Kongl. Maj:ts
Nådiga
PRIVILEGIUM
För
Götha Canal Bolag.
Gifwit Stockholms Slott den 11 April 1810.



Cum Gratia & Privilegio S:æ R:æ Maj:tis.


STOCKHOLM, Tryckt i Kongl. Tryckeriet, 1810.


WI CARL med Guds Nåde Sweriges, Göthes och Wendes Konung &c. &c. &c. Arfwinge til Norrige, Hertig til Schleßwig Hollstein &c. &c. Göre weterligt: At ehuru öpnandet af en Segelled igenom Öster- och Westergöthland, samt Götha Elf, til Westerhafwets förenande med Östersiön och Wenerns med Wettern, ifrån äldre tider warit et föremål för Swea Konungars omtanka, och för uplyste och medborgerligt sinnade Swenske Mäns önskningar, smt Rikets Ständer jemwäl wid flere tilfällen, och senast wid 1772 års Riksdag, sökt befrämja detta stora företag, har likwäl werkställigheten deraf tid efter annan mött hinder, härrörande förnämligast, ifrån felaktigheten af de widtagne anstalterna, at utföra den swåraste delen af denna Segelled, den igenom eller förbi Trollhätte fallen. Men sedan, under Wår såsom Förmyndare förde Riksstyrelse, detta särskilda, ofta förut fruktlöst försökta, arbete blifwit efter en förändrad Plan, och ad et med nödiga förmoner under stödt enskilt Bolag, å nyo företagit, och widare lyckligen fullbordadt, samt den tilärnade Segelledens wäg emellan Wenern och Östersjön, äfwen på Statens bekostnad blifwit undersökt af en ibland Englands skickeligaste Mechanici för Canal-arbeten, Thomas Telford, hwilken funnit detta företag wara i sit slag et af de minst swåra at utföra, emedan det af locala omständigheter synnerligen gynnades, samt derföre med någon jemkning i Canalens förut föreslagna ledning noggrant utstakat densamma, och för werkställigheten af arbetet uprättadt Plan- och Profil-Ritningar, samt bestämt grunderna för et derefter upgjort kostnadsförslag; Så hafwa hos Oß Riksens Ständer icke allenast i underdånighet anmält deras önskan, at berörde Canal-anläggning måtte erbjudas enskilte personer, hwilka skulle upmuntras at med sin förmögenhet deruti deltaga, genom åtskilliga af Riksens Ständer bestämda, samt för öfrigt alla möjeliga och skäliga förmoner, som Wi, på det et så Riksgagneligt företag måtte utan upskof samt i en plan och et sammanhang werkställas, kunde i Nåder finna nödigt at det blifwande Bolaget förunna, utan äfwen, uppå Wår derom gjorda Nådiga föreställning, bewiljat til en Discont-inrättning, som skulle med Canal-werket förenas, et särskilt Lånebiträde af Riksens Ständers Banque. Och emedan Wi lika med Riksens Ständer hyse den fullkomliga öfwertygelse, at den i fråga warande Canal-anläggningen skal werksamt befordra de dermed åsyftade stora ändamål, Åkerbrukets och gagneliga Näringars uphjelpande. Handels och Rörelsens liflighet, amt en utwidgad och städse tiltagande idoghet, och derjemte blifwa hufwudledningen för flere i framtiden möjeliga Sido-Canaler genom Rikets bördigaste Provincer; Ty hafwe Wi i öfwerensstämmelse med Riksens Ständers underdåniga tillstyrkande i Nåder beslutit, at denna Canal och Segelled, som skal taga sin början på Hemmanet Sjötorps ägor ifrån erforderligt djup i Wenern, samt efter ofwannämnde Plan- och Profil-Ritningar, hwilka härmed i Nåder fastställas, genomskära Westergötland til Sjöarna Wiken och Wettern samt widare ledas ifrån Motala genom Sjöarne Boren, Roxen och Asplången til Slätbaken och Östersjön wid Söderköping, kommer under namn af Götha Canal at öpnas så skyndesamt som möjeligen ske kan, och det igenom et särskilt Actie-Bolag, hwilket Wi härmed och i kraft af detta Wårt öpna Bref och Privilegium Octroyere, at detta arbete företaga och fullborda, samt Canalen med des Slußar och alt hwad dertil hörer eller densamma härigenom, i grund af den magt Riksens Ständer Oß dertil updragit, tillagdt warder, alt framgent i ewerldeliga tider äga, underhålla och afkastning deraf sig til nytta anwända, utan at Staten deraf någon direct inkomst taga kan, med efterföljande wilkor och förmoner.

§. 1.

