Cum Gratia & Privilegio S:æ R:æ Maj:tis.
STOCKHOLM, Tryckt i Kongl. Tryckeriet, 1794.
| Taxa de första 12 år. | Taxa efter den tiden. | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| R:dal. | ß | r. | R:dal. | ß | r. | ||
| Jern, i Stänger, Tackor, Ankare, m.m. som föres löst opackadt | per Skepp:d | - | 7 | - | - | 6 | - |
| En hel kista Spik, Plåtar eller Bunkestål | - | 5 | - | - | 5 | - | |
| Hampa, Tågwirke, Lim, Dref och dylika Waror af sådant wärde | per Skepp:d | - | 12 | - | - | 12 | - |
| Tobaksblader, Färgwaror, Torra Fiskwaror, Läder och Skinnwaror | per Skepp:p | - | 20 | - | - | 20 | - |
| Eller per Hud-Läder | - | 2 | - | - | 2 | - | |
| Eller på 10 st. smärre Skinn. | - | 1 | 8 | - | 1 | 8 | |
| Om deßaWaror gå inpackade i Fat, Låror, eller Packor, utan wigt, så betalas som nedanföre för packadt gods. | |||||||
| Caffé, Socker, Sirap, Cardus, Tobak och Specerie-Wahror | p:r Lispund | - | 1 | 6 | - | 1 | 6 |
| Spannemål, Mjöl, Salt- och Kött Sill, Salt, Rödfärg, Cabeliou, Kött och Fläsk i Tunnor, Tjära, Beck, | p:r Tunna | - | 5 | - | - | 4 | - |
| Färsk drösd Sill, lös i båtar | - | - | 2 | - | - | 2 | - |
| Stenkol | - | - | 2 | - | - | 2 | - |
| Smör, Ost, Fläsk, Kött, löst | p:r Lispund | - | - | 10 | - | - | 10 |
| Ägg | p:r Tjog | - | - | 1 | - | - | 1 |
| Wåtwaror, af Brännwin, Win, Öl, Dricka, Olja, Tran &c. | p:r Oxhufwud | - | 20 | - | - | 20 | - |
| Dito | p:r Åm | - | 8 | - | - | 8 | - |
| Dito | p:r Ankare | - | 2 | - | - | - | |
| Allehanda Köpmans gods af Kläde, Papper, Böcker, Tyger &c. | p:r Fat eller Oxhufwud | - | 20 | - | - | 20 | - |
| per half Fat eller Tunna | - | 8 | - | - | 8 | - | |
| per Halftunna eller mindre | - | 2 | - | - | - | ||
| per större Packa eller Kista | - | 20 | - | - | 20 | - | |
| Allehanda Kåpmansgods: | per mindre Låda eller Bundt | - | 6 | - | - | 6 | - |
| En Kista Glas | - | 10 | - | - | 10 | - | |
| En Wåla Långor, eller 4 Buntar Småfisk | - | 1 | 6 | - | 1 | 6 | |
| Malm, Koppar, Tenn, Bly, Meßing, Bleck och finare Jernsmiden | per Lisp. | - | 1 | - | - | 1 | - |
| Eller per Tacka Tenn, eller per Rulla Bly | - | 8 | - | - | 8 | - | |
| Hö per Stack 15 Lisp., Halm per 4 Tjog | - | 2 | - | - | 2 | - | |
| Trädsaker, Kar, Baljor, Ämbar, Byttor, Stolar, Tråg, toma Tunnor, Såar, Ankare | per Stycke | - | - | 1 | - | - | 1 |
| Bireauer, Bord, Soffor, Sängar | per Stycke | - | 1 | - | - | 1 | - |
| Arbets-Wagnar, Kärror, Slädar | per Stycke | - | 1 | - | - | 1 | - |
| Öfwertäkta Wagnar, Calecher, Åkslädar | per Stycke | - | 8 | - | - | 8 | - |
| Trädwaror, En Mast | - | 8 | - | - | 8 | - | |
| En Spira | - | 6 | - | - | 6 | - | |
| Et Storwerks Träd, 30 ā 40 fot | - | 4 | - | - | 4 | - | |
| Bjelkar, Blockar til 12 alnar | per Tolft | - | 6 | - | - | 6 | - |
| Hustimmer, Blockar, 6 ā 7 alnar | per Tolft | - | 3 | - | - | 3 | - |
| Slagor, Sparrar | per Tolft | - | 2 | - | - | 2 | - |
| Längre Plankor | per Tolft | - | 10 | - | - | 10 | - |
| Kortare dito 6 ā 8 alnar | per Tolft | - | 8 | - | - | 8 | - |
| Längre Bräder | per Tolft | - | 6 | - | - | 6 | - |
| Kortare dito 6 ā 7 alnar | per Tolft | - | 4 | - | - | 4 | - |
| Sågbalkar och Läkter | per Tolft | - | 1 | - | - | 1 | - |
| Fat- och Tunnestafwar | per 1000 St. | - | 4 | - | - | 4 | - |
| Fat- och Tunneband | per 100 St. | - | - | 6 | - | - | 6 |
| Näfwer | per Skeppund | - | 4 | - | - | 4 | - |
