[Förordning om hel- och halvfrihet för vissa svenska fartyg], 1654.

Wij Christina medh Gudz Nåde/ Sweriges/ Göthes och Wendes Drottning/ Storfurstinna til Finland/ Hertiginna vthi Estland/ Carelen/ Brehmen/ Verden/ Stettin-Pommern/ Cassuben och Wenden/ Furstinna til Rügen/ Frw öfwer Ingermanland/ och Wißmar/ &c. Göre witterligit/ at effter som Wij förnummit hafwe/ huruledes igenom Furuskeppens och Fahrkosters myckenheet/ icke mindre än medh Ekeskeppen/ wåre traffiquerande Vndersåtere sigh til Gagn och Nytta sin Handel vppå fremmande Land och Rijken idke/ och Seglationerne fortsättia kunne/ derjämpte och nådeligen öfwerlagdt och betrachtat/ huruledes månge och store Furuskogar vthi Wåre Rijken/ och ther vnderliggiande Provincier finnas/ som nu fuller til en stoor deel onyttige liggia/ och lijkwäl genom Furu Skepztim[m]eragiens alfwarlige inrättande och continuerande, kunne icke allenast beqwemlige och dugelige/ vtan och begärlige göras/ Wårt käre Fädernesland til ingen ringa nytta/ tilwäxt och förkoffring: Altså hafwe Wij och nu/ som altijdh tilförrenne/ thenna lägenheet nådeligen tagit i acht/ Wåre trogne Vndersåtheres Nähringzmedel och deraff fölliande Landzens cultur och förbättring/ effter mögeligheeten at befrämia/ och fördenskul sådanne Privilegier och förmonner på inrijkes och vthi därunderliggiande provincierne anstelte Furuskepzbygning medhdela welat/ hwarigenom Wåre trogne Vndersåthere/ såwäl aff Furu vpslagne/ som aff Ek bygde Skepp och Fahrkoster/ sigh at förskaffa/ måge animeras och bewekte blifwa/ och således tilfälle hafwa/ Oß och them aff Gudh och Naturen mildeligen förunte inrijkes ymnoge materialier, them samptlige til stoor fördeel beneficera, anläggia och bruka. Hwarföre Wij och nu härmedh/ och i krafft aff thetta Wårt öpne Placat alle frijheter och förmonner/ som aff Oß genom Wåre för thetta nådeligen vtgifne privilerier och Placater, serdeles aff den 15. Novemb. An. 1652. och den 8. Julij. An. 1653. Eke Skeppen och Fahrkosterne Wåre trogne Vndersåthare tilhörige/ förunte äre/ icke allenast förnye och stadfeste/ vthan och förwidge och extendere in uppå här inrijkes/ och vthi Provincierne bygde Furuskeppen och Fahrkoster/ på sätt och wijs som effterföllier/ Nembligh: At alle Wåre trogne Vndersåthares Skepp/ som anten medh fiorton Stycken åth minstonne eller dervthöfwer äre munterade/ eller jw så bygde och timbrade/ at the/ til thet rigaste 14. Stycken eller mehra til sin defension föra kunna/ och äre anten här i Wårt Rijke/ eller dervnderliggiande provincier, Est- Lijff- och Ingermanland/ jämwäl och Hertigdömen Brehmen/ Pommern och Wißmar/ sampt alle andre Hampner eller orter/ som vnder Wårt Rijke lyda/ aff Furu bygde/ vpslagne och vthredde/ skole kommandes här inrijkes och alle dervnderliggiande provincier, vthi alla tillåtelige Hampner niuta en fierdepart lindrigare Tull/ så j in- som vthfördzlen emoot främmande Skepp. The andre Swänske eller vthi Provincierne bygde Skepp som anten medh mindre thal å Stycken eller Styckeholl äre försedde: Item alle andre Swenske Fahrkoster/ Floijter vthan Stycken/ Skepp/ Boijorter/ Kräyare/ Skutor/ som i Wårt Rijke och där til lydande Provincier aff Ek eller Furu vthan någon åthskildnat/ äre bygde/ vpslagne och vthredde/ när the som ofwanbemelt är/ i Swerige/ Finland/ och Provincierne på tillåtelige orther Lossa eller Ladha/ skole niutha en siettedeel lindrigare Tull än the Främmande. Doch skole the til öhrligh tiänlige Skepp och Fahrkoster/ som tilförende aff Furu inrijkes bygde/ och medh Wårt Speciali Privilegio, försedde äro/ härunder icke förståås/ vthan the niuta här effter som här til lijka frijheet medh monterade Ekeskeppen. Här alle som Oß til hörsamheet och lydno förbundne äro/ och för Wår skull wele och skole/ göra och låta/ enkannerligh Wår Öfwer-Ståthållare/ General-Gouverneurer, Landzhöffdingar/ Tull- och Licent-Förwaltare och alla andre som thet wedhkommer sigh hörsammeligen hafwe at effterrätta/ icke tilfogandes eller tilfoga låtandes någon häremoot hinder/ mehn eller förfång/ hwarken nu eller framdeles. Gifwit på Wårt Slott Ubsala, den 24. Martij 1654.

CHRISTINA

(Locus
Sigilli)

[Förordning om hel- och halvfrihet för vissa svenska fartyg.]
[Kongl. Tryckeriet], [Stockholm], 1654. 24×35 cm, 1 blad.

Transcribed by Lars Bruzelius.

The Maritime History Virtual Archives | Sveriges offentliga tryck | Search.