Uti Götha Canal Bolag, skal hwar och en så infödd som utländning, hafwa rätt och frihet at deltaga genom subscription, til en eller flere Actier, hwarje Actie på Ethundrade Riksdaler Specie. Deßa Actier skola ställas på innehafwaren, och gälla i hwars hand de finnas; Kommande Subscriptionen dertil at werkställas på sätt de af Oß i Nåder faststäldte och genom trycket allmänt kungjorde Bolags-Reglor innehålla.

§. 2.

Denna Canals djup fastställes til Tio fot wid lägsta wattenhöjd, och Slußarnes bredd i portöpningen til minst Tjugufyra fot, med undantag af de trenne närmaste Östersjön blifwande Slußar, hwilkas portar böra erhålla minst Tretio fots bredd.

Inom Slußportarne bör hwarje Sluß blifwa minst Ethundrade Tjugo fot lång.

På de ställen, der Canalen kommer at sprängas genom berg, må den förblifwa lika bred med Slußarna, men wid Canalens gräfning genom jord ökes des bredd til Fyratioåtta fot på botten. Canal-sidornas lutning lämpes efter de genomskurne jordarternas olika beskaffenhet; men må ingenstädes ehuru fast jorden befinnes göra mer än Tretio graders winkel mot horizontela linien.

§. 3.

Som Riksens Ständer til Oß i underdånighet öfwerlemnat, at af Kronans nu befinteliga jord så wäl ersätta den, hwilken af enskilte personers ägor kan til Canalen åtgå, efter billige öfwerenskommelser eller skälig och laglig wärdering, som ock til Canal Bolaget öfwerlåta hwad til Canalens fullbordande och underhåll nödigt pröfwas; och Wi, enligt den Plan-ritning, hwilken af Oß i Nåder gillad och med Wår Höga påskrift försedd, Bolaget til noggrant iakttagande tilställas skal, faststält det til Canal-anläggningen nödiga utrymme i jord och mark til Twåhundrade alnars bredd, hwarinom Canalen kommer at öpnas: Så öfwerlåte och tilägne Wi härmed Götha Canal Bolag under ewerldelig skattfrihet denna jord och mark; äfwensom Wi, med anledning af de Trollhätte Canal Bolag i Nåder bewiljade förmoner, bestående dels af Boställen och Jord, dels af hwarjehanda Byggnader och Wattenwerk, härmed försäkre, at likaledes, uppå skeende underdånig anmälan, lemna Götha Canal Bolag, icke allenast nödig Mark til Boställen för den Betjening wid Canal-Werket som deraf kan finnas i behof samt til Boningsställen för Arbetarne, äfwensom til Hamnar och Lastage platser, utom ock rättighet at för Canalens framgena underhåll nyttja och allena wårda särskilte Oß och Kronan tilhörige, samt nära til Canalen belägne Skogsparker och Kalkbrott.

Med ersättning för hwad enskilte personer genom denna Canal-anläggning kunna förlora, så i upodlad som oupodlad Mark, Hus och andra Lägenheter, kommer at förhållas efter den särskilda Nådiga Förordning Wi låte derom utfärda.

Skulle antingen sådane oförutsedda hinder möta wid Canalens werkställande, som gjorde ändring i des å Plan-ritningen utsatte ledning nödwändig, eller Canalen med lindring i kostnaden och til större beqwämlighet, på et eller annat ställe kunna anläggas rätare än berörde Ritning utwisar, så wilje Wi, då Bolagets Direction hos Oß i underdånighet anmäler förhållandet och alla de skäl, med hwilka förändringens nödwändighet och nytta bestyrkes, densamma pröfwa och efter omständigheterna Wårt Nådiga beslut deröfwer meddela.

I händelse af bifall til någon sådan i underdånighet föreslagen förändring kommer ersättningen til Jordägaren at derefter lämpas.

§. 4.

