåre Städher/ där samma Skepp förste gången uthsegla wele/ medh eedh betyga/ dem allena Skeppet tilkomma/ och ingen fremmande dervthi deel hafwa/ deröfwer tagandes Magistratens dersammastedes behörlige wittnesbördh. Så skole ock alle desse Skepp/ som förbem.te frijheet wele åthniuta/ wara betiente och försedde medh inrijkes och vthi Provincierne booende Skeppare och Styrmän/ och de mäste Båtzmän aff Wåra ägne Vndersåtare/ som kunne kommas til wäga/ wälförståendes att der någre fremmande Hyrbåtzmän brukade blifwa/ sådanne denne frijheet intet hindra skole. Icke heller skal detta Wårt förunte Privilegium och frijheet/ på någre aff fremmande orther kiöpte Skepp/ annorledes förståes eller widare vthsträckias/ än på dem som innan om den vthryckeligen ofwanbenämbde termin, nämligen/ den 1. Decemb. Anno 1653/ köpas eller allaredo kiöpte äre/ aldeles vthslutandes de fremmande Skepp/ som sidher mera och sedan bemälte termin är förfluten/ hända aff Wåre Vndersåthare att köpas/ eller tilhandlas. Deßlijkes är denne förunte lindring aff Tullen allenast att förståendes vthi sådanne Wåre Hampner och Städer/ hwarest den giorde åthskilnaden i Tullen allaredo är inrättat och holles i observantz, män icke i dee andre Provincierne, där in till närwarande tijdh enahanda Licenter och Tullar öfwer hufwudet/ vthan åthskildnad aff Skepp/ på Warurne lagde äre/ medhan dermedh så plötzligen en förändringh att giöra/ Wij för denne gången hafwe betänckeligit funnit. Här alle som Oß til hörsamheet och lydno förbundne äro/ och för Wår skuld wele och skole/ giöra och låta/ enkannerligen/ Wåre Öfwer-Stådthollare/ General Gouverneurer, Landzhöfdingar/ Tull- och Licent-Förwaltare/ sampt Borg-Mästare och Rådh i Städherne/ och alle andre som detta widhkommer/ sigh hörsammeligen hafwe att effterrätta/ icke tilfogandes eller tilfoga låthandes någon häremoot hinder/ mehn eller förfångh/ hwarken nu eller framdeles. Till yttermehra wisso hafwe Wij detta medh egen Hand underskrifwit/ och witterligen Wårt Secret här nedan före tryckia låtit. Gifwit uppå Wårt Slott Stockholm den 15. Novembris, Anno 1652.
Christina
(Locus
Sigilli)
[Kongl. May:tz Placat angående Skepstimmeragiens fortsättande/ uthi Swerige och alle derunder liggiande Provincier, så och ägne Skeps köpande aff de fremmande]
27,5×36,5 cm, 1 blad.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Sveriges offentliga tryck | Search.
Copyright © 2007 Lars Bruzelius.