Cum Gratia & Privilegio S:æ R:æ Maj:tis.
STOCKHOLM, Tryckt uti Kongl. Tryckeriet Hos Directeuren Pet. Momma
| Articul I. | Om Skeppsfolk i gemen. |
| II. | Om Läro gåßars antagande wid Siöfarten. |
| III. | Om Skeppsfolkets plikt och skyldigheter. |
| IV. | Om Skeppare och Styrmän. |
| V. | Om Siöfolkets friheter och förmoner. |
| VI. | Om Siömans huset. |
| VII. | Om Waterschouten eller Skepps Ombudsmän. |
HWar och en af Swenske Undersåtare född, som är sinnad at antaga tienst uppå Swenska Coopvaerdie-Skepp, bör, så wida han ärnådt theß tilbörliga år och ålder, innan han theß första siöresa anträder, här i Stockholm uti Stadsens Handels Collegio, och i the öfrige Stapel-städerne, in för Magistraten, med hand å bok aflägga liflig Ed, at han wil och skal wara Oß, Wåre Efterträdare uppå then Kongl. Swenska Thronen, samt Sweriges Crono, en huld, trogen och redelig undersåte, samt, i synnerhet, ställa sig, uti alla mål, til hörsam och underdånig efterlefnad, Sweriges Rikes Siölag, jemte thetta för Swenska Coopvaerdie-Siöfolket författade Reglemente, och hwad än widare framdeles, Swenska Siöfarten angående, kan blifwa stadgat och förordnat: Til hwilken ända, och innan föregående Ed aflägges, Magistraten eller Handels Collegium åligger, at låta omförmälte Reglemente för wederbörande tydeligen upläsa, samt therjemte föreställa Edens wigt och beskaffenhet, med tillagd förmaning, at icke upsåteligen sig theremot förbryta; börande likaledes läro-gåßar, och the, som, wid theras första siö-resa, icke äro komne til the år, at Eden af them kan fordras, så snart the ernå laga ålder, ofwanförmälte Throhets Ed behörigen aflägga.
Alle the, som, på förenämde sätt, theras Trohets och undersåteliga Ed hafwa aflagt, så wäl som läro-gåßar, hwilka, i anseende til theras ungdom, ännu icke kommit at aflägga samma Ed, skola och böra, såsom Wåre wärkelige undersåtare, anses, och till alla delar hafwa at hugna sig at Wårt Kongl. Hägn och Beskydd, samt fullkomligen och oförkränkt til godo niuta alla the rättigheter, förmoner och friheter, som, så wäl Sweriges allmänna Lag, som i synnerhet thetta Wårt Nådiga Reglemente, the Swenska Siö-farande förunnar, och hwad Wi än widare framdeles, til theras nytta och bästa, i Nåder warda tilstädjande.
Och på thet, wid alla förefallande händelser, med så mycket större wißhet, må wara at finna, så wäl antalet af Swenska Siö-farande, som ock, huru hwar och en af them, igenom resor och siöfart, söker at giöra sig skickelig och förtient at Wårt Kongl. Hägn, och the af Oß i Nåder förunnade friheter och förmoner, samt theßutan the sielfwe äfwen wara så mycket mera förwißade om bemälte förmoners och friheters wärkeliga åtniutande; Åligger Handels Collegium här i Stockholm, samt Magistraterne i the öfrige Stapel-städerne i Riket, at hwar tredie månad om året, medan Siö-farten påstår, insända til Wårt och Riksens Commerce-Collegium en noga och tilräckelig förteckning och underrättelse på alt Swenskt Coopvaerdie-Siöfolk, som, under the förflutne månader, ifrån Stockholm eller the andre Stapel-städerne, med Skepp och Fartyg, til utrikes orter afseglat, börandes samma förteckning och underrättelse innehålla hwars och ens namn, ålder, födelse-ort och hemwist, samt om han är gift eller ogift, jemte, med hwad Skepp och Fartyg han afseglat, til hwad ort, och för hwad hyra, antingen för resa, eller månads penningar.
I lika måtto bör ock, wid samma tilfälle, af Handels Collegio här i staden, och Magistraterne i the öfrige Stapel-städerne insändas til Wårt och Riksens Commerce-Collegium en förteckning och underrättelse, på alla, under samma förflutne tre månader, ifrån utrikes Orter til Stockholm eller the andre Stapelstäderne, hemkomne Swenske Skepp och Fartyg, med theras Skeppsfolk och Besättningar, aldeles så inrättad, som then här ofwan omrörde förteckningen på the utgående, och theße omförmälte förtekningar höra sedermera af Wårt och Riksens Commerce-Collegio tilställas thet här i staden warande Coopvaerdie Siömans hus, hwarom här nedanföre uti then 8. Articuln kommer at förmälas.
ALle Swenske Coopvaerdie-Skeppare, som föra Swenska Coopvaerdie-Skepp och Fartyg til utrikes Seglation, skal wara tillåtit, at uti lära och til Skeppstienst antaga läro-gåßar af Swensk ungdom, och sådant, antingen til en fjerdedel besättning för hwarje Skepp, eller och så mycket, som Redarne med Skepparen för nödigt anse.
Sådane läro-gåßar böra, wid antagandet i Stockholm, hos Waterschouten uti thes Contoir wederbörligen inskrifwas, och uti the andre Stapelstäder, hos Magistraterne anteknas, som hafwa at lemna Siömans huset therom underrättelse: Börande samma läro-gåßar sedan wara förbundne at tiena til siös hos then Skepparen, som them antagit, eller ock, theräst bemälte Skeppare theßförinnan, antingen med döden afgår, eller ock wänder igen at fara til siös, hos någon annan Skeppare, uti Siu år, med mindre, i anseende til naturlig qwickhet, eller förut förwärfwad erfarenhet, tiden kunde förkortas, under hwilken tid slike läro-gåßar icke komma at åtniuta någon lön eller månadshyra, utan allenast af theras Husbönder eller Skeppare, kläder och föda, samt then öfning, hwarmedelst the kunna blifwa skickelige, at, efter tienstetiden, brukas til Styrmän eller Skeppare.
Ingen, eho then wara må, skal fördrista sig, at bortlocka eller tubba sådane lärogåßar utur theras laga tienst, wid Ett hundrade dal. Silfwer:mts wite, hälften Husbonden och hälften til Siömans huset.