Som å den ena Sidan, hela denna Canal-inrättnings framtida bestånd och den den dermed åsyftade allmänna segelfartens brukbarhet förnämligast beror deruppå at Canalens i föregående 2. §. bestämda wattendjup med den yttersta möjeliga noggranhet för alla tider warder bibehållet, hwilket åter förutsätter, at wattnet må städse bewaras til en jemn erforderlig böjd uti de såsom tilgång för Canalen påräknade Sjöar, samt å den andra sidan det är lika angeläget, at hwarken Canalen eller dertil gränsande Jordägor och Landsträckor må genm wådelige öfwerswämmningar och wattuflöden kunna skadas; Altså och emedan efter Lag segelled skal hållas öpen, samt Oß och Kronan derjemte tilkommer högsta rätten til de större Insjöar och Wattudrag hwilka genom denna af ålder beslutade Canal sammanbindas; Ty hafwe Wi welat härmed i Nåder stadga at Canal Bolagets Direction äger hos Oß i underdånighet föreslå, så wäl den för en oafbruten Canal-fart behöfweliga höjd, hwarunder wattnet i alla näst ofwanföre första Slußfallen belägne Sjöar icke genom Canalen eller genom deras naturliga aflopp må kunna sänkas, som ock den, hwarutöfwer det ej må stiga, hwilka särskilta wattenhöjder sedermera, när Wi dem i Nåder stadfästat, skola utsättas genom märken inhuggne i fasta berg, och Directionen samt wederbörande Embetsmän öfwer deras noggranna iakttagande alfwarlig tilsyn hålla; åliggande det Bolaget at, til förekommande af wattuflöden, på tjenlige ställen anlägga tilräckelige bräddaflopp eller andra inrättningar, at flodwattnet behörigen afsläppa, samt nödige stämportar uti Canalen.

Skulle genom deßa anstalter, som allmän säkerhet och nytta oundgängeligen kräfwa, någon enskilt Wattuwerks- eller Jordägare blifwa lidande, ware honom obetaget, at i den ordning, som genom Wår i nästföregående §. omnämnde särskilda Nådiga Författning kommer at bestämmas, derföre söka och erhålla en skälig ersättning.

§. 5.

Bolaget kommer at anlägga och i godt och fullkomligt stånd alt framgent underhålla Windbryggor öfwer Canalen, ej blott på de ställen, der den afskär Lands- Härads- och Soknewägar, utan ock der Wi i öfrigt finne sådana Bryggor nödiga.

Skulle Bolaget för farten öfwer någon eller flera af deßa Bryggor anse sig äga skäl begära bropenningar, så wilje Wi, enär Bolaget med underdånig anhållan derom inkommmer, deröfwer Oß i Nåder utlåta.

Då Lands- Härads- eller Soknewägar genom gräfning för Canalen afskäras, så at wägfarande icke utan widlyftig omgång kunna der framkomma, böra nödiga Windbryggor af Bolaget genast byggas; Bolaget dock obetaget at på egen bekostnad förändra wäg på det för segelfartens beqwämligaste wis, der det utan Allmänhetens olägenhet kan ske. Skulle efter afslutadt Enskifte en och samma ägare dock komma at bibehålla ägor på ömse sidor om Canalen, och midt emot hwarandra, ware han berättigad til öfwerfart på Canal-Bolagets bekostnad. Sådane anläggningar böra dock ej onödigtwis ökas.

§. 6.

Som den uti föregående 3. §. Canal-Bolaget i Nåder uplåtne jordrymd af Twåhundrade alnars bredd efter Canalens sträckning blifwer at anse såsom en särskild utskiftad ägolott, så kommer densamma at förses med laggild stängsel, samt angränsande Jordägares skyldighet, at deruti deltaga, pröfwas och bestämmas på sätt i Wår särskilda Nådiga Förordning, om ersättning för til Canalen erforderlig enskild jord m.m., stadgas och föreskrifwes. Denna stängsel, så widt den warder Canal-Bolaget ålagd, bör, der det sig göra låter, anläggas och underhållas med wall och häck.

§. 7.

Bolaget skal äga obehindrad rätt och frihet, at för Canalens behof, des byggnad och underhåll anlägga Werkstäder, til förfärdigande af gjutgods, smiden, werktyg och redskap, samt allahanda öfriga materialier, och at drifwa deßa Werkstäder antingen för hand eller med watten, eller genom ång-machiner, hwarjemte Bolaget må, på sätt förmonligast finnes, hinderlöst upköpa och anskaffa alla rå ämnen til de arbeten, som wid Bolagets Werkstäder och Inrättnnigar komma at förfärdigas.

§. 8.

Alla til Canalen gränsande ägor böra hafwa fritt och obehindradt watten-aflopp likasom förut, och der Canalen härutinnan gör någon förändring, skola på Bolagets bekostnad tilräckelige afloppshwalf af huggen sten under Canalen anläggas, och sedan alt framgent underhållas.

Timar skada genom något wattuflöde från Canalen, bör sådant af Bolaget ersättas och för framtiden förekommas. Alla de afloppsdiken öfwer ägor, som med Canalen och des afloppsrännor stå i något sammanhang, skola tilbörligen rensas och uptagas af dem, sådant efter Lag åligger.

§. 9.

