FÖRSLAG
TILL
KOMMANDO-ORD
i
SKEPPS-MANÖVERN.
STOCKHOLM.
HÖRBERGSKA BOKTRYCKERIET,
1846.
Undertecknad som, till följe af sin Informations-Officers befattning, ansett sig nödsakad, att utarbeta en Lärobok i Theoretisk och Praktisk Skepps-Manöver, i stället för den ur bokhandeln utgångne Skepps-Manövern af Rosvall, vågar hos förmän och kamrater anhålla, att få del af de anmärkningar som göras emot dessa kommando-ord. Meningen är, att i boken med särskilda stilar, utom de här upptagne kommando-orden, äfven trycka dem som t. ex. befälet vid masterna bör använda, och hvilka den kommenderande Officern endast skulle behöfva upprepa då underbefäl och besättning icke hunnit blifva tillräckligen öfvade. — Min önskan är, att efter några månader lemna manuskriptet till granskning af kompetenta domare, och derföre anhåller jag, att de män af yrket, som benäget vilja lemna mig del af sina anmärkningar, göra det innan nästinstundande höst. För sakens skull vågar jag och hoppas, att hos förmän och kamrater få imhemta upplysninagr om deras egna, eller de nyaste utländska, rön i sjömanskap m. m., på det icke min brist på erfarenhet må lemna alltför märkbara spår i ett arbete, hvilket säkert hvarje vän af vapnet önskar måtte blifva så litet bristfälligt som möjligt. Mars 1846.
A.W. Lavén
Premier-Löjtnant vid K.M:s Flotta.
— Öfverhala undersegels-gårdingar, Räck halsar och skot!
— Falla undersegeln!
Anm. Officerarne vid masterna kommendera: fast hals och skot.
— Hala ut bolinerna!
Anm. Bolin, Boliner föreslås att begagnas i st. f. boglina, boglinor.
— Räck undersegels gigtåg och gårdingar!
— Upp underseglen!
Anm. Om kultien är hård kommenderas: "upp … hals, och derefter upp … skot, såvida man vill akta seglet för att sköras.
De kommando-ord som begagnas vid under- och märsseglens lossgörande och beslående, återfinnas vid kommando-orden för till segels- och till ankars-gående.)
— Räck märseskot!
— Skota märsseglen!
— Räck märsefall!
— Hissa märsseglen!
— Fast … (n.n.) märsefall.
— Räck märse-gigtåg och gårdingar!
— Hal' dör!
— Loss märseboliner, Hal' upp på märse-brassar, Stick upp märse-skot och giga!
— Låt löpa märsseglen!
Anm. Om kultien är hård, bergas (bidevind) lovarts skot först och lä sedan. Vid sättningen förfares tvertom. — Bidevind och bottenrefvadt kan man ock i hård kultie först berga lä skot och sedan lovarts. — Kommando-orden rättas efter bergningssättet, i öfverensstämmelse med det förut antydda.
— Räck mesane-uthalare!
— Hala ut mesan!
— Räck mesane brok och gigtåg!
— In mesan!
— Räck klyfvers fall!
— Hissa klyfvaren!
— Räck klyfvers nedhalare!
— Ned klyfvaren!
Anm. Förstängstagsegel, Jagare m. fl. stagsegel sättas och bergas enligt samma grunder.
— Klart att sätta till jagaren!
— Hissa jagaren!
— Klart att berga jagaren!
— Ned jagaren!
— Upp och gör loss (n. n.) bramsegel!
— Räck bramskot och fall!
— Falla, Skota, Hissa! (fast komm. af officerarne vid masterna).
— Klara att berga bramseglen!
— In bramseglen!
Anm. I frisk kultie bergas ett bramsegel enligt samma grunder som ett märssegel. — Uti mycket frisk vind på låringen, eller rätt akter in, låter man först löpa bramseglen och halar ned på gigtågen, och sedan råen är nere, stickes skoten upp, och seglet gigas. — Kommando-orden rättas i dylika fall efter bergningssättet.
— Klara att sätta öfverbramseglen!
— Hissa!
— Skota, Hissa!
— Fast!
— Klara att sätta n. n. ledsegel!
— Hissa!
— Fast!
— Klara att berga öfverbramseglen (eller n. n. ledsegel)!
— Hala ned!
— Alla man på däck att refva!
— Klara att taga in n. n. ref i märsseglen, ref för ref (eller och ref i ett)!
— Äntra upp! (signaleras med pipa) — (eller Blås upp!)
— Räck lovarts märsebrassar!
— Loss Märsboliner, Hala upp på brassarne!
— Låt löpa märsseglen! (Så snart råen kommit ned, halas spirorna upp och folket äntrar ut att refva).
— Hala reftaljorna för n. n. ref!
— Räck Märsefallen! (Märsseglen hissas oberoende af hvarandra så fort refningen är verkställd, och fallet kommenderas fast af Offic. vid masten. då märsseglet är uppe).
— Sätt kant!
