påfunnen och beskrefven af
JACOB VENTURA,
Mathematicus Publicus vid Arsenalen i Venedig.
När en Machins värde skal pröfvas, eller flera Machiner, ämnade til samma behof, jämföras, böra följande omständigheter undersökas. 1:o. Om Machinen fullkomligen gör den tjänst, hvartil den är ämnad. 2:o Om den är simpel eller ej alt för konstig. 3:o. Fordrar ringa kostnad at bygga och brukas. 4:o. Är vig i bruket. 5:o Intager litet rum. 6:o. Gör snar verkan. 7:o. Ej under bruket kan lätt komma i olag. 8:o. Ej är på något sätt äfventyrlig. 9:o. Om den är varaktig, samt 10:o. Kan tillika tjäna til flera nyttiga bruk. Den Machine, som bäst fullgör alla dessa vilkor, bör utan tvifvel anses för den fördelaktigaste.
Huru vida min nya Luft-pump, jämförd med Triewalds och Hales Väder-växlingsinrättningar på Skepp, håller dessa prof, må dömas af följande Riktning och Beskrifning.
Tab. V. Fig. 1. visar Skåpets eller Rummets, som innehåller Machinen, yttra utseende, då det är tilslutet. Fig. 2. det samma, med sina tilsatta Väder-rör. Fig. 3. det samma, då dörrarna äro öpna, Machinen i rörelse, och Bälgorna til hälften uplyftade. Fig. 4. det samma, utan dörrar, och huru Bälgorna stå, då de ej äro i rörelse. Fig. 5. Väder-lådan, skild ifrån Bälgor och Rör, med hålen för öfra Bälgen och det ena Röret. Fig. 6. inre beskaffenheten och indelningen af Väderlådan, med hålet, hvartill nedre Bälgen skal passas, samt de 4 Väder-luckorna. Fig. 7. Väder-lådan, uttagen utur Skåpet och satt på et bord, med öfre Bälgen och bägge Rören. Fig. 8. en Bälg söndertagen. Fig. 9. en af Skåpets 4 sidor, med sina fogningar och skrufvar, at visa, huru det lätt kan söndertagas och åter hopsättas. Fig. 10. öfversta delen eller toppen af Skåpet, med Blocken hvaruti tågen löpa.
Denne Luft-pump har 3 hufvud-delar och 3 hjelp-delar. Hufvud-delarne äro 1:o. en Trä-låda, afdelad i tvänne rum AB, Fig. 6. 2:o. fyra små Luckor, a, b, c, d, Fig. 6. 3:o. Bälgorna C, D, Fig. 3. Hjelp-delarne äro 1:o Luft-rören E, F, Fig. 2. 2:o. de tvänne Blocken G, G. Fig. 2, med sina tåg. 3:o. Sjelfva Skåpet HI, Fig. 1.
Lådan göres hel tät och simpel, af Furu eller annat trä. Den är 1½ Geometriska Fot, lång, 2 fot och 4 tum bred, samt vid pass ¾ fot hög. Alla dess motsvarande sidor äro sins imellan parallela. Mellanbalken f, f, Fig. 6, delar Lådan inuti längsefter midt i tu, och är fästad i bottnen. På Lådans smal-sidor AK, LB, göras aflånga fyrkantiga öpningar. På sidan M är öpningen 9 tum lång och 6 bred: men på sidan N, 14 tum lång och 6 bred. Den förra tjänar för de vädret utdrifvande, och den senare för de indragande luckorna. Luckorne äro äfven aflångt fyrkantiga: de längre sidorna 10, och de kortare 8 tum. De göra med bottnen en vinkel af 55 grader. De tvänne, a, b, tjäna at släppa in luften, och de tvänne c, d, at utesluta den. Hvardera af dessa luckor är sammansatt af tvänne bräder, af moget och väl tort trä, så limade tilsamman, at fibrerne korsa hvarannan, at förekomma, det de ej må kröka eller slå sig vid väder-skiften, eller gistna.