Der åtkomst til watten för närboende Jordägare genom denna Canal blifwer swårare än förut warit, böra för deras behof särskilta tilgängeliga wattningsställen på Bolagets bekostnad inrättas; äfwensom Bolaget må wid och genom Canalen göra nödiga anläggningar til ängars wattnande, om ock Jordägarne för närwarande det icke åstundade; dock at sådant sker utan hinder för Canal-farten.

§. 10.

Bolaget äger rättighet at anlägga nya Wägar och Canaler til communicationens förökande med denna Hufwud-Canal; dock göres derom i hwarje särskilt fall underdånig anmälan, och afwaktes Wårt Nådiga beslut, hwilket Wi efter anstäld behörig undersökning wilje meddela. Om efter den tid, då Götha Canal blifwit til segelfart öpnad, någon annan önskar företaga en sådan anläggning, må han, sedan han twänne år förut hos Bolaget eller des Ombud bewisligen anmält denna sin afsigt, utan at Bolaget derefter för egen räkning satt den sålunda upgifna eller en til samma ändamål ledande anläggning i werket, densamma öfwer sina ägor utföra, och äfwen i anseende til den öfwerflödiga wattentilgång, denna Canal af naturen äger, til en sådan ny Canal-anläggning erhålla nödigt watten derifrån, emellan största Slußfallet och nästofwanföre liggande Sjö; men emellan Slußarne må ej watten til et sådant behof ifrån Canalen afledas utan Bolagets hörande och Wårt Nådiga tilstånd.

Eho som på annat sätt, genom utskärning i Canalens bräddar, drager watten från Canalen, plikte derför efter Lag och ersätte skadan. Dock bör Bolaget wid alla framtida tillfällen, då anmälan derom göres, låta sig wara angläget, at emot möjeligen billigaste ersättning, utom de redan i nästföregående §. omförmälte anläggningar, befordra ängswattningen genom nödiga anstalter til wattnets afsläppande, hwarwid bör iakttagas hwad här ofwanföre om stället för wattens afledning ifrån Canalen stadgat är. Men om et alt för stort quantum watten härtil skulle erfordras, förbehålle Wi Oß, at, sedan Bolaget blifwit hördt, särskilt yttrande deröfwer i Nåder meddela.

§. 11.

Så wäl Uplagsställen, som Warf må inom Canalens område af Bolaget anläggas, eller, der Bolaget ej finner sådant lämpeligt, denna rättighet lemnas til den angränsande Jordägaren, hwilken jemwäl, om han så åstundar, äger, sedan Canalen blifwit färdig, efter behag göra en sådan inrättning, enär des derom et år förut til Canal Bolaget gjorda anmaning, blifwit lemnad utan werkställighet. I detta fall upbäres uplagsafgiften af Anläggaren. Sådana anläggningar må dock ingalunda minska Canalens bredd, eller afbryta bräddwägarnes sammanhang utöfwer hwad nödwändigt blifwer, fär at förena en slik inrättning med Canalen, då nödiga bryggor öfwer alla wattenledningar böra på Anläggarens bekostnad byggas och underhållas.

§. 12.

Då en oförsigtig bearbetning af de i Canalens granskap belägne Grufwor och Stenbrott lätt kan förorsaka Canalen den betydligaste skada, samt föranleda til wådeliga öfwerswämningar, så skal Bolaget äga rättighet, at genom sine Tjenstemän låta syna sådane Grufwor och Stenbrott, på hwilka arbetstid de det nödigt finna, för at undersöka, huruwida de der förewarande arbeten kunna wara Canalen skadeliga, och, i händelse af grundad farhoga derom, hos Wår Befallningshafwande begära och erhålla förbud emot deras fullföljande: Börande dock Bergmästaren genast derefter förrätta undersökning och sedan i laga ordning pröfwa om förbudet må äga bestånd eller upphöra.

§. 13.

Ej allenast anläggningar och husbyggnader, utan ock stängsel och planteringar, som tilhöra Canalen, äge emot menniskors åwerkan skydd af allmän Lag och Författningar: Och som genom kreaturs tramp Canalens bräddar lätt kunna förderfwas, hwarmedelst både skada för Canalen och fara af öfwerswämning för angränsande ägor upkomma, så skal Canal-betjeningen äga rätt at uptaga alla kreatur som olofligen finnas inom Canalens hägnade område, och förfara dermed sedan, som i IX. Cap. §. Byggn. Balk. föreskrifwes: äfwensom Bolaget må äga, at hos Domaren söka och erhålla särskilde witesförbud emot sådan åwerkan.

§. 14.

Skulle wid särskilde tilfällen wäg öfwer andras ägor, til framförande af materialier och andra förnödenheter til Canalens byggnad, eller reparerande blifwa nödig, må det emot billig ersättning icke förnekas.

§. 15.