| Ek, Ask och Almwirke | per Cub. fot | - | - | 1 | - | 1 | |
| Bränwed | per Stafrum | - | 24 | - | - | 24 | - |
| Dito 6 qwarters | per Famn | - | 16 | - | - | 16 | - |
| Bergsaker, Et par Qwarnstenar | - | 32 | - | - | 32 | - | |
| En Tunna Kalk eller Cement, lös i båtar | - | 1 | - | - | 1 | - | |
| Trappsten | per Stycke | - | - | 6 | - | - | 6 |
| Gålfsten | per Stycke | - | - | 1 | - | - | 1 |
| Grafsten | per Stycke | - | 2 | - | - | 2 | - |
| Slipstenar, större | per Stycke | - | 2 | - | - | 2 | - |
| Mindre dito | per Stycke | - | 1 | - | - | 1 | - |
| Brynstenar | per Dußin | - | 1 | - | - | 1 | - |
| Takskiffer och Tegelpannor | per 100 st. | - | 1 | 6 | - | 1 | 6 |
| Murtegel och Klinckert | per 100 st. | - | 1 | - | - | 1 | - |
| Kreatur, Häst, Ko, Oxe | per Stycke | - | 4 | - | - | 4 | - |
| Ung-Nöt, Kalf, Swin, Får, Get | per Stycke | - | 1 | - | - | 1 | - |
| Gäß, Ankor, Höns | per Stycke | - | - | 1 | - | - | 1 |
| Fartyg och Båtar, 1 om 300 Skeppund eller deröfwer lastadt eller olastadt | - | 36 | - | - | 36 | - | |
| 1 om 150 dito dito dito | - | 24 | - | - | 24 | - | |
| 1 om 50 ā 100 dito dito dito | - | 16 | - | - | 16 | - | |
| Större Roddbåtar med 6 bord eller deröfwer | - | 6 | - | - | 6 | - | |
| Mindre dito | - | 2 | - | - | 2 | - | |
1:o För de Waror, som uti föregående Taxa ej finnas serskilt nämnde, böra Slußpenningar jemwäl erläggas i proportion af Warornes tyngd, egenskap och wärde, efter som de närmast til de anteknade Waror kunna lämpas.
2:o Skepparne och Sjöfolket förpliktas, at upwisa för Sluß-Inspectoren Tullsedel, eller hwad annan Fraktsedel eller Connoissement på Fartygens hela Last Fartyget äger; och i fall hela laddningen, eller någon del deraf ej skulle wara på slike Tull- eller Fraktsedlar anteknade, så skal det åligga Ägaren, Syslomannen, eller ock Skepparen, at upgifwa derpå en serskilt förtekning, af dem underskrifwen, kommandes den Godsägare, Factor och Sysloman, eller Skeppare, som med oriktigt angifwande beträdes, at för de fördöljde Warorne betala tiofallt Canal-afgift, hwaraf Angifwaren får Nio tiondedelar. Det skal wara tillåtit Canal-Bolagets Betjening, at öfwerse Fartygets last och den loßa låta. Befinnes swek uti angifningen, så skal loßnings-kostnaden af Skepparen ersättas; men twärtom, i fall Skepparens angifning är riktig, ersätte Canal-Betjenten loßningskostnaden och skadan genom uppehållet.
3:o Alla Jern-Handlande betala Sluß-afgiften wid hwarje månads slut hos Sluß-Inspectoren; men alla andra Waror betalas genast wid angifwandet, innan Fartyget får gå igenom Slußen.
4:o På det Slußarne med alt hwad dertil hörer måge för all skada blifwa befredade, warder härmed alfwarligen förbudit, det ingen Skeppare, des folk, eller någon annan må understå sig i Sluß-Betjeningens frånwaro, eller utom des tilstädjelse at sjelf öpna Slußen, eller i någor måtto röra wid Slußwerket, icke eller uti sjelfwa Slußen, eller wid inloppen kasta några stenar, grus eller annat. Sker det, böte Åtta Riksd. och fylle skadan; I lika måtto förbjudes, at uti portarne och murarne stöta med båtshakar, eller annat hwaßt, wid Sex Skill. wite; sker det så groft, at märke deraf synes, plikte Tjugu Skill.; men är skadan så stor, at den bör förbättras, ersätte kostnaden dubbelt; Äfwenledes åtwarnas hwar och en, som med stora Fartyg wil gå genom Slußen, at ställa farten midt uti loppen, både wid in- och utgåendet.