Utom thet, at theße läro-goßar skola wara frie, så i freds, som krigstider, för all wärfning och präßning, böra the äfwen, wid förefallande tilfällen, til godo niuta, alla the öfrige friheter och förmoner, som Skeppsfolket i gemen, uti thetta Reglemente, i Nåder blifwit förundte.
HWar och en, som af Coopvaerdie-Skeppare warder antagen, til at tiena uppå något Swenskt Coopvaerdie-Skepp och Fartyg, at thermed giöra resa til siös utomlands, och sig städia låtit, ware pliktig och skyldig, at uti alt thet, som angår Skepp och Gods, thet ware sig, antingen at loßa, stufwa och utloßa Skeppet, eller ock at kiölhala och skrapa thet samma, innan och utan, at föra godset med lotsbåtar, skepsbåten eller andre fartyg, ifrån thet ena eller andra landet, samt til och ifrån Skeppet, at föra eller bärga, wid fiendteligit anfall af röfware eller fiender; afwärja skada och förswara Skepp, Folk och Gods; willeligen och utan all gensträfwoghet åtlyda sin Skeppares eller thens, som uti hans ställe skulle komma at commendera, så wäl som hans Officerares, befallning och ordres, thet ware sig til watn eller lands, och uti en sådan tilbörlig hörsamhet framhärda, så länge han uti samma Skeppares tienst werkeligen bör förblifwa, wider bot, som Siö-Lagen och Wåre Siö-Articlar i thy mål utsättja.
Alle Siömän äro pliktige at låta sig finna inom Skeppsbord, et dygn therefter, sedan the af Skepparen blifwit antagne och stadde: Eho, som samma tid försitter, eller ock, sedan han om bord kommit, går eller far af Skeppet, utan Skepparens, eller thens, som, i hans ställe, för Skepp råder, låf och tilstånd, ware förfallen, en Officerare til Sex dal. Silfwermynts böter, och en gemen til hälften mindre, och stånde sedan til Skepparens fria wal, om han samma Siöman i tiensten behålla, eller en annan i theß ställe taga wil; dock skal Skepparen wara förpliktad samma försummelige och gensträfwoge Siöman, här i Stockholm hos Waterschouten, och, uti the andre Städerne, hos wederbörande Domare, genast at angifwa, wider bot Nijo dal. Silf:mt.
Then, som hos någon Coopvaerdi-Skeppare antagit tienst och sig städja låtit, men sedermera, innan skepp och fartyg ifrån hamnen afseglar, sig åtrar, och icke godwilligt förblifwer uti tiensten, skal återbetala alt thet, han af Skepparen, til then dagen han ifrån skeppet bortgick, undfått, och böte theßutom halfparten af then hyra, som han för sig tingat hade, så framt han för wiß hyra antagen war, eller ock twå månaders lega, ther han månadstals sig förhyra låtit, och ware icke thesto mindre pliktig at qwarblifwa i tiensten hos samma Skeppare, så framt Skepparen honom wil behålla.
I lika måtto skal ock then, som til skepps-tienst hos någon Skeppare sig städja låtit; men sedermera låter hyra sig til någon annan, förr än then förra tiensten uphörer, och han therifrån ledig är, hafwa förwärkat fierdedelen af then lön, som han i sin förra tienst tingat hafwer; men är han månadtals tingad, miste tå En half månads hyra, och ware tillika then sednare tiensten ogill, samt han skyldig at qwarblifwa hos then Skeppare, som honom först tingat och städjat; men then Siöman, som under påstående resa utomlands wägrar at förblifwa uti sin antagne tienst, och thymedelst hindrar Skeppare ifrån fraktslut, utrikes Orter emellan, samt således i förtid, och emot Rederiets wilja och nytta forçerar Skepparen at gå hem, skal icke allenast mista sin återstående hyra eller månads-penningar, utan ock, wid hemkomsten, therföre ställas til answar, upfylla skadan, och straffas med spö eller watn och bröd, efter omständigheterne; Doch, om någon skepps-betiente får sielf skepp at wara Skeppare på, eller ock han gifter sig, blifwe tå fri och ledig ur sin antagne tienst, allenast han gifwer Skepparen therom tidig underrättelse, och återställer, hwad han af honom upburit hafwer.
Then Siöman, som uppå Coopvaerdie-Skepp sig låtit städja, och sedermera bortrymmer, sker thet här hemma i landet, warde allmänneligen efterslagen, och, i fall han ertappas, återbäre att, hwad han i städja, så wäl som lego eller hyra af Skepparen bekommit, samt plikte med spö, watn och bröd, efter omständigheterne; Men om en sådan bortrymmer utomlands, eller ock, emot Skepparens låf och tilstånd, antager tienst hos främmande, och aldeles borta blifwer, anses han såsom en menedare emot Oß och Sweriges Crona, och hafwe förwärkat alla theß undersåteliga rättig- och friheter uti Wårt Rike och theß underliggande Herradömen; börandes alt, hwad en sådan rymmare här i Riket uti arf skulle kunna tilfalla, wara förbrutit til Coopvaerdie-Siömanshuset, utan at någon af rymmarens, antingen sam-arfwa, eller närmaste arfwingar theruppå något åtal skal kunna giöra; men i fall han, efter förrymmandet, eller sedan han blifwit qwitt och ledig then tienst, han hade hos främmande antagit, sit brott ångrar, och godwilligt, samt innom natt och år, antingen på någon utrikes ort, åter antager tienst på Swenskt Skepp, eller ock hos någon therstädes warande Swensk Minister, Agent, Consul eller Commissarie sig anmäler, til at erhålla Wår Nådige Pardon, och at åter så komma til Fäderneslandet, samt framdeles tiena uppå Swenska Coopvaerdie-Skepp, eller ock sielf här i Riket åter inställer; Så wilja Wi i Nåder bepröfwa hwarje måls särskilte beskaffenhet, samt huru wida en sådan förrymd Siöman, som sit begångne brott ångrat, må undgå thet straff, som han förtient hafwer, och Oß i Nåder theröfwer utlåta.