Til bedrifwande af Canal-arbetet, som i et sammanhang och utan upskof företagas bör, wilje Wi under byggnadstiden bistå Bolaget med Arbets-Commendering af Wårt och Kronans Manskap til så stor styrka, som med fördel anwändas kan, och omständigheterna medgifwa. Arbetsmanskapet skal undfå af Bolaget skälig sold, som genom beting säkrast kan bestämmas efter hwars och ens förtjenst; men då Manskapet i beting ej wil ingå, erhålle det sådan dagspenning, som Wi för hwarje år, wid Arbets-Commenderingens bewiljande, i Nåder finne godt bestämma, sedan Directionen med underdånigt Förslag derom til Oß inkommit. Befälet aflönes såsom wanligen i Wåra och Kronans förrättningar. Under den årliga arbetstiden skal til Manskapets förplägning en fri och obehindrad tilförsel och försäljning af matwaror, dricka och bränwin wara tillåten; men om waruprisen för bristande tilförsel obilligt upstegras, skal det åligga Bolaget, at om tilräckelig tilgång på lifsmedel mot skäliga pris draga försorg.

§. 16.

Som det är både för Riket och Bolaget af wäsentelig fördel och nytta, at Canalen med all möjelig skyndsamhet fullbordas, och til winnande af et så wigtigt ändamål nödigt är, at alla utwägar widtagas til arbetsstyrkans förökande; Så wilje Wi i Nåder tillåta Bolaget, at, utom det af Oß bewiljade Arbetsmanskap, uprätta särskilta Arbets-Compagnier eller Corpser: och på det tilgång af sådane arbetare desto lättare må winnas och tillika oländig mark uptagas, förunne Wi Bolaget Nådigt tilstånd, at å Wåre och Kronans ej långt från Canalen belägne Allmänningar och Parker, upodla kärr och moßar, samt annan oländig mark, under iakttagande af Författningarnes föreskrift. Deßa odlingar, hwilka såsom Nybyggen komma at anses, och hwarföre Bolaget må åtnjuta så många frihetsår som Författningarne möjeligen medgifwa, äge Bolaget sedan at i större eller mindre delar åt förenämnde arbetare uplåta.

§. 17.

Bolaget kommer at i mon af behofwet, utaf Oß tilbörligen pröfwadt, ifrån Wåre och Kronans förråd, utan betalning erhålla stenlupet krut til bergsprängningen. Och bör Bolagets Direction inom hwarje års slut i underdånighet insända så wäl Förslag på det under nästpåföljande år erforderlige Manskap och krut, som upgift å de kalkbrott hwilka wid Canal-arbetet kunna begagnas, samt de Kronoskogar på hwilka under de tilstundande åren nödigt wirke må kunna beqwämligast fällas och framföras.

Skulle ekewirke för Canalens behof å Wåre och Kronans närbelägne skogar icke wara at tilgå, wilje Wi, uppå skeende underdånig anmälan, bewilja Bolaget sådan rätt til utsyning och fällning af dylikt wirke å Kronoskatte-hemman, som Oß och Kronan kan tilkomma.

§. 18.

Så farmt de för hwarje år i underdånighet begärde Arbets-Commenderingar bewiljas, skal det åligga Bolaget at inom Åtta högst Tio år, ifrån det Bolaget håller sin första allmänna Sammankomst, til faststäldt djup och bredd, samt för hwarje Sluß utsatt storlek, hafwa fullbordat denna Canal med alla des Slußar, samt sedan i alla tider hålla dem och Canalen i godt och så fullkomligt stånd, at segelfarten emellan Wenern och Östersjön wid Slätbaken och Söderköping, då is icke hindrar, altid må wara öppen och brukbar, derest ej en eller flere Slußar eller någon del af Canalen oumgängeligen tarfwa reparation, då Canal-farten på deßa ställen under den til reparationen erforderliga tid, som ej får öfwerstiga fjorton dagar, om icke när utomordentliga olyckshändelser inträffat, nödwändigt måste tilslutas; dock kommer Allmänheten twå à tre månader förut at genom allmänna kungörelser i Östergöthlands och SKaraborgs Län, samt i Post- och Inrikes- jemte Götheborgs Tidningar underrättas så wäl om det eller de ställen, der reparationen skal företagas, som om de til des början och slut utsatte dagar.

§. 19.

Så snart Canalen, på sätt nästföregående §. innehåller, är fullbordad, och segelfart emellan Östersjön och Westerhafwet derigenom werkställbar, så skal denna Seglation, Canal- och Slußfart wara fri, öppen och oinskränkt för alla inhemske, som sig deraf i deras handel och rörelse Inrikes Orter och Städer emellan wilja begagna, samt farande i deßa Canaler, Slußar och dertil hörande Sjöar, i alla tider blifwa lika ansedde med dem som färdas å öppen landswäg och njuta lika hägn och beskydd emot hinder och öfwerwåld, som Lagen wägfarande tillägger.