5:o Til följe af Kongl. Förordningen under den 21 Augusti 1684 samt Allmänna Lagen, böra Sluß-Inspectoren med des Betjente fredas och hågnas för alt förolämpande, så at den, eho den wara må, som antingen med hugg och slag, skymf, oqwädins- eller skälsord uti deras tjenste-förrättnnigar dem öfwerfaller, med laga böter skal warda ansedd: Blifwandes derhos berörde Betjente alfwarligen förmante, at de uti sina förrättningar ej tilfoga någon den ringaste orätt eller uppehåll, utan alla tilbörligen och wäl bemöta.
6:o För alla de Fartyg och Waror, som passera hela Canal-farten emellan Waßbotten til och med Gustaf Adolphs Sluß, erlägges afgiften wid Contoiret på Olidan; men då allena Gustafs, eller ock Gustaf Adolphs Slußar passeras, erlägges afgiften hos deras Slußskrifware, och beräknas för hwardera af deßa Slußar en tolftepart emot förestående Taxa. Trollhätte-passagen emellan Kafledammen til Jord-sten anses för fem-sjettedelar af hela Taxans pris.
7:o Slußarne skola, så länge wattnet är fritt för is, wara alla hwardagar och alla helgedags eftermiddagar til Allmänhetens betjening, från klockan 5 om morgonen til 8 om aftonen, emellan den 1 April til den 1 October, och öfriga delen af året då fullt dagsljus är.
8:o De Fartyg som äro upp- eller nedgående i Canalen wid Trollhättan, få icke uppehålla sig der, at hindra passagen; icke få de i Carls Graf passerande lägga sig i dubbla, utan enkla rader, så at den diupa passagen är fri för andras fortgång. Då up- och nedgående mötas i Trollhätte Canalen, bör den, som först hinner til derwarande mötesplatser, stadna och låta den mötande förbigå; Så widt det paßar, böra upgående följas åt, likaså de nedgående: ankommande det uppå Slußskrifwaren at ordonnera i den mon Fartygen ankomma. Alle Skeppare answara at deras Farkoster icke gå djupare, eller äro bredare, än at de obehindradt kunna passera Canalen och Slußarne. De som föra bränbara Waror få icke under warelsen i Canalen eller Slußarne hafwa eld om bord, likaså bör derwid Fartygens Besättning wara om bord. Alt oljud ware ock förbudit. Så wäl de ankommande böra stadna, som de passerande böra fortsätta farten til 20 ā 30 famnar från Slußarne, at icke der sammanpacka sig och göra hinder. Eho som häremot sig förser, böte Twå Riksdal.
9:o Så länge Fartyg är i passerande, må ej flottwirke införas; det får ej ellrr [!] wara utan folk, eller stadna i Canalen, wid nyßnämnde wite.
10:o Alla Kronans egna Fartyg och Waror, som passera Canaler och Slußar, skola för Sluß-afgifter wara beständigt fria; dock at til förekommande af underslef och lidande för Bolaget, förtekningar och bewis öfwer riktigheten altid böra medfölja, utgifne af wederbörande Kongl. Maj:ts och Rikets Collegier, Publique Werk eller Embetsmän, som om afsändningen äga föranstalta: Men föres på Kronans Fartyg enskiltas Waror, betalas för dem behöriga Slus-afgifter.
11:o Til Landtbrukets uphjelpande lemnas fri passage för all slags gödsel, såsom Sillgrums, Jordmärg och dylikt.
12:o Slußskrifware skola utan betalning, wid förlust af tjensten, på hwart Paß eller Fraktsedel debitera Canal-afgiften och den quittera, i fall den erlägges contant. För Allmoge eller dem, som icke hafwa Fraktsedel, ware han skyldig, skrifwa och gifwa Debet-Sedel, på det at den som tror sig wara förorättad, må hos Werkets Kamererare, eller wid Domstolen söka rättelse.
13:o Deße afgifter skola upbäras uti den Mynt-sort, som allmännast uti Inrikes rörelsen gängse och gällande är.
Denna Taxa och Reglor skola ständigt wara upspikade synligen å wäggen i Sluß-Contoiren til allas uplysning.
Gillas:
Stockholms Slott den 13 December 1793.
Under Min Allernådigste Konungs och Herres Minderårighet.
CARL.
M. Rosenblad.
TAXA, hwarefter Trollhätte Canals- och Slußwerks-Bolag är berättigadt, at upbära Afgift af alla der genomgående Waror och Fartyg. Gifwen Stockholms Slott den 13 December 1793.
Stockholm. Tryckt i Kongl. Tryckeriet, 1794. 4to, [7] s.
Transcribed by Lars Bruzelius.
Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Canals | Search.
Copyright © 2009 Lars Bruzelius.