Ingen af Skeppsfolket, Officerare eller gemena ware låfgifwit, at dobbla inom Skepp eller utom, under påstående resa, äfwen som icke eller någon bör inom skeppsbord dricka sig drucken, försofwa, försumma eller mißgå sin wakt, eller ock med lius, eld eller wärjobardt eld-wärke gå under öfwerlopp, särdeles i hål-skepp, mat- eller krutkammare, eller intaga någon kåfwa eller sofställe i Skepp, utan Skepparens låf och minne, eller ock hafwa ther något löst hö eller halm, icke eller, at utom Skepparens wilja och wettskap, loßa skeppsbåt eller esping, icke tala ohöfwiskt til hwarannan, icke bruka eder och swordomar, ej eller utgiuta oqäwdis ord å Skepp eller land, medan resan påstår; likaledes bör ingen af skeppsfolket slå eller sarga then andra, och thetta alt wider bot och straff, som Siölagen föreskrifwer; Dock om Skepparen warder föranlåten at skäligen näpsa någon af sit Skeppsfolk för theß otidighet, owett eller annan förseelse, ware saklös; men om någon af Skeppsfolket bär händer å Skeppare eller then han i sit ställe förordnat hafwer, och then samma slår eller sargar, hafwer tå then, som sådant giör, förwärkat hela sin lego, och ställes sedan inför Rätta, samt dömes til straff efter Lag, 15. Cap. Mißg. Balk. Som icke eller then Skeppare, hwilken oskäligen handterar sit Skeppsfolk eller underhafwande betiente, skal undgå lagligit tiltal och wederbörligit straff.
Yppas någon twist medan resan påstår, til siös eller lands, Skeppare och Skeppsfolket, eller ock them allena emellan, och then är af sådant wärde, at then för Rätta slitas måste, hafwe tå ingenthera makt at stämma eller lagsöka then andra, å någon främmande ort, then under annan Öfwerhet belägen är, utan ware skyldig med alt läromål at innehålla til theß the komma någorstädes under Sweriges Crona och thes tilhörige Länder; Giör någor annorlunda, böte hela sin återstående lego, och ware therhos ogilt och utan kraft alt thet, å främmande ort, sökt eller dömt blifwit; Dock ware Skeppare icke förment, at, på utrikes orter, söka wederbörande Öfwerhets och Befallningshafwandes Embetes handräckning, til at bringa them af besättningen, som ohörsamma och gensträfwoge äro, til lydna och ohörsamhet, i fall annorlunda ej ske kan.
Ingen Coopvaerdie siöman, ware sig högre eller lägre, hafwe makt och frihet, antingen hemma i landet, eller på utrikes orter, at ombyta sit namn: Eho, som thermed beträdes, ware förfallen til tiugu dal. Silfwermynts böter til Coopvaerdie Siomanshuset, men om skada theraf händer, bör han, utom nu besagde böter, straffas som för flärd och fals, efter allmänna Lagen, samt ersätta skadan.
Alla the, som wilja föra Swenska Skepp och fartyg, såsom Skeppare, och thermed segla til utrikes orter, antingen the sielfwe äro ägare til mindre eller större del af bemälte Skepp och fartyg, eller ock af Skeppsägarne til Skeppare antagas, böra uti någon af Wårt Rikes Stapel-städer Burskap winna, och theras Borgare- och Trohets-Ed aflägga, innan them tilstädjes någon resa at anträda.
Hwar och en Skeppare, hwilkom något Skepp och fartyg blifwit anförtrodt, bör, med all tilbörlig försiktighet, flit, omsorg, trohet och upriktighet, skiöta och wårda thet hnom anförtrodde skepp, folk och gods, samt efterkomma och fullgiöra, hwad honom af theß Redare skäligen kan blifwa anbefalt, så at icke igenom försummelse, wårdslöshet och eftersättiande af theß åliggande skyldighet, någon skada, på et eller annat sätt, tim[m]a må, wider answar, bot och straff, som Lag i thy mål innehåller. I synnerhet åligger en Skeppare, at icke allenast sielf ställa sig til underdånig efterlefnad, hwad Siölagen, och the öfrige Sweriges Rikes Siöfart angående, utgångne Wåre Nådige Påbud och Förordningar, jemte thetta Reglemente föreskrifwa, och således föregå sina underhafwande med et godt efterdöme, utan ock, på alt giörligit och tienligit sätt tilhålla sit skeppsfolk och besättning, at hwar för sig åtlyda, efterlefwa och fullgiöra, hwad efter merbemälte Lag, Påbud, Förordningar och Reglemente, hwars och ens plikt och skyldighet wara månde.
Alla Swenska Skeppare, enär the äro färdige at segla ifrån någon Swensk hamn til utrikes orter, med the them anförtrodde Skepp och Fartyg, skola här i Stockholm uti Stadens Handels-Collegio, och i the öfrige Stapel-städerne, inför Magistraten, jemte theras skeppsfolk, sig inställa, och therstädes noga antekna låta hwars och ens namn, ålder, födelse-ort och hemwist, samt om the äro gifte eller ogifte, jemwäl hwad hwars och en af them, antingen månadteligen eller för hela resan uti hyra undfår, hwilket alt uppå thet bewis, som Skepparen tå meddelas, skal upfördt warda; hörandes här i Stockholm Skepparen förut hos Waterschouten, som uti 7. Art. 3. §. af thetta Reglemente förmältes, sig med besättningen inställa, och med hwar och en om theß hyra och lego sluta.
Under warande resa, bör Skepparen, utom thet öfriga theß åliggande, äfwen låta hålla bön hwarje morgon och afton, samt noga tilse, at hwar och en af Skepps-besättningen i rättan tid och med Gudelig andakt, wid Gudstienstens hållande sig infinner; I lika måtto, at Skeppsfolket, efter tilhörligheten, undfår theß förswarliga spis och dryck, samt at the siuka behörigen och med all Christelig omsorg och ömhet wårdas och skiötas.
