AËRIPILA, til Väder-växlings ärhållande på Skepp,

påfunnen och beskrfven af
JACOB VENTURA, Mathematicus vid Arsenalen i Venedig.

Sedan jag med den förut (*) beskrefna Luftpumpen, funnit et lättare sätt, at inskaffa frisk luft i tilslutna rum på Skepp och annorstäds, än med Herrar Triewalds och Hales Väderväxlings-Maschiner kan ske; har jag äfven uptänkt et medel, at vinna samma ändamål genom Eld, på et fördelaktigare sätt, än Herr Suttons, Jag kallar mit därtil föreslagna Instrument, Aëripila, för dess likhet skul med Vitruvii Eolipila.

Det är et rundt iholiht käril A, Tab. VI. Fig. 1. af 10 tums Diameter, med tvänne öpna och kårta pipor eller halsar, b af 4 och c af 2 tums diameter, samt med tvänne öglor på sidorna; gjordt af något ämne, som ej förtäres af eld, såsom Ler, Järn, Koppar eller annan Metall; något tjockt, at det dess längre må behålla värman, sedan det blifvit uphettadt. d, är grepen, hvarpå det kan hängas öfver elden. Det kan ock sammansättas af tvänne Sphæriska Segmenter, hvaraf det ena går på kanten väl och tätt in uti det andra, se fig. 2. u.

Härtil höra tvänne slags lösa Rör, det ena af den vidd, at de passa til pipan b, det andra til pipan c, at dem förlänga. De böra vara många af hvart slag, gjorda af hvad ämne man hälst vil, allenast de äro täta, och at de stycken, som sättas närmast Aëripilan, tola eld. Fig. 3. föreställer Aëripilan med sina påsatta Rör A och B. Rörens figur eller krökning ankommer på behag och omständigheter, allenast de äro af behörig vidd.

Altså består min Aëripila allenast af tre delar. nämligen af en hufvud-del, sjelfva kärilet, och 2 hjälp-delar, Grepen och Rören.

Bruket och nyttan äro lätte at finna. Man sätter kärilet på en trefot, eller hänger det på grepen, öfver eller vid elden, i hvad eld-stad det vara må, så gör den sin verkan, at draga luft. Skal täppt osund luft utdrags utur något rum, appliceras så många tilsatser af rör til pipan c, at de räcka til samma rum. Om kulan sjelf då är i et öpppet rum, så behöfves ej det öfra röret: men är hon i et tilslutet rum, så tilsättes äfven det öfre röret, och skarfvas så långt, at det räcker til något fönster eller annan öpning i fria luften. Värman på kulan gör då et starkt väderdrag genom rören, som på kårt tid utdrager den osunda luften.

Vil man åter inskaffa ny frisk luft uti et rum, så förlänges det nedre röret B, til någon öpning i fria luften: är kulan sjelf i samma rum eller ock, om det öfre röret ledes dit, så skal ej fela önskelig väderväxling, fortare eller långsammare, alt som elden är stark och rummet stort.

Behöfves väderväxling i flera rum tillika, så fogas til hufvud-röret så många bi-rör, som behöfvas til särskildta rum, se B. fig. 3. Effecten blir altid i proportion af rummets sammantagna rymd och eldens styrka. At spara bränsle, bör man hälst betjäna sig af köks-spisen härtil. Sättes kulan i Sol-skinet, gör den ock något drag; men mindre hastigt. Om endast lugtens circulation och förfriskning i et och samma rum äskas, sättes Aëripilan på et fyr-fat, och rören föras det ena mot taket, det andra mot golfvet. Det samma kan ock ärhållas, om elden är utom rummet, allenast bägge rörens ändar gå där in.