I och för denna Segelfarts nyttjande skola fartyg, farkoster och gods i alla tider wara befriade från alla andra afgifter än dem, som Canal-Bolaget tilkomma, och hwilka genom tryckte Taxor skola allmänt kände göras.

Med bewakning och förpaßningar åter, så wäl under Canal-farten som loß- och lastningar wid Canalens hamnar, skal förhållas efter hwad allmänt gällande Författningar föreskrifwa, eller för Canal-farare i detta afseende warder särskildt förordnadt.

§. 20.

Som en rätteligen begagnad Transito-handel, eller handel med Utrikes waror på Utrikes orter, blifwer för Riket en ypperlig källa til wälmåga och widsträkta handels förhållanden, och den segelled, som genom Götha och Trollhätte Canaler förenar Östersjön med Westerhafwet, öpnar en ganska betydelig genwäg, hwilken, då den å ena sidan befrämjar både större och jemnare skyndsamhet i transporter och mera säkerhet för wådeliga händelser, å andra sidan befriar Fartygs. och Godsägare från de drygare Assecurance-afgifter och Frakter, som äro oskiljaktige från sjöfarten genom Öresund; altså och för at tilskynda Riket de fördelar af Transito-handel emellan Utrikes wid Östersjön och Westerhafwet belägne Orter, som denna durchfarts förträffeliga läge erbjuder, skola Städerne Götheborg och Söderköping, såsom de yttersta puncterna af Trollhätte och Götha Canalerne emot nämnde watten, ifrån den tid, då i fråga warande Canal och durchfart är fullbordad och fullkomligen segelbar, njuta oinskränkt nederlagsfrihet å alla Utländska waror utaf hwad namn, art och beskaffenhet de wara måge, så framt fartygen, hwarmed de ankomma, äro berättigade at i Swensk hamn inlöpa. I följe häraf förklare Wi härmed i Nåder och försäkre Götha Canal Bolag på det kraftigaste, at alla med sådana nederlagswaror lastade fartyg, antingen warorna blifwit inlastade i någon af berörde Städers hamnar, eller i endera af dem skola loßas, eller utan slik in- eller utlastning, komma ifrån eller gå til annan In- eller Utländsk ort, i alla tider skola äga obehindrad rätt och frihet, at nyttja denna Canal och Durchfart; och det emot den lindring i afgifter til Canal-Bolaget, samt under en så beskaffad bewakning ej mindre i anseende til nederlagsfriheten i Götheborg och Söderköping, än under warornes transporterande genom Canalen, som Wi äre sinnade at framdeles i Nåder stadga, och hwarom et särskilt Reglemente, öfwerensstämmande med Wåra i detta ämne nu yttrade Nådiga tänkesätt, kommer at utfärdas.

§. 21.

Af dem, som nyttja Götha Canal och Slußwerk, skal Bolaget njuta afgift, så wäl för alla fartyg och farkoster större och mindre, som för de uti dem inlastade och befintelige waror, efter den Taxa, hwilken kommer at utfärdas, innan Canal-farten warder öpnad. Ifrån denna afgift undantages Kronans egna fartyg, och de på dem för Kronans räkning lastade och behörigen förpaßade effecter.

Sluß- och Canal-afgifterne böra jemkas och afpaßas så, at Canal-farten til det Allmännas och Bolagets gemensamma förmon upmuntras och utwidgas. Härwid bör iakttagas, at grunden för deßa afgifters bestämmande hemtas af den för Trollhätte Canal nu gällande Taxa, proportionaliter tillämpad efter Slußarnas antal, Canalens längd och kostnad m.m., samt rättas efter de uplysningar, som granskningen af andra In- och Utländska Canal-Taxor kan gifwa wid handen: at sedan förhållandet af de uti Taxan utsatte afgifterna til medelpriset å Råg efter markegången i Östergöthlands och Skaraborgs Län under de sist förflutne Tio åren blifwit bestämd, kommer widare hwarje tionde år Taxan på denna grund efter waruwärdet at förändras, samt at Bolaget må äga rätt, at, då det sådant nyttigt finner, i större eller mindre mon nedsätta Taxan och åter mer eller mindre höja den, ända til det först i Nåder faststälda beloppet; men at all förhöjning derutöfwer endast beror på Wår Nådiga pröfning, hwaremot Wi härmed i Nåder försäkre Bolaget, at Taxan af Oß icke skal förminskas under des största i behörig ordning faststälde höjd. Och som til en sådan Taxas författande fordras åtskilliga locala underrättelser, samt en noga kännedom af flere särskilte omständigheter, som derwid böra komma i betraktande, hwilken kännedom säkrast bör finnas hos Bolagets egne medlemmar, så wilje Wi härmedelst updraga Bolaget, at genom dertil utsedde Deputerande, låta utarbeta och inom Fem års förlopp efter Canal-arbetets början til Oß i underdånighet ingifwa et efter förberörde grunder författadt Förslag til Taxa, med bifogade uplysningar angående tillämpningssättet af deßa grunder, samt fullständiga Anmärkningar öfwer alt, hwad Canal-farare i anseende til durchfartens nyttjande hafwa at iakttaga. Härefter, och sedan detta Förslag blifwit granskadt af trenne utaf Oß utnämnde, och trenne af Bolaget walde Män, samt deras underdåniga utlåtande deröfwer inkommit, wilje Wi detsamma i Nåder pröfwa och Taxan bestämma, samt til allmän efterrättelse låta utfärda.