Så snart Skepparen med sit anförtrodde skepp och fartyg, til någon utrikes ort ankommer, bör han straxt och utan drögsmål hos then ther warande Swenska Ministern, Agenten, Consulen eller ock Commissarien, samt om ingen sådan person på bemälte ort finnes, hos Rederiets eller befraktarens Correspondent eller Commissionaire, med samtelige siöfolket och besättningen sig inställa, samt upwisa theß medhafwande förtekning och Paß uppå merförmälte besättning, och tå äfwen wid handen gifwa, om någon af besättningen under resan bortrymt, eller död blifwit, samt hwad tid och dag sådant skedt, likaledes bör ock Skepparen, på händelse någon af besättningen, under then tid skepp och fartyg, på en sådan omförmält ort ligger, bortrymmer, eller olåfwandes går ifrån skeppet, genast hos merförmälte Minister, Agent, Consul, Commissarie, Correspondent eller Commisioniare sådant angifwa, och söka biträde til then förrymdas och bortgångnas återskaffande: Och åligger för öfrigit Skepparen, at wid afseglandet ifrån en sådan ort, låta ofta omrörde theß besättning öfwerses, och förtekningen påskrifwas, med bewittnande om theß upwisning och besättningens beskaffenhet, för hwilket alt, någon särskilt betalning af Skepparen icke fordras och tagas skal; Försummar eller underlåter Skepparen, at giöra, hwad således honom åligger, ware han förfallen til tiugu dal. Silfwer:mts straff, om ock ingen skada, genom en sådan theß försummelse och underlåtenhet, sig tildraga skulle: Men om skada händer, så at en eller flere af besättningen bortrymma och borta blifwa, så bör Skepparen, som sådant icke behörigen anmält, eller til theß igenstående brukat all möjelig och tilbörlig försiktighet och flit, utom the här ofwan omrörde tiugu dal. Silf.mt, äfwen plikta tiugu dal. dito mynt, för hwar och en af besättningen, som borta blifwer, och skal af alla sådane böter hälften tilfalla angifwaren, och then andra hälften Coopvaerdie Siömanshuset.
Enär Skeppen, efter fulländade resor, hemkomma, skola Skepparne, efter theras återkomst och innan loßningen sker, wid straff, som uti nästföregående §. är utsatt, med samtelige Skeppsfolket, sig åter här i Stockholm uti Stadsens Handels Collegio, och uti the andre Stapel-städerne, hos Magistraten infinna, tå folket, efter then medhafwande Man-listan, skal examineras och upropas, och i fall en eller annan skulle felas, åligger thet Skepparen, at straxt giöra besked, hwar then samme tagit wägen, och så framt någon utom lands olåfligen eller på annat sätt skulle hafwa gådt ifrån skeppet, bör Skepparen med fullgiltiga bewis intyga, så wäl sin oskuld til samma förrymmande och bortgång, som ock, at han, til then förrymdas och bortgångnas igenfående och återtagande, giordt, hwad honom ålegat, i widrig händelse blifwer bemälte Skeppare sakfäld til plikt, som ofwanförmält är: Åliggandes äfwen Skepparen, at wid samma tilfälle hos Waterschouten här i Stockholm och hos Magistraten i the öfrige Stapel-städerne angifwa, om någon af Skeppsbesättningen, under warande resa, i en eller annan måtto, emot thetta Reglemente, sig förbrutit, ehuru ock samma brott under resan kunde af Skepparen wara eftergifwit: Hafwandes Besättningen tå jemwäl frihet, at angifwa the förbrytelser, som Skepparen, under warande resa, kan hafwa begådt.
Hwilken Skeppare annorlunda giör, ware förfallen til tiugu dal. Silf:mts plikt, hälften angifwaren och hälften til Coopvaerdie Siömanshuset.
Ingen Skeppare hafwe makt at wräka thet Siöfolket, som han stadt och i tienst tagit hafwer, utan theras samtycke och goda wilja, eller ock lagliga skäl, them han äger in för Domaren at bewisa; Giör han annorlunda, betale til then han wräkt, theß halfwa lön, som utfäst war, eller ock twå månaders hyra ther han månadstals warit tingad, så framt the än i then första hamnen qware äro; men äro the utur hamn och til segels gångne, gifwe tå ut hela lönen, eller fyra månaders hyra, förutan the månader, som allaredan förtiente äro, och sware theßutan til all then skada Skepp och Gods thymedlest skulle kunna åkomma, dock i the fall, som Siö-Lagens 5. Cap. Skeppmanna Balk. utsätter, förblifwe wid thet, som therstädes stadgas.
ALle the, som antaga tienst och låta bruka sig til siö-resor uppå Swenska Coopvaerdie Skepp, såsom Under-Styrmän, Båtsmän, Kockar, Constaplar, Kypare, Timmermän, Matroser, Cajutwaktare, Kockpoikar och Läro-gåßar skola och böra ifrån all peronel Contribution, utskylder och pålagor til Cronan, af hwad namn the wara måge, så wida the ingen annan näring idka, hädanefter och alt framgent, aldeles blifwa och wara befriade, så wäl som theras hustrur och barn, så länge theße sidstnämde äro under föräldrarnes wård, och hos them niuta föda och uppehälle.
I lika måtto, skola ock alle förenämde Siöfarande, så i freds, som krigstider, wara frie för all wärfning och präßning til krigstienst; Och om någon Wärfware eller Officerare wärfwer eller antager en sådan person, åligger Wåre Befallningshafwande, wederbörande Magistrat, eller ock Cronobetiente, at, uppå skedd ansökning, genast then samma återtaga och uppå fri fot ställa: Men therälst, wid förefallande krig och Örlog, til Rikets förswar och säkerhet, Riksens Flotta oumgängeligen skulle betarfwa något understöd af befarit Coopvardie Siömanskap; Så wilje Wi tå i Nåder wara omtänkte på sådant underhåll, förplägning och förmoner för them af Coopvaerdie Siöfolk, som til samma Wår och Rikets tienst wilja låta bruka sig, och Coopvaerdie Siöfarten, wid slike tilfällen, utan skada och afsaknad skulle kunna umbära, at the, som wid förenämde händelser, uppå Cronones Örlogsflotta, sig friwilligt begifwa eller blifwa antagne, til alla delar kunna thermed belåtne.