Jag hopas, at detta mitt påfund skal finnas äga alla de förmoner, som af en Maschine kunna äskas, och i början (*) af mig äro nämde: ty 1:o gör det tilräckelig god och åstundad verkan både på Skepp och annorstädes, hvarom jag af egen ärfarenhet är öfvertygad. 2:o Kan knapt någon maschine vara simplare än denna. 3:o Kostar den litet; ty kulan kan göras af ler, och rören äro ej dyre. Gjord af Metall, kostar hon nog; men Capitalet förloras ej, utan ligger qvar i kulan. 4:o Vid bruket fordras föga kostnad, emedan alt slags bränsle därtil duger, och man, utan särskild eldning, kan nyttja köks-spisen, som ändock måste nästan ständigt, för andra behof, eldas. 5:o Sedan Aëripilan en gång blifvit upstäld, tarfvar hon ingen omsorg, möda eller ansning, utan gör sin tjänst af sig sjelf. 6:o Kan någon maschine til dylikt bruk intaga mindre rum? 7:o För sin simplicitet, kan hon ej gärna komma i olag, och om det sker, står felet lätt at bota. 8:o Ingen fara eller våda är vid dess bruk at befara; ty som ingen eld kommer i kulan, kan ock ingen falla genom rören. 9:o När kulan göres af Metall, varar hon så länge som Metallen. Och ändteligen 10:o kan inrättningen med fördel nyttjas, icke allenast til väderväxlings åstadkommande på Skepp, utan ock i Grufvor, Källrar och Vånings-rum, hvar hälst det behöfves. Vånings-rum kunna ock på detta sättet upvärmas, utan särskild eldning; ty efter kulan är varm, gifver hon altid varm luft ifrån sig, om öfre röret ej är alt för långt.

Jag är viss, at hvar och en, som jämförer denna inrättning med Hr. Suttons, beskrefven i Kl. Svenska Vet. Acad. Handlingar för år 1757, pag. 81, skal gifva min företrädet. Den senare, ehuru fördelaktig, är dock mera vidlyftig och kostsam, fordrar ock mer aktsamhet, än den förra. Om Järndörrarna på Suttons ugn ej äro väl tilslutna och täta, blir föga något drag i rören, ty luften tränger sig snarare in genom springorna kring dörren, än genom rören: och är det svårt at få dörrarna väl täta. Så är det ej med min Aëripil; ty där kan ingen luft intränga sig, utan genom rörens fogningar, som lätt kunna bli täta, emedan rören äro runda och gå in i hvarandra. Dessutan är Suttons sätt ej tjänligt i alla slags spisar, såsom mitt. I anseende til mindre storlek och rymd, är Aëripilen jämväl fördelaktigare; hvilken ock är rörlig, kan tagas bårt, när den ej behöfver brukas, och nyttjas med lika beqvämlighet, utan spisens minsta ändring, på andra ställen: hvaremot fordras ändring på spisen och en särskild inrättning på hvart skepp och i hvart rum, efter Suttons påfund. Suttons utdrager elak luft, men kan ej inskaffa ny frisk luft i stället, såsom min. Men i synnerhet är den stora och märkeliga skilnad imellan båda Inventionerna, at af min, är ingen den ringaste fara för elds-våda at befrukta; hvaremot månge ej tordts nyttja Suttons, för dess vådlighet i den delen, såsom Kongl. Acad. egna Handlingar, på förenämde ställe, intyga.

Om nu både min luft-pump och min Aëripila äro bättre, än alla förr bekanta väder-växlings-machiner, så frågas, hvilkendera är fördelaktigare af dessa båda? De hafva hvardera sina särskida [!] förmoner. I vissa händelser äger Pumpen företräde för Aëripilan, i andra tvärtom. Därföre synes rådeligt, at man på stora skepp, som skola göra långa resor, bör vara försedd med bägge, at brukas efter omständigheterna.

Denna inrättning är til grunden mycket lik den, som af Kongl. Vet. Academien, uti Dess Handlingar för år 1757, pag. 92. til samma ändamål är föreslagen, och af Herr Professoren Strömer blef upgifven. Aëripilan har dock företräde däruti, at hon är simplare och rörlig.

(*) Uti nästföregående Qvartals Handlingar, pag. 212 och de följande.

[289] (*) l. c. pag. 212.

Jacob Ventura: Aëripila, til Väder-växlings ärhållande på Skepp.
Kongl. Vetenskaps Akademiens Handlingar Vol. XXVII, Stockholm, 1766. pp 286-291, 1 vikt. plansch.

Transcribed by Lars Bruzelius.

The Maritime History Virtual Archives | Medicine | Search.