I öfrigt anse Wi Bolaget böra erhålla skälig delaktighet i den tilökte inkomst, som genom Götha Canals öpnande tilskyndas Trollhätte Canal-Bolag ej mindre för waru-transporter ifrån Östergöthland och andra lika långt eller längre bort belägna Provincer, än af Transito-handeln, och hwilken inkomst icke kunde påräknas, då sistnämnde Bolag Octroyerades. Härom wilje Wi i Nåder särskilt förordna sedan Trollhätte Canal-Bolags häröfver infordrade underdåniga utlåtande hunnit til Oß inkomma.

§. 22.

Til widare understöd och upmuntran för dem som i Subscribtionen til utförande af detta stora och riksgagneliga företag wilja ingå, samt på det de blifwande Actie-Ägarne under byggnadsåren icke måge sakne afkastning af sina härtil anwände penningar, hafwa Riksens Ständer, uti underdånigt swar af den 12 Februarii detta är uppå Wår den 10 November sistledit år gjorde Nådiga Proposition, samtyckt, at Bolaget af Riksens Ständers Banque skal erhålla et Låne-biträde, stort 800,000 Riksdaler Banco samt få anlägga en Province Låne-Naque, eller Discont-Inrättning på den Ort som Wi i Nåder finne dertil bäst paßande, hwilken Inrättning, i händelse de andre Discont-Werken inom Riket skulle med någon särskilt Bewillning beläggas, kommer at derifrån undantagas och befrias.

De wilkor til Banquens säkerhet, som Riksens Ständer med detta understöd förenat, äro följande:

1) At, innan Banquen något utbetalar, den påräknade summan af En Million i Actier måtte wara fullteknad, den första insättningen derå af Tio procent werkställd, och Bolagets förbindelse på Banquen deri grundade säkerhet til Banco-Fullmägtige aflemnad. Om teckningen skulle öfwerstiga den påräknade Millionen, bör sådant ej wara förnekadt, utan at likwäl, något afdrag på hela Summan 800,000 R:d. deraf upkommer, och blifwer då tiden för Banquens successiva förskott förlängd.

2) At Bolaget äfwen förut må hafwa afgifwit sin Förbindelse, at Canal-werket blifwer Banquens Hypotheque.

3) At Banco-Fullmägtige må wälja en Directeur i Directionen för Canal-werket, hwilken lika med de öfrige Directeurerne af Bolaget lönas, samt wid de årlige Revisionerne äfwen en Fullmägtig.

4) At wid Riksdagen til Riksens Ständers Banco-Utskott, och deßemellan åt deras Revisorer, samt hwart år, efter slutet af den årliga Revisionen, til Banco-Fullmägtige en Berättelse måtte aflemnas öfwer Werkets tilstånd, hwaraf de kunna taga kännedom om Werkets successiva fortgång, och bedömma huruwida Banquens säkerhet fortfar.

5) At det Lån, som blifwit begärdt å tre procent, stort, 500,000 R:d. må utbetalas af Banquen, hälften så snart Actie-summan är fullteknad, och den andra hälften icke förr än et år derefter, hwaremot Bolaget afgifwer behöriga Reverser. Räntan bör liquideras hwart halft år och räknas efter Banco-stil.

6) För de öfriga 300,000 R:d. skal likaledes på samma sätt, som för de i föregående punct nämnde 500,000 R:d., tre procents ränta af Bolaget erläggas. Deßa 300,000 R:d. komma dock ej at utbetalas före, än Canal-arbetet börjas, och ej fortare än Bolagets inrättade Discont inbetalningen fordrar.