Alt Siöfolk, som uppå Coopvaerdie Skepp och Fartyg tienst antager, sig bruka låter, och under warande tienst sig tilbörligen skickar och förhåller, bör oafkortat utbekomma och niuta til godo then hyra, som Skepparen med hwar och en betingat, i så måtto, at af then hyra, som för resa är sluten, betales til Siöfolket en trediedel, enär Skeppet eller Fartyget är til utgående segelfärdigt, och the andra twå trediedelarne af samma hyra, enär berörde skepp och fartyg återkommer; Dock ware Skeppsfolket skyldigt, skeppet först at utlasta och taga seglen undan rå, jemwäl, om Skepparen så wil, hielpa til at uplägga thet, så framt thet therå orten eller i neigden sker, och Skeppsfolket therigenom icke uppehålles öfwer fiorton beqwäma liggedagar, sedan the anländt hafwa, ther thet möjeligit är, eller som Rätten döma kan: Warandes Skepparen pliktig, at, under then tid, han Besättningen således behåller, låta hwar och en theraf undfå theß kost; Men om Skepparen å fram- eller åter-resan nödgas af hwarjehanda händelser inlöpa i någon annan hamn, än thit han sig först ärnat, och Skeppsfolket hyrt hafwer, therstädes loßar, antingen en del af theß laddning, eller ock hela lasten; Så förhålles med Skeppsfolkets hyror, som för resa betingat blifwit, och theras utbetalande efter 1667. års Siö-Lag 24. Cap. Siömanna Balk. Then hyra åter, som för månad blifwit tingad, bör Skeppsfolket på följande sätt utbekomma, neml., enär skepp och fartyg är til utgående segelfärdigt, och Skepparen wil theß resa börja, betalar han här hemma til hwar och en af theß antagne besättning en månadspenning, och om Skepparen allenast giör en enkel resa, directe ut- och hem, eller ock, enär then utgående laddningen på en ort lefwereras, och barlast åter intagas, til at försegla på annan ort, at antaga last tilbakars til Swerige, som också räknas för enkel resa, hafwe Skeppsfolket ingen rättighet at af Skepparen fordra någon hyra förr, än skepp och fartyg til Swerige återkommit, utan sände tå til Skepparens egit behag och godtfinnande, huruwida han utomlands wil låta Skeppsfolket, en eller flere, efter theras förhållande, undfå en månads hyra til sin förnödenhet.
Men om Skepparen giör flere, än en resa utomlands, bör han på hwarje utrikes ort, therest loßning sker och frakt är förtient, utbetala til theß Skeppsfolk och besättning en månads hyra: Hwarjemte Skepparen åligger, at på hwarje sådan utrikes ort, uti then Swenska Ministerns eller Agentens, Consulens, Commissariens, eller ock, therest inge sådane personer finnas, uti Rederiets Correspondents eller Commissionaires närwaro, med Skeppsfolket behörligen liquidera öfwer hwad, hwar och en til then tiden märkeligen förtient och åtniutit, samt såsom behåldning af then betingade hyran hafwer at fordra, hwilken liquidation af wederbörande underskrefwen, samt af Ministern, Agenten, Consulen, Commissarien, Correspondenten eller Commissionarien verificerad, Skepparen genast, och innan han ifrån orten afreser, til sin Hufwud-Redare bör öfwersända, samt, utom theß tilställa hwar och en af besättningen et skrifteligit bewis och Försäkringssedel uppå theß hafwande fordran; Skolandes Rederiet för en sådan behållning, jemte hwad besättningen än widare fortienandes warder, wara wederbörande answarigt, och thet samma omwägerligen utbetala, så snart Skeppet och besättningen återkommer, eller ock, therest någon af bemälte besättning under warande resa med döden afgår, och theß Enka eller Arfwingar sig til betalnings erhållande anmäla; men om någon, under warande resa bortrymmer, eller ock, emot Skepparens låf och tilstånd, går ifrån Skeppet, eller ock antager tienst uppå främmande Skepp; Så, utom thet straff, en sådan, i fall han ertappas, kommer at undergå, hafwe han förwärkat alt, hwad af the förtiente hyror och månads penningar innestår, äfwen som ock, theß hustru eller arfwingar ingen rätt äga thet samma widare at fordra.
Wi wele ock af Nåder förunna alle Coopvaerdie Siöfarande, som segla med Swenske Coopvaerdie Skepp och Fartyg, hel eller halffrie, at, wid skeppens eller fartygens återkomst ifrån utrikes orter, niuta theras fria förning, på följande sätt, nemligen, af them, som segla uti Östersiön och til någon af Wårt Rikes hamnar och Stapel-städer ankomma, skal en Skeppare niuta en Riksdal. 16. ß En Styrman 28. ß., och alle the öfrige af Besättningen, så wäl som gåßar, hwar för sig 21. ß. The, som utur Nord-siön samt ifrån the i Canalen belägne orter, Holland, Engeland, Frankrike, Portugal och Spanien ankom[m]a, böra niuta, En Skeppare siu Riksdal. 9. ß. En Styrman tre Riksdal. 28. ß. och the öfrige af Skeppsfolket hwarthera 2. Riksd. 42. ß.; men the, som komma ifrån Medelhafwet och Levanten, En Skeppare Nijo Riksdal., en Styrman fyra Riksd. 24. ß. och af then öfrige Besättningen, hwar och en tre Riksdal. 28. ß., hwilken förning, wid Tullens clarerande godtgiöres Skepparen uppå the waror, han för sig angifwer, til full summa för Skeppare och besättning.
Och på thet hwar och en af Skepps-besättningarne må wara, om et wärkeligit åtniutande af thenna omförmälte förnings förmon och frihet, så mycket mera försäkrad, samt sielfwe altid kunna weta, til hwad summa then sig bestiger, samt således af Skepparen erhålla, hwad som wederbör; Så bör, enär Skepparen med besättningen, in för Handels Collegium här i Stockholm, och Magistraten i the öfrige Rikets Stapel-städer, sig inställer, Manlistan therstädes at uttaga, tydeligen blifwa hwar och en förestält, hwad, och huru mycket förning, then samma wid återkomsten har at åtniuta.
I lika måtto skal hwar och en Skeppare wara förpliktad, enär han theß resa fullbragt, och til någon af Sweriges Stapel-städer återkommer, at inför wederbörande Handels-Collegium eller Magistraten med Skeppsfolkets egit, antingen munteliga eller skrifteliga widgående och intygande bewisa, thet hwar och en af besättningen theß tilständiga förning wärkeligen samt til fullo erhållit och åtniutit, och sådant alt, innan Skepparen erhållit Paß til någon ny resa.