Bälgornas bottnar äro likaledes aflångt fyrkantiga; den ena sidan 2 fot och 4 tum, den andra 2 fot och 2 tum. Vecken göras af fina Bok-spån eller bräder, som fästas tilsamman med mässings-krokar eller gångjärn, och öfverdragas med tunt Skinn, sådant som brukas til Orgel-bälgor. Om de då södner eller komma i olag, kan hvart och et med litet draglim och nämnda skill eller fin väf lagas: blifvande vecken på hvar Bälg så många, som behöfvas at höja Bälgen vid pass 2 for, så at han kan innehålla 20 Cubiska fot luft. At de må bli dess starkare, kunna de klädas öfver med Pergament. Hvardera har i bottnen et aflångt fyrkantigt hål, O, Fig. 9, hvarigenom de hafva gemenskap med hvar sin hälft af Väder-lådan, Fig. 3, 4, 5 och 6.
Väder-rören äro Cylindriske, af tät väf, sydd omkring tunna trä-band, af hvilka det ena går in i det andra, så at rören genom deras sammanfogning kunna förlängas efter behof. At luften ej må tränga sig igenom väfven och sömarna, öfverstrykes den med något lim, klister eller dylikt. Rören kunna ock göras af skinn, trä eller annat ämne, allenast Diametern af det utdrifvande röret blir 8 tum, och af det dragande 11 tum, om de äro Cylindriska, eller af samma qvadrat-rymd, om de få annan skapnad. Qvadrat-innehållet af dragande rörets öpning bör hafva en viss proportion til qvadrat-innehållet af Bälgens botten, så at, ju större eller mindre bottnen är, dess större eller mindre bör qvadrat-innehållet af dragande rörets öpning vara. Om bottnens qvadrat är 728, bör öpningens vara 98. Uti den Machine jag låtit förfärdiga för Skepp, äro rören af Buldan, tät-gjord med Drag-lim och Hvetemjöl. De förhålla sig väl, och kunna beqvämligen gömas i sjelfva Skåpet, när Machinen ej brukas.
Blocken med deras tåg tjänar med lätthet lyfta Bälgorne, hvilas låck äro sammanbundne med 4 tåg, at när den ena öpnar sig, tiltäppes den andra: se Fig. 3 och 4. Jag har ditsatt 2 block, på det Machinen må, när det behagas, kunna hållas i rörelse af tvänne Personer, fastän en enda är aldeles tilräckelig.
Skåpet är gjordt, dels at fria Machinen för utvärtes åkommor, af Vatten, Rottor, Dam, m.m. dels at den vigare må kunna flyttas. At ej vatten må röta skelfva skåpet, kan det öfverdragas med tjäradt lärft.
Den här föreslagne storlek på Machinen är lagom at på Rang-skepp göra hastig och kraftig verkan; men den kan göras til hvad storlek som åstundas, efter behofvet, allenast at skapnaden och proportionerne imellan alla dess delar i akt tagas. När en mindre Luft-pump behöfves, kan en Bälg göra tilfyllest, som då har tvänne luckor.
Af föregående beskrifning är lätt at se, på hvad sätt Pumpen verkar. När Bälgen C, Fig. 3 uplyftets, drages D tilhopa af de 4 omtalta tågen: och när den förra faller ihop af sin egen tyngd, öpnar sig den undre äfven af sin tyngd. När den öfre C lyftes up, faller den omgifvande luften in i Röret F, eller uti öpningen N, Fig. 6, om röret ej är vidfästadt, öpnar luckan b, går därigenom in uti den afdelta Väder-lådan, och derifrån in i Bälgen, hvaraf luckan d starkare tilslutes. Emedan den undre Bälgen nödvändigt drages tilsamman, då den öfre uplyftes, så utdrifves den i D inneslutne luften in uti den dertil hörande afdelningen af väder-lådan, öpnar luckan c, fig. 6, och går ut genom öpningen M eller röret E. När åter Bälgen D nedfaller, löper den yttre luften på samma sätt in at fylla den, och öpnar luckan a. Imedlertid drager C sig tilsamman, och drifver ut genom luckan d, öpningen M och röret E, den luft som inkommit genom luckan b. Altså drages luften ouphörligen in genom F, och utdrifves genom F, så länge Pumpen går.
Emedan Bälgarnas lyftning ej fordrar mer än 20 Skålpunds kraft, kan en karl beqvämligen hålla den i rörelse. Hängs en tyngd af 10 Skålpund på ändan af tåget, så kan karlen med största lätthet göra tjänst så länge det behöfves.