Anm. Vid detta kommando-ord brassas råen efter vinden, bolinerna uthalas o.s.v.
— N. N. märsgastar (begge korporalerna och st.b. (eller b.b.) märsgastar) äntra upp och stick ett (två) ref ur märsseglen!
— Stötta reftaljorna, Sätt på märsefallen!
Anm. Om sejsningar äro i beknip, så lossa n. n. märsbolin och hal'-upp i n. n. märse-brass.
— Räck märsefallen! (bolinerna sträckas).
— Hissa!
— Fast!
— Sätta kant!
Anm. Skoten halas för, rå och segel ställas rätt.
— Alle man på däck att refva!
— Klara att taga in n. n. ref i underseglen. Räck undersegels gigtåg och gårdingar! (Stängtacklen huggas i kauserna på refskänklingarne och löparne langas i däck).
— Upp Underseglen!
— Äntra upp!
Anm. Så snart folket kommit upp, upphalas spirorna och folket äntrar ut och refvar.
— Hala reftaljorna!
— Öfverhala undersegels gårdingar, Räck halsar och skot!
— Falla underseglen!
Anm. Då det blåser hårdt, sättes skotet först och halsen sedan.
— Hala ut bolinerna! †)
— N. N. märsgastar äntra upp och stick refvet ur underseglen!
— Stötta reftaljor, toppläntor och racktaljor!
— Räck undersegels halsar och skot!
— Sätt kant!
— Alle man på däck att upptaga bramstängerna!
— N. N. märsgastar äntra upp!
— Räck bramrepen!
— Hissa!
— Stå i bramrepen! (Sluthultet insättes.)
— Fira loss!
— Sätt an bramgodset!
— Alla man på däck att refva bramstängerna!
— N. N. märsgastar äntra upp!
— Lyft i bramrepen! (Sluthultet uttages.)
— Fira!
— Fast!
— Alle man på däck att taga upp bramråerna!
— N. N. märsgastar äntra upp!
— Räck bramfallen!
— Lyft in bramråerna!
— Hissa!
— Kryss!
Anm. "Kryss" signaleras med pipa.
— Knäfra i!
Anm. Såvida seglen äro underslagne.
— Alle man på däck att taga ned bramråerna!
— N. N. märsgastar äntra upp!
— Lyft i bramfallen!
— Fira!
— Alle man på däck att gå till segels!
— Sök spel!
— Vinda!
Anm. Till långt eller kort stagsvis.
— Pall i spelet!
— Klara att göra loss märs- och undersegel, klyfvare och mesan!
Anm. Om brisen är laber sättes äfven bramseglen.
— Äntra upp!
— Klara vid spirorna! (En man äntrar ut på hvardera underrå-nocken och öppnar bögeln för ledsegels-spiran, samt äntrar derefter genast in).
— Upp spirorna, Gör loss! (Folket ligger ut och gör loss.)
— Räck märsskoten!
— Låt falla!
Anm. Folket äntrar in och ned, och spirorna gå ned vid detta kommando-ord.
— Skota märsseglen!
— Räck märsefallen!
— Hissa märsseglen!
— Fast n. n. märsefall!
— Loss underrå toppläntor och racktaljor, Räck n. n. brassar!
— Hala brassarne! (Akterbrassarne halas bidevind, eller efter den blifvande kursen, och förbrassarne för fallning, helst från ankaret).
— Fast brassarne! (n. n. brassar.)
— Sök spel!
— Vinda!
— Räck klyfvers fall!
— Hissa klyfvaren!
— Pall i spelet!
— Räck n. n. förbrassar och mesane-uthalare! Brassa om för, Hal'-ut mesan!
— Katta och kipa ankaret!
Bram- och under-segel m. fl. sättas enligt gällande kommando-ord.
— Alle man på däck att gå till ankars!
Anm. Förut bergas andra segel enl. gällande kommando-ord, så att fartyget vid ankringen endast förer märssegel, klyfvare och mesan.
— Räck märse-gigtåg och gårdingar, klyfvers nedhalare och n. n. brassar!
— Hal' dör!
— Loss märsboliner, Hal'-upp på märsebrassar, Stick upp märseskot och giga!
Anm. Underråerna sättas fyrkant, racktaljorna styfhalas.
— Ned klyfvaren!
— Låt löpa märsseglen! (Märsråerna fyrkant.)
— Klara vid n. n. ankare!
— Låt gå n. n. ankare!
— Räck mesane-brok och gigtåg!
— In mesan!
— Klara att beslå n. n. segel!
— Äntra upp!
— Klara vid spirorna!
— Upp spirorna, Beslå! (Folket ligger ut att beslå seglen.)
— Klara vid spirorna! (Folket äntrar in utom en man på hvardera sidan af underråen.)
— Ned spirorna! (Folket äntrar i däck.)
— Toppa och brassa!
— Alle man på däck att vända genom vind!
— Lova!
— Fir' af för!
Anm. Det på de flesta nationers fartyg, äfvensom af lotsar och på Svenska handelsfartyg begagnade kom.ord i stället för detta är: Ror i lä!