Ingen hafwe makt at anhålla eller bysättia låta någon Coopvaerdie skepps betient, högre eller lägre, utur något segelfärdigt skepp för giäld-sak skul, utan gods hans, thet han innom eller utom bord hafwer, må man lageligen antasta, ther skulden riktig är: Och gånge sedan thermed, som med all annan giäld, utom samme skepps betients eller skepps uppehåll ifrån theras resa, som ärnad war: icke eller bör någon skepps betient, högre eller lägre, för mindre brott uti häkte sättas och qwarhållas, när theß Skeppare eller Redare för honom i borgen går.
Och på thet the Coopvaerdie siöfarande, som antingen under theras resor, igenom siönöd förlorat eller bortmist theras medhafwande egendom och skada lidit, eller ock, på et och annat sätt, under och uti theras tienst, blifwit skadade til hälsa och lemmar, eller ock, för ålderdom och bräckligheter skul, icke widare kunna giöra tienst til siös, och i så måtto förwärfwa sig och the sina födan, måge, wid slike förefallande händelser och tilfällen, hafwa at hugna sig af hielp, understöd, omwårdnad och underhåll; Så hafwe Wi i Nåder förordnat, at om slike nödlidande personer befinna sig utom Wårt Rike, uti något sådant olyckeligit och beträngt tilstånd, skola Wåre på samma utrikes orter wistande Ministrer, Agenter, Consuler eller Commissarier wara förpliktade, at, af the thertil anslagne medel, låta merförmälte nödlidande, efter omständigheterne, niuta all möjelig hielp och understöd, samt theßutom så föranstalta, at the, som ännu kunna giöra tienst, måge antingen blifwa antagne på the ther å orterne, efter annorstädes liggande Swenske Skepp, eller ock, wid någon lägenhet, öfwerföras til Fäderneslandet, alt som the beqwämligast och til the nödlidandes bästa sig giöra låter: Men om slike nödlidande icke äro i stånd at widare giöra tienst til siös; så böra the hem til Swerige förskaffas, at så wäl, som alle andre Coopvaerdie Siömän, hwilka, som ofwanförmält är, antingen under och uti theras tienst, blifwit skadade til hälsa och lemmar, eller ock, för ålderdom och bräckligheter skull, icke widare kunna tiena, under hela theras återstående lefnads tid, niuta, wid Coopvaerdie Siömanshuset, hwarom uti then följande 6. Articuln förmäles, theras årliga underhåll.
TIl uprättan- och underhållande af et Coopvaerdie Siömanshus här uti Wårt Rike, hwarest the af Coopvaerdie Siöfolk, som antingen under och uti tienst på Swenske Coopvaerdie-Skepp, lidit någon skada til hälsa och lemmar, eller ock uti förbemälte tienst tilbragt theras år, och för ålderdom samt bräckligheter skull, icke widare tienst kunna giöra, måge, uppå theras återstående lefnadstid, niuta et wist årligit underhåll; Hafwe Wi i Nåder welat förordna, at, för hwarje resa, som Swenske Coopvaerdie Skepp och Fartyg giöra ifrån Swerige, Pommern och Finland til utrikes Orter, så wäl som ock för the resor, Swenske Skiepp giöra på frakt ifrån then ena utrikes Orten til then andra, skal, wid Skeppens och Fartygens återkomst til någre af Wårt Rikes Hamnar och Städer, hwar och en Skeppare af theß förtiente hyra, eller månadspenning, betala til Siömanshuset Fyra öre, En Styrman try öre, och alle the öfrige af besättningen Tu öre Kopparm:t för hwarje plåt, räknad til Sex daler dito mynt; Hwilken afgift Skepparen för sig och besättningen bör här i Stockholm uti Stadsens Handels-Collegio, och uti the andre Stapelstäderne hos Magistraten, aflewerera, enär han, efter föregående 3. Artic. 6. §. sig med besättningen på förenämnde Ort inställer.
Äfwen skola ock ägare eller Redare af alla Swenska Coopvaerdie Skepp och Fartyg, som segla på utrikes orter, hwarje gång, som Skeppen och Fartygen ifrån utrikes resor hemkomma, betala Siömanshus afgift, med 12. öre Koppm:t för hwarje läst, som theras Skepp och Fartyg hålla.
I lika måtto bör ock then andel af alle the böter, hwilka wid förefallande Siö-twister, eller emot Siö-lagen och thetta Reglemente begångne förseelser, them sakfältom påläggas, som the fattige tilhörer, af wederbörande Domare och Befallningshafwande, thetta omrörde Coopvaerdie Siömanshus tilställas, och sådant, wid hwarje års slut, utan försummelse eller uppehåll. Siömanshus-Cassan bör ock tilflyta alle the Penningar och böter, som om Skeppsbord uti fattigbyßorne inflyta, hwilka Skepparne, wid hwart års slut, eller wid hemkomsten ifrån längre resor, aflefwerera böra; Börande fattigbyßorne wara försedde med riktige lås, och nycklarne förwaras af Directionen här i Stockholm, men af Magistraten i the öfrige Städerne. Sammaledes böra alle the Hyror eller Månadspenningar Siömanshuset tilfalla, hwilka, efter thetta Reglemente, blifwa förklarade, såsom förwärkade.
Wi wise ock i Nåder tilstädia, at en Collect om året, öfwer hela Wårt Rike och alle theß underliggande Provincer, må uti Kyrkorne samlas för thetta omrörde Coopvaerdie Siömanshus.
Likaledes skola ock Siömanshuset tilfalla alle the friwillige afgifter til the fattige, som wid förlikningar eller Compromisser uti Siö-saker wid Skepps och Skeps-parters försäljande, igenom eller utom Auction, samt andra thylika tilfällen, wederbörande pläga utgifwa.
Thetta Siömanshus bör ständigt hållas här uti Wårt Kongl. Residence Stockholm, samt förwaltas och förestås af fem Köpmän, som reda uti Skepp, och twenne Coopvaerdie Skeppare, som ther til tid och lägenhet hafwa, börandes ingen af förenämnde Directeurer af Siömanshus-Cassan begära eller taga någon lön och arfwode, för theß wid thenna sysla och förrättning hafwande beswär.