Bruket af denna Machine är lika så enfaldigt, som dess rörelse. Vil man utdrifa förskämd luft ur et rum; så sättes Machinen där in, och därtil lämpas allenast det mindre röret E, hvilket genom någon Glugg utjagar den elaka luften, i havrs ställe god och hälsosam luft sjelf instränger sig genom luckor eller andra öpningar. Det samma kan ock ske, utan at Machinen inbäres i rummer; i det allenast det dragande röret F införes: ty när Pumpen utanföre röres, utdrages den skadeliga luften. Frisk och god luft kan likaledes på tvänne sätt inledas, och drifvas hvart man behagar. Vil man allenast sätta luften i rörelse uti något rum, och därigenom förbättra honom, så sättes pumpen där in och röres; då behöfver intet rör tillämpas.
At denna Luft-pump håller alla anförda prof af en god Machine, lärer ej behöfva vid lyftigt bevisas. Den svarar fullkomligen emot ändamålet och är ganska simpel. Den kostar litet at låta förfärdiga, ty en som tjänar til det största Rang-skep, och har 6 qvadrat-for i bottnen, kan ej komma öfver 10 Ducater. En mindre, at brukas i Sjuk-stugor, fånghus m.m. kostar ej mer än 3 Ducater. Jag räknar här icke rören, som efter behofvet längre och kårtare, gjorde af grof kilstrad väf, ej kunna kosta mycket. Bruket fordrar ej heller stor kostnad, emedan Pumpen kan hållas i rörelse af en karl, med största lätthet. Dessutom är hela skåpet med alt tilbehör så lätt, at det kan bäras och flytas af en eller två karlar. Machinen intager litet rum, ty skåpets basis af den stora är ej mer än vid pass 6 qvadrat fot. Den gör jämwäl på kårt tid sin verkan, ty bägge Bälgarne kunna inryma 20 Cubiska fot luft, och göra tjänst 40 gånger i minuten, så at i hvar minut utpumpas 800 Cubiska fot luft, altså 48000 i timen, hwilket är ungefärligen lika med Håls-skeppets Cubiska innehåll, som räknas till 50000 fot, när det är tomt. Cubiska rymden af Corridoren är vid pass hälften af Hål-skeppet: därföre kan luften mycket snart omväxlas i et Rang-skepp, när det är tomt, än snarare när det är lastadt, emedan där då är mindre luft. Om så fordras, kan man bruka tvänne Machiner, eller och en dubbelt större.
Vidare kan Machinen ej lätt komma i olag, ty den är simpel, af sådan materia och så sammansatt, och dess rörelse så saktelig, at intet gärna kan gå sönder eller förfalla. Om ock något af en ovarsamt stöt eller eljest skulle fördärfvas, kan det snart lagas med litet väf eller skinn och drag-lim. Då machinen ej brukas, förvaras alt tilbehör i det låsta skåpet, som sättes afsides där det är minst i vägen eller hinderligt. Ingen olycka eller olägenhet är at befara af denna machine, emedan därtil nyttjas hvarken eld eller vatten. Ändteligen ökas machinens värde mycket af dess mångfaldiga nytta vid flera tilfällen än på skepp; nämligen at rensa luften i Sjukhus, i Fång-hus, i Grufvor och på alla andra ställen, där väder-växling tarfvas. Följakteligen har detta påfund alla de förmåner, som kunna begäras.
Vil man jämföra min Pump, med de af Hales och Triewald påfundne väderväxlings-inrättningar, så hoppas jag at min skal finnas i alla mål hafva företrädet. Hales Ventilator ([219] *) är konstig, vidlyftig och mycket sammansatt, bestående af 8 hufvud-delar och 10 hjälp-delar, och måste ändras til formen efter olika ställen och tilfällen. Hvardera intager mer än 60 qvadrat-fots rum i basis, och som inrättningen fordrar at de altid skola vara två,så behöfves 120 fots rum, som är 20 gånger större, än det min äskar. Efter Cubiska rymden, så blir skilnaden imellan min och hans, såsom 30 til 200. Ventilatorn måste fästas på et determineradt ställe i skeppet, hvaräst uthuggning måste göras därföre. För sin vidlyftighet skul, kan den endast nyttjas på stora skepp. Och emedan denna dubbla machine ej har mer än et utdrifvande rör, så tjänar den icke at draga luften utur små, täppte och långt aflägsna rum, utan endast at skaffa dir frisk luft igenom ganska trånga rör: hvaremot min tjänar allestädes både at draga ut och in luft i minsta hål och smyga. Dess rörelse fordrar tvänne karlars styfva arbete; hvaremot en kan liksom med lek drifva min. Den förra utdrifver, oacktad dess storlek och kostsamhet, allenast 18 Cubiska for luft i hvart tag, efter Auctorens egen uträkning; men min lilla 20 fot, hvilken ock går qvickare eller gör flera tag i minuten. En i basis så liten Ventilator, som min Pump, skulle ej innehålla mer än 2 Cubik-fot luft: däremot om min Pump gjordes så stor i bottnen, som en Ventilator, blefve den förras verkan til den senares, såsom 200 til 18. Skilnaden i kostnad kan ej annat än vara rätt ansenlig, så väl at förfärdigas, som at hållas vid magt; hälst Ventilators är ganska kinkog i bruket och snar at komma i olag. Til alla andra behof, än på skepp, har min Antlia samma företrädes, när storleken passas efter omständigheterna.
