Antingen kunna båda fartygen brassa back; det som skall bogsera, något till lofvart och för om det andra, hvarvid bogsertågen halas ombord medelst af båtar utförda ändar och fartgöras, såsom redan nämnts vid bogsering med ångare. Eller också kan, sedan båda fartygen lagt bidevind, bogseraren rycka förom och till lofvart om der andra fartyget och derunder manövrera så, att denna senare kan uppfiska en utstucken med vakare försedd ända, hvarmed bogsertåg kan inhalas.
Genom en skicklig manöver kunna fartygen äfven så närma sig hvarandra, att det ena kan kasta en ända till det andra för bogsertågs inhalande.
Om det inträffar att det fartyg, som bogseras, och hvilket alltid efter förmåga bör använda sina segel, visar benägenhet att skjuta in på der bogserande, bör desamma alltid styra ned i lä om bogseraren, för att derpå, allt som behofvet fordrar, minska segel, kasta loss, eller kapa bogsertåget.
Det kan äfven hända, att den bogserande behöfver minska segel, för att ej förmycket anstränga det bogserande faryget, hvilket kan blifva händelsen, om detta senare är ett vrak, eller är mycket litet i jemförelse med detta förra.
Skall ett bogserande segelfartyg vända genom vinden, bör det bogserande fartyget hålla af ett par steck, så snart bogseraren börjar lofva; men, så snart bogseraren har vändt, och börjar göra fart, skall det andra fartyget lofva till vinden och vända. Det främsta fartyget bör alltid hålla väl fullt, sedan det kommit öfver, för att få det andra med sig i kölvattnet.
Vid undanvindsvändning behöfver det bogserande fartyget blott följa i boserarens kölvatten. Det förra bör likväl under afhållningen styra något mindre rumt och vid anlofningen något mera rumt, än det senare.
Transcribed by Lars Bruzelius
Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Seamanship
Copyright © 1997 Lars Bruzelius.