The uti föregående §. omförmälte Directeurer utwäljas på thet sättet, at thet Handlande Borgerskapet af Skepps Rederierne här i Stockholm in för Magistraten, igenom slutne Votering-Sedlar, wäljer och utnämner the fem af theras medel, som til Directeurer komma at förordnas, och samtelige härwarande Coovaerdie Skeppare, som förrätta utrikes Seglation, utwälja på lika sätt twenne befarne och förståndige Coopvaerdie Skeppare, som härstädes äro Borgare, och sit hemwist hafwa: Börande the af förenämnde, som wid walet erhålla mästa rösterne, sedermera af Wårt och Riksens Commerce-Collegio med behörige Constitutorialer, til thenna omrörde syslas förwaltande, blifwa forsedde.
Theße Siömanshus Directeurer böra i så måtto framdeles ombytas, at, wid hwarje twenne års förlopp, uti Decembris Månad, låter Magistraten här i Staden uppå Rådstufwan sammankalla samtelige thenna Stadens handlande Borgerskap af Skepps Rederierne, så wäl som the tå för tiden hemmawarande Coopvaerdie Skeppare, af hwilka, sedan första gången af tå warande Directeurer twenne handlande och en Skeppare, igenom lottning afgådt, men sedermera altid the äldste afgå, thet förra, på sätt, som i näst föregående 7. §. föreskriwes, utwäljer then ena gången twå, och then andra gången tre af theras medel, som för the tilkommande 2:ne åren böra tillika med them, som wid Directionen qwarblifwa, antaga sig Directeurs sysslan wid Siömanshuset, och the sednare åter utwälja, på lika sätt, en Coopvaerdie Skeppare uti thens ställe, som wid samma tilfälle äfwen kommer at afgå.
Betieningen wid thetta Siömanshus, så wäl som ock, at giöra Waterschouten uti theß sysla och förrättning, hwarom uti följande 7. Articuln förmäles, behörigt biträde, bör bestå af en Contoirs Skrifware och tweñe betiente, hwilke af Directeurerne sielfwe kom[m]a at til- och afsättas, samt af them med tienlige Instructioner förses, och åtniuta then lön, som Directeurerne pröfwa, at the förtiena, och werket tåla kan: Blifwande therjemte så wäl Waterschouten, som ofwanberörde betiente tagne uti Kongl. Maj:ts Nådige hägn och Beskydd, enligit Protectorial-Placatet för Tull-Betiente.
En gång i hwarje Månad, böra theße omförmälte Directeurer, uti thet rum, hwarest Waterschouts Contoiret kommer at hållas, sammanträda, och tå, ej allenast igenomse Siömanshusets Böcker och Räkenskaper, med hwad ther til hörer, utan ock företaga och giöra, hwad, til Directionens förrättning och giöromål, efter förefallande omständigheter, höra månde: Men om sådane mål och angelägenheter skulle fordra Directionens tidigare och oftare sammanträde, än här ofwanföre utsatt blifwit, böra the äfwen sådant giöra, så at icke något må blifwa försummat, hwad, til Siömanshusets bästa och angelägenheters besörjande, lända kan.
Utom theße nu omrörde sammankomster, böra Directeurerne, til at utdela underhåll för them, som wid Siömanshus Cassan thet samma åtniuta, i början af hwarje quartal eller fierdedels år, träda tilsammans, och tå låta tildela och en af Pensionairerne, hwad honom för thet tå instundande quartalet, blifwit uti underhåll tillagt, hwilket ock, uti Directeurernes egen närwaro, wederbörande eller theras laga fullmäktige, bör tilställas och til them utbetalas.
Directeurerne åligger wid förenämde underhålls determinerande, at, utom then skäliga åtskillnad, som giöras bör emellan hwars och ens af the nödlidande hafde tienst och sysla, äfwenwäl noga undersöka en och hwars tienstetid, upförande under Siötiensten, förwärfwade skickelighet uti Siömans wäsendet, beskaffenheten af theß ålder eller siukdom, jemte theß närwarande tilstånd och wilkor, så wäl som andre flere nödige omständigheter; hwarefter sedan Directeurerne hafwa at inrätta underhållet för hwar och en, så at wederbörande måge kunna hafwa theras tilbörliga och nödiga skötsel och uppehälle, i hwilket afseende underhållet må proportioneras til en wiß summa, för Skeppare, ifrån Tu til Tryhundrade daler Kopm:t för en Styrman, ifrån Et hundrade femtijo til Twåhundrade daler: och för the gemene, hwarthera, ifrån Ethundrade til Ethundrade Femtijo daler Kopm:t årligen. The fattige och nödlidande siöfarande, som bo och wistas i the öfrige Stapelstäderne, samt therifrån farit til siös på Coopvaerdie Skepp, böra, med wederbörande Magistraters bewis, intyga om theras tilstånd och wilkor, och åligger Magistraterne i bemälte bewis at tydeligen införa, huru länge hwar och en tient, om theß upförande, förwärfwade skickelighet, ålder, siukdom eller bräcklighet, med mera, hwarefter them underhållet, på sätt, som förbemält är, af Directeurerne tildelas.
För hwarje år, böra Siömanshus böckerne särskilte slutas, och sådant innom then första Februarii uti thet nästföljande året ofelbart wara skedt och fullbordat.
EN Waterschout bör wara en forståndig, och uti Seglation förfaren och bepröfwad Man, infödd Swensk, samt af the år och then styrka, at han thetta sit embete, med all erforderlig flit, waksamhet och eftertryck förwalta kan.
Thenne omförmälte Waterschout bör således utwäljas, at samtelige hemmawarande Coopvaerdie Skeppare under sig utwälja trenne til thenne syslan skickelige Män, som äga the, uti förenämde 1. §. uprepade egenskaper, af hwilka trenne i så måtto föreslagne, Directionen wid Siömanshuset äger at wälja och antaga then, som til Waterschout kommer at förordnas.
Waterschouten tilkommer, at wid förefallande tilfällen, och enär antingen någon Coopvaerdie Skeppare antager siöfolk och besättning uppå theß Skepp och Fartyg til utrikes Seglation, eller ock, tå någon af Coopvaerdie Siöfolk sig hos Waterschouten anmäler, til at erhålla tienst på Coopvaerdie Skepp, noga pröfwa hwars och ens insikt, skickelighet och erfarenhet uti the stycker, som til Siömans wäsendet höra, på thet hwar och en må blifwa brukad och befordrad til then tienst och sysla, som han kan wara tienlig och skickelig til, och således å ena sidan Redare, Befraktare och Skeppare hafwa all tilförlåtelig säkerhet om Siöfolkets och besättningarnes werkelig beskaffenhet, samt, å andra sidan, hwar och en Coopvaerdie Siöman, wara förwißad om then tienst och hyra, som honom rätteligen bör updragas och tildelas.
Til then ändan skal hos Waterschouten, uppå theß Contoir, hwar och en Coopvaerdie-Skeppare, som til utrikes orter är sinnad at segla, innan han, på sätt, som föregående IV. Art. 3. §. förmäler, uti Handels Collegio här i Stockholm theß Man-lista ingifwer, sig inställa, med hela sin antagne eller hafwande besättning, och hos bemälte Waterschout anmäla, hwartil hwar och en blifwit antagen, samt tå, med besättningen sluta om wiß hyra, antingen för resa, eller månadswis: Börandes Waterschouten sedan lemna Skepparen then Man-lista uppå besättningen, som, jemte Waterschouten, Skepparen underskrifwer, och hwilken uti Handels Collegie kommer at ingifwas.
Likaledes böra ock alla the, som äro sinnade at antaga tienst uppå Coovaerdie skepp och fartyg til utrikes Seglation, sig hos Waterschouten, uppå theß Contoir, angifwa, therstädes låta theras namn antekna, och theras ägande skickelighet bepröfwa, på thet, wid förefallande tilfällen, och enär Skeppare åstunda folk och besättning, Waterschouten må wara i stånd, at thermed kunna gå wederbörande tilhanda.
Waterschouten åligger, at, uti sit Contoir, tillika med then wid Siömanshuset antagne Contoirs Skrifwaren, och twenne betiente, dageligen wara tilstädes, för middagarne ifrån kl. 8. til 12. och efter middagarne ifrån kl. 2. til 6. på the tider om året, som siöfarten påstår, men, på then öfriga tiden, böra bemälte personer allenast för middagarne uti Contoiret sig infinna, och tilkom[m]er them, at med all flit och waksamhet besörja, at noga och tilförlåtelig antekning hålles öfwer alt Coopvaerdie siöfolk, som sig therstädes anmäler; I lika måtto, at the förtekningar, som ifrån wederbörande Magistrater och Handels Collegium, til Wårt och Riksens Commerce Collegium, uppå utgående och hemkommande Coopvaerdie siöfolk, hwar tredie månad, insändas, måge behörigen affordras och uti Contoiret registrerade warda.
Wid förefallande händelser, at en eller flere af någon Besättning, som af Coopvaerdie-Skeppare blifwit antagen, och med hwilken Skepparen uti Waterschoutens närwaro om wiß hyra slutit, skulle antingen wisa någon motwilja och gensträfwoghet, eller ock hemligen sig undanhålla, och icke gå om bord, enär Skepparen sådane påfordrar, eller ock aldeles bortrymmer, åligger Waterschouten, at, på alt möjeligit sätt, giöra Skepparen biträde, til at bringa then ohörsamma til lydna, genom the tilförordnade betienterne, låta upspana them, som sig undanhålla, och för öfrigit efterstå the förrymda: Och på thet Waterschouten härutinnan må, med så mycket mera eftertryck, kunna bispringa them, som honom i slike fall anlitande warda, åligger thet Wåre Befallnings- och Dom-hafwande, så wäl som the publique wakterne, at, uppå skedd anmälan, lemna bemälte Waterschout all willig och skyndesam handräckning, uti hwad förberördt är, äfwen som ock wederbörande Domare och Executorer skola wara förpliktade, at genast, samt utan all widlyftighet eller uppehåll, afgiöra the mål, som Waterschouten emot the brotslige anmälandes warder.
Alla mindre mål, twister och irringar, som emellan Skepparen och skeppsfolket, eller ock theße sidstnämde emellan, kunna hända och förefalla, hwilkas laga utrönande, wid Domstolarne, kunde hindra then ene eller then andre uti theß tienst och syßla, bör Waterschouten, tå slike mål hos honom warda anmälte, på thet högsta låta sig wara angelägit, at bilägga, therwid tilseendes, at ingen, oskyldigt wis, må förolämpas, samt at hwar och en wederbörligen må tilhållas at giöra, hwad honom åligger och tilkommer, samt at för öfrigit, god enighet och samdrägtighet, så wäl emellan Skeppare och besättning, som thenna sidstnämnde emellan, må stiftas, underhållas och befästas.
Theßutom bör Waterschouten, wid tid och tilfälle, och enär Siömanshus-Direction sådant för nödigt anser, gå bemälte Direction tilhanda, uti thet, som antingen til Directionens underrättelse af bemälte Waterschout kan åstundas, eller ock, uppå något åtgiörande af theß Embete ankommer: Hafwandes han för thetta, så wäl som thet öfriga af theß syßla och förrättning, at niuta then lön årligen som Siömanshus Directionen pröfwar inrättningen kunna tåla, och Waterschouten skäligen förtienar, samt utom theß, at, wid meromrörde syßla bibehållas, så länge Directionen finner, at han sit Embete wäl och förswarligen förestår, och oftabemälte Direction til honom hafwer förtroende: i annor händelse, warde han ifrån theß syßla och beställning entledigad, och wederbörande äge frihet, på sätt och wis, som i thenna Articuls 2. §. föreskrifwes, at utwälja en annan i theß ställe. Thet alle, som wederbör, hafwe sig hörsammeligen at efterrätta. Til yttermera wißo, hafwe Wi thetta med Egen Hand underskrifwit och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit. Stockholm i Råd-Cammaren then 30. Martii 1748.
FRIEDRICH.
Kongl. Maj:ts Nådige Relemente hwarefter Coopvaerdie-Skeppare och Skeppsfolk hafwa sig at rätta. Gifwit Stockholm i Råd-Cammaren then 30. Martii 1748.
Kongl. Tryckeriet, Stockholm, [1748]. 4to, [36] pp.
Transcribed by Lars Bruzelius.
Copyright © 2005 Lars Bruzelius.