7) För deßa Lån-biträdens återkommande hafwa Riksens Ständer stadgadt följande grunder: Utan afseende på den tid, som behöfwes til Canal Werkets införande, må de gifna förskotten njutas af Bolaget i 15 år, för tre procents årlig ränta; men efter den tidens förlopp, bör Boalget owägerligen erlägga fyra procent årligen. Inbetalningen af de åt Bolaget lemnade förskott skal efter Tjuguet års förlopp, taga sin början; men inom det Tjugufemte årets slut ofelbart wara fullgjord. Beträffande tiden för Canal-werkets Discont, hafwa Riksens Ständer ansett denna Discont böra fortfara, under de Tjuguet år Bolaget njuter Banquens förskott, och under de Fyra följande indraga sina utelöpande medel, för at, när Banquen efter Tjugudem års förlopp, är til fullo liquiderade, då äfwen aldeles uphöra, dock med det uttryckliga förbehåll, at för hwarje år, som Canal-Discontens utdelning til Actie--ägarne i Ränta och Discont-winst skulle öfwerstiga nio procent, twå tredjedelar af detta öfwerskott då må Banquen tilfalla; Kommande de winst medel, som sålunda kunna tilflyta Banquen, at afsättas såsom en beständig Fond til Canalers anläggande, och aftappnings företag, inom Swerige, at anwändas, wäl någon gång med lindrigare, men aldrig med drygare wilkor, än de, som blifwit detta Bolag förunnade.

I kraft häraf warder Discont-rättigheten med de wilkor och på den tid, Riksens Ständer sålunda föreskrifwit, härmed tilägnad Götha Canal Bolag at densamma utöfwa och begagna, samt winsten deraf til Bolagets gemensamma nytta anwända, på sätt det Reglemente som Wi för i frågawarande Discont-Inrättning under denna dag låte utfärda, samt de af Oß äfwen i Nåder faststälde Bolags-Reglor förmå och innehålla.

§. 23.

Under byggnadstiden eller intil des Canalen blifwer til genomfart färdig, bör af Bolagets medel til Actie-Ägarne årligen utbetalas Fem procent för deras insatte Capital.

§. 24.

I anseende til den nytta Canal-anläggningar i allmänhet medföra för Landets rörelse och förkofran, och då Götha Canal altid blifwer en Hufwud-Canal för Swerige, wilje Wi med denna Inrättning förbinda et allmänt Canal-Byggnads-Contoir, om hwars organisation och befattning, under styrelse af Ordföranden i Götha Canal-Bolags Direction och medwerkan af Bolagets Förste Mechanicus samt Fyra Elever en särskilt Nådig Instruction skal utfärdas.

§. 25.

Til Subscriptionens emottagande, på sätt Bolags-Reglorna stadga, hafwe Wi i Nåder utnämnt följande kunnige och redelige Män, nemligen:

Présidenten och Commendeuren af Wår Nordstjerne-Orden Friherre Carl Eric Lagerheim, Stats-Rådet och Commendeuren af Wår Nordstjerne-Orden Friherre Mathias Rosenblad, Stats-Rådet och Commndeuren af Wår Swärds-Orden Friherre Baltzar von Platen, Stats-Secreteraren och Riddaren af Wår Nordstjerne-Orden Hans Järta, Commerce-Rådet och Commendeuren af Wår Wasa-Orden Carl Arfvedson, samt Directeuren wid Ost-Indiska Compagniet B.H. Santesson.

Deße Committerade komma efter Wårt Nådiga förordnande at företaga nödiga anstalter til Canal-arbetets begynnande och dermed fortfara, intil des en Direction af Bolaget blifwit wald och styrelsen emottaga kan: åliggande det Bolaget at ersätta de utgifter som til berörde arbete emedlertid blifwit af de Committerade anwände.

Efter fulländad Subscription utfärde bemälte Committerade genast Actierne och sammankalle Bolaget til wal af Direction, alt på sätt Bolags-Reglorna närmare föreskrifwa.

Det alle som wederbör hafwa sig hörsammeligen at efterrätta. Til yttermera wißo hafwe Wi detta med Egen Hand underskriwit och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit. Stockholm Slott den 11 April 1809.

CARL.
(L. S.)

Hans Järta.


Kongl. Maj:ts Nådiga Privilegium för Götha Canal Bolag. Gifwit Stockholms Slott den 11 April 1810.
Stockholm. Kongl. Tryckeriet, 1810. 4to, [20] s.


Transcribed by Lars Bruzelius.


The Maritime History Virtual Archives | Canals | Search.

Copyright © 2009 Lars Bruzelius.