— Halsar och skot!
— Loss akter-boliner! (Då akterråerna ombrassas.) — (Brass' om akter?)
Anm. På Svenska handelsfartyg (och af engelsmän) begagnas: Akterhal!
— Loss för-boliner! (Då förråerna ombrassas) — (Brass' om för?)
— Skärp för!
— Sätt kant! (Alla råer brassas bidevind, hals och skot halas under och bolinerna uthalas bättre.)
— Alle man på däck att vända undan vind!
— Räck store gigtåg och gårdingar, mesanebrok och gigtåg!
— Upp storseglet, In mesan!
— Räck n. n. akterbrassar!
— Upp med rodret!
— Loss akterboliner, Skefra akterseglen!
Anm. Brassarne halas så, att akterseglen hållas lefvande till dess vinden är tvärs in, hvarefter de nätt och jemt hållas fulla.
— Focke-hals och skot!
— Loss förboliner, Fyrkant för!
Anm. Då vinden nätt och jemt passerat gamla lovarts låring, lossas förbolinerna.
— Räck mesane-uthalare!
— Hal' ut mesan!
Anm. Mesanen uthalas då skeppets akter passerat vinden, stagsegels-skoten skiftas äfven nu.
— Hala förbrassarne!
— Skärp för!
— Sätt kant!
Härefter sättes storseglet.
— Alle man på däck att sätta in båtarne!
— N. N. märsgastar äntra upp!
— Äntra ut!
— Klara att hissa nocktaljor och tackel!
— Hissa!
— Äntra in!
— Räck n. n. underrå-toppläntor och brassar!
— Hala!
— Fast brassarne, Fast toppläntorna!
— Räck tackel och nocktaljor!
— Hissa!
— Fast nocktaljorna, Hala tacklen!
— Fira nocktaljorna!
— Fira öfverallt.
Utsättningen sker enligt samma kommando-ord, men ungefär i omvänd ordning.
— Styrbords (Bagbords) båt!
Barkassen! o. s. v.
— Alle mans kojer!
— Klara vid kapellerna!
— Kapellerna upp!
— Kojerna ut!
— Blås bort!
— Bord och bänkar! (blåses 5 min. före skaffn:n).
— Alle mans skaffning! — — —
— Bort från skaffningen!
— Sopa trossbotten!
— Klara att slå under underseglen!
— N. N. märsgastar äntra upp!
— Knäfra i! (Nockgölingar klargöras; skot- och halsblocken, gigtåg, gårdingar, boliner och nockgölingar fastsättes.)
— Underrå-gastar äntra upp!
— Klara vid spirorna!
— Upp spirorna, Hissa underseglen! (Underseglens nockgölingar, gigtåg och gårdingar halas; folket äntrar ut och slår under seglen.)
Anm. Sedan seglet är underslaget beslås eller tillsättes det, enligt vanliga kommando-ord.
— Klara att slå under märsseglen!
— Märsgastar äntra upp! (märsseglen påstickas till upphissning).
— Hissa märsseglen!
— Knäfra i! (Skoten inskäras; gigtåg, reftaljor, boliner och gårdingar fastsättas).
— Klara vid spirorna!
— Upp spirorna!
— Hala ut seglen, Slå under! (Märse-reftaljor, gigtåg och gårdingar halas, och stängtacklen firas, såvida seglet hänger ned långs stången, och icke enligt det äldre underslagnings-sättet, ligger i märssen; folket äntrar ut och slår under seglet, märskorporalerna halande i långbentslarne.)
Anm. Sedan seglen äro underslagne beslås eller tillsättas de enligt vanliga kommando-ord. Underslås, märs- och undersegel samtidigt, fås kommando-orden genom sammansättning af de nyss anförde.
— Klara att slå ifrån märs- och undersegel!
— Märs- och underrå-gastar äntra upp!
— Klara vid spirorna!
— Upp spirorna, Slå ifrån! (Folket äntrar ut och slår ifrån seglen, men par slag af kortbentslarne bibehållas. Äro seglen ej beslagne, beslås de först.)
— In seglen! (Folket äntrar in och seglens nockar inhalas midskepps medelst de förut inräckta långbentslarne.)
— Klara vid spirorna!
— Ned spirorna, Fira ned seglen! (Seglen firas i däck medelst stängtackel, gigtåg eller gårdingar, eller ock begge delarne, och folket äntrar ned).
Anm. Kommando-orden vid seglens siftning, äfvensom vid manövrer som här ej finnas upptagne, rättas i öfverensstämmelse med det här anförda.
*) Dessa kommando-ord uppgjordes af Chefen, i samråd med hans Närmaste man och Informations-Officeren. Några obetydliga ändringar och tillägg äro här gjorda.
†) Behöfver råen brassas, borde kommando-ordet: Sätta kant, här i stället användas.
Transcribed by Lars Bruzelius
Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Seamanship.
Copyright © 2000 Lars Bruzelius.