Gifwit i Stockholm den 16. Augusti Anno 1653.
♔
STOCKHOLM.
Tryckt hoos Henrich Keyser.
Wij Christina medh Gudz nåde/ Sweriges/ Göthes och Wändes Drottning/ Stoorfurstinna til Finlandh/ Hertiginna vthi Ehstlandh/ Carelen/ Brehmen/ Verden/ Stettin-Pomern/ Cassuben och Wänden/ Furstinna til Rügen/ Frw öfwer Ingermanlandh och Wißmar. Giöre witterligit/ at såsom Oß esomtijdast beswärlige klagemåål/ vthur Wåre vnderhafwande Landh och Rijken förekomma/ huruledes i gemehn/ Rijkens och Wåre trogne Vndersåthares Nähring/ men serdeles Siöfahrten/ allehanda twång/ hinder och fahra/ widh thenne tijden/ måste wara vnderkastat/ i thet/ endehls Siö-Röfware och Capers/ medh åthskillige Commissioner/ ja heelt obekände/ Wåre Vndersåthares Skepp och Godz/ i oppenbare Siöön och theres frije fahrt/ anfalla/ sköfla och beröfwa; Eendehles blifwer them itt och annat underslef/ emoot alla fogh/ tilmätit/ vnder hwilket skeen the sedan vppehållas och illa medhfahras: Altså fordrar sielfwe rättwijsan/ och then Konungzlige hägn/ om hwilken Wåre trogne Vndersåthare Oß tillijka/ at Wij på alle billige medel ther emoot äre betänckte/ huruledes Rijkzens/ sampt theß Inbyggiares wijdare odrägelige skada och fördärff tilbörligen må afwäries och vndan böijes. Wij hafwe efwen til then enda/ ifrån begynnelsen/ tå emellan bägge Republiker/ Engelandh och thet föreente Nederlandh/ nu påstående fahrlige Siökrijgh itändes/ ansedt then oredan/ som alle Siöfahrande lätteligen ther af tilwäxa måtte/ och therföre/ icke allenast burit een skäligh åhuga/ at förebyggia på bägge sijdor hwariehanda/ som kunde lända Oß och Wåre Vndersåthare til förfång; Uthan jämwäl/ effter möijeligheten/ gärna winlagdt Oß ofwanberörde blodige och skadelige Öhrligh/ på något wänligit s[ät] at stilla och nederläggia: Imedler tijdh/ såsom ännu i thenne dagh/ hafwe Wij obrotzligen vnderhollit/ thet gode förtroende och wänskap/ hwilken emellan Oß/ Wåre Landh och Rijken sampt ofwanbem:te begge och flere andre Nationer/ tilförende warit hafwer/ så at ingen annan orsaak af Oß är gifwin/ än ther igenom Wij billigt försee Oß til hwar och een/ at blijfwa af them igen medh godh willie mötte. Men på thet/ hwarken Wij/ eller Wåre trogne Vndersåthare/ måge winna itt nampn och anseende/ som sökte man vnder ren frij Siöfahrt/ at döllia enthere af ofwanbem:te bägge Republikers fiendtelige Skepp eller Godz/ och ther med förorsaka något skeen til the beswäär/ som Oß och Wåre Vndersåthare tilfogas; För hwilken mißtancka skuld somblige här til/ icke allenaste Seglationen til theres Fiender/ vthan jämwäl til Neutrale Orther hindrat hafwe: Så ock i synnerheet/ på thet Wåre/ sampt Wåre troo-Vndersåthares Skepp och Godz/ för allehanda Capers och Siö-Röfwares trugh och wåldh/ sigh icke så lätteligen måge befruchta/ hafwe Wij intet medel tiänligare til mehra richtigheet och försäkring befunnit/ än at Wij i een Wår egen Hampn widh Wästersiöön belägen/ förnämbligast i Götheborgh/ någre Wåre Öhrligh Skepp förordna/ hwilke theste nogare påsicht hafwa kunne/ alt vndersleef at förekomma/ och ther jämpte Wåre frije Skepp och Godz/ för alt oskähl på theres rätta resor/ tilbörligen förswara. Til hwilken enda/ och sådant Wårt vpsåth theste bättre at tilkänna gifwa och befrämia/ wele Wij nådeligen thet föliande Ordningar/ alla som wederbör/ til effterrättelse blifwa/ och af them/ som Oß medh hörsamheet och lydno förplichtade äre/ oforsumeligen i acht tagas skole och effterlefwas.
Til thet Första: Wåre Orligh Skepp/ så månge Wij til Convoyer/ effter nödhtorfften förordnandes warde/ skole sigh i Götheborg eller ther i näigden vppehålla/ at the altijdh/ när så påfordras/ tilstädes äre/ hälst emedan Kiöpmans Skeppen/ som theres Convoy tillijta wele/ them i vthgående vhr Öhresundh til Wästersiöön/ ther sammestädes sökia måste.
Til thet Andre: När något Kiöpmans Skepp sigh angifwer och begärer blifwa Convoyerat/ skal nogha ransakas/ at icke annat än Wåre Vndersåthares egne eller ju Neutralers Skepp och Godz vnder Wåre Convoyers förswar annammes: Til then ända skola alle Paß och Certificationer på Kiöpmannens Godz igenom sees/ granneligen effterfrågas aff Admiralen/ eller then som öfwer commando på Convoyeerna hafwer. I synnerheet/ så frampt thet hände/ at någre Neutrale Städer theres Skepp medh sine wahrur/ wele vnder Wår Convoy segla låta/ kunne Wij fuller icke afsee/ huru them sådant skiähligen må uthslåås: Doch måste the i sådant fall/ wara omtänckte medh Magistratens bewijs ifrån then Staden/ thädan the vthseglade äro/ Wåre Convoyer noghsampt at försäkra/ thet vnder theres Skepp och Godz intet vndersleef och bedrägerij betäckies/ effter som Officerarne på offtbem:te Wåre Öhrligh Skepp så lagandes warde/ at the/ om någon Flotta stoor eller lijten them i Siöön möhter/ itt vprichtigt Swar ther före gifwa kunne.
Til thet Tridie: Hwar sigh någon vnderstodo/ emoot thenne Wår alfwarlige Förordning/ Wåre Convoyer at mißbruka/ ther medh williandes skyla sitt bedrägerij/ och sådant anten genast/ eller sedan/ effter tijdzens forlopp/ kunnogt blefwo/ skal thet samma Godz eller theß wärde vnder Oß och Chronan/ vthan någon moderation, förbrutit wara; Hwar/ anten Godzet/ Lorendräijaren sielff/ eller ock något aff hans ägendoom/ i Wåre vnderhafwande Rijken/ Landh och Hampner/ tå/ eller sedan någon tijdh/ igen finnas kunne och anträffas. Theßlijkest hafwer ock Skepparen/ then sigh vthi sådant fall icke kan ifrånleda/ at hafwa hafft wettskap ther om/ jämpte Godzet/ förbrutit sin part i Skeppet; Eller ther thet wore/ at han ingen part i Skeppet hade/ så skal han så länge blifwa i arrest, til theß han sigh medh Femhundrade Rijkzd:r lööser.
Til thet Fierde: Råka Wåre Convoyer någorstädes tilhopa medh månge/ fåå eller itt Skepp/ ifrån hwadh Nation thet hälst wara må/ skole the/ såsom Wij medh ingen annat/ än godt förtroende sökia/ sigh icke heller annars/ än medh all wänskap emoot hwar och een betee/ och så lagha/ at the til intet widrigt någon skiäligh orsaak gifwa. Wij äre jämwäl tilfrijdz/ at hwar någon Krijgzflotta thet af them tilbörligen begiärer/ the Wår Fullmacht vpwijsa och egentligen betyda måge/ hwilke Skepp vnder theres Convoy och förwar tagne äre; Men i thet öfrige/ skole the på alt mannerligit sätt vndanböija/ at the/ eller theres fölie/ icke måge besökias och ranskakas/ vthan såsom the äro til en försäkring för alt vndersleef vthstickade/ man them sådant måå tilbetroo/ och sin koosa ohindrat och obeswärat/ jämpte alle vnderhafwande Skepp/ fullfölia låta.
Til thet Fempte: Möta eller komma Wåre Convoyer tilhopa medh någon Caper eller Siöröfware/ och blifwa sielfwe af honom oqualde/ skole icke heller the honom antasta; Men märckie the at then samme hafwer någon wåldzwärckan i Sinnet/ wele Wij thet Wåre Öhrlighskepp nogha i acht taga/ hwadan en sådan Caper må wara vthseglader; Warna honom för alt föliande åtaal hoos hans Öfwerheet; Och ther så behöfwes/ göra theres bästa/ så wijda the förmå/ wåldh medh samma Rätt at afwäria ifrån sigh sielfwe och theres föllie.
Til thet Siette: Såsom Wij nu icke befinne/ en skiäligh mißtancka ytterligare kunna påbördas någre frije Skepp/ sedan the äre gångne igenom Canalen emellan Franckrijket och Engelandh/ så wele Wij icke heller/ at Wåre Örlighskepp them wijdare skole beledsaga/ än til sådane orther/ som innan om/ och i bem:te Canalen äre belegne. I synnerheet wele Wij för serdeles orsacker/ at Wåre egne Öhrlig Skepp/ theras Convoy i begynnelsen förnämbligast anställa til the Hampner/ hwilke i thet Engel- och Nederladniske Krijget Neutrale äre/ til theß Wij Oß annars ther öfwer förklarandes warde; Doch hwar och en aff Wåre Undersåtare obehindrat och theß frije handel til Engel- och Nederlandh aldeles obetagen/ som then vthan Convoy idka och fortsättie wil.
Til thet Siuende: När Wåre Öhrligh Skepp således hafwe igenom förbeml:te Canal bracht och lemnadt Köpmans Skeppen vthi säkerheet/ skole the winläggia sigh/ at komma snart åth Götheborgh igen; eller/ ther andre theßlijkest Skepp in i Wästersiöön tilbakars wele/ them wijd Roscovv i Bretaigne vthi Franckerijke förwänta/ och them åther på ofwan skrefne sätt/ i godh säkerheet beledsaga.
Til thet Ottonde: At theste mehra richtigheet må hållas/ på hwilken tijdh Wåre Öhrligz Skepp skole förbundne wara/ til Convoyer vthur Götheborg at vthlöpa/ finne Wij skiähligast at thet skeer åth minstone hwar Månadh en gång/ när något Skepp at Convoyeras förhanden är. Men elliest/ så offta thet händer at 10. Köpmans Skepp tilsammans äro i Götheborg/ skole Convoyerne/ vthan affseende til någon wiß tijdh/ förplichtade wara/ them at beledsaga: Och thetta i synnerheet taga i acht/ at när tahlet aff Köpmans Skeppen är vnder tijo/ the icke mehra än en Convoy behöfwa; men så offta thet kommer öfwer tijo/ in til tiugu/ skole them twenne Convoyer medh gifwas/ och ther the fleere woro/ hafwer tå Ammiralen på Convoyerne at öfwerläggia och förordna/ huru månge ther til nödige äre.
Til thet Nijonde: Allthenstundh Wij endest och allena här medh/ Wåre trogne Vndersåthares och Siööfahrtens säkerheet tänckie at befrämja: Hwarföre wele Wij ock alle them som i Wåre Landh och Rijken/ sampt theß Provincier boendes äre/ och en frij Siööfahrt i/ och igenom Wästersiöön/ til Neutral orther åthniutha wele/ at the icke/ medan närwarande osäkerheet i Siöön påståår/ Götheborg lätteligen förbij segla/ vthan sigh ther angifwa och Convoyer sökia/ på thet Wij Oß theras förswar theste mehre antaga kunne; I widrigt fall/ och ther någon Wår nådige warning oachtat/ sigh i fahra begifwer/ hafwer han at förmodha/ thet Wij öfwer theßlijkes oförwågenheet/ itt tilbörligit straff förordnandes warde.
Ytterst och til thet Tijonde: på thet then omkostnadh/ som Wåre Öhrlige Skeppz vnderhåldh nödtorfftigt kräfwer/ hwarken må Oß och Chronan allenast beswärligh falla/ eller odrägeligt blifwa för them/ som Convoyerne åthniuta/ hafwe Wij för godt funnit en wiß Taxa thervthöfwer at författa/ och medh thet förste wele vthgå låta/ medh thenne Wår nådige befalning/ at hwar och en som Wåre Öhrlig Skeppz-Convoy bruka wil/ then samme i Wår Tull-Cammer i Götheborg owägerligen vthlägger/ förblifwandes thervthöfwer i ingen mehre beswäradt. Wij begiäre altså här medh wänligen och tilbörligen/ aff ofwanbeml:te bägge inbördes strijdige Republiker/ jämpte alle Wåre wänner och Bundzförwanter/ at effter som Wij här igenom tänckie at förebyggia/ så myckit någotsin är görligit/ allehanda vndersleeff/ som kunne medh något skeen/ genom Wåre Vndersåthares frije Siööfahrt befruchtas/ Wij ock här vnder intet annat sökie/ än hwadh all naturlig billigheet och skiäl Oß tilståår/ the ther emoot theste alfwarligare och fullkombligare befalnning ställa wela/ til alle theras Officerare och betiänte/ til Landh och Watn/ så ock til alle Capers/ som medh theras fullmachter och Commissioner segla/ eller elliest i någon måtto them vndergifne äre/ at the sampt- eller synnerligen icke något annat Wåre Öhrligz Skepp/ eller theß vnder hafwande föllie tilfoga/ än hwadh then wänskap fordrar/ som Wij aff hwar och enför wänte/ och på wederlijka sätt giärna erkänna wele. Wij biude och befalle ther hoos alle/ som Oß til höör samheet och lydno förbundne äre/ och för Wår skuld wele och skole/ göra och låta; enkannerligen Ammiralerne och Capiteenerne på Wåre Convoyer/ och andre Skeppz betiänte/ jämpte alle Handelsmän och Skeppare/ som thenne Wår nådige försorgh åthniutha wele/ och alle andre/ them thetta i någon måtto widh kommer/ at the sigh för allehanda lorendreijerij granneligen wachta/ intet efftertahl medh skiähl förorsaka/ vthan thenne Wår nådige förordning aldeles effterkomma skola/ så kärt them är Wår Kongl. Hembd at vndwijka. Til yttermehra wißo/ hafwe Wij thetta medh egen handh Vnderskrifwit och witterligen Wårt Secret här nedan före sättia låtit. Gifwit på Wårt Slott Stockholm den 16 Augusti Anno 1653.
Christina
(Locus
Sigilli)
Kongl. May:tz til Swerige/ PLACAT,
Angående Convoyernes inrättande widh Götheborgh. Gifwit i Stockholm den 16. Augusti Anno 1653.
4to, [12] s.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Sveriges offentliga tryck | Search.
Copyright © 2007 Lars Bruzelius.