Triewalds väder-växlings machine ([220] *) består af 7 hufvud-delar och 6 hjälp-delar, utom en myckenhet rör, väl 32 til antalet. Ville man noga jämföra alt, så blir fördelen i Simplicitet ganska stor, på min sida. Uti lätthet vid bruket, öfvergår min vida Triewalds, som fordrar 4 mans styrka at röras. Den senare intager ej så mycket rum, som Hales, men mer än min; ty den är 9 fot lång och tre fot bred, oberäknadt det rum, som häfarmen, hjul, axlar och rör fordra. Min Antlia är jämväl mindre hög än Triewalds; ty den förra är med hela skåpet föga mer än 5, men den senare 6 fot hög. Häf-stången stiger med sina armar nog högre än machinen: de 4 karlarne behöfva ock nog rum, om de skola arbeta med nödig ledighet. Skilnaden i verkan rönes bäst däraf, at bägge Bälgarne i min Pump innehålla 20 Cub. fot luft; men Triewalds, om den vore af samma basis, allenast 5 Cub. fot, emedan den ej höjer sig mer än 1 fot. Om åter min Antlia gjordes lika stor til basis, som den af Herr Triewald til Krigs-skepp föreslagna, och alt annat i proportion; skulle den förra inrymma 108, då den senare allenast håller 27 Cubiska fot luft.
Jag vil ej gå längre uti jämförelsen, utan är förvissad, at hvar och en, som känner Machiner och förstår at pröfva deras mer och mindre värde, skal finna, at min Pump, hvars fördelar igenom flera i förståndiga Mäns närvaro anstälda försök, blifvit bestyrkte, är i alt afseende bättre, än både den af Herr Hales och af Herr Triewald påfundne. Med Suttons väderväxlings-inrättning kan och bör min Pump rätteligen ej jämföras, emedan de äro byggde på helt olika grunder; men min Aëripila blir egentligen den, som bör täfla med Sutton. Sedan jag den beskrifvit, lämnar jag Kongl. Vet. Acad. at döma, hvilket af alla 5 påfunden är i allmänhet det fördelaktigaste.
(*) Denna, tillika med Beskrifning och Ritning på en Aëripila, tjänande til samma ändamål, som uti nästa fjärdedels års Handlingar skall införas, är insänd såsom Svar på en af Kongl. Academien framstäld Fråga, angående något fördelaktigare sätt at skaffa Väder-växling på Skepp, än de af Triewald, Hales och Sutton påfundne. Herr Ventura har för dessa tvänne nya påfund ärhållit den utlofvade Belöningen, 40 Ducater, som Kongl. Academiens Ledamot, Herr Cancellie-Rådet Ferner, af egna medel bestådt.
[219] (*) Se dess Beskrifning, af Auctoren utgifven år 1743, kallad a Description of Ventilators. Någon underrättelse om dess beskaffenhet finnes i K. Vet. Acad. Handl. för Jan. Feb. Mart. 1757.
[220] (*) Se dess Beskrifning i K. Vet. Acad. Handl. för år 1744.
Jacob Ventura: En ny Luft-Pump, at bruka til Väder-växlings ärhållande på Skepp.
Kongl. Vetenskaps Akademiens Handlingar Vol. XXVII, Stockholm, 1766. pp 212-211, 1 fold. plate.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Medicine | Search.
Copyright © 2007 Lars